Svenskt kräft- och fiskfiske i Skagerak och Kattegatt 2015-2017

Inlägg nr 3 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Riktat fiske efter havskräfta är det vanligaste yrkesfisket i Sverige. Kräfta fiskas med bur och bottentrål. En stor del av de som fiskar kräfta med trål fiskar också fisk och många fiskar räka.  Det riktade fiskfisket med trål sker i Skagerak och Nordsjön, kräftfisket främst i Skagerak och Kattegatt. Även burfisket av kräfta sker i Skagerak och Kattegatt. Det finns också båtar som både fiskar med bottentrål och bur.

SLU Aqua behandlar burfisket separat i sin rapport  ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3) vilket jag också kommer att göra. Numera omfattas dock burfisket och trålfisket av samma av kvotreglering med överförbara årskvoter. Det går inte att fiska separat med bur eller trål i förhållande till kvoten och kvoten är inte uppdelad på olika fisken, devs bur, med rist och utan rist som den var tidigare. Det är dock fortsatt många som bara fiskar med det ena så en separat redovisning av burfisket är ändå rimlig.

Bara ett fåtal båtar har riktat fiskfiske som huvudfiske, men ganska många har det som en del av sitt fiske i kombination med andra fisken.

I bottentrålfisket efter kräfta och fisk inkluderas också snurrevad trot att detta är ett mer miljövänligt fiskesätt. Bottentrålfisket bedrivs på svenskt, danskt och norskt vatten. Fisket bedrivs dock framförallt på den svenska sidan av Kattegatt och Skagerak men också norr om Danmark på sydsluttningen av norska rännan.

Fisket är enligt rapporten från SLU Aqua egentligen ett komplex av olika fisken som sträcker sig från rent fiskfiske (med olika primära målarter) till ett blandfiske mellan fisk och kräfta och ett rent kräftfiske. Det rena kräftfisket bedrivs i huvudsak med artsorterande rist. Den rumsliga utbredningen av ristfisket och fisket utan rist sammanfaller ändå i stora delar för det fiske som bedrivs längs den svenska kusten.

Det riktigt kustnära trålfisket bedrivs dock med rist, vilket bland annat är tydligt i norra Bohuslän. I det fiske som bedrivs norr om Danmark och i yttre Skagerrak används rist endast i väldigt begränsad omfattning.

Landningarna från fisket sker framförallt i hamnar på svenska västkusten men också i Danmark (Hanstholm, Hirtshals och Skagen). Största svenska landningshamnar är Göteborg, Öckerö, Bohus-Björkö, Träslövsläge och Smögen.

Bottentrålfisket regleras till största delen av olika EU förordningar inom den gemensamma fiskeripolitiken. En förordning som haft stort genomslag kring hur bottentrålfisket i Skagerak och Kattegatt historiskt strukturerats är den tekniska förordningen stipulerar en minsta tillåtna maskstorlek i trålen på 90 mm (så länge fisket inte sker med rist) vilket är samma för havskräfta som för de flesta bottenlevande fiskarter. Detta har till viss del inneburit att de inte utvecklats distinkta fisk- respektive kräftfisken så som fallet är i Danmark på grund av reglerna i Nordsjön där få svenska yrkesfiskare är verksamma. I Nordsjön är det annorlunda då olika minsta maskstorlekar gäller för kräft- respektive fiskfiske (80 mm respektive 120 mm), varför dessa fisken där utvecklats mer separat än i Skagerak och Kattegatt.

