Tillfälliga tillstånd för kräftfiske till östersjötrålare

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har skickat ut ett förslag (en remiss) som innebär att de fiskelicensinnehavare som endast har fisketillstånd för torskfångande redskap i Östersjön med trål, ges möjlighet att ansöka om att bedriva fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist i Västerhavet.

Förslaget har tillkommit på grund av att EU-kommissionen beslutat att förbjuda fiske efter torsk i de södra delarna av Östersjön från och med den 24 juli 2019, vilket innebär att dessa fiskelicensinnehavare i princip saknar möjlighet att bedriva något fiske.

För de cirka 20 fiskelicensinnehavare vars enda fisketillstånd är ett tillstånd att fiska efter torsk med trål i Östersjön innebär detta beslut att de saknar fiskemöjligheter för resten av året. Antalet personer som arbetar på de 20 båtarna är cirka 30-40.

Nästan allt svenskt trålfiske efter torsk i Östersjön har de senaste åren skett i ICES delområden 24-26, där det nu är förbjudet att fiska efter torsk. För att möjliggöra för dessa licensinnehavare att fortsätta fiska föreslås att de ska kunna ansöka hos Havs- och vattenmyndigheten om fisketillstånd under återstoden av förvaltningsperioden (kalenderåret) för fiske efter havskräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist i Västerhavet. Anledningen till att HaV föreslår en begränsning till fiske med rist är för att minimera bifångster av torsk och vitling.

Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten försöker hitta på åtgärder som kan hjälpa yrkesfiskarna som ägnar sig åt torskfiske i Östersjön. I verkligheten kommer förslaget att ha en begränsad betydelse. Det handlar om få båtar och dessutom har inga östersjötrålare tillgång till trål med rist. De måste alltså skaffa en sådan om de inte kan låna. De flesta östersjöfiskare har heller ingen kunskap om eller erfarenhet av att fiska kräftor.

KA 250 Almy West, VG 106 Theseus och GG 44 Runavik har sannolikt inga problem att utnyttja möjligheten att fiska kräftor. De kan låna redskap av företag på västkusten som har. Andra båtar som kan komma ifråga är KR 38 Arcona, KA 15 Tallona, KR 191 Mindy, SIN 17 Ymer och SIN 37 Linzy men et troligen ganska osäkert om någon av dem faktiskt kommer att söka. Ingen av dem har vana vid fiske på västkusten. De har sannolikt också råd att köpa en trål med rist. GG 359 Westerö, GG 370 Mercy och VG 95 Stjärnvik har ingen möjlighet att få kräftfiskemöjligheter då de har andra fiskerättigheter och fiskemöjligheter. När det gäller resterande båtar är det inte sannolikt att de kommer att söka möjligheter att fiska kräftor och de har sannolikr inte ekonomin som behövs för att skaffa en ristförsedd trål. GG 44 Runavik och dess ägareföretag Bryngeld Fiskeri AB skulle dock kunna överleva torskfisketoppet även utan kräftfiskemöjligheter.

De aktuella fiskebåtarna kan dessutom fiska på den pelagiska kustkvoten i Östersjön och Bottenviken.

Förslaget hjälper ock långrevsbåtarna på Listerlandet som inte heller har nåt att fiska längre om de nu inte är undantagna från förbudet. Kanske betraktas långrevsbåtarna som mindre kustnära båtar med passiva redskap och eventuellt är de väl då undantagna från torskfiskestoppet. Men om det inte är så måste nåt annat göras för dessa fiskare. De kan nämligen inte heller fiska sill på kustkvoten av tekniska skäl. De har inte rätt utrustning.Annars kan en enkel åtgärd vara att förbjuda fritidsfiske av lax i Östersjön och ge motsvarande mängd lax till yrkesfiskarna.

Svaren på remissen ska vara inlämnade till Havs- och vattenmyndigheten senast den 21 augusti 2019.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!