Många hajar riskerar utrotning

En tredjedel av världens broskfiskar – som hajar och rockor – klassas nu som hotade på Internationella Naturvårdsunionens rödlista. Den första hajen, försvunna hajen (Carcharhinus obsoletus) kan redan kan ha utrotats, varnar IUCN. Nedgången för hajarna är en allvarlig varningssignal och nu måste vi agera, säger WWF i ett pressmeddelande.

Problemet med påståendet om försvunna hajen är att den inte setts på 80 år och innan dess hade den bara setts tre gånger. Den var försvunnen redan innan den fanns och långt innan det moderna storskaliga fisket utvecklades så det storskaliga fisket måste betraktas som helt oskyldigt till försvinnandet. Människan kan naturligtvis vara orsaken till försvinnandet ändå, men då på grund av samma saker som hotar dagens hajar.

–Vi har sett en alarmerande nedgång de senaste två decennierna på grund av ohållbart och illegalt fiske. Omedelbara åtgärder behövs från världens länder för att vända utvecklingen. Hajarna måste få ökat skydd och fångsterna minskas eller förbjudas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF Sverige.

Hajar och rockor har utvecklats under 400 miljoner år och tillhör evolutionens äldsta arter. Inför uppdateringen av IUCNs globala rödlista, som kom före jul, har forskarna gjort en specialsatsning och undersökt statusen för 420 hajarter. Av dem har 154 arter nu klassas som sårbara, starkt hotade eller akut hotade (mer än en tredjedel). Bland dem finns fyra arter av hammarhaj (Sphyrna), fyra arter av ängelhaj (Squatina) och jättemantan (Mobula birostris).

Hajar och broskfiskar är snabbt på väg att bli en av de mest hotade grupperna av ryggradsdjur. För tjugo år antogs en internationell handlingsplan för hajar och 2014 fördes flera arter upp på CITES-konventionens lista, men läget är fortsatt kritiskt.

–Beslutsfattarna har inte gjort tillräckligt för att stoppa överfisket. Vi behöver skala upp kontrollen, bygga upp bestånden av de mest hotade arterna och begränsa fångsterna i kombination med skydd av deras livsmiljöer. Ett positivt exempel är Fiji som lyckats minska trycket på hajarna i sina vatten genom fiskeförbud i skyddade områden, säger Inger Näslund.

Efterfrågan på hajfenor till hajfensoppa och traditionell asiatisk medicin har gjort att många populationer minskat kraftigt och cirka 100 miljoner hajar – eller 3 hajar per sekund –uppskattas   dödas varje år.  Många dör som bifångst. Makohaj, blåhaj och rävhajar fiskas mycket hårt i riktat fiske.

Pigghaj (Squalus acanthias) är enligt SLU Artdatabanken klassad som akut hotad i svenska vatten och finns bland annat i nordöstra Atlanten, inklusive Kattegatt och Skagerrak. Den migrerar både på djupet och geografiskt och tycks trivas i varmare vatten. Pigghajen får inte fiskas eller landas enligt EUs-lagstiftning – men importerad pigghaj har sålts i Sverige.

Pigghaj. Bild: Wilhelm von Wright. Public domain

Pigghajen som finns i svenska vatten blir knappt 1 meter och föder levande ungar. Dräktighetsperioden varierar normalt från 18 till 24 månader. En kull består av upp till 32 ungar. Fiske av pigghaj är förbjudet i Europa. När WWF påstår att den används till fish’n’chips är det därför inte sant utan en lögn. Pigghaj har dock tidigare fiskats allt för hårt, dvs den har tidigare utsatts för överfiske och betraktas fortfarande som överfiskad.

De senaste åren har kan dock pigghaj blivit vanligare igen enligt vad en del fiskare har rapporterat och de tas ofta som bifångst. På grund av fiskeförbudet måste dock denna bifångst slängas ut och pigghaj får inte landas.

Läs mer:

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!