Fiske med passiva redskap i Östersjön 2015-2017

Inlägg nr 10 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Fisket med passiva redskap i egentliga Österjön behandlas separat från fisket med passiva redskap efter torsk i rapporten Aqua reports 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015 från SLU Aqua. Detta fiske är ett mycket småskaligt fiske som sker med garn, ryssjor och landvad i kustvattenområden vid egentliga Östersjön inklusive kusterna kring Öland och Gotland. Fisken landas generellt lokalt, nära fångstområdet i totalt 85 landningshamnar. De främsta landningshamnarna är Västervik och Senoren med över 10 procent vardera av de totala landningarna 2015, följda av Sanda (Gotland), Simrishamn, Sandvik (Öland), Karlskrona-Saltö och Nogersund med över 5 procent vardera.

Redskapsbegränsningar, som minsta maskstorlek, fredningsområden och fredningstider för olika arter (som sik, skrubbskädda, piggvar, abborre och gädda) och minimimått styr fiske med passiva redskap i centrala och södra Östersjön. Före 2016 påverkades fisket med passiva redskap i centrala och södra Östersjön i viss utsträckning av den torskförvaltningsplan som då fanns. I Östersjön infördes landningsskyldighet för torsk, sill, skarpsill och lax 2015. I samband med detta sänktes minsta bevarandestorleken av torsk till 35 cm. För rödspätta som är den andra bottenlevande kvoterade arten som fångas i någon betydande omfattning i fisket infördes landningsskyldighet 2017.

År 2007 antog EU en förordning som kräver att alla medlemsländer skall utforma en nationell ålförvaltningsplan (rådets förordning 1100/2007). Sveriges plan godkändes av EU kommissionen 2009, men det är sedan 2007 förbjudet att fiska ål i havet och i större delen av svenska sötvattensområden. Ett antal yrkesfiskare som fiskar i Östersjön och Öresund har dock beviljats dispens från förbudet och tilldelats särskilt tillstånd att fiska ål, vilka i antal sedan 2007 har minskat med 40 procent. 2012 förbjöds allt ålfiske på Västkusten förutom i Öresund.

Fiske med passiva redskap i centrala och östra Östersjön bedrevs 2015 av 216 fiskebåtar. I detta antal räknas inte de som är över 8 meter som fiskar med tillståndspliktiga torskredskap. Fisket präglas därför av små fiskebåtar som är mindre än 8 meter långa (86 procent). Antalet båtar  i fiskeriet minskade från 204 till 154 mellan 2003 och 2010, för att sedan öka fram till 2015 och idag är antalet båtar alltså högre än 2003. Det riktigt småskaliga fisket i Östersjön har alltså inte samma överlevnadsproblem som torskfisket med aktiva redskap och torskfisket med passiva redskap utan verkar i huvudsak klara sig rätt bra. Antalet stora båtar (över 8 m) som deltar i fisket har dock minskat konstant.

Garn är det dominerande redskapet som används i det passiva fisket i centrala och södra Östersjön. Av redskapen som användes 2015 utgjorde garn, bottengarn och ryssjor för över 95 procent av den totala ansträngningen. I övrigt användes landvad, burar och fällor, långrev och i ytterst begränsad omfattning grimgarn och handredskap.

Fördelningen av ansträngning mellan de olika redskapen har varit relativt konstant sedan 2003, förutom att nyttjandet av grimgarn och långrev (efter torsk) minskat något under senare år. Den totala ansträngningen har minskat sedan toppåren 2006–2008, vilket kan spegla regleringar i och med ålförvaltningsplanen 2007. Fisket med passiva redskap i centrala och östra Östersjön sker främst i juli–september. Garn används under hela året, medan ryssjor, bottengarn, burar och fällor i regel används under sommar- och höstmånaderna. Fisket är sannolikt till stor del ett deltidsfiske där de registrerade yrkesfiskarna i många fall också har andra arbeten. Ålfisket bedrivs i huvudsak av äldre fiskare och inga unga fiskare får överta licenserna. Betydelsen av ålfisket kommer därför med all sannolikhet att minska.

Av de totalt 216 båtar som registrerade landningar i loggboken 2015 inom fisket med passiva redskap i centrala och södra Östersjön var det 179 stycken som kan anses aktiva i fisket, det vill säga, att de landat 10 procent eller mera av genomsnittliga landningen per båt i fisket. Av dessa 179 aktiva fiskebåtar deltog 15 stycken 2015 också i minst ett annat fiskeri. Totalt 6 båtar fiskade även efter lax och 6 efter torsk med passiva redskap i Östersjön. Några fiskade även i Öresund, med passiva redskap på västkusten och med passiva redskap i norra Östersjön.

