WWF:s fiskguide saknar verklighetskontakt

WWF ger ut en fiskguide varje år. Den ska tala om för folk vilka fiskar som är bar eller dåliga att äta. Den tycks dock bara bli sämre och sämre i förhållande till verkligheten. Nytt i år är att makrill får gult ljus. Det är helt verklighetsfrämmande. WWF:s bedömning baserar sig på att MSC-märkningen tagits bort. Den är borttagen på grund av en felaktig beståndsuppskattning.

Det har dock visat sig att makrill är mycket vanligare än vad den tidigare beståndsuppskattningen gett vid handen. Den felaktiga beståndsuppskattningen gav vid handen att det fanns ett makrillbestånd på 2,35 miljoner ton. Den nya uppdaterade beräkningen ger uppskattar beståndet till 4,6 miljoner ton och MSC-märkningen kommer därför troligen att komma tillbaks. Makrillen är inte på något sätt en hotad art och den kan till och med vara vanliga än vad den senaste bestånduppskattningen visar. Det finns numera gott om tonfisk i svenska vatten på sensommaren och hösten. Ända ner till Öresund. Även på denna punkt har WWF:s fiskguide fel. Den skulle inte finnas här om det inte var mycket got om föda, dvs makrill och sill.

Ett problem i sammanhanget är det isländska, färöiska och grönländska makrillfisket som är långt större än vad de har rätt till. Färöarna har ändå lyckats får en överenskommelse med andra länder som exempelvis EU och Norge, men Island och Grönland fiskar utanför alla kvotöverenskommelser. Inga andra länder har problem med makrillfisket och kvoterna är i allmänhet inte alls för högt satta som Glaumann från WWF säger i ett pressmeddelande. Det är Island och Grönlands egenhändigt satta kvoter som ligger för högt och utanför de vetenskapliga råden. All makrill i Nordsjön och Nordatlanten fiska med snörpvad (ringnot) eller flyttrål (pelagisk trål) och ingen makrill sm säljs i Sverige har därför fått rött ljus som DN påstår.

Garnfisket som får rött ljus i WWF:s fiskguide är ett lokalt kustnära fiske som utförs med små båtar. Når storskaligt fiske med drivgarn existerar inte då det är förbjudet. Det fisket påverkar inte makrillbeståndet på något sätt. Det är så litet att det inte märks. Sådan makrill förekommer i stort aldrig i vanliga butiker nån annan stans än i Bohuslän och Göteborg. Bifångster av fåglar och däggdjur i detta fiske är obefintliga. WWF:s resonemang är märkliga.

I övrigt är det så att fisket i Nordostatlanten inklusive Nordsjön bara blir bättre och bättre, mer och mer hållbart. Men det syns inte i WWF:s fiskguide.

Räka från Skagerak och Nordsjön får också rött ljus i WWF:s guide om den inte är MSC-märkt men bara om den är fångad av norska båtar. Det beror på dumpning av småräkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll samt misstänkt överfiske. Denna bedömning är sannolikt korrekt. De problem som finns existerar enbart i det svenska och norska räkfisket, inte i det danska räkfisket. Orsaken till det är en omfattande överkapacitet i svenskt och norskt räkfiske. Så Skagen-räkor och Smögen-räkor som enbart respektive främst fiskas av danska båtar är helt okej att äta oavsett WWF:s märkning. Även Gullmarsräkor kan ätas utan problem. Men samtidigt är all räka från Skagerak och Nordsjön MSC-certifierad så den får därmed automatiskt grönt ljus trots de ovan nämnda problemen.

Makrill får gult ljus trots att inga beståndsproblem finns. Räka får grönt ljus trots att det finns problem i det fisket.

När det gäller sill har vårlekande sill (rügensill) fångad i Skagerak, Kattegatt och västra Östersjön gult ljus. Vårlekande sill fångad i Skagerak och Kattegatt går inte att på något sätt skilja från höstlekande sill från Nordsjön eller lokalt lekande Skageraksill. De lever i samma vatten under sensommaren och hösten och de fiskas ihop. Det är denna sill plus sill fångad i Nordsjön som används till inlagd sill. Ingen kan se vilket bestånd en sill tillhör. Nordsjösill har grönt ljus. Att skilja ut vårlekande rügensill från nordsjösill är inte möjligt.

Varför skarpsill fångad i Skagerak och Kattegatt får gult ljus är obegripligt. Fisket är minmalt. Det brukar var så att endast cirka 10% av kvoten fiskas. Lysfisket har i princip inga bifångster (2-6 pyttesmå båtar och 1 större båt ägnar sig åt detta fiske). Det finns ingen som helst verklighetsanknytning i WWF:s gula ljus. Skarpsill fiskad i Skagerak används bland annat till ansjovis.

Det är ytterligare en mängd saker i deras fiskguide som är svårbegripliga och ur min synpunkt saknar verklighetsförankring. Bedömningarna av sej, kolja , rödspätta och rödtunga är exempelvis ytterst märkliga. Det hela förvärras av att journalister i allmänhet inget begriper och påstår saker som inte har nåt stöd i WWF:s faktiska råd. Som att makrillen skulle vara rödlistad. Det är den alltså inte. Såvida den inte är fångad med garn, vilket är mycket lite och bara gäller makrill som säljs lokalt i fiskelägen under sommaren och som fiskas av små kustnära fiskebåtar. Rent generellt är makrill inte rödlistad.

Läs också: Förvillaren Karin Glaumann från WWF

Advertisements