Fakta och forskning inom fisket

Fakta när det gäller fisket är sådant som att det landades en viss mängd fisk av en viss art ett visst år, att en viss person är ägare av fiskebåten eller av bolaget B. Kvoter beslutade av EU är också faktisk såväl som rekommendationer från ICES hur mycket som kan fiskas. ICES rekommendationer är inte baserade på fakta utan på beräkningsmodeller samt provfiske och redovisade landningar som ju är fakta men samtidigt är det fakta som kan variera på grund av en mängd olika saker vilket gör att det med säkerhet inte är sanning. Att bottentrålning påverkar bottnarna är fakta, men vilka biologiska konsekvenser detta får är gissningar och antaganden.

Att säga att torsken i östra Östersjön mår dåligt är fakta. Att säga att detta beror på övergödning, varmare klimat, fiske eller säl är gissningar och antaganden. Att hävda att det finns olagliga utkast i räkfisket och torskfisket är antaganden (iofs ganska trovärdiga då fakta som tyder på detta existerar) och siffrorna på hur stora de kan vara är rena gissningar.

Forskningen kring fiske omgärdas precis som ICES rekommendationer av en mängd faktorer som är rena gissningar eller kan påverkas av av en mängd olika faktorer som inte går att påverka och inte ha en bar koll över. Havstemperatur, övergödning, förekomst av gifter, fritidsfiske, utkast, oredovisade fångster, felaktigt redovisade fångster, provfisken vars förhållanden kan variera mellan åren osv. Sammantaget innebär det att nästan all forskning om fiske är gissningar och antaganden, visserligen kvalificerade gissningar av människor som vet mycket inom sitt fält, men inte fakta och inte sanning.

Det gäller inte bara biologisk forskning inom fiskeriområdet utan även ekonomisk och samhällsvetenskaplig forskning. Hur många fiskebåtar det finns, hur många yrkesfiskare det finns, hur många platser med fiskebåtar det finns osv är fakta. Minskning och ökning av dessa enheter går att följa rent faktamässigt. Men att hitta förklaringar är inte alltid lika lätt. Både ekonomisk forskning och samhällsvetenskaplig forskning består av en mängd gissningar, teorier och beräkningar som kan vara riktiga men inte behöver vara det. Det är troligt att rent TFC-system utan ägarbegränsningar kommer att leda till oligopol, några få företag kontrollerar allt fiske, men finns det begränsningar av olika slag kan utfallet bli helt annorlunda. Att säga att TFC-system alltid innebär det förstnämnda är därför felaktigt.

Principiell och generell forskning om fiskeriförvaltning och samhällspåverkan är därför ytterst sällan fakta eller sanning utan oftast antaganden och gissningar. Att en forskare hävdar något utifrån en sådan forskning gör det inte till fakta eller sanning. Det blir heller mer sanning eller fakta om denne forskare citeras va många andra forskare

Att hävda att antalet fiskebåtar i Sverige, Danmark och Norge minskat sen lång tid tillbaka är fakta. Att koppla den minskning till TFC är däremot inte fakta utan ett felaktigt påstående som inte kan beläggas. Att säga att införandet av TFC i Sverige ledde till ökad ägarkoncentration och färre stora fiskebåtar är ett antagande som baseras på att det var det hänger ihop tidsmässigt. Men det är ändå inte fakta då vi ju inte vet vad som skulle hänt annars. Att hävda att det ledde till regional snedfördelning och utarmning av det småskaliga kustnära fisket är direkt felaktigt. Det motsägs av alla fakta som finns. Den som hävdar sådana uppfattningar ljuger antingen medvetet eller så är personen okunnig om fakta på området.

Att hävda att TFC på Island ledde till att det småskaliga kustnära fisket drabbades hårt är ett antagande. Det är klarlagt att antalet små fiskebåtar minskade efter att TFC infördes vilket därmed är fakta. Att hävda att orsaken till minskningen är TFC är ett antagande, visserligen mycket troligt, men ingen vet hur det hade gått om TFC inte införts. Så det är inte fakta. Därmed är forskning inom detta område sällan fakta utan istället antaganden av välmeriterade, duktiga och noggranna forskare som troligen har rätt men inte helt säkert har rätt.

Att hävda att förbud mot bottentrålning i Kosterhavet och Gullmarsfjorden skulle vara en katastrof för fisket i norra Bohuslän är en åsikt. Jag har kommit fram till att det bara är ett hot mot ett fåtal yrkesfiskare och anser därför inte att det är en katastrof för yrkesfisket i norra Bohuslän. Det är också en åsikt. Det finns bevis för att bottentrålning skadar bottnar. Det finns också belägg för att bottentrålning ökar produktionen av skaldjur i det trålade området. Dessa två saker är fakta. Att hävda att miljövinsterna av ett trålförbud är för små för att motivera att ett antal yrkesfiskare förbjuds att fiska är däremot en åsikt.

En yrkesfiskare kan antas ha precis lika bra eller ibland bättre kunskap om fakta på vissa områden inom fisket än en forskare. Dessutom kan en yrkesfiskares antaganden och gissningar baserat på erfarenheter i viss fall var lika bra eller bättre än forskares antaganden och gissningar. Dekan naturligtvis också vara sämre ellr lika dåliga. Detta gäller även myndighetspersoner och journalister i förhållande till både yrkesfiskare och forskare. Så det finns ingen som helst anledning att sätt forskare på en piedestal lika lite som yrkesfiskare och journalister. I det stora hela är vi lika okunniga och kunniga inom området som de andra. Vi har all fel ibland och rätt ibland.

Tyvärr finns det många forskare som inte har denna insikt vad det gäller dras begränsningar. De tror att forskare alltid står ett snäpp högre när det gäller kunskap än andra. Detta tycks vara extra vanligt bland forskare från andra länder, speciellt har jag träffat på det bland forskare från engelsktalande länder vilka kan bli mycket agiterade, upprörda, när deras uppfattningar, antaganden och gissningar ifrågasätts. För de är ju forskare och har därför monopol på sanningen. De har aldrig fel. Enligt dem själva alltså. Deras gissningar och antaganden är alltid fakta medan andras redovisning av verkliga fakta är åsikter.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!