Vad hände med de pelagiska fiskebåtarna som försvann?

När det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes så fanns det 82 båtar i systemet. Idag finns det 31 plus 5 båtar i Bottenhavet, dvs totalt 36. En minskning med 46 totalt om vi också räknar med de båtar som fick fiskerättigheter i Bottenhavet förra året. Om vi räknar bara det ursprungliga systemet så är det en minskning med 50. Det är en mindre minskning än vad riksdagens uppföljning redovisar, men det beror på att antalet båtar i det pelagiska systemet ökat med två mellan 2015 och februari 2017 (de senaste uppgifter jag har). Detta inlägg är samtidigt ett komplement till ett av mina tidigare inlägg.

2016 fanns ytterligare en båt som innehade fiskerättigheter, VG 59 Lipton som fanns med vid systemets införande, gjorde sig av med alla sina fiskerättigheter precis som all andra båtar i Träslövsläge, men efter båtbyte köpte in sig i systemet år 2016 igen. Men det ägandet tycks inte ha blivit långvarigt, för i februari fanns båten inte med bland innehavarna av fiskerättigheter. Det är fortfarande samma ägare.

Av de 6 båtar som har individuella fiskemöjligheter (dvs årsvisa fiskerättigheter i Bottenhavet) så är det två som fanns med i det ursprungliga systemet år 2009. Det är GE 49 Sette Marie som då hette GG 59 Sette Marie och SM 53 Glomskär som då var VG 95 Stjärnvik. Ägare och tillståndsinnehavare är dock inte samma.

Andra båtar som gjort sig av med fiskerättigheter i det pelagiska systemet men skaffat igen inkluderar GG 505 Polar som i praktiken har samma tillståndshavare och ägare men det handlar inte om samma fysiska båt och GG 850 Odeskär som också har samma ägare och tillståndshavare men inte samma båt. Dessutom finns det i februari 2017 en del nya båtar som inte fanns i systemet från början, GG 1226 Clippfjord, VK 190 Scanö och GG 210 Vera C.

donso11april_208

GG 1226 Clippfjord

SM 53 Glomskär fanns dock i systemet vid starten som VG 95 Stjärnvik och det handlar kanske om samma tillstånd, men ny tillståndsinnehavare. GG 210 Vera C har tagit över det tillstånd som fanns på GG 352 Veronica. VK 190 Scanö ägs av en ung fiskare som kan ha tagit över ett tillstånd som tidigare tillhörde en annan båt i Västervik-distriktet, VK 133 Marica som inte längre finns kvar. När det gäller Clippfjord hittar jag inte tillstånd de tagit över, men det är sannolikt bara så att jag saknar de uppgifterna

Vissa tillstånd har övertagits av arvingar till eller andra delägare i båten än den tillståndsinnehavare som fanns 2009 och de räknar jag som samma tillståndsinnehavare.

GG 318 Dyning försvann först ur systemet, men kom in igen med annan tillståndinnehavare (Thomas Bryngeld) som sedan överlät båten på ytterligare en annan person. Denne, John Ahlström, stod i februari upptagen som tillståndsinnehavare utan båt.

Det har under systemets existens också varit så att båtar först köpt på sig rättigheter och sen sålt dem. Bland sådana båtar märks LL 338 Ternö, LL 377 Canopus, båda med Peter Olsson som tillståndsinnehavare, LL 377 Wardö med Björn Ryberg, SG 40 Miraculix med Magnus Johansson, KR 27 Mary II (Hans Arvidsson). En del av dess har sannolikt övertagit andras tillstånd. Ingen av dessa båtar finns idag kvar i systemet.

Bland båtar som fanns i det pelagiska systemet när det startade och som försvunnit har de flesta tillståndsinnehavare slutat helt med fisket. Det gäller båtar som GG 89 Rigel, GG 151 Wolma, GG 236 Glittvåg, GG 361 Santos, GG 502 Hemland, GG 564 Roxen, GG 812 Veronica, GG 920 Stella Polaris, GG 921 Bohuslän, KA 17 Porjus, LL 1149 Herring, LL 279 Släggö, LL 71 Västingskär, NG 2, SD 443, SD 454 Winga, SG 27 Ceylon, SG 481 Halsvik, SIN 272 Zaima, SIN 791 Wally, VG 14 Svanö, VG 161 Silverfors , VG 30 Nordland och VG 45 Westland.