Den artsorterande risten, som ger möjlighet att skilja kräftfiske från fiske efter andra arter, började användas av fisket 2004. Detta var ursprungligen en konsekvens av trålgränsutflyttningen då gränsen för trålfiske flyttades ut till 4 nmil från baslinjen i Skagerrak och 3 nmil i Kattegatt. Kräftfiske med trål fick emellertid fortgå på vissa platser, så kallade inflyttningsområden så länge trålarna var försedda med rist. Användning av artsorterande rist har under perioden gynnats av nationell (bland annat genom tillgång till fiskeområden där annan trålning inte är tillåten samt separat kvot till ristfisket) och internationell förvaltning (bland annat genom undantag från kilowattdagsbegränsningen i torskåterhämtningsplanen). Detta innebar att det även i Skagerak och Kattegatt blev möjligt att förvalta kräft- och fiskfisken separat. Kräftfisket med rist har kunnat fortgå utan nedskärningar på det sätt som var fallet för andra bottentrålfisken.

I Sverige har det haft betydelse eftersom kräftkvoten i relativa termer varit stor i jämförelse med olika kvoter för fiskarter som fångas i fisket. Användandet av rist har därmed inneburit att Sverige kunnat reducera utkast av olika fiskarter. Som en anpassning till landningsskyldigheten i den nya gemensamma fiskeripolitiken försvann dock kilowattdagsbegränsningen för fiske utan rist den 1 januari 2017. Kilowattdagsbegränsningen uppges av SLU Aqua ha varit ett av de viktiga incitamenten för att förse bottentrålar med artsorterande rist.

Fisket i Skagerrak regleras vidare genom olika överenskommelser (vilka sedermera implementeras i EU lagstiftningen eller nationellt i Sverige och Danmark) med Norge i det årliga Norgeavtalet. Syftet är att samma regler ska gälla på norskt och EU vatten i så stor mån som möjligt. Sådana överenskommelser med Norge gäller bland annat förbudet mot dumpning av fisk som lagligt kan landas (2009), införande av realtidsstängningar (2010) och utökade krav på selektion för bottentrålar (2013). Fisket i Kattegatt påverkas också av den bilaterala överenskommelse Sverige slöt med Danmark 2008 om rumsligt skydd för Kattegatts torskbestånd. Enligt denna överenskommelse skyddas områden i sydöstra Kattegatt från fiske genom ett helårigt områdesskydd, samt olika kombinationer av säsongsmässiga stängningar och utökade krav på bottentrålarnas selektivitet.

Den nya gemensamma fiskeripolitiken som infördes 2014 har flera nya ansatser kring hur fisket ska regleras. En central del är landningsskyldigheten som fasas in mellan 2015-2019. För bottentrålfisket i Skagerrak och Kattegatt innebär detta stora utmaningar och det har lett till överförbara årskvoter införts i fisket.

Bottentrålfisket regleras också indirekt (fångstbegränsning) genom olika kvoter, förvaltningsplaner och fleråriga planer. Likaså är kontrollförordningen och dess tillämpning av betydelse. Nationellt regleras också fisket med olika typer av särskilda tillstånd som fiskaren måste ha för att få delta i fisket.

Många av de arter som utgör huvuddelen av fångsterna i bottentrålfisket har historiskt reglerats via olika typer av ransoner (tillåten fångstmängd per vecka/2 veckors period/månad). Dessa ransoner var till en början förvaltade av fiskets egna organisationer. Ansvaret för hanteringen av dessa ransoner övertogs av emellertid av Fiskeriverket och sedermera av HaV. Förfarandet med ransoner gav myndigheten möjlighet att införa stopp av landningar av enskilda arter, för att inte fiska över Sveriges tilldelade kvoter för enskilda arter. Detta ledde till utkast men innebar att fisket inte behövde avbrytas.

Sedan 1 januari 2017 fördelar HaV fiskemöjligheterna individuellt på årsbasis för de flesta av de arter som utgör målarter i bottentrålfisket. Tanken är bland annat att förenkla byten av fiskemöjligheter mellan fartygen, så att fiskestopp inte ska uppstå. Detta är en anpassning till landningsskyldigheten eftersom det inte är tillåtet att fiska om det inte finns relevant kvottäckning för det givna fisket.

