Fiskebäcks hamn – muddring eller inte?

På senaste mötet för kommunfullmäktige i Göteborg var frågan om muddring av Fiskebäcks hamn uppe. Anledningen till att hamnen och rännan in kan behöva muddras är att flera av de stora fiskebåtar som hör hemma i Fiskebäck inte kommer in i hamnen. Idag ligger dessa båtar i Frihamnen, det handlar om GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland. GG 505 Polar kan även efter muddring inte använda Fiskebäcks hamn och det kommer inte heller nya GG 203 Ginneton (idag HG 62 Beinur) att kunna göra. Behovet är därför inte så stort som det var för några år sen.

De pelagiska fiskebåtarna som ägnar sig åt ett långsiktigt hållbart utsjöfiske med flerhundraåriga traditioner i Sverige ligger idag i Frihamnen i Göteborg. Där ligger ibland också S 264 Astrid, den största fiskebåten i den svenskägda fiskeflottan liksom S 205 Ceton. Ingen av dessa två båtar skulle kunna använda Fiskebäck ens efter muddring. Men nånstans måste de ligga och idag finns mycket få platser i Göteborgsområdet som kan ersätta Frihamnen. Detta är dock inte något som kommunfullmäktige behandlade i samband med att de behandlade frågan om muddring av Fiskebäcks hamn.

S, MP och V uttryckte i kommunfullmäktige och kommunstyrelse ett motstånd mot att muddra hamnen i Fiskebäck. Delvis med rimliga argument, delvis med felaktiga argument. Ett rimligt argument är de höga kostnaderna för muddringen:

Stadsledningskontoret beräknar siffran för muddring upp till 170 miljoner och då har inga sedimentprover tagits inom området. Tillkommer gör också kostnader för att anlägga ny pir, landanläggningar samt eventuellt ytterligare för att bredda farleden in mot hamnen. Detta är en väsentlig samhällsekonomisk investering för en begränsad användning, då de stora fiskebåtarna har sina verksamhetsanläggningar på andra platser i Norden.

Att båtarna är verksamma långt från hamnarna på västkusten är dock inget argument. Så har det varit i 100 år. Båtarna sysselsätter folk från Fiskebäck och har alltså en lokal betydelse och fungerar som traditionsbärare oavsett det faktum att de fiskar vid Shetland, på Dogger bank och på andra håll i Nordsjön liksom i Östersjön. De ligger ofta i Frihamnen och det finns alltså ett behov av hamnplatser för dem.

Argumentet om bevarandet av ålgräsängar är också rimligt, men oavsett var en hamn för större fiskebåtar anläggs så kan det bli problem med ålgräsängar. Plantering av ålgräsängar som kompensation är därför rimligt oavsett var en hamn för det pelagiska fisket läggs.

Med tanke på dessa invändningar samt att det hela berör få båtar är inriktningen på kommunstyrelsens förslag som också stöds av de borgerliga partierna inte heller tillräckligt då det helt fokuserar på muddring av Fiskebäcks hamn och inte innebär att en annan placering av en hamn för de pelagiska fiskebåtarna utreds:

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en behovsanalys, en översiktlig miljökonsekvensbeskrivning och en kostnadskalkyl för muddring för att öka fiskehamnens inloppsdjup i Fiskebäck till 8 meter samt utreda hur en finansiering av en sådan investering skulle kunna ske.

En lite bredare utredning vore av vikt då de nya större fiskebåtar som det just nu investeras i inom det pelagiska fisket innebär båtar som ändå inte kan komma in Fiskbäcks hamn trots muddring till 8 meters djup. Tanken på att muddra Fiskebäcks hamn är därmed något mindre aktuell.  I den mycket bra utredning och de förslag som tjänstemännen lagt ingår dock ett bredare perspektiv:

Till att börja med behöver man ta ställning till om frågan om det storskaliga fisket är en angelägenhet för Göteborgs Stad. Om svaret är ja, behövs utarbetas två strategier:

• Placering av det industriella fisket. Här behöver utveckling (muddring mm) av Fiskebäcks hamn jämföras med alternativa möjligheter (t.ex. med Majnabbehamnen eller f.d. Damens varv)

• Möjligheter till utveckling av besöksnäring och fiskeberedning i Göteborgs Fiskehamn kopplat till den vision som fiskenäringen tagit fram för området. I detta ska förutsättningarna för samordning med det industriella fisket beaktas.

Att de stora båtarna kan erbjudas att ligga vid Götaverkens tidigare kajer är som jag ser det ett ekonomiskt rimligare alternativ. Det ger dessutom möjlighet för S 205 Ceton, S 264 Astrid, nya S 144 Themis, nya GG 203 Ginneton (idag HG 62 Beinur) och GG 505 Polar att ligga där. De kan inte gå in i Fiskebäcks hamn även om den muddras till 8 meters djup. Themis och Astrid är visserligen inte Fiskebäcksbåtar utan Röröbåtar, men de kommer inte in i hamnen på Rörö och kan inte utan risk lägga till vid Björnhuvudet på Öckerö.

Den tredje invändningen från MP, S och V är dock grundligt felaktig. Den bygger som vanligt på den felaktiga uppfattningen om att småskaligt kustnära fiske är mer miljövänligt än storskaligt pelagiskt fiske. I verkligheten är det omvänt. Det storskaliga fisket är mer miljövänligt än det småskaliga fisket som i huvudsak bedrivs med bottentrål.

På lång sikt överlever dessutom det småskaliga fisket bättre om det också finns ett storskaligt fiske. Detta då det storskaliga fisket har möjlighet att se till att lokala serviceverksamheter överlever. Ett typexempel är hur det storskaliga fisket agerar på Rörö där de köper förnödenheter i den lokala affären, lägger vissa reparationer på Ö-varvet och inte i Danmark osv.

På det stora hela verkar det nog trots allt som om en utbyggnad av Fiskebäcks hamn kanske inte är en bra idé. Speciellt inte med tanke på att de nya båtar som nu skaffas till den pelagiska fiskeflottan i Sverige blir allt större och sannolikt behöver cirka 10 meters djup för att komma in i en hamn. Det är svårt att se att en investering på minst 170 miljoner kronor för 4 båtar, GG 158 Sunnanland, GG 204 Tor-ön, GG 206 Ahlma och GG 207 Torland är rimlig.

Men oavsett hur det blir med en muddring av Fiskebäcks hamn så behöver de stora pelagiska fiskebåtarna en plats att ligga på. Såväl Majnabbe som Götaverken är rimliga platser. Majnabbe är på ett sätt kanske bättre då det ju faktiskt ligger i anslutning till Göteborgs Fiskhamn. Men det förutsätter ju att Stenas Tysklandsterminal flyttar.

Att bara utreda muddring av Fiskebäcks hamn vilket blivit kommunens beslut är idag att kasta pengar i sjön som Ulf Kamne från Miljöpartiet hävdar. Endast två av de båtar som om ett år kan tänkas använda Frihamnen skulle ha nån nytta av sådan muddring. Men en lösning för var de stora båtarnas tilläggsplats ska var är nödvändig.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Fiskebäcks hamn – muddring eller inte?”

Kommentarer är stängda.