Ett fåtal tillståndsinnehavare och båtar fiskar istället kräfta och fisk eller torsk i Östersjön. Det förstnämnda gällde för VG 562 Randi ett tag, men inte längre. Nu fiskar båten istället räka. GG 205 Ganthi har försvunnit ur det pelagiska systemet men de som hade båten och tillståndet fiskar idag kräfta med GG 208 Ganthi, GG 234 Kennedy fiskar idag fisk, kräfta och räka och GG 410 Valöskär har fiskat räka sen båten och tillståndsinnehavaren lämnade det pelagiska systemet.

Donsö_ganthi_Vera_C_Juni2016 - 4

GG 208 Ganthi

GG 517 Kenty blev räktrålare som LL 1248 Saibon men tillståndsinnehavaren slutade med fiske. Nu har de som hade som räkfiskebåt också slutat och den återfinns idag i det pelagiska systemet igen som GG 229 Bristol. Det är sannolikt bara en tillfällighet och den kommer antagligen att skrotas när den nya GG 438 Clipperton levereras nästa år. GG 78 SIlverland är numera en båt som heter FG 111 Tunafjord och som knappt används till nånting. Den landade lite torsk under 2011. Några båtar som idag ägnar sig åt torskfiske i Östersjön men som från början var med i det pelagiska systemet är KA 156 Karlsö och SG 50 Tajama. Karlsös tillståndsinnehavare och ägare är idag missnöjd med att inte ha nån sill och dessutom för lite torsk. De flesta av de som börjat fiska demersalt hade tillstånd för sådant fiske även innan de lämnade det pelagiska systemet och det innebar alltså inget tillskott av kapacitet i de fallen.

Tre tillståndsinnehavare fiskar idag på kustkvoten med små båtar, det gäller GG 704 Timor som blivit GG 334 Timor (Peter Alexandersson), samt GG 8 Helena (Per Claeson) och GG 1206 Danö (Per-Olof Larsson). Danö  och Timor fiskar bara på den pelagiska kustkvoten.

Enstaka båtar har lämnat det pelagiska systemen men har fortsatt med pelagiskt fiske. Det gäller VY 76 Boköland, men även SG 40 Miraculix och KR 27 Mary II som köpte in sig i det pelagiska systemet men sen lämnade igen. De fiskar alla på den regionala kvoten i Östersjön.

Sen har vi tillståndsinnehavare som sålt i Sverige och börjat fiska i Danmark. Det gäller Ryberg och GG 144 Themis, Johansson och GG 64 Astrid Marie, Claesson och GG 202 Nimber, Bryngelsson och GG 464 Stella Nova, Jansson och GG 934 Monsun samt Andersson och GG 850 Odeskär. Andersson har dock sen köpt in sig i det pelagiska systemet i Sverige igen.

När det gäller GG 912 Sunnanö så har några delägare i båten blivit räkfiskare i Danmark och andra blivit kräftfiskare i Sverige. De senare var dock först kvar i det pelagiska fisket med GG 77 Falken men den båten övertogs senare av familjen Johansson på Rörö som därmed fortfarande har två båtar det pelagiska systemet trots att de sålt en båt och investerat i Danmark. Lisborg som ägde GG 784 Silvervåg som fanns med i det pelagiska systemet fiskar idag demersalt efter fisk i Norge. Kjellberg som hade GG 270 Nordic har idag en båt i Marocko (Västsahara) som de fiskar pelagiskt med.