Bottentrålfiske efter havskräfta och fisk bedrevs 2015 av 115 trålare. Det är en minskning med drygt 30 procent sedan 2003. Den största minskningen i antalet fiskebåtar inträffade 2009-2011 vilket är åren efter implementeringen av kilowattdagsbegränsningen i torskåterhämtningsplanen och då den sista skrotningskampanjen i Sverige genomfördes. Det är framförallt något större fiskbåtar som försvunnit ut ur fisket. Antalet trålare under 10 meter (som var undantagna kilowattdagsbegränsningen) har ökat något. Antalet fiskebåtarunder 12 meter låg stabilt runt 40 fartyg under den tidsperiod som SLU Aquas rapport omfattar.

Bottentrålar med och utan rist utgör den absoluta huvuddelen av fiskeansträngningen i fisket. Det finns ett fartyg, GG 181 Västerland, som fiskar med snurrevad. Detta fartygs fångster inkluderas i redovisningen av trålfiske utan rist. Den totala ansträngningen i fisket har sedan mitten av 2000-talet reducerats med ca 35 procent. Den huvudsakliga nedgången ägde rum mellan 2009-2011, vilket är samma period som fiskebåtar försvann.

Under den redovisade tidsperioden har emellertid en förhållandevis stor strukturomvandling kring hur ansträngningen fördelar sig inom fisket ägt rum. Ansträngningen i fisket med konventionella trålar utan rist har sjunkit från drygt 11000 fiskedagar per år 2003 till drygt 2 500 år 2015. Detta är en reduktion på drygt 75 procent. Samtidigt har antalet dagar till sjöss där rist använts ökat från 0 till knappt 5 000. Upptaget av rist var snabbare i Skagerrak än i Kattegatt antagligen på grund av att utflyttningen av trålgränsen hade större påverkan där. Risten gynnades sedan i det effortbegränsningssystem som fanns i den gamla torskåterhämtningsplanen vilket stimulerade användningen av redskapet. Sedan 2009 har undantaget från kilowattdagsregleringen varit ett starkt incitament för ristfiskets bevarande, vilket avspeglas i att antal dagar till sjöss med detta redskap och under denna period inte minskat på samma sätt som ansträngningen med konventionella trålar.

Fisket med bottentrål i Skagerak och Kattegatt äger rum under hela året, både i fisket med och utan rist. Ansträngningen i ristfisket är störst från maj till september medan höst och vintermånaderna står för högst ansträngning i fisket utan rist. Ristanvändandet är högre i Skagerak än i Kattegatt.

Av de totalt 94 trålare som fiskar aktivt (det vill säga fartyg som landar 10 procent eller mer av den genomsnittliga landningen per fartyg och år) i bottentrålfisket efter kräfta och fisk i Skagerrak och Kattegatt, fiskade 50 procent av fartygen också i ett annat i fiske år 2015 enligt rapporten från SLU Aqua. De flesta av dessa fartyg 25 (av 46) var aktiva även i räkfisket.

Antalet båtar som också är aktiva i räkfisket har sen dess minskat till 16 stycken. 10 av dessa båtar är aktiva kräftrålare och 6 stycken aktiva fisktrålare. En del företag har flera båtar varav de fiskar räka med en och kräfta med en annan. Det gör att det är fler fiskeriföretag som fiskar kräfta och räka på ett aktivt sätt. Fiskebåtarna kan också vara aktiva i bottentrålfisken i Östersjön eller Nordsjön, pelagiska fisken eller olika fisken med passiva redskap. Fem fartyg fiskade i två eller flera andra fisken år 2015.

