Fiske med passiva redskap på Västkusten 2015-2017

Inlägg nr 6 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, bedrevs fiske med passiva redskap på Västkusten i framför allt Bohuslän och kustnära, men även ute till havs i Kattegatt och norr om Danmark i Skagerak. De vanligaste redskapen som definierar fisket är garn, dörj, backor (långrev), ryssjor och tinor. Även burfisket på kräfta tillhör det passiva fisket på Västkusten, men det är till viss del ett annorlunda fiske och behandlades separat av SLU Aqua i sin rapport varför jag också gjort på det viset. De dominerande arterna i landningarna är makrill, torsk och plattfiskar såsom äkta tunga, piggvar och rödspätta samt hummer och krabba. Ål har tidigare varit en viktig art i det småskaliga fisket på västkusten, men sedan 2012 är det förbjudet att fiska ål i Västerhavet. Ål fiskades med ryssjor som därmed har blivit ett ovanligare redskap.

Det finns många små landningshamnar längst med den svenska västkusten, men de största hamnarna, där över 20 procent av fångsten landades 2015, är Hönö utanför Göteborg och Halmstad. Sannolikt har väl Halmstads betydelse som landningshamn minskat då Sverige största garnfiskebåt, VG 27 Rönnskär, såldes år 2017. Den landade ofta sin fångst i Halmstad.

Regleringar som styr fiske med passiva redskap på västkusten är redskapsbegränsningar, som minsta maskstorlek, fredningstider för olika arter (som torsk, hummer, hälleflundra, kolja och bleka), stängda/skyddade områden och minimimått. Delar av fisket regleras även med realtidsstängningar och fiskestopp.

Fiske med passiva redskap på västkusten bedrevs 2015 av 302 fartyg. Det är en minskning med 20 procent sedan 2009. Av 302 fartyg var 49 (16 procent) längre än 10 meter, varav 29 fiskade med torskfångande tillståndspliktiga redskap och kräver därför efforttillstånd. Av de 302 aktiva fartygen 2015 stod knappt 100 fartyg för 80 procent av den totala landningen i fiskeriet och 65 procent av den totala ansträngningen i fisket.

Landningar i det passiva fisket på Västkusten 2017 i ton, makrill, sill, skarpsill, torsk, rödspätta, kräfta

GG 879 Hanna, 13, 5, -, -, -, –
GG 102 Maudan (b), 11, 2, -, -, -, 1
GG 237 Marika, 11, -, -, -, -, –
GG 290 Wilma (b), 11, -, -, -, -, 2
LL 14 Molly (b), 10, 2, -, -, -, 7
LL 35 Tuvalie (b), 10, -, -, -, -, 6
GG 146 Solvåg, 9, -, -, 16, 1, –
GG 451 Mia, 9, 2, -, 2, -, –
VG 140 Svanö, 9, -, -, -, -, –
VG 92 Västvåg, 9, -, -, -, -, –
LL 44 Marie III (b,s), 8, 6, 8, -, -, 7
GG 184 Ragna, 8, 1, -, 7, -, –
GG 390 Messer, 8, -, -, 1, -, –
SD 93 Måsen (b), 8, -, -, -, -, 2
GG 765 Gideon (b), 7, -, -, 3, -, 2
GG 1207 Svanhild, 6, -, -, -, -, –
LL 10 Ella (b), 6, -, -, 1, -, 5
SD 50 Ejder (b), 6, -, -, -, -, –
GG 334 Timor, 5, -, -, -, -, –
LL 89 Pauline (t), 5, -, -, 5, -, 4
SD 9 Strandhav, 5, -, -, -, -, –
GG 65 Coriola, 4, -, -, -, -, –
GG 75 Manill, 4, -, -, -, -, –
GG 855 Bris, 4, -, -, 4, -, –
LL 225 Tudor II, 4, -, -, -, -, 4
LL 59 Concord, 4, -, -, -, -, –
LL 629 Kotten, 4, -, -, -, -, –
SD 116 Sara, 4, -, -, -, -, -, –
LL 172 Albatross, -, 16, -, -, -, –
LL 432 Marita (b), -, 14, -, 1, -, 9
GG 779 Linda, 1, 7, -, -, -, –
GG 844 Idun (b), 1, 7, -, 2, 1, 2
LL 550 Burö (b,s), -, 5, 7, -, -, 10
HG 34 Anna, -, 4, -, -, -, –
GG 740 Norrland (b), -, -, -, 16, 2, 1
GG 85 Rex, 2, -, -, 15, -, –
LL 45 Vallerö, -, -, -, 7, -, –
GG 43 Anna, 1, -, -, 6, -, –
GG 33 Bonita, -, -, -, 6, -, –
GG 34 Biscaya, -, -, -, 5, -, –