Familjen Bryngeld sålde först in båt, GG 505 Polar, och lämnade det pelagiska systemet i Sverige. De skaffade dock en pelagisk båt i Finland, den tidigare GG 206 Danö. De som hade GG 206 Danö innan dess slog sig ihop med ägarna av GG 564 Roxen till en enda båt, GG 206 Ahlma. Men samtidigt har den tidigare tillståndshavaren för GG 206 Danö börjat med pelagiskt kustfiske med GG 1206 Danö.

mindre_båtar_fiskeback20

GG 1206 Danö

GG 734 Monsun flyttade också till Finland med familjen Jansson som ägare och därefter till Marocko. När Jansson sålde båten till marockanska ägare köpte de snart in sig i det danska fisket. En liknande utveckling gäller för Ganthi som ägs av en gren av släkten Ahlström. Ägaren och tillståndsinnehavaren Ove Ahlström började fiska i Västsahara med en annan båt. När den såldes köpte sönerna en svensk kräftfiskebåt.

Familjen Claesson har också två pelagiska tillstånd i likhet med familjen Johansson, dels för GG 203 Ginneton, dels för GG 210 Vera C som tagit över det tillstånd som tidigare gällde för GG 352 Veronica. Familjen Ahlström (det finns fler tillståndsinnehavare med samma efternamn, de är släkt men inte nära släkt, även familjen Claesson är släkt med dem) har tre tillstånd, för GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland samt ett som för närvarande tycks sakna nån koppling till en båt.

I det pelagiska systemet finns sex båtar som också fiskar demersalt, Det är GG 39 Rossö, GG 77 Falken, GG 210 Vera C, GG 500 Vingaskär och GG 840 Svanen. Av de nytillkomna båtarna fiskade GG 1226 Clippfjord en liten mängd kräfta år 2016. Där finns också två semesterbåtar, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand, som används för sillfiske på hösten när de som har dem är lediga från sina ordinarie arbeten, men som annars ligger still.

SM 53 Glomskär tillhör de sex båtar som ingår i systemet med pelagiska fiskemöjligheter i Bottenhavet men ingår alltså även i det ursprungliga pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter. Av de andra 5 som ingår i Bottenhavssystemet är det två som också fiskar torsk i Östersjön.

Vad hände med båtarna/tillstånden som fanns i det pelagiska systemet år 2009:

Kvarvarande i det pelagiska systemet (inklusive Bottenhavet)
Kvar i pelagiska systemet, 31
Kvar i det pelagiska Bottenhavssystemet, 1
Nytillkomna, 4

Totalt antal båtar i det pelagiska systemet 2017: 36

Lämnat det pelagiska systemet
Lämnat fisket helt, 31
Demersalt fiske, 8
Danmark, 6
Pelagisk kust/regionalkvot, 3
Norge, 1
Marocko, 1

Totalt antal båtar som lämnat: 50

Totalt antal båtar 2009: 82

Notera också att tre båtar som ingick i det pelagiska systemet år 2009 genererat fem nya båtar med aktivt fiske år 2016 plus en liten inaktiv båt i Sverige och en inaktiv båt i Danmark. Det gäller GG 206 Danö, GG 564 Roxen och GG 912 Sunnanö som gett upphov till en båt inom det pelagiska systemet, en båt inom det pelagiska kustfisket, en demersal fiskebåt i Danmark (räka) och en demersal fiskebåt i Sverige samt en pelagisk båt i Finland. Den danska, den finska och de inaktiva båtarna har inte räknats med i ovanstående sammanställning.

Utöver detta finns det ungefär 300 båtar som fiskar pelagiskt på kustkvoten och den regionala kvoten i Östersjön.

Dessutom finns det några båtar som lämnade det pelagiska fisket redan innan 2009. Bland annat GG 36 Kristin, GG 578 Victoria och GG 597 Midsjö. De två förstnämnda finns idag i Tyskland där en fiskar pelagiskt och en demersalt. Midsjö flyttades till Marocko/Västsahara där den fiskade med samma ägare. Idag ska båten vara såld och en av de tidigare ägarna fiskar på den svenska kustkvoten.

Detta inlägg är ett komplement till ett tidigare inlägg och tillsammans gör de två inläggen det som riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet inte gjorde. Analyserar vart de som lämnade det pelagiska fisket tog vägen.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!