Kräftfiskebåtar, landade fångster i ton 2017, båt, kräfta, rödtunga, rödspätta, torsk S/K, torsk Ö, sej, kolja, räka

GG 200 Glittfors, 57, -, 1, 4, -, -, -, –
GG 32 Tristan, 38, 6, 3, 20, -, 6, 7, –
LL 91 Kristina, 37, -, -, -, -, -, -, –
VG 117 Kungsvik, 34, -, 6, 7, 2, -, 2, –
GG 210 Vera C, 32, -, 1, 5, -, -, -, –
GG 208 Ganthi, 31, -, -, 6, 1, -, -, –
VG 104 Tärnan, 29, -, -, 3, -, -, -, –
GG 560 Osprey, 29, -, -, -, -, -, -, –
VG 37 Ganler, 28, -, 1, -, -, -, -, –
VG 2 Kontiki, 26, -, 2, 3, -, -, -, –
VG 55 Ingarö, 26, -, 1, -, -, -, -, –
GG 39 Rossö, 23, 4, 2, 18, -, 5, 10, –
VG 24 Marie, 23, -, 5, 6, 1, -, 2, –
GG 892 Strannefjord, 23, 44, 10, 64, 2, 53, 25, 52
GG 773 Signora, 23, -, -, -, -, -, -, 5
GG 70 Marie, 23, -, -, 3, -, -, -, –
SD 437 Viken, 22, -, -, 14, -, -, -, 57
VG 95 Stjärnvik, 21, 1, 11, 11, 369, -, -, –
VG 29 Christina, 21, 2, 3, 2, 1, -, -, 6
FG 31 Lyngskär, 19 -, 1, -, -, -, -, –
GG 840 Svanen, 19, 15, 3, 18, -, 4, 4, –
GG 31 Kungen, 19, -, -, -, -, -, -, –
SD 669 Palermo, 18, -, -, -, -, -, -, –
GG 348 Milton, 18, -, -, 2, -, -, -, –
SD 401 Fredrika, 18, -, -, -, -, -, -, –
SD 562 Kragerö, 17, -, -, -, -, -, -, 2
SD 526 Strandö, 17, -, -, -, -, -, -, –
LL 1248 Saibon, 16, -, -, 12, -, 3, -, –
GG 1 Grimskär, 16, -, -, -, -, -, -, –
FG 96 Cindy Vester, 15, 1, 16, 7, 1, -, -, –
GG 19 Clinton, 15, 1, 1, 11, -, -, -, 2
LL 110 Klingerö, 15, -, -, 1, -, -, -, 2
VG 350 Althea, 15, -, -, -, -, -, -, –
SD 158 Luna, 14, -, -, -, -, -, -, 6
GG 82 Wijkland, 13, -, -, 2, -, -, -, –
GG 226 Röskär, 12, -, -, 2, -, -, -, –
LL 677 Ocean, 12, 1, 2, 14, -, 2, 1, 6
SD 787 Skandia, 12, -, -, -, -, -, -, –
SD 74 Vadskär, 11, -, -, -, -, -, -, –
LL 607 Fylgia, 11, -, -, 2, -, -, -, 1
GG 56 Gottskär, 11, 2, 4, 4, -, -, 2, –
LL 338 Ternö, 11, -, -, 1, -, -, -, –
FG 37 Evelina, 10, -, 1, -, 1, -, -, –
VG 97 Tärno, 10, -, 2, 2, -, -, -, –
GG 21 Zentha, 10, -, -, 2, -, -, -, 1
VG 59 Lipton, 10, -, 1, -, -, -, -, –
GG 168 Tromsö, 10, -, -, 8, -, -, -, 4
SD 777 Aspö (b), 9, -, -, -, -, -, -, –
GG 580 Marina, 8, -, -, 1, -, -, -, –
LL 161 Svan, 7, 2, 2, 11, -, 1, 2, 1
LL 784 Littorina, 7, -, -, -, -, -, -, 2
GG 707 Arkö, 7, 4, -, 8, -, 36, -, 123
SD 391 Marika (b), 7, -, -, -, -, -, -, –
GG 77 Falken, 7, -, -, 2, -, -, -, –
GG 449 Bergö, 7, -, -, -, -, -, -, –
LL 377 Canopus, 6, -, -, 1, -, -, -, –
LL 13 Höken, 6, -, -, 1, -, -, -, –
SD 991 Tärnskär, 6, -, -, -, -, -, -, 1
GG 537 Eva (b), 6, -, -, -, -, -, -, –
GG 7 Noomi, 6, -, -, -, -, -, -, –
SD 622 Vanguard, 6, -, -, -, -, -, -, 46
VG 1 Falken, 5, -, -, -, -, -, -, –
GG 350 Liz, 5, -, -, 1, -, -, -, –
VG 102 Miranda-Marie, 5, -, -, -, -, -, -, –
GG 1221 Singapore, 5, -, -, 2, , -, -, -, 19
LL 10 Ella (p), 5, -, -, 1, -, -, -, –
SD 6 Carina (b), 5, -, -, -, -, -, -, –
VG 74 Saltvåg, 5, -, -, -, -, -, -, –
SD 277 Jungman (b), 5, -, -, -, -, -, -, –
LL 89 Pauline (p), 4, -, -, -, -, -, -, –
GG 650 Justina (b), 4, -, 1, 2, -, -, -, –
SD 33 Slottefjord, 4, -, -, -, -, -, -, –
GG 391 Elisabeth, 4, -, -, -, -, -, -, –
LL 97 Zenith, 4, 1, 1, 9, -, 1, 1, –

