Havs- och vattenmyndigheten, HaV, vill höja målen för hur bestånden av lax och öring i svenska vatten ska utvecklas.
– Med rätt åtgärder och satsningar tror vi att återvandringen av lax och öring till våra älvar och vattendrag kan öka kraftigt på bara tio år. För att nå dit krävs en förvaltning som är bättre anpassad till varje bestånd, säger Håkan Carlstrand.
Foto: Alf Linderheim/N/IBL bildbyrå
De nya målen presenteras i en ny rapport som tagits fram på uppdrag av regeringen och i samråd med Jordbruksverket. Den innehåller förslag på hur förvaltningen av lax och öring i svenska vatten bör utvecklas och utformas i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
I Sverige finns i dag nära 40 unika laxbestånd fördelade över västkusten och Östersjön. Längs vår kuststräcka finns även cirka 800 bestånd av öring.
– De flesta laxbestånd har i dag en ganska bra utveckling men vi har också bestånd som ligger långt från de mål som satts upp av exempelvis EU. Bäst utveckling ser vi i några av Norrlandsälvarna och sämst är den på syd- och västkusten, säger Jens Persson. utredare på enheten för fiskereglering på HaV
– Öringsbestånden är svårare att bedöma men här ser vi i stället en bättre utveckling på syd- och västkusten än i Bottenhavet.
HaV vill höja ambitionsnivån genom att sätta högre mål för beståndsutvecklingen, utveckla en mer lokalt och regionalt anpassad förvaltning för olika bestånd samt införa åtgärder för att få bättre kunskap.
– Vi vill ha mer lax och öring i svenska vatten. Det är viktigt för ekosystemen i våra hav och vattendrag samt för landsbygdens utveckling, exempelvis genom fritidsfiske, fisketurism och yrkesfiske, säger Håkan Carlstrand, utredare på enheten för fiskereglering på HaV.
– Vi vill få tillbaka lax och öring i de vattendrag där det förr fanns bestånd men där de försvunnit på grund av exempelvis vattenkraftsutbyggnad. På sikt bör utsättningen av lax och öring fasas ut till förmån för andra åtgärder som återskapar naturlig reproduktion.
I dag ligger det så kallade MSY-målet för Sveriges laxförvaltning på 75 procent, det vill säga att varje enskilt vattendrag ska producera minst 75 procent av den maximala produktionen av laxungar. HaV vill höja detta till 80 procent, samma mål som Finland har.
– Målen för laxproduktionen ska uppnås så snart som möjligt, dock senast 2025. Bestånd som inte bedöms nå dessa mål ska identifieras, orsakerna klarläggas och senast 2020 ska en åtgärdsplan för att restaurera bestånden tas fram, säger Jens Persson
För att klara detta och andra mål behövs mer resurser men också en ökad samordning och utbyte av erfarenheter mellan HaV, länsstyrelser och fiskerättsägare. HaV föreslår att regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att samordna och bedriva fisketillsyn. HaV vill också få möjlighet att kräva att fritidsfiskare rapporterar in sina fångster, i dag omfattas bara yrkesfiskare av sådana krav.
– Vad gäller bestånden av lax- och öring i Torneälv så är det en gränsälv där Sverige har gemensam förvaltning med Finland. Vi ser gärna att en långsiktig svensk-finsk strategi tas fram för utveckling av bestånden och fisket i älven, säger Håkan Carlstrand
HaV har tagit fram rapporten i nära samråd med Jordbruksverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och länsstyrelserna. HaV har också arrangerat flera workshops och möten runt om i landet med ett stort antal deltagare som bidragit med kunskap och förslag.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Håkan Carlstrand, Jordbruksverket, Lax, Öring, Skagerak, Kattegatt, Östersjön, Bottenhavet, Bottenviken
