Bottendöden i Östersjön värre än nånsin

Trots att utsläppen av gödningsämnen som kväve och fosfor minskat kraftigt sen 1980-talet har övergödningen av Östersjön inte minskat alls utan fortsatt blivit allt värre. Utan det har bara blivit värre. Återkommande algblomningar är ett symptom på Östersjöns problem. Övergödningen är tillsammans med klimatförändringar den viktigaste orsaken till torskbeståndets dåliga tillstånd i östra Östersjön.

WWF hävdar att för hårt fisketryck också är ett problem. Det är inte korrekt. Fisket har drabbats av övergödningen och torskens dåliga hälsotillstånd. Fisket och yrkesfiskarna är ett offer i detta, inte skyldiga. De senaste 5-10 åren har kvoten i Östersjön inte fiskats upp. De flesta år har det fiskats mindre än de vetenskapliga råden. Fisketrycket är med andra ord inte för högt.

Utsläppen har minskat på grund av att reningsverken runt Östersjön byggts ut samt på grund av förändringar i det danska och tyska jordbruket. I det polska jordbruket har motsvarande förändring inte skett. Fosforutsläppen är idag ner på 1950-talets nivå och kväveutsläppen är ner på 1960-talets nivå.

Polen står idag för mer än en tredjedel av alla utsläpp av fosfor och kväve. Det mesta följer med floderna Weichsel (Wisla) och Oder. Faktum är att jordbruket i Polen använder mycket mer konstgödsel (handelsgödel) än vad som är motiverat.

Näringsläckaget från jordbruk där det mesta kommer från Polen är den största källan till övergödningen, som i sin tur leder till ökad algblomning och bottendöd. Enligt WWF och SMHI är nu omkring 60 000 kvadratkilometer av botten helt syrefri, vilket är den sämsta siffran någonsin.

– Det är viktigt både för miljön och den ekonomiska utvecklingen i regionen att vi ställer om till ett mer östersjövänligt lantbruk. Men för att lyckas med det måste politiker, företag och konsumenter uppmuntra och stötta de bönder som ställer om. Förändring måste ske på alla nivåer om vi vill se mindre av algblomningarna under framtida somrar, säger Anders Alm, östersjöexpert på WWF, i ett pressmeddelande.

Ett sätt att minska jordbrukets näringsläckage till Östersjön är att återskapa och anlägga våtmarker som fångar upp fosfor och därmed bidrar till att minska övergödningen. Även anläggning av kantzoner för att skilja åkermarken från vattendrag samt mindre gödsling bidrar till att minska näringsläckaget.

Att anlägga våtmarker i Sverige har dock bara en marginell betydelse för övergödningen i Östersjön då det är i Polen åtgärder måste sättas in. De åtgärder som behövs är att minska utsläppen från det polska jordbruket. Sker inte det spelar det egentligen ingen roll vad vi gör i andra länder.

Faktum är att alla länder utom Polen i princip gjort det som är möjligt för att minska utsläppen av kväve och fosfor. Mer kan inte göras och det handlar nu egentligen bara om att vänta på att läget ska bli bättre och se till att Polen vidtar åtgärder i sitt lantbruk. En förbättring motverkas dock av klimatförändringar som ger varmare vatten vilket minskar syrehalten. Sämre utbyte av vatten med Västerhavet ökar också syrebristen. Orsaken till det är sannolikt förändrade klimatförhållanden på grund av att det blir allt varmare.


Advertisements