Av de trålare som fiskar kräfta aktivt (de som landar mindre än 4 ton kan knappast betrakta som aktiva fiskebåtar) har flertalet kräftfisket som sitt huvudfiske. Undantag är främst VG 95 Stjärnvik som istället främst fiskar torsk i Östersjön men också bedrev ett riktat fiskfiske i Kattegatt och Skagerak, GG 892 Strannefjord som bedriver riktat fiske efter fisk och räka, de tre Röröbåtarna GG 32 Tristan, GG 39 Rossö och GG 840 Svanen som också bedriver riktat fiskfiske i Skagerak, GG 1221 Singapore, GG 707 Arkö och SD 622 Vanguard som främts är räktrålare  samt FG 37 Cindy Vester som sannolikt fiskar rödspätta i ett riktat fiske. En del mindre trålare fiskar också med bur (markerade med b) och en del andra med passiva redskap (dörj, krok och garn, markerat med p). Några kräfttrålarna i listan bedriver vad som kan kallas ett aktivt räkfiske, det är GG 892 Strannefjord, SD 437 Viken, VG 29 Christina, GG 773 Signora, SD 158 Luna, LL 677 Ocean, GG 168 Tromsö, GG 707 Arkö, SD 622 Vanguard och GG 1221 Singapore. Hur mycket kräfta övriga aktiva räkfiskebåtar landade kan ni se i inlägget om räkfisket.

Fiskebåtar i norra Bohuslän tycks enbart fiska kräfta med rist medan båtarna i Göteborgsområdet fiskar både med och utan rist. Flertalet halländska båtar landar också en del torsk och rödspätta som bifångst vilket betyder att de även fiskar kräfta utan rist.

Företag aktiva i kräftfisket med minst två båtar (varav minst en trålare) och aktiva också i räkfisket, landningar av kräfta och räka 2017

Hagberg & Hansson Fiske AB, 35, 52 (GG 892 Strannefjord, GG 56 Gottskär, FG 72 Lagun)
Jonas Klingander, 35, 116 (GG 234 Kennedy, LL 1125 Saibon, GG 19 Clinton, GG 30 Eros)
SD 437 i Edsvik AB, 22, 76 (SD 437 Viken och SD 248 Axö)
LL 628 Atlantic AB, 18, 93 (LL 628 Atlantic och GG 348 Milton)
Robert Gustafsson, 16, 34 (GG 21 Zentha och GG 1221 Singapore)
Hartvigsson, 12, 6 (LL 471, LL 677 Ocean)
Arkö Fiske AB, 9, 123 (LL 107 Rimfors och GG 707 Arkö)
Bröderna Berndtzen AB 6, 28 (LL 10 Ella, LL 775 Rio)
Conny Ivarsson och Jörgen Andersson, 3, 44 (GG 105 Titania och SD 191 Silverön)
Wogenius/Johansson, 2, 41 (SD 278 Brattvåg, SD 47 Brattskär, SD 105 Sydland, SD 280 Monsun, SD 397 Ia)
Fiskebåt LL 9 Lysekil AB, 2, 25 (LL 9 Svartskär och LL 467 Gullbris)

