Fiskets betydelse i Bohuslän – fiskelägen och landningshamnar

I de rapporter som finns från projektet om kustnära fiske inom ramen för Tillväxt Bohuslän finns ett stort fokus på landningshamnar. Genom detta fokus ger rapporterna en felaktig bild av hur fisket i Bohuslän ser ut och övervärderar kraftigt betydelsen av att fiskelägen också är fiskehamnar. Ett typexempel är att de tre fiskelägen som tonnagemässigt och sysselsättningsmässigt är viktigast i Bohuslän, Rörö, Hönö och Fotö, aldrig har varit landningshamnar. Ett fokusera på landningshamnar ger helt enkelt en felaktig bild av hur fisket ser ut, och hur sysselsättningen i fisket ser ut.

Tittar vi på Mogens Schous rapport om kustfiske och TFC som ligger till grund för rapporten Fiskeresursen – hur ska den fördelas? som är grunden för analysen av landningshamnar så ger den en klart felaktig bild och det avspeglar sig också i huvudrapporten. Fokuset på landningshamnar är sannolikt en felaktighet som beror på rapportskrivarens danska ursprung. I Danmark finns en stark korrelation mellan landningshamnar och fiskebåtars hemmahamn. Denna korrelation saknas i Sverige och det gäller framförallt fiskebåtar från Göteborgsområdet som traditionellt fiskat långt hemifrån och dessutom flyttar från olika fiskevatten beroende på säsong och år. Trots detta är en del av det fiske som dessa fiskare bedriver också att betrakta som kustnära fiske, men det tappar rapporten bort. Dessutom missar den helt att kustnära fiske och storskaligt utsjöfiske ofta är korsbefruktande.

Andra problem med Schous arbete och rapporten om fiskeresursens användning är att viss landningshamnar som nämns inte är några landningshamnar alls. Flertalet av de som landar fisk till Göteborgs fiskhamn landar exempelvis inte fisken i Göteborg, utan främst i Skagen och på Öckerö. Ingen landar i Göteborgs fiskhamn men däremot landas det säkerligen en del i Fiskebäck. För Smögen gäller också att allt som formellt landas där inte landas där. Rapporten över störst landningshamnar blir därmed något underlig då Göteborg finns med bland dem. I huvudrapporten om Kustnära fiske från Tillväxt Bohuslän tas dock detta upp på ett korrekt sätt.

Svenska landningshamnar, totalt landningsvärde i tusentals SEK, antal båtar som landat, 2013

Simrishamn, 57 769, 64
Västervik, 52 284, 20
Rönnäng, 51 306, 35
Öckerö, 37 354, 32
Smögen, 34 798, 100
Grebbestad, 34 645, 65
Göteborg, 31 170, 69
Ellös, 27 257, 16
Strömstad, 25 042, 62
Mollösund, 22 247, 12
Nogersund, 21 500, 30
Karlskrona-Saltö, 17 519, 27
Lysekil, 15 025, 28
Träslövsläge, 13 536, 23
Kungshamn, 10 294, 27
Ronehamn, 9 396, 5
Karlskrona, 6 617, 9
Bohus-Björkö, 6 280, 6
Skillinge, 5 156, 27
Sturkö , 4 991, 8

I de hamnar som har högt landningsvärde men få båtar landas främst pelagisk fisk (sill, skarpsill, makrill). Flertalet av de båtar som fiskar pelagiskt kommer från Göteborgsområdet inklusive Öckerö kommun. Värdemässigt är skaldjur, framförallt räkor det viktigaste i Smögen, Grebbestad och Strömstad. När det gäller småskaligt fiske (båtar under 12 meters längd) ser landningarna helt annorlunda ut.

Svenska landningshamnar kustnära fiske, totalt landningsvärde i tusentals SEK, antal båtar som landat, 2013

Smögen 11 240, 73
Lysekil, 8 504, 26
Strömstad, 8 422, 46
Grebbestad, 8 167, 41
Göteborg, 7 881, 51
Öckerö, 7 100, 20
Rönnäng, 5 468, 21
Kungshamn, 4 353, 10
Skillinge, 3 616, 20
Simrishamn, 2 825, 28
Mollösund, 2 569, 4
Träslövsläge, 1 765, 9
Nogersund, 1 615, 16
Västervik, 1 153, 28

För hamnarna i norra Bohuslän och för Skillinge är det småskaliga kustnära fisket mycket viktigt. Landningshamnar utanför Västkusten spelar mycket liten roll rent värdemässigt när det gäller småskaligt kustnära fiske med undantag av hamnarna kring Hanöbukten. För hamnarna i Göteborgsområdet (Göteborg och Öckerö) betyder det lite, men omvänt är hamnarna i Göteborgsområdet viktiga för det småskaliga fisket. En stor del av räkorna i Smögen landas av båtar som är längre än 12 meter. Av de 27 båtar som var längre än 12 var 10 stycken danskflaggade år 2013. Många av de danskflaggade landar också till Göteborg, 18 båtar som var längre än 12 meter landade till Göteborg. Flertalet av dessa är sannolikt räktrålare men en del är säkert kräftbåtar och båtar som ägnar sig åt fiskfiske.

När det gäller det pelagiska fisket redovisar jag landningar i ton.

