Östersjön i fortsatt dåligt skick trots stort inflöde av saltvatten

I december 2014 skedde ett mycket stort inflöde av salt och syrerikt vatten till Östersjön från Kattegatt. Inflödet var ett av de största sedan mätningarna startade i slutet av 1800-talet. Trots detta har situationen med syrefria bottnar i Östersjön inte förbättrats mer än marginellt.

Dessvärre räckte inte syret i saltvatteninflödet för att syresätta Egentliga Östersjöns djupa bottnar, säger Carl Rolff, miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet i ett pressmeddelande.

Preliminära beräkningar visar att 16 procent av bottnarna i Egentliga Östersjön inklusive Finska viken och Rigabukten helt saknar syre, medan 29 procent av dessa bottnar är utsatta för syrehalter som gör det svårt för de flesta djur att klara sig. För att en betydande förbättring av syresituationen ska ske krävs ytterligare kraftiga inflöden av salt, syrerikt vatten från Västerhavet.

Det finns också andra problem i Östersjön än syrebristen. Ett problem är torskens dåliga kondition som dessutom lett till svårigheter att uppskatta bestånden korrekt.

Östersjötorsken är mager, har mer parasiter och beståndet bedöms ha minskat kraftigt mellan 2011 och 2014. Beståndsuppskattningar är grunden för vetenskapliga råd om hållbart fiske. Samtidigt är det svårt att bedöma bestånden och för två år sedan underkände internationella havsforskningsrådet ICES metoderna som användes för beståndsuppskattning av torsk i Östersjön.

Storleken på det östra torskbeståndet kunde inte uppskattas korrekt med traditionella metoder för bestämning av storlek, ålder och tillväxt. Dessutom visade analyser av hur torsk förflyttar sig att tidigare uppskattningar inte stämde. Även uppgifterna om yrkesfiskets fångster var osäkra. Under 2016 startar därför ett antal länder runt Östersjön ett forskningsprojekt med målet att märka stora mängder torskindivider. Återfångst av märkta torskar ska ge pålitlig information om tillväxt och ålder, hur torsken rör sig mellan områden och indirekt även säga hur stort fisketrycket är.

Mer om detta kan läsas i rapporten Havet 2015/2016.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Gilla Habergsgubben på Patreon!
Become a patron at Patreon!