Växtbaserat foder till fiskodlingar kan vara sämre än fiskbaserat

Ur klimat och miljösynpunkt verkar det som om växtbaserat foder kan vara miljö- och klimatmässigt sämre än fiskbaserat foder. I foder till fisk- och räkodlingar ingick tidigare i huvudsak fiskmjöl. Numera har fiskmjölet till stor del ersatts av växtbaserade råvaror, främst från 5 grödor, sojabönor, vete, raps och majs.

Detta har lett till avskogning på grund av ökat behov av jordbruksmark, ökad användning av vatten samt ökad behovs av fosfor för tillverkning av konstgödsel. Om den växtbaserade andelen av fodret skulle öka ännu mer skulle det kunna leda till brist på mat för fattiga då priserna på de aktuella livsmedlen skulle stiga. Palmolja skulle också då bli en allt viktigare ingrediens i fodret då det är billigt att producera med mer avskogning som resultat. Konsekvensen är minskad ekologisk och biologisk mångfald (biodiversitet) på grund av att skog och våtmarker skulle försvinna.

Fiske är däremot, om det förvaltas rätt, en förnybara resurs som inte permanent förändrar och förstör naturen. Fiske av de små pelagiska fiskarter som används till fiskmjöl är idag det mest miljö- och klimatvänliga fisket som finns. De fiskar som i nordiska vatten fiskas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja är tobis, vitlinglyra (sperling) och trynfisk (havgalt) vilket är tre arter utan annat användningsområde, skarpsill (brisling), blåvitling, taggmakrill (hästmakrill), lodda och sill i Östersjön vilket är arter som vi borde äta mer av istället för att använda dem till fiskfoder. Dessutom är fiskrens en viktig råvara för tillverkning av fiskmjöl.

Att mer fosfor används är i sig ett stort problem då fosfor är en vara som där de brytbara tillgångarna beräknas vara slut om 40-50 år. Utan fosfor kommer skördarna i jordbruket att minska rejält om det inte kan ersättas av naturgödsel. För god tillgång till naturgödsel behövs många djur inom jordbruket.

Ironiskt nog var fiskmjöl en tidig variant av konstgödsel. På 1800-talet var det den huvudsakliga användningen av fiskmjöl och längs den svenska västkusten fanns en rad så kallade guanofabriker som tillverkade konstgödsel baserat på fiskmjöl. Idag bryts istället fosfor i gruvor och fiskmjöl används till foder i bl.a. lax- och räkodlingar.

Läs också:

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!