WWF:s trovärdighet minskar när de förväxlar fiskeredskap

I Världsnaturfondens (WWF) Fiskguide 2015 gör organisation ett allvarligt el och ett par mindre fel som i alla fall bland folk som är insatta i yrkesfiske drar ner trovärdigheten för organisationen i förhållande till fisket. De påstår exempelvis att rödspätta fiskas med ringnot.

Snörpvadsfiske

Snörpvadsfiske

Ringnot är ett stort redskap som är en norsk vidareutveckling av den i Bohuslän traditionella snörpvaden. Jag använder i allmänhet ordet snörpvad även för ringnot, då det är en typ av snörpvad. Det enda tillfälle jag kan se att nån rödspätta kan hamna i en snörpvad är om snörpvaden rör botten (kräver grunt vatten) och fisket bedrivs med hjälp av ljus. I annat fall är det i princip omöjligt för en rödspätta att hamna i en snörpvad. Snörpvad används för fiske av pelagiskt levande fiskar. Fiskar som lever i de öppna vattenmassorna och inte vid botten. Sill, skarpsill och makrill är typiska fiskarter som fångs i snörpvadsfiske på våra breddgrader. En snörpvad är mycket stor och läggs ut runt en stim av fisk, varefter botten snörps åt och fisken stängs in. Därefter tas snörpvaden in till båten och fisken pumpas upp.

Riktat fiske mot rödspätta med hjälp av snörpvad förekommer inte. Det redskap som används för fiske av rödspätta är snurrevad. Snurrevad påminner om en trål, men är skonsammare mot booten. Det finns två typer av snurrevad. En är den traditionella danska snurrevaden, en annan den skotska snurrevaden (också flyshooter, fly-schooter etc). Fisket går lite olika till,men gemensamt för de två är att fiskebåten ligger still när snurrevaden fångar fisk och tas in. Vid trålning rör sig båten när fisken fångas.

Snurrevadsfiske anses skonsammare än bottentrål. I sin guide har WWF förväxlat och blandat snurrevad och snörpvad. Det är dåligt, förvirrande och skadar organisationens trovärdighet.

Fiske med skotsk snurrevad

Fiske med skotsk snurrevad

Dessutom finns det fel av mindre art i Fiskguiden också, Långrev är det svenska namnet på en fiskemetod som använder långa linor med en mängd kort linor med krokar fästade på den långa linan. I Bohuslän heter redskapet backor. WWF har istället för att använda de svenska ord som finns gjort en direktöversättning från engelska longline. Det är också något som drar ner trovärdigheten. Det finns vedertagna namn på det aktuella fiskeredskapet i Sverige. WWF borde använda dem. På samma sätt använder de ordet lina när de menar andra typer av krokredskap än backor, såsom pilkar och dörjar. Det vanliga är att kalla dem krokredskap i Sverige. Backor (bottenbackor) används idag främst för fiske av bottenlevande torskfiskar men flytbackor har tidigare använts i laxfisket i Östersjön. Detta så länge vi pratar om nordiska fiskevatten.

Det kan tycks vara språkliga petitesser, men det är inte bara språkligt. Det hela skapar förvirring om yrkesfisket. En organisation som vill värna om ett hållbart fiske måste vara korrekt ända ner till detaljnivå för att vara trovärdig. WWF är inte det och det minskar trovärdigheten för deras Fiskguide.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!