Svenska landningshamnar pelagiskt fiske, totala landningar i ton, antal, 2013

Skagen, 43 168 (plus omkring 1 000 ton skarpsill från Nordsjön)
Västervik, 19 645
Grenå, 13 656
Simrishamn, 7 142
Rönnäng, 6 394
Ellös, 5 695
Norrsundet, 5 274
Ronehamn, 3 948
Mollösund, 3 938
Lerwick, 2 809
Nogersund, 2 743
Hirtshals, 1 313
Helsingborg, 1 236

Skagen är helt dominerande som landningshamn för det pelagiska fisket och svenska fiskeriföretag är dominerande ägare i fiskmjölsfabriken FF SKagen. Rent värdemässigt bör Skagen därmed också vara den största enskilda landningshamnen för svenska fiskare. Räknas även båtar med utländsk flagg men svenska ägare blir Lerwick viktigare, Skagen blir ännu mycket större som landningshamn vilket också gäller Grenå och Hirtshals. Andra hamnar som lär komma upp bland de störst landningshamnarna för svenska fiskare är Thyborøn, Mukran i Tyskland, sannolikt också Egersund i Norge och kanske även Cuxhaven i Tyskland.

Som synes är det pelagiska fisket landningshamnar mycket utspridda. De ligger från Shetland i väst till Gotland i öst. De flesta båtarna som fiskar storskaligt pelagiskt är från göteborgsområdet. För det småskaliga pelagiska fisket (kustkvoten) är Karlskrona-Saltö, Sletten i Danmark, Limhamn, Lomma, Ellös, Simrishamn, Vedbaek, Kungshamn, Lysekil, Mollösund, Smögen med flera hamnar viktiga. Landningsmönstret är mer utspritt vilket gäller allt småskaligt fiske.

Om vi sedan tittar på var det finns flest fiskebåtar så handlar det om helt andra orter är landningshamnarna utom i tre fall, Simrishamn, Nogersund och Öckerö.

Antal fiskebåtar 2010

Fiskebäck, 35
Träslövsläge, 32
Fotö, 27
Hönö, 26
Simrishamn, 22
Nogersund, 22
Rörö, 20
Donsö, 20
Öckerö, 20
Bua, 18

Fiskebåtarnas samlade tonnage 2010 och 2012, efter hemmahamn, ton

Fiskebäck, 8 586, 6 000
Träslövsläge, 2 327, 2 000
Rörö, 2 212, 1 200
Fotö, 2 051, 1 800
Donsö, 1 796, 1 000
Hönö, 1 788, 1 500
Göteborg, 1 234, 1 500
Styrsö, 1 104, 1 000
Öckerö, 981, 1 000
Simrishamn, 796, 700

Fiskebåtars installerade motorstyrka 2010 , kW

Fiskebäck, 26 777
Rörö, 10 056
Träslövsläge, 9 021
Fotö, 7 991
Hönö, 7 668
Donsö, 6 083
Öckerö, 4 576
Styrsö, 4 294
Simrishamn, 3 664
Göteborg, 3 620

När det gäller antalet fiskebåtar över hundra ton har jag gått igenom mina anteckningar och förteckningar som finns på vissa sajter på nätet. Jag kan säkert ha missat en del båtar och listar inte heller fiskelägen med enbart 2 båtar över 100 ton och inte något av de två utvalda åren fler än så. Det finns fler sådana fiskelägen.

Antal fiskebåtar över 100 ton, 2010 och 2013 (här kan jag ha missat nån båt här och där, men i stort stämmer det hela)

Fiskebäck, 15, 10 (inklusive Önnered)
Träslövsläge, 7, 7
Fotö, 5, 4
Rörö, 5, 3
Hönö, 4, 3
Donsö, 4, 2
Styrsö, 3, 3
Göteborg, 2, 4

Antal fiskebåtar över 100 ton ägda av fiskare i olika fiskelägen, 2013 (endast säkra uppgifter, jag kan förstås även här ha missat nån båt eller räknat fel)

Fiskebäck, 17 (inklusive Önnered)
Fotö, 7
Träslövsläge, 7
Rörö, 6
Donsö, 5
Styrsö, 3

Uppskattat tonnage för fiskebåtar ägda av fiskare i olika fiskelägen, 2012

Fiskebäck, 12 000
Rörö, 3 900
Fotö, 2 800
Donsö, 2 500
Träslövsläge, 2 300
Hönö, 1 500
Styrsö, 1 000
Öckerö, 1 000
Simrishamn, 700
Vrångö, 700
Skillinge, 700
Nogersund, 700
Glommen, 700

Att göra en analys av fisket och dess betydelse för kustkommuner med utgångspunkt från landningshamnar förefaller mig som helt förfelat och ger ett felaktigt resultat. Fisket huvudsakliga sysselsättning och betydelse står inte att finna i landningshamnarna utan i de fiskelägen som är hemmahamnar för fisket. De viktigaste områden för fisket i Sverige är i ett sådant perspektiv göteborgsområdet och norra Halland om vi håller oss på Västkusten.

Tar vi också hänsyn till landningshamnar för det kustnära fisket blir norr Bohuslän också viktigt, men dess betydelse minskar avsevärt i jämförelse med de analyser Samförvaltning Norra Bohuslän och Tillväxt Bohuslän presenterat.

De rapporter och analyser som  Samförvaltning Norra Bohuslän och Tillväxt Bohuslän gjort är inte hållbara om fiskets utveckling och möjligheter ska bedömas. Exempelvis kommer den enda plats i Sverige som är helt beroende av fiske, dvs Rörö, att helt förbises i alla analyser och satsningar. Det är inte ett rimligt förhållningssätt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!