Färöarna diskuterar att införa en ny fiskeripolitik. De punkter som presenterats på vad den nya fiskeripolitiken skulle innebär är aningen intetsägande, men skulle kunna var mycket problematiska för havet och fiskebestånden.
I förslaget ingår också att reglerna för utländskt ägande i fisket ska ändras. Idag är det tillåtet för utländska företag och utländska ägare att äga upp till 2/3 av ett färöiskt företag i fiskerinäringen. Det är generösa regler. I de flesta länder är lagstiftningen sådan att den som äger fiskeriföretag och fiskebåtar måste ha ha anknytning till landet (det gäller i Danmark såväl som i Sverige) och i Norge måste en majoritet av företaget eller fiskebåten ägas av en norsk medborgare eller ett företag som juridiskt hör hemma i Norge.
En förändring av ägandet i färöiska fiskeriföretag är därför i linje med hur det ser ut i Sverige, Danmark och Norge. Men Färöarna är ett litet land och där finns eventuellt inte tillräckligt md kapital för att fiskerinäringen, fisket och fiskodlingen ska kunna få de investeringar som behövs:
Forslaget møder kritik fra de færøske redere. De peger blandt andet på, at politikerne tidligere har opfordret udenlandske virksomheder til at investere i færøske projekter inden for fiskeri.
Exempelvis ägs majoriteten av det färöiska fiskodlingsföretaget Bakkafrost av norska ägare via den norska börsen. Största enskilda ägare tillika kontrollerande ägare är dock en färöisk familj.
Idag är det främst norska företag som investerat på Färöarna men även det nederländska företaget Parlevliet & van der Plas som isländska Samherji är delägare i företag och fiskebåtar.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiske, Fiskeri, Utländska ägare, Utländskt kapital, Danmark, Norge, Färöarna, Sverige
