I norra Östersjöns landhöjningsområden är så kallade flador, grunda avsnörda vikar, kustens viktigaste yngelkammare. En ny studie av flador i Kvarkenområdet ger kunskap om hur dessa miljöer kan skyddas och bevaras. Studien visar att högre temperaturer gynnar reproduktionen av abborre och gädda, men att spigg i fladorna kan minska förekomsten av fiskyngel genom att de äter upp dem. Muddring av flador kan leda till både lägre temperaturer och mer spigg, och därmed ge negativa effekter på reproduktionen av dessa viktiga rovfiskar.
– Produktionen av abborre och gädda i fladorna påverkas av temperaturen under vår och sommar men även av mängden spigg. Ju mer spigg desto färre rovfiskyngel. Hur mycket spigg det är i fladorna styrs av hur öppna de är och flador med fler eller större mynningar blir mer tillgängliga för spigg och därmed minskar mängden yngel av abborre och gädda. säger Serena Donadi, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.
I Norra Kvarkens skärgårdar utgör den grunda landhöjningskusten ett världsnaturarv. Många besökare och bofasta vill nyttja den här miljön, vilket dock samtidigt leder till en hög påverkan på de känsliga livsmiljöerna under vattnet, till exempel från byggande i strandzonen, muddringar och båttrafik.
Inom projektet Kvarken Flada, som omfattar kustområdena i Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland, har Länsstyrelsen Västerbotten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Forststyrelsen, Naturresursinstitutet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Finland tillsammans kartlagt dessa miljöer för att få en ökad förståelse för vilka faktorer som styr reproduktionen hos viktiga kustarter som abborre och gädda.
Studien baserar sig på omfattande fältundersökningar där totalt 27 flador undersöktes. Förekomsten av nykläckta yngel av abborre och gädda, och hur mycket vuxen storspigg det fanns i fladorna inventerades. Även data om vegetation och miljöförhållanden samlades in då fisklarver ofta har mycket specifika krav på miljön för att överleva och växa snabbt.
I arbetet användes en kombination av många olika provtagningsmetoder, från enkla håvar och fällor för att samla in fisk, till drönare och satellitbilder för att beskriva miljöförhållandena. Resultaten analyserades med hjälp av avancerade statistiska modeller för att identifiera orsakssamband.
Det visade sig att det fanns mer yngel i de mest avsnörda vikarna, och att detta kan förklaras med att dessa värms upp snabbare på våren, vilket gör att ynglen växer snabbare. Samtidigt har spiggen svårare att vandra in i flador som har mindre mynningar, och därmed undgår fler yngel att bli uppätna.
Det är vanligt att mynningarna till fladorna muddras för att motverka landhöjningens effekter och göra det möjligt att köra båt i dem. Den nya studien visar att muddringar kan ge negativa effekter på produktionen av abborre och gädda, eftersom en ökad vattenomsättning ger lägre vattentemperatur och risk för en ökning av mängden spigg.
– Det är därför viktigt att så långt som möjligt undvika muddringar i dessa känsliga miljöer, och där så är möjligt återställa tidigare muddrade områden. I många fall går det att hitta lösningar där man kan ha båtplats utanför fladorna i stället, och därmed kunna bevara dessa unikt artrika och produktiva miljöer, säger Anniina Saarinen, naturvårdshandläggare vid Länsstyrelsen Västerbotten.
