Sverige ska prova ut en pelagisk trål med rist för att försöka undvika bifångster av gråsej under höstfisket av sill i Skagerak. Pelagisk trål försedd med rist används redan idag i fisket på blåvitling (kolmule, svartkjaftur) och vitlinglyra (sperling, øyepål) på Färöarna och i Norge. De farhågor som finns för att en rist i en pelagisk trål inte ska fungera är därmed sannolikt utan fog. Det har ju redan visat sig fungera.
I Danmark vill de ändå gå en annan väg och försöka utveckla en pelagisk trål som är selektiv men inte använder rist:
– Fiskefartøjer skal tage stilling til, om de vil dække deres bifangst med kvote, eller om de vil fiske renere. Som det er nu, kan fartøjerne ikke fortsætte med hovedfangsten, når kvoten til bifangst er opbrugt, så der kan være god ræson i at fiske renere. Og der kan vores redskab være en effektiv løsning, forklarer Claus Reedtz Sparrevohn, projektleder og chefbiolog i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO).
Det såkaldte excluder system er udviklet af Tor-Mo Trawl i Hirtshals i samarbejde med Greenline Fishing Gear og bliver allerede med stor succes brugt af trawlere i Alaska. Udfordringen består i at tilpasse redskabet således, at det kan anvendes til de fiskearter, man fisker efter i EU.
– Redskabet er en integreret del af trawlen, der gør, at de fisk, man vil sortere fra, har mulighed for nemt at svømme ud af trawlet igen gennem et rør. Fra et miljømæssigt perspektiv er det en langt mere skånsom metode end fx de riste, man typisk bruger, hvor fiskene risikerer at klumpe sammen. Det, der ligger til grund for vores teknologi, er viden om de forskellige fisks adfærdsforskelle. I første omgang undersøger vi, hvordan man kan optimere sperlingfiskeriet ved at reducere bifangsten, siger Claus Reedtz Sparrevohn.
Den trål som de vill utveckla i Danmark bygger alltså på en trål som redan nu används i fisket i Alaska. I utvecklingsarbetet av den danska trålen deltar Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO), HG 62 Beinur P/R, DTU Aqua, Greenline Fishing Gear och Tor-Mo Trawl.
Att det pågår utvecklingsarbete på flera håll och med inriktning på lite olika metoder är bra. Då kan fiskare välja det redskap de föredrar och de går att se vilken typ av selektionsanordningar som ger bäst resultat. Sen kan de aktiva fiskarna välja om de vill fisk selektivt, om de vill hyra in och/eller köpa in fiskerättigheter för bifångstfisken eller inte osv. Dessutom måste nog fördelningen av bifångster förändras på det sätt som DPPO föreslår för att pelagiskt fiske ska kunna fungera smidigt och relativt problemfritt:
- Sildebifangstkvoterne skal uddeles som årsmængder i forhold til det enkelte fartøjs kvotemængder af brisling og sperling
- Årsmængder af sildebifangstkvoten skal kunne overdrages
- Opgørelse af forbrug af sildebifangst skal foregå på grundlag af egenkontrol og stikprøvekontrol
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Claus Reedtz Sparrevohn, Selektivt fiske, Selektiv pelagisk trål, Pelagisk trål, Pelagiks trål med rist, Sillfiske, Kolmuletrål, Rist, DTU Aqua, DPPO, Danmarks Pelagiske Producentorganisation, HG 62 Beinur, Danmark, Norge, Alaska, USA, Färöarna, Sverige, Pelagiskt fiske, Sill, Kolmule, Vitlinglyra, Øyepål, Sperling, Blåvitling, Nordsjön, Nordatlanten, Fiske