I fisket med passiva redskap i centrala och södra Östersjön landades 2013-2015 i genomsnitt 480 ton per år till ett värde av drygt 18 miljoner kronor. Detta motsvarar 0,3 procent av mängden och 1,8 procent av värdet av det svenska fisket som helhet. Totalt landades 2013-2015 32 arter från fisket med passiva redksap i Östersjön.

Över 90 procent av de landade kvantiteterna (baserat på medelvärdet för åren 2013-2015) bestod emellertid av endast sex arter: ål, torsk, sill/strömming, gädda, abborre och skrubbskädda. Ål är den ekonomiskt viktigaste arten i fisket (74 procent av det totala landningsvärdet, baserat på medelvärdet för 2013- 2015) och utgör tillsammans med torsk, abborre och gädda över 90 procent av det totala landningsvärdet. Detta skiljer sig från fisket tidigt 2000-tal (medel av 2003-2005), då 24 arter landades, sill/strömming, sik-fiskar och siklöja svarade för 90 procent av landningarna och blankål/gulål, torsk och gös var de ekonomiskt viktigaste arterna (90 procent av totala landningsvärdet).

Ål, abborre, gädda, skrubbskädda och sik som landas inom i fiskeriet hade 2015 i stort samma fångstutbredningsområden; jämt utmed den svenska kusten i mellersta och södra Östersjön. Torsk landades huvudsakligen i de södra delarna av Östersjön och gös i de mellersta delarna.

Landningar från fisket med passiva redskap i Östersjön 2017 i kg, ål, torsk, sik, sill/strömming

SG 14, 4 239, -, -, –
SIN 1, 4 169, -, -, –
SG 41, 4 116, -, -, –
KR 49, 3 605, -, -, –
SG 169, 3 445, -, -, –
VK 9 Drutten, 3 300, -, 62, –
KR 99 Louise, 2 880, 310, -, –
VK 5 Helga, 2 786, -, 1 353, –
SG 145, 2 256, -, -, –
KA 36 Katitzi, 2 211, -, 70, –
SIN 124 Blue Jeppa, 1 120, -, -, –
KR 149, 2 087, -, 17, –
SG 18 Mona, 2 066, -, -, –
KR 150 Martina, 2 040, 1 490, -, –
NRG 1, 1 694, -, 226, –
SG 125 Frida, 1 673, -, -, –
ON 14 Hutten, 1 667, -, 34, –
ON 39 Ålen, 1 620, -, 63, –
ÅS 2 Anna-Charlotta, 1 574, 455, -, –
SIN 132 Carolina, 1 540, -, -, –
SG 5, 1 517, 83, -, 181
KR 17, 1 470, -, -, –
KA 6, 1 205, -, 22, –
KA 25, 1 188, 30, 482, –
VK 3 Mari II, 1 117, -, -, –
KR 1 Freja, 1 110, -, 160, –
SIN 84 Ingrid, 1 110, 197, -, 413
ON 7 Dyringen, 1 023, -, -, –
SG 60 Wilma, 1 000, 624, -, –

De flesta båtar som landar större mängder ål hör hemma i Blekinge och på Skånes östkust. Torskfångster är också vanligare i detta område medan sikfångster är vanligare i Småland.

Ål och torsk har sedan 2003 utgjort en dominerande del landningen i fisket med passiva redskap i södra och centrala Östersjön.  I det riktade torskfisket med tillståndspliktiga redskap (fartyg längre än 8 m), landades ungefär 10 gånger mer torsk än i det här beskrivna fisket. Även sill/strömming och skrubbskädda har landats i relativt stora kvantiteter. Sedan 2003 har landningsvärdet av ål (framför allt blankål men även gulål) utgjort över hälften av det totala värdet per år i fisket. Trots en minskning i landningarna av ål sedan ålfiskeförbudet 2007, har inte motsvarande minskning skett i landningsvärdet av ål. Både landningsvikten och värdet av gädda och abborre har varit relativt konstanta över åren i analysen, fram till de senaste två åren då både totala vikten och värdet har ökat något.

Ål fiskas i huvudsak mellan juli och oktober med bottengarn, ryssjor och fällor. Torsk fiskas i stort sett hela året, merparten med garn men även i mindre utsträckning i burar och fällor. Landningen av torsk i fisket med passiva redskap (det vill säga, icke tillståndspliktiga redskap för fartyg över 8 meter och alla redskap för fartyg kortare än 8 meter) har minskat något sedan kravet på torskfisketillstånd för torskfångande redskap trädde i kraft 2009. Gädda fiskas framförallt i under höst-, vinter- och vårmånaderna med garn. Sill/strömming fiskas i huvudsak på våren (maj) och skrubbskädda på hösten med garn.

Hur stora bifångsterna är finns det inga uppgifter om då ingen provtagning görs i detta fiske.

Serienavigation<< Fiske i Öresund 2015-2017Siklöjefisket 2015-2017 >>
Advertisements