Många båtar som är aktiva i kräftfisket är också aktiva i fiskfisket. En del av dem bedriver riktat fiske på rödtunga och andra på sej. Enligt SLU Aquas rapport var det 6 båtar som år 2015 också bedrev aktivt fiske av fisk och kräfta i Nordsjön, 4 som också fiskade kräfta med bur, 6 som fiskade aktivt med passiva redskap i Västerhavet och 6 stycken som aktivt fiskade torsk i Östersjön.

Övriga båtar som 2017 bedrev aktivt fiskfiske av något slag i Skagerak och Kattegatt var GG 150 Älvsborg, GG 201 Bravik, GG 504 Randi, GG 73 Ingun, GG 781 Sandefjord, GG 892 Strannefjord, GG 181 Västerland, GG 173 Vingafjord, GG 19 Clinton, GG 234 Kennedy, GG 32 Tristan, GG 39 Rossö, GG 500 Vingaskär, GG 56 Gottskär, VG 117 Kungsvik, VG 95 Stjärnvik, GG 19 Clinton, LL 677 Ocean, LL 161 Svan och LL 97 Zenith.

GG 150 Älvsborg, GG 181 Västerland, GG 201 Bravik, GG 500 Vingaskär och GG 504 Randi bedriver också aktivt fiskfiske i Nordsjön. Fyra av dessa 5 båtar är från Göteborgs södra skärgård om vi också räknar Fiskebäck dit. Antalet båtar som deltar i fisket i Nordsjön varierar kraftigt från år till år. 2015 deltog 9 båtar i fisket, men 2017 bara 5.

Antalet kräfttrålare dom deltog aktivt i torskfisket i Östersjön år 2017 var 3, GG 73 Ingun, GG 504 Randi, VG 95 Stjärnvik och VG 117 Kungsvik.

Fisktrålare, landade fångster i ton 2017, båt, torsk S/K, torsk N, torsk Ö, sej, kolja, rödtunga, rödspätta, räka

GG 892 Strannefjord, 61, -, 2, 53, 25, 44, 10, 52
GG 73 Ingun, 29, 6, 108, 82, 2, 2, -, 83
GG 181 Västerland, 22, 42, -, 43, 20, 104, 15, 44
GG 782 Sandefjord, 20, -, -, 35, 2, 32, 3, 77
GG 173 Vingafjord, 19, -, -, 28, 5, 47, 8, 34
GG 32 Tristan, 19, -, -, 6, 7, 6, 3, –
GG 39 Rossö, 18, -, -, 5, 10, 4, 2, –
GG 840 Svanen, 17, -, -, 4, 4, 15, 3, –
GG 504 Randi, 16, 19, 56, -, 13, -, 1, 85
VG 95 Stjärnvik, 10, -, 369, -, -, 11, -, –
GG 500 Vingaskär, 9, 107, 10, 172, 63, -, -, –
GG 150 Älvsborg, 7, 100, 1, 311, 39, -, 1, –
GG 201 Bravik, 3, 101, 4, 164, 66, -, 2, –
GG 234 Kennedy, 11, 2, -, 40, -, 4, -, 114

Av de som bedrev riktat fiskfiske i Skagerak och Kattegatt under 2017 (6 båtar) bedrev GG 73 Ingun, GG 504 Randi, VG 93 Stjärnvik och GG 500 Vingaskär också ett riktat torskfiske i Östersjön. GG 500 Vingaskär och GG 504 Randi verkar också ha bedrivit ett riktat fiskfiske i Nordsjön. GG 181 Västerland bedrev riktat fiskfiske i Skagerak såväl som i Nordsjön.

