Den 13 oktober fattade EU:s fiskeministrar beslut om kvoter för fisket i Östersjön för nästa år.
Beslutet innebär minskade kvoter för både det östra och västra beståndet av torsk, med 22 procent respektive 6,5 procent. Däremot ökas kvoten för Östersjöns samtliga sillbestånd.
Foto: Maja Kristin Nylander/Havs- och vattenmyndigheten.
I diskussionen har EU:s fiskeministrar utgått ifrån biologisk rådgivning från det internationella havsforskningsinstitutet, ICES, och EU-kommissionens förslag om fiskemöjligheter. Förslaget från ICES och kommissionen har även behandlats i Baltfish, det regionala samarbetsorganet mellan Östersjöstaterna.
Beslutet innebär minskade kvoter för både det östra och västra beståndet av torsk, med 22 procent respektive 6,5 procent för 2015. För Östersjöns samtliga sillbestånd beslutades istället om ökning av kvoten. För skarpsill sänks kvoten med 11 procent och laxkvoten sänks med 10 procent.
– Beslutet om kvot för det västra beståndet av sill följer ICES rådgivning. I övriga fall har man frångått den biologiska rådgivningen, exempelvis när det gäller torskbeståndet i östra Östersjön, säger Johan Stål, utredare på enheten för fiskereglering på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
För sill i Bottenhavet och den centrala sillen väljer ministerrådet att sätta kvoten lägre än vad ICES föreslår. Anledningen är att man vill minimera för stora svängningar av kvoten mellan år. För lax ökas kvoten jämfört med ICES förslag men jämfört med 2014 minskar laxkvoten med tio procent. .
– Vad gäller skarpsillen valde ministerrådet i år att följa den rådgivning från ICES som tar hänsyn till hur olika arter interagerar i ekosystemet. så kallad flerartsförvaltning. Minskade uttag av exempelvis torsk kan i denna modell tillåta högre uttag av skarpsill än om man bedömer varje bestånd för sig. Detta förutsätter dock att även andra arter förvaltas enligt denna modell, vilket de ännu inte gör, säger Johan Stål.
För torsken i det östra beståndet har ICES i år inte kunnat ge ett förslag på kvot som är baserad på en så kallat analytisk bedömning utan gav därför ett råd enligt försiktighetsansatsen, baserat på förra årets fångst minus 20 procent. Något som skulle inneburit en sänkning med över 50% då bara hälften av kvoten fångades förra året. Likadant ser det ut att bli i år. En halvering av kvoten skulle alltså i praktiken inte haft nån betydelse. Denna sänkning ansåg medlemsländerna ändå vara alltför kraftig och den blev istället 22 procent.
– Det östra torskbeståndet anses generellt vara i dålig kondition och forskarna har bland annat haft svårt att åldersbestämma fisken, säger Johan Stål.
För torsken i det västra beståndet ansåg ICES inte att förvaltningsplanen för torsk i Östersjön varit tillräcklig för att sänka fisketrycket och gav därför ett råd i linje med MSY-målet (maximal hållbar avkastning) som innebar en sänkning av kvoten med 48 procent. Detta ansåg medlemsländerna vara en för stor sänkning och istället blev sänkningen 6,5 procent. Det västra torskbeståndet fiskas i större utsträckning av kustfiskare än det östra och stora svängningar i kvoten kan får stora konsekvenser för små fiskare som lever på marginalen. Kvoten för det västra beståndet är mycket mindre än kvoten för det östra beståndet.
Ministerrådets beslut innebär också en oförändrad nivå på fiskeansträngningen som anger antal dygn till havs för torskfisket, det vill säga 147 dagar för beståndet i västra Östersjön och 146 dagar för östra beståndet. De nya kvoterna gäller från och med 2015.
– Utgångspunkten för flera Östersjöländer var oförändrade kvoter för torsk i Östersjön, vi är därför glada över att vi lyckades påverka slutresultatet i en mer hållbar riktning, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Från och med 2015 införs också den så kallade landningsskyldigheten i Östersjön som innebär att ingen fisk får kastas överbord utan all fångst måste föras i land.
– Alla fångster räknas till skillnad från tidigare år av från kvoten. Beslutet utgör således en större kvotsänkning för torskbestånden i Östersjön än vad procentsiffran ger uttryck för, säger Sven-Erik Bucht.
Danska fiskare är kritiska till att kvoterna sänks så mycket och mycket skeptiska till hur utkastförbudet ska fungera. Det förstnämnd missnöjet är löjligt då de ändå inte fiskat upp sin kvot de senaste åren men det sistnämnda har viss bäring. Något jag ämnar återkomma till. Miljöorganisationen Oceana är för sin del kritiska mot att kvoterna på torsk inte sänkts tillräckligt.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Sven-Erik Bucht, TAC, Kvoter, Ministerrådet, Oceana, ICES, Johan Stål, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, Torsk, Sill, Skarpsill, Östersjön, Fiske
Ett svar på “Minskade torskkvoter men ökade sillkvoter i Östersjön”
Kommentarer är stängda.