Meningslösa och kontraproduktiva fiskestopp

Sen juli i år det förbjudet att fiska torsk i östra Östersjön. Torskfiskestoppet slår hårdast mot de som inte har nåt alternativ. Det kustnära småskaliga fisket. Den ekonomiska ersättningen för inkomstbortfallet som införts kan inte på något sätt kompensera för inkomstbortfallet. Den som fiskat försiktigt och fångat mer plattfisk än torsk de senaste åren får ingen ersättning alls. De som fått ersättning har fått mellan 1 700 och 30 000 kronor för ett halvår. De fiskar som ändå försöker fiska annat och hitta alternativa möjligheter att fortsätta fiska får ingen ersättning alls.

Torskfiskestoppet räddar dessutom inte en enda torsk. Fiskeridödligheten för torsk i Östersjön är så låg att den är försumbar. Att stoppa torskfisket medför därför ingen som helst förbättring för torskbeståndet. Torskfiskestoppet är ett dumt beslut som visserligen går att förstå med tanke på situationen för torsken. Det är helt missriktat och drabbar främst de som politikerna säger sig vilja gynna. Trålfisket har förstås också drabbats hårt. Vissa torskfiskeföretag har sålt sina båtar och slutat fiska, andra som har sin bas på den svenska västkusten har köpt mindre båtar för att fiska kräfta. Åter andra har planerat att överleva på att fiska konsumtionssill på kustkvoten med en mindre båt.

Under sommaren fiskas enbart konsumtionssill i Östersjön. Den köps upp och bearbetas av de få företag som har bearbetningsfabriker på östkusten. Sommaren är den period när kusten är full med turister och det finns då en större avsättningen för konsumtionssill. De som fiskar sill i Östersjön under sommaren är i huvudsak lokalt och regionalt baserade fiskebåtar. Mycket förvånande har regeringen stoppat fisket av sill i södra och västra Östersjön under flera sommarmånader. För större båtar är det inget problem. De kan flytta sig till längre norrut i Östersjön men för mindre båtar slår beslutet hårt. Återigen blir det ett politiker beslut som drabbar det småskaliga kustnära fisket hårt.

Beslutet om sillfiskestoppet (något som jag betraktade som så orimligt att jag tidigare har avfärdat det som ett rykte utan substans) ska ha tagits redan i oktober men mycket få har varit informerade. När det genom ryktesspridning kom fram på konferensen Östersjöfiske 2020 vilket resulterade det i en fråga från en företrädare för Skillinge Fisk-Impex i Simrishamn visade det sig att bara ytterst få visste om sillfiskestoppet som införts inför nästa år. Faktum är att inte ens politikerna i Miljö- och jordbruksutskottet kände till beslutet.

Anledningen till sillfiskestoppet är återigen situationen för torsken i Östersjön. Tanken är att undvika sillfiske under lekperioden. Men sillfiskestoppet betyder inget för torsken. Det finns inga bifångster av torsk i sillfångsterna. Det som stoppas genom sillfiskestoppet under sommaren är det konsumtionsfiske som alla politiker vill ha. Utan sillfiske på sommaren blir det mindre sill för konsumtion.

För mig verkar det som om politikerna i Sverige faktiskt inte vet vad de beslutar när det gäller fisket. De tar hela tiden beslut som drabbar det fiske de säger sig vilja gynna. De tar beslut som inte betyder nåt för det som de vill skydda och undviker att ta nödvändiga beslut som sådant som säljakt och skarvjakt eller ökade kvoter på skarpsill viket med stor sannolikhet vore beslut som skulle underlätta för fisket och vara bara för torskbestånden.

Kunskapen om fisket hos både landsbygdsministern Jennie Nilsson som höll ett tal på Östersjöfiske 2020 och hos Miljö- och jordbruksutskottets medlemmar som debatterade fiskeripolitik på samma konferens förfaller vara mycket begränsat. I stort sett ingen av dem hade något som helst konkret att säga om fisket, yrkesfiskarnas problematiska situation eller vad de vill göra. Jennie Nilssons tal var ett klassiskt politikertal, inget konkret som innebär att ansvar kan utkrävas. Som det brukar vara.

Allmänna ord om att gynna det småskaliga kustnära fisket (Elin Segerlind, v), att de är ledsna för att yrkesfiskarna drabbas av fiskestopp (Markus Selin, s) eller att det är olyckligt att fiskestoppet drabbar beredningsindustrin (Betty Malmberg) eller allmänt prat (Elisabeth Falkhaven, mp) betyder inget och förändrar inget. Roland Utbult (kd) var den ende av politikerna (han är dock bara suppleant) från miljö- och jordbruksutskottet som kom med något konkret, arbetslöshetsersättning borde utgå vid politiskt beslutade fiskestopp, hamnavgifter borde sättas ner när yrkesfiskare drabbas av fiskestopp etc. Kristina Yngwe (c) sa också en konkret sak. Om yrkesfisket ska få inflytande över sin situation måste de organisera sig bättre. Splittringen måste upphöra.

Läs mer:

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!