Sveriges största tidning om yrkesfiske
B-C Pelagic AB äger den pelagiska trålaren GG 229 Clipperton medan B-C Pelagic Danmark ApS äger S 438 Bristol. GG 229 Clipperton har under den undersökta perioden fiskat i Nordsjön, Östersjön, Bottenhavet, Skagerak och i Nordatlanten norr om Island mellan Island och Grönland. Läs mer…
B-C Pelagic AB är ett fiskeriföretag på Donsö som ägs av Bristol Fiske AB och AB Clipperton. I styrelsen för bolaget sitter Marcus Backman (VD), Kenny Jansson (ordf), Runar Jansson, Aste Jansson, Erling Malmborg och Reine Backman. Kenny, Runar och Aste Jansson äger Bristol Fiske AB där de alla också sitter i styrelsen. Läs mer…
B-C Pelagic AB på Donsö som är ett av Sveriges största fiskeriföretag äger danska B-C Pelagic Ejendom ApS i Skagen. Ägare av B-C Pelagic AB är Bristol Fiske AB och AB Clipperton med hälften var. Läs mer…
B-C Pelagic Danmark ApS har köpte en danska fiskebåt. Bolaget ägs av B-C Pelagic Holding ApS vilket i sin tur ägs av familjerna Backman och Jansson på Donsö. Dessa äger också B-C Pelagic AB i Sverige som äger GG 229 Läs mer…
Gitte Henning Pelagic A/S har sålt sina pelagiska fiskerättigheter. Enligt vad ägaren Henning Kjeldsen själv uppgett är de sålda till 6 företag men det har inte framgått till vilka bolag de har sålts. Men vad jag har erfarit så handlar det bland annat om Themis Fiskeri A/S, Astrid Fiskeri A/S, Rederiet Isafold A/S och B-C Pelagic Danmark ApS. Läs mer…
Sverige har 20 stora pelagiska fiskeriföretag. Alla utom sex har fiskebåtar i andra länder. Det senaste företaget som utlokaliserat till ett annat land är Båt GG 330 Carmona AB. Läs mer…
Sen senaste gången jag gjorde en lista över Sverige största fiskebåtar år 2022 har listan över de största fiskebåtarna förändrats. Nya GG 203 Ginneton och GG 330 Carmona har levererats och GG 505 Polar har ersatts av en mindre båt som dessutom bytt hemmahamn. Läs mer…
Tobis fiskas i Nordsjön med en så kallad semipelagisk trål. Det är en trål som i allmänhet vidrör botten men inte så hårt. Den kombineras ibland med så kallade flygande trålbord (tråldörrar) som inte rör botten. Fisket sker på sand eller grusbottnar Läs mer…
Sperling (vitlinglyra), hästmakrill och havgalt (trynfisk) är arter som i det danska fisket enbart fiskas för leverans till fiskmjölsindustrin. I fler andra länders fiske fångas däremot hästmakrill för konsumtion. Det mesta brukar exporteras till afrikanska länder. Läs mer…
Det danska fisket av brisling (skarpsill) skedde i huvudsak i Nordsjön medan fisket i Östersjön var av mindre omfattning. Något riktat fgiske av skarpsill i Skagerak och Kattegatt förekom inte under kvotåret 2022-2023. Brisling fiskas med flyttrål och går till fiskmjölsfabrikerna för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Läs mer…
Sverige har en liten makrillkvot och svenskägda båtar i Danmark har också förhållandevis små fiskerättigheter för makrill. En del av makrillen landas i Norge som betalat mer för markillen än de flesta andra länder under 2023. Läs mer…
I Danmark har det varit vanligt med rena kapitalinvesteringar i fisket där rika Köpenhamnsbor köpt minoritetsandelar i partrederier som varit ägare av fiskebåtar. På det sättet kunde de minska sin skatt. Huvudägare har i allmänhet varit en fiskare eller någon som varit engagerad i fiskmjöls- och fiskindustrin. Läs mer…
De allra flesta svenska fiskeriföretag är aktiebolag. En del är enskilda firmor och några stycken är handelsbolag eller kommanditbolag. De flesta fiskeriföretag är ensamföretag som har fiskebåtar som sköt av en enda personer. Läs mer…
I GP har den kände restaurangägaren och kocken Leif Mannerström undertecknat en debattartikel om sillen i Östersjön som brukar serveras under namnet strömming. Den är skriven tillsammans med flera andra. Artikeln är en uppvisning i okunskap. Man kan nästan säga att artikelförfattarna briljerar när det gäller okunnighet. Läs mer…
Danska företag publicerar i allmänhet inga omsättningssiffror. Det gör att det är svårt att få en uppfattning om hur stora företagen egentligen liksom vilka som är störst när det gäller försäljning. Det går dock att få en viss kolla på vilka de största företagen är genom att kolla på hur stora de bokförda tillgångarna är. Läs mer…
De två största fiskeriföretagen hör hemma på den lilla ön Rörö. Det tredje företaget i storleksordning, Lövön AB, har avvecklat sin verksamhet och sålde under den redovisade perioden sin stora trålare vilket är anledningen till den stora omsättningen. Läs mer…
Svenskt pelagiskt fiske bedrivs i Nordatlanten, Norska havet, Nordsjön, Skagerak, Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Med hjälp av Global Fishing Watch har jag kartlagt var olika företag och fiskebåtar bedrivit sitt fiske mellan 1 juli 2021 och 1 juli 2023. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Skagerak, Kattegatt, Nordsjön, Nordatlanten och Norska havet består av industrifiske och konsumtionsfiske. Industrifisket som behandlas här kallas också foderfiske och skrapfiske. Den fångade fisken används som råvara i fiskmjöls- och fiskoljeindustrin eller som foder på pälsdjursfarmer.. Läs mer…
Nio familjer kontrollerar det svenska sillfisket/strömmingsfisket i Östersjön skriver Lisa Röstlund och Kristina Hedberg med flera i DN. Det är inte korrekt. För det första är det inga stora båtar från Västkusten som bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön längre. Läs mer…
Det pelagiska fisket i Östersjön består av fiske av sill/strömming och skarpsill. I huvudsak används fångsterna som råvara i fiskmjölsindustrin och som djurfoder. Det finns mycket liten efterfrågan på konsumtionsmarknaden då Livsmedelsverket avråder från att äta sill från Östersjön på grund av höga halter av miljögifter. Läs mer…