Fisket med passiva redskap domineras av båtar från GG-området medan burfisket av kräfta är ett fiske som domineras av båtar i norra Bohuslän. Endast båtar som fiskar mer än 4 ton av någon art medtagna. LL 35 Tuvalie ägs av LL 91 Fisk & Skaldjur AB som också äger kräfttrålaren LL 91 Kristina.

Att bara fiska makrill är sannolikt inget som någon kan försörja sig på. Sådant fiske är troligen att betrakta som deltidsfiske. Flertalet båtar på listan landar dock även hummer och mindre mängder av annan fisk. Ett streck innebär bar att de inte landat så mycket att det blir 1 ton vid avrundning

Av redskapen som användes 2015 i det passiva fisket på västkusten stod garn, burar och handredskap för 86 procent av den totala landningsvikten. Fördelningen av ansträngningen mellan redskapen har varit relativt konstant sedan 2003, förutom att nyttjandet av ryssjor har minskat som konsekvens av förbudet att fiska ål 2012. Den totala ansträngningen har minskat successivt sedan 2008, vilket möjligen också speglar förbudet att fiska ål. Ansträngningen med passiva redskap på västkusten sker främst i maj till och med december. Garnfisket är störst under vinter- och vårmånaderna medan användandet av handredskap är som störst under sommaren (makrillfiske). Under höstmånaderna dominerar burar och fällor stort i fisket efter hummer och krabbtaska.

Av de totalt 302 fiskebåtarsom registrerade landningar med passiva redskap på Västkusten var 193 båtar aktiva i fisket, dvs att de landade 10 procent eller mera av den genomsnittliga landningen per båt i fisket. Av dessa 193 aktiva fartyg fiskade 30 procent också ett annat i denna rapport definierat fiske. De flesta av dessa båtar, 56 (av 58) fiskar även kräfta med bur. Endast tre procent (6 fartyg) fiskar i 2 eller flera andra fiskerier, som bottentrålfisket efter kräfta och fisk i Skagerrak och Kattegatt eller efter pelagisk fisk med aktiva redskap (snörpvadsfiske efter skarpsill).

I fisket med passiva redskap på västkusten landades 2013-2015 i genomsnitt 1 006 ton per år till ett värde av drygt 38 miljoner kronor. Detta motsvarar 0,5 procent av mängden och 3,8 procent av värdet av det svenska fisket som helhet. Totalt landades 2013-2015 över 30 arter. 90 procent av landningsvikten utgörs emellertid av endast sex arter, makrill, krabba, torsk, sill, sjurygg och rödspätta. Sjurygg fiskades mycket av VG 27 Grimskär som också var en båt som fiskade med grimgarn. Sjuryggsfisket ha minskat genom att VG 27 Grimskär försvunnit ur fisket. Sjurygg är mer känd som stenbit vilket är hanen eller kvabbso som är honan. Det är honan som fiskas för rommens skull. Rommen säljs dock under namnet stenbitsrom.

Likaså utgörs 90 procent av det totala landningsvärdet av endast sju arter, hummer, makrill, läppfiskar, krabba, torsk, äkta tunga och piggvar. Hummer fiskas i liten utsträckning av de allra flesta båtar. Läppfisk fiskas av ett antal specialiserade fiskare och har delvis ersatt ålfisket.

