Sveriges största tidning om yrkesfiske
Hela 202 fiskebåtar i Sverige har fiskemöjligheter för mer än 4 ton kräfta varav 97 stycken har fiskemöjligheter för mer än 10 ton. De allra flesta båtar utnyttjar inte sina fiskemöjligheter och av den totala svenska kräftkvoten fångas bara hälften Läs mer…
Naturskyddsföreningens ordförande Karin Lexén har skrivit en oinitierad, okunnig och lögnaktig artikel om fiske i en publikation som heter Altinget. Marina skyddsområden är enligt internationell forskning ett dåligt sätt att skydda havet. Inte alls så bar som Lexén påstår. Speciellt Läs mer…
Havs- och Kustfiskarna PO (HKPO) är den näst största organisationen för svenska yrkesfiskare. De har publicerat ett ställningstagande om bottentrålsförbud i marina skyddsområden. Jag återpublicerar uttalandet här. Regeringens demontering av det svenska fisket Regeringen har gett Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) Läs mer…
Inom svenskt fiske är det stor skillnad på lönsamheten mellan olika typer av fiske och olika landsändar och kuststräckor. Detta enligt en rapport som Agrifood presenterat som heter Var är det lönt att fiska? I stort sett är fiske med Läs mer…
I det demersala fisket i Sverige fördelas kvoterna med hjälp av årliga fiskemöjligheter. Dessa kan bytas, säljas och hyras ut på årsbasis. De arter som omfattas av detta system är torsk i Östersjön, torsk, kolja och havskräfta i Öresund, Kattegatt, Läs mer…
Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också Läs mer…
Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige. Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna Läs mer…
I Sverige finns det ett småskaligt fiske på bottenlevande arter. 90% av det fisket bedrivs med bottentrål. En liten del bedrivs med garn och burar. På östkusten har politikerna beslutat sig för att lägga ner det småskaliga kustnära fisket genom Läs mer…
På 1980-talet bedrevs ett omfattande torskfiske i Östersjön. Orsaken till detta var att torskbeståndet i Östersjön exploderade som en följd av övergödningen. Fisket blev sannolikt alldeles för stort och beståndet fiskades snabbt ner. Det var dock mycket lönsamt för yrkesfiskarna Läs mer…
Kameraövervakning är en möjlighet till ökad frihet. Det menar bland annat den danske fiskeriforskaren Mogens Schou. Han menar att kraven på ett fullt dokumenterat fiske är rimliga och det är också min uppfattning. Yrkesfiskets inställning bör därför vara att arbeta Läs mer…
Det finns problem inom danskt och svenskt fiske som behöver lösas. Uppgradering av fångsten i det svenska räkfisket, stora bifångster och olagliga utkast i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) och felaktig rapportering inom det pelagiska fisket. Principiellt har jag inget emot Läs mer…
Politiker och miljövänner har den märkliga uppfattningen att kameraövervakning kan lösa alla problem med olagliga utkast. Så är det förstås inte. Den som vill göra olagliga saker kan troligen fortsätta göra det även om båten har kameraövervakning ombord. Jag har Läs mer…
Danskt och svenskt kräftfiske (jomfruhummerfiske) är i huvudsak ett bottentrålsfiske på mjuka bottnar i Kattegatt och Skagerak. I det svenska fisket förekommer också bottentrålar med rist och burfiske medan det i danskt fiske bara används trål utan rist. Bifångstproblematiken i Läs mer…
För att säkra att landningsskyldigheten efterlevs, har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, lämnat ett förslag till regeringen på hur försök med kamerabevakning på fiskefartyg kan genomföras. HaV baserar förslaget på frivilligt deltagande och att det bör pågå i mellan ett till Läs mer…
Ett välkänt problem i det danska kräftfisket (jomfruhummerfisket) är de stor bifångsterna. 75% av den totala fångsten är bifångst. Detta då danska räkfiskare inte använder ristförsedd trål. Danskt kräftfiske sker i stor utsträckning i Kattegatt. I Kattegatt är det också Läs mer…
De danska, svenska, tyska och nederländska yrkesfiskarna har slagit rekord när det gäller hållbarhet. Tillsammans har de erhållit världens största MSC-certifiering, något som firades i Bryssel måndagen den 16 december. – Dansk fiskeri fører i forvejen an inden for bæredygtighed, Läs mer…
I boken Fisken i forskningen har Lisa Björk skrivit om svenska exempel på samförvaltning och områdesbaserad förvaltning (TURF). Det är dock ytterst tveksamt om dessa exempel egentligen kan sägas vara samförvaltning eller områdesbaserad förvaltning. Artikeln är baserad på hennes avhandling Läs mer…
I Sverige använder kräftfiskare (jomfruhummerfiskare) i stor utsträckning rist i trålen när de fiskar kräfta. I Danmark finns det ingen som använder rist. Bifångsterna utgör cirka 75% av fångsterna i det danska kräftfisket. Huvuddelen av bifångsterna är plattfiskar som sandskädda Läs mer…
I två inlägg har jag redovisat de fakta och de intervjusvar som framkommer i intervjuundersökningen Småskaligt kustnära fiske i Bohuslän – en intervjustudie 2019. Rapporten har också fått mig att fundera på en del saker. En viktig extrainkomst för många Läs mer…
På endagskonferensen Sjömat för framtiden som ägde rum igår presenterade Ulla Olsson en intervjustudie av kustnära fiske i Bohuslän. Det är en uppföljning av en liknande studie som gjorde 2013. Den är dock faktiskt lite mer omfattande. Intervjustudien är en undersökning av Läs mer…