GG 150 Älvsborg, GG 201 Bravik och GG 500 Vingaskär är de båtar för vilka fiskfisket i Nordsjön och Skagerak är det viktigaste. GG 892 Strannefjord, GG 73 Ingun, GG 173 Vingafjord, GG 504 Randi, GG 234 Kennedy, GG 181 Västerland och GG 782 Sandefjord är i första hand att se som räktrålare, men fiskfisket har också stor betydelse. VG 95 Stjärnvik fiskar främst torsk i Östersjön och det fisket var under 2017 också viktigt för GG 73 Ingun och GG 504 Randi medan det för GG 500 Vingaskär var mindre viktigt.

GG 32 Tristan, GG 39 Rossö och GG 840 Svanen är i först hand kräftfiskebåtar men bedriver också aktivt fiskfiske. GG 500 Vingaskär, GG 39 Rossö och GG 840 Svanen fiskade år 2017 också i det pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter. Även GG 77 Falken gjorde det som lysbåt till GG 764 Astrid.

4 båtar var enligt SLU också aktiva i det pelagiska fisket. I det sistnämnda fallet var det egentligen 5 båtar det handlade om då GG 39 Rossös fångster redovisades enbart på den båt de partrålar med, GG 840 Svanen. Idag är det 3 aktiva kräftfiskebåtar som aktivt bedriver pelagiskt fiske, GG 39 Rossö, GG 840 Svanen och GG 77 Falken som samtliga är hemmahörande på Rörö. GG 77 Falken redovisar i allmänhet ingen pelagisk fångst då båten enbart är lysbåt till GG 764 Astrid. GG 500 Vingaskär bedriver fiskfiske i Nordsjön och Skagerak samt pelagiskt fiske.

Två stora pelagiska fiskeriföretag, Astrid-koncernen och Fiskeri AB Ginneton äger dessutom ett par kräftfiskebåtar. Astridkoncernen äger GG 77 Falken vilket redan nämnts men de äger också kräfttrålaren GG 70 Marie och burfiskebåten GG 292 Martina. GG 70 Marie hyrs ut till ägaren av GG 215 Viken. Fiskeri AB Ginneton äger GG 210 Vera C. Dessutom äger besättningen på den pelagiska båten GG 330 Carmona kräftfisketrålaren GG 350 Liz.

Företag med minst två båtar varav minst en trålare men inte aktiva i räkfiske, landningar av kräfta 2017, båtar, annan typ av fiske

Rossö Fiskeri, 61 (GG 32 Tristan, GG 39 Rossö), pelagiskt
LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 43 (LL 35 Tuvalie, LL 91 Kristina), burfiske
Astrid-koncernen, 33 (GG 70 Marie, GG 77 Falken och GG 292 Martina), pelagiskt och burfiske
Fiskeri AB Ginneton, 32 (GG 203 Ginneton, GG 210 Vera C), pelagiskt
KB Zelandi, 17 (LL 338 Ternö och LL 377 Canopus)
Båt GG 330 Carmona AB, 5 (GG 330 Carmona, GG 350 Liz), pelagiskt

I bottentrålfisket efter kräfta och fisk i Skagerak och Kattegatt landades 2013- 2015 i genomsnitt knappt 2 300 ton per år till ett värde av 123 miljoner kronor. Detta motsvarar drygt 1 procent av mängden och drygt 12 procent av värdet av det svenska fisket i sin helhet.Totalt landades 47 arter. Drygt 90 procent av landningarna utgjordes emellertid av endast sex av dessa arter, havskräfta, torsk, rödpotta, kolja, rödtunga och gråsej. Havskräfta är den ekonomiskt viktigaste arten i fisket och utgjorde 72 procent av det totala landningsvärdet.