Läppfiskbåtars landningar 2017 i kg, läppfisk, hummer

GG 982 IFK, 2 856, –
GG 60 Molly, 1 596, 12
GG 604 Knutskär, 1 540, –
GG 29 Linn, 1 048, –
LL 494 Darwin, 946, 61
SD 125, 725, –
SD 224 Ann, 658, 42
SD 41 Tärnö, 658, 17
GG 284 Annika, 599, 7

Familjen Roysson i Grundsund äger LL 494 Darwin,  LL 424 Tärnö II, LL 454 Tärnö och LL 484 Tärnö 3. De landande ytterligare 415 kilo läppfiskar år 2017 vilket ger totalt 1 329 kilo läppfiskar landade av familjen Roysson. Dessutom landade familjens båtar sammanlagt 116 kg hummer.

Hummerbåtars landningar 2017 i kilo, hummer, kräfta

GG 1195 Otseco, 413, 3 167
SD 46 Hamnerö, 321, –
SD 359 Talita, 312, –
SD 121 Baron, 272, –
SD 253 Nordvåg, 256, –
SD 199 Klijoni, 250, –
LL 714 Shetland, 237, 4 802
SD 105 Sydland, 234, –
GG 103 Käringa, 227, –
LL 42 Kristina, 214, 2 537
SD 84 Sötten, 213, 4 027
GG 139 Hjälmaren, 210, 3 204
GG 749 Orion, 207, 2 641

S 105 Sydland ägs av Clas Johansson som är bror till Håkan Wogenius som äger flera kräfttrålare. GG 139 Hjälmaren och GG 749 Orion ägs troligen av två bröder och har hemmahamn i Lerkil på Onsalahalvön vilket också GG 1195 Otseco har. SD 359 Talita, SD 121 Baron, SD 253 Nordvåg, SD 199 Klijoni och SD 105 Sydland är hemmahörande på Kosteröarna.

Hummer, läppfiskar, piggvar, sjurygg och äkta tunga fångas nära den svenska kusten. Makrill, rödspätta och krabbtaska fångas både kustnära och längre ut till havs. Arterna makrill, torsk och krabba har utgjort en signifikant del av den totala landningen och landningsvärdet sedan 2003.

Makrill fiskas mellan maj och oktober med i huvudsak garn. Landningarna och värdet av makrill har ökat sedan 2007. Krabba fiskas hela året med burar, men framför allt under sommar och höst. Torsk fiskas med grimgarn och garn. Landningen av torsk har minskat något de senaste tre åren. Minskningen är delvis ett resultat av att en av de båtar som fiskade mycket torsk i Skagerak med backor upphörde med detta 2013.

Dispenser att fiska läppfisk innebar en viss kompensation för en del ålfiskare. Läppfisken används för att få bort lus från laxen i norska odlingar, och har fått högt värde på marknaden per levande fisk. Dispensfisket efter läppfisk tycks i det närmaste ha ersatt det tapp i totalt landningsvärde ålfiskeförbudet innebar för detta fiske. Hummer, som fiskas med tinor under hösten, utgör endast en liten andel av den totala landningskvantiteten med passiva redskap på västkusten, men ekonomiskt sett är hummern en av de viktigaste arterna i detta fiskeri.

Krabba, rödspätta och äkta tunga fiskas framför allt i Kattegatt. Makrill, torsk och läppfiskar fångas i huvudsak i Skagerak, där landningar av dessa arter har ökat de senaste åren. Landningarna av ål härstammade i huvudsak från Skagerak innan fisket förbjöds. Även landningarna av makrill från Kattegatt har ökat sedan 2003. Sjurygg fiskas under januari till april, huvudsakligen med stormaskiga garn.

Utkast i fisket med passiva redskap är okänt då ingen provtagning sker.

Läs mer:

 

Serienavigation<< Kräftfiske med burar 2015-2017Torsktrålning i Östersjön 2015 -2017 >>
Advertisements