Torsken i Östersjön har problem på grund av övergödning, klimatförändringar och för mycket säl vilket också lett till bottendöd, matbrist för torsken samt sjukdomar som sälspridda parasiter i torsken. Torsken i östra Östersjön är dessutom numera så liten att den inte kan äta skarpsill utan istället konkurrerar med skarpsillen om födan.
Samtidigt har det kunnat konstateras felaktig redovisning av skarpsills- och sillfångst. Om den pågått under långt tid och varit konsistent, dvs om det hela tiden är skarpsill som landas som sill så har beståndet av skarpsill underskattats och beståndet av sill överskattats som ett resultat av detta.
Istället för att analysera situationen och ta del av aktuell forskning så har miljörörelser samma lösning på att havsrelaterade problem. Deras lösning är alltid att fisket måste stoppas. Vilket i fallet med Östersjön inte hjälper alls.
Ett fiskestopp på torsken åtgärdar varken övergödningen, klimatförändringarna, de döda bottnarna, de sjuka torskarna eller bristen på mat. Kanske blir det till och med värre. Med mer torsk ökar konkurrensen om maten vilket ger än mindre och än sjukare torskar. Torskfiskestoppet räddar sannolikt inte torsken i Östersjön. Däremot slår torskfiskestoppet ut stora delar av det småskaliga fisket med bas i Östersjön. Förmodligen för gott.
Ett fiskestopp på skarpsill som miljörörelsen föreslår skulle definitivt vara kontraproduktivt. Det finns redan så mycket skarpsill, eventuellt mycket mer än vad forskarna tror, att konkurrensen om föda gör att torksen får brist på mat. Skarpsillen är så talrik att även den på många håll är mager och undernärd och på vissa håll är det likadant med sillen. Att inte fiska skarpsill skulle göra läget i Östersjön än värre.
I ord säger de sig hela tiden vara för att gynna det kustnära småskaliga fisket, men i verkligheten vill de i stort sett förbjuda allt sådant fiske då de vill förbjuda fiske i marina skyddsområden och dessutom vill förbjuda bottentrålning. Utan bottentrålning och fiske i de marina skyddsområdena Kosterhavet och Bratten skulle i stort sett allt småskaligt fiske i Sverige slås ut.
Miljörörelserna lyssnar gärna på forskningen och analyserar när det gäller klimatet men tycks aldrig lyssna på forskningen eller analysera forskningens resultat när det gäller havsmiljö. Det enda som finns i miljöaktivister hjärna när havet kommer på tal är att fisket måste stoppas. Det är uppenbart att miljöaktivister och miljörörelser är fientliga mot fiskarbefolkningen i Sverige. De drar sig inte ens för att ljuga rätt av när det gäller överfiske, skyddade havsområden, bottentrålning och risk för arters utrotning.
Läs mer:
- En kraftig ökning av skarpsillkvoten i Östersjön är troligen nödvändig
- Naturskyddsföreningens förljugna havskampanj – rödlistade arter
- Naturskyddsföreningens förljugna havskampanj – överfiske
- Naturskyddsföreningens förljugna havskampanj – bottentrålningen
- Sportfiskarnas dumheter om sillfisket
- Fiskestopp är ofta onödigt
- Konsekvenser av torskfiskestoppet