Vid en jämförelse med perioden 2003-2005 har den totala volymen av landningar sjunkit med 35 procent. Landningarna av havskräfta har varit förhållandevis konstant genom perioden. Reduktionen förklaras i stället av minskade landningar av fisk vilket främst beror på minskade kvoter men också på ökad användning av trål med rist. Under 2003-2005 landades det till exempel i genomsnitt 877 ton torsk årligen medan motsvarande siffra för 2013-2015 är 350 ton. Även för okvoterade arter som rödtunga har landningarna minskat. Under 2003- 2005 landades i genomsnitt 503 ton rödtunga per år medan siffran för 2013-2015 är 201 ton. Landningsvärdet för fisket har inte reducerats i samma utsträckning.

Kräftans relativa betydelse för det totala landningsvärdet har ökat om man jämför de två perioderna vilket till stor del kan förklaras av att tillgängliga kvoter för havskräfta varit stabila till ökande medan kvoterna för de flesta kvoterade fiskarter minskat som en följd av försämrad beståndssituation. År 2003-2005 utgjorde havskräfta i genomsnitt 50 procent av landningsvärdet.

I bottentrålfisket utan rist landades 2013-2015 i genomsnitt 1 575 ton per år till ett värde av knappt 56 miljoner kronor. Totalt landades 44 arter. Av den totala landningsvikten bestod 95 procent av havskräfta, torsk, rödtunga, kolja, gråsej, rödspätta, kummel, vitling och marulk. 41 procent av det totala landningsvärdet utgjordes av havskräfta, 18 procent av torsk och 11 procent av rödtunga.

I bottentrålfisket med rist landades 2013-2015 i genomsnitt 645 ton per år till ett värde av knappt 67 miljoner kronor. Totalt landades 33 arter, de flesta i mycket små kvantiteter. Ungefär 97 procent av den totala landningsvikten utgörs av havskräfta, vilket också är den helt dominerande arten för det totala landningsvärdet i fisket.

På grund av det tidigare ransoneringssystemet så finns det i SLU Aquas rapport ingen säsongsvariation för fisket på olika arter. Sannolikt kommer väl det nu att ändra sig med de nya överförbara årsvisa fiskemöjligheterna.

Utkasten i bottentrålfisket efter kräfta och fisk var tidigare mycket stora. 2003-2015 kastades årligen mellan 34 och 56 procent av de totala fångsterna i Skagerak. Torsk var den art som viktmässigt dominerade i utkasten. Torsk har under den redovisade perioden i stor utsträckning kastats för att fartygen inte haft tillräcklig ranson för att landa den eller för att den svenska kvoten varit stängd.

I bottentrålfisket efter kräfta och fisk i Kattegatt kastades 2003-2015 årligen mellan 53 och 74 procent av de totala fångsterna. Det innebär att den totala mängden utkast under perioden varierat mellan 300 och knappt 2 200 ton. Torsk, vitling och havskräfta är tillsammans med olika plattfiskar de arter som viktmässigt dominerar i utkasten. Genom att torskbeståndet i Kattegatt är mycket litet har utkasten minskat över tid med en viss ökning sen 2012. Fisket med rist ger mycket mindre utkast än fisket utan rist.

Rristfisket genererade ca 2 kg utkast per kilo landad kräfta udner perioden 2003-2015 medan fisket utan rist i Kattegatt hade utkast mellan drygt 2 och knappt 8 kg. Fisket utan rist i Skagerak hade mellan knappt 6 och 12 kg utkast per kilo kräfta. Jämförelsen är inte helt rättvist för fisket utan rist i Skagerak eftersom detta fiske också innehåller delfisken som helt riktar sig mot fisk. Detta indikeras också i figuren då ökningen av kg utkast per kg kräfta under de senare åren antagligen beror på att fisket utan rist alltmer profilerat sig mot fisk.

Numer gäller utkastförbud och alla fångad fisk av de arter för vilka utkastförbud gäller ska landas. Däribland torsk. Undermålig kräfta får kastas ut då överlevnaden beräknas vara mycket hög.

Läs mer:

Serienavigation<< Svenskt räkfiske 2015-2017Svenskt fiskfiske i Nordsjön 2015-2017 >>
Advertisements