Ytterligare resurser för att skydda havsmiljön i Sverige

Målet om att skydda tio procent av våra marina områden till 2020 är inom räckhåll, men takten i arbetet med att föreslå och skydda områden behöver öka. I budgetpropositionen för 2017 ger regeringen ökade resurser för att skydda havsmiljön i Sverige.

Regeringen har i tidigare budgetpropositioner gjort stora satsningar på skydd av värdefulla områden. Regeringen bedömer att takten i arbetet med att inrätta skydd av marina områden behöver öka för att det ska vara möjligt att nå etappmålet om tio procent skydd av Sveriges marina områden till 2020.

I budgetpropositionen för 2017 förstärker regeringen anslaget för skydd av marin miljö med ytterligare 15 miljoner kronor för 2017. Pengarna går till Havs- och vattenmyndigheten och ska användas till att kartera och undersöka marina miljöer samt till länsstyrelsernas arbete med att ta fram underlag för beslut. Det ökade anslaget är ett viktigt steg på vägen mot att nå etappmålet.

– Vi har mycket kvar att lära om den svenska havsmiljön. Genom att skjuta till mer pengar kan vi få mer kunskap och öka takten i arbetet med att skydda värdefulla havsområden, säger miljöminister Karolina Skog.

Sverige har antagit ett etappmål till 2020 som säger att vi ska skydda tio procent av vår marina miljö (inom miljömålssystemet). Havs- och vattenmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en handlingsplan om hur målet ska nås, som presenterades i juni 2016.

I handlingsplanen bedömer Havs- och vattenmyndigheten att målet att skydda tio procent är inom räckhåll, men att det exempelvis krävs ett bättre kunskapsunderlag om Sveriges havsområden för att nå målen. Detta för att de skyddade områdena ska utgöra ett ekologiskt representativt och sammanhängande nätverk.

Det finns dock flera problem med både statistiken över det som är skyddat och med målen. I Västerhavet är över 10% redan skyddat med de kriterier som ställts upp men ändå räknas inte flera av de största skyddade områdena då de inte har miljöskäl som anledning till skyddet. Ändå har flera av dessa områden bättre miljöskydd än flera av de områden som räknas som skyddade.

De områden jag främst tänker på är Öresund, trålfiskeförbudsområdet i södra Kattegatt och 8-fjordar-området runt Orust i Bohuslän. Genom att inte alla skyddade områden räknas blir utgångspunkten för resonemangen om skyddade marina områden skev och felaktig. Kanske kan det förändras nu när Havs- och vattenmyndigheten får mer pengar till att undersöka och kartlägga läget. Dessutom kan de diskuteras hur områdena innanför trålfiskegränsen ska räknas och behandlas i sammanhanget.

Även i regeringsförklaringen nämns havsmiljöfrågor inklusive skyddade marina områden vilket har kommenterats av forskare från Baltic Eye/Stockholms Universitet:

– Sverige behöver inrätta flera marina reservat för att leva upp till internationella överenskommelser. Men det finns en fara med att fokusera för mycket på hur många eller hur stora områden vi skyddar. Felplacerade eller dåligt skötta reservat hjälper oss inte att uppnå det verkliga målet med skyddad natur, som är att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det viktigaste är att utgå från vilken natur som behöver skyddas och vad som krävs för att ge den ett gott skydd. Arbetet med marina reservat måste också vara en del i ett större arbete för en förbättrad havsmiljö. Vi har svårt att nå uppsatta mål om vi inte samtidigt arbetar för ett långsiktigt hållbart fiske och för att begränsa övergödning och miljögifter, säger marinekolog Sofia Wikström.

Det är förstår en i mångt och mycket förutsägbar kommentar och det mesta är självklarheter även om det inte skadar att uttala dem. Sofia Wikström tar också upp fisket men glömmer uppenbarligen bort att huvuddelen av det svenska fisket är långsiktigt hållbart. Det gäller pelagiska fisket i sin helhet, kräftfisket (MSC-märkt, delar av det är KRAV-märkta), räkfisket (MSC-märkt och hållbart trots att det finns problem i detta fiske), siklöjefisket (MSC-märkt) och delar av det riktade fiskfisket i Västerhavet (MSC-märkt via anslutning till det danska fisket).

Kvar är egentligen bara torskfisket i Östersjön som inte är långsiktigt hållbart i nuläget även om problemen där inte har med fisket i sig att göra. Större delen av detta fiske har tidigare varit MSC-märkt. Det finns även en del fisken av mindre ekonomisk betydelse som inte är långsiktigt hållbara.

Mer: Supermiljöbloggen,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!