Ny räktrålare beställd från Karstensens

Karstensens Skibsværft i Skagen är den ledande tillverkaren i Europa när det gäller stora pelagiska snörpvadsbåtar (ringnotsbåtar) och trålare. Det är idag inte vanligt att varvet bygger mindre fiskebåtar för demersalt fiske. Men nu har de fått en order på Läs mer…

Advertisements

Yrkesfiskets största problem – dåligt kvotutnyttjande

Det svenska yrkesfisket mest framträdande problem är dåligt kvotutnyttjande. Problemet förekommer framförallt i det demersala fisket men också till viss del i det pelagiska. De flesta kvoter som svenskt fiske har fiskas inte upp med undantag för inom det pelagiska Läs mer…

Förslag på kraftigt höjda kräftkvoter är meningslöst

EU-kommissionen har planer på att inför 2019 föreslå kraftigt höjda kräftkvoter. Höjningen kan bli så stor som 65% i Skagerak och Nordsjön. Detta är helt i enlighet med de vetenskapliga råden från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Samtidigt är en sådan höjning Läs mer…

Fishsec och torsken i Kattegatt

Fishsec, en lobbyorganisation för miljörörelser som ägnar sig åt fiskefrågor har uttalat sig om den katastrofala situationen för torsken i Kattegatt. Det råder inget tvivel om att läget är problematiskt. Det har inte blivit bättre trots att det inte längre Läs mer…

Bottentrålningens fotavtryck

Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där Läs mer…

Partierna om fiskeripolitiken och fisket – miljöpartiet

Tidningen Svensk Fisknäring har inför valet ställt några frågor till de svenska riksdagspartierna om fiskeripolitik och fiske. Det är ganska breda frågor som inte går på detaljer: Konkret, hur vill du främja svensk fisknäring och svenskt yrkesfiske? Vad är din Läs mer…

Lågt kvotutnyttjande – inte överfiske – är problemet i svenskt fiske

Utvärderingen av de överförbara fiskerättigheterna i det demersala fisket som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) genomfört har visat att systemet i sig själv inte kan råda bot på det stora problemet i svenskt fiske. Lågt kvotutnyttjande. Genom det låga kvotutnyttjandet får Läs mer…

MSC-certifierat fiske blir också KRAV-certifierat i vissa fall

KRAV kommer från den 1 januari 2019 att sluta gör egna bedömningar av fiskbestånd och om fisket sker på hållbara bestånd och på ett hållbart sätt. Istället kommer de att utgå från MSC:s bedömningar och certifieringar. KRAV:s fiskekommitté kommer inte Läs mer…

Fria fantasier om yrkesfiske från Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen

Sten Frohm från Sportfiskarna och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen skrev den 5:e juli en debattartikel om yrkesfiske i Göteborgs-Posten. Det är en artikel full av fria fantasier. De påstår helt utan bevis och belägg att överfiske och bottentrålning skulle vara Läs mer…

Kräftfiske med burar 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 5 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Enligt SLU Aquas rapport 2018:3 Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015, var det 108 fiskebåtar som fiskade kräfta med bur år 2015. Fisket efter havskräfta med burar sker på lerbottnar eller Läs mer…

Svenskt kräft- och fiskfiske i Skagerak och Kattegatt 2015-2017

Inlägg nr 3 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 3 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Riktat fiske efter havskräfta är det vanligaste yrkesfisket i Sverige. Kräfta fiskas med bur och bottentrål. En stor del av de som fiskar kräfta med trål fiskar också fisk och Läs mer…

Fria fantasier om havskräftor i Bohusläningen

En man vid namn Karl Åkerlund från Fiskebäckskil har skrivit en debattartikel (insändare i Bohusläningen. I artikeln argumenterar han mot trålfångade havskräftor (fångas med bottentrål). Anledningen är en legitim, viktig och genuin önskan om att värna havet och havsmiljön. Tyvärr Läs mer…

Svenskt räkfiske 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Inlägg nr 2 av 13 i serien Fisket i Sverige 2015-2017Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i Läs mer…

Miljövänligaste fisken att äta – sill och lax

Enligt en undersökning som precis publicerats och vars resultat återges på sajten Sustainable Fisheries så är viss vildfångad fisk och odlade musslor det klart mest miljövänliga sättet att producera mat vid sidan av produktion av vegetabilier. När det gäller miljövänlig Läs mer…

Nya båtar till Träslövsläge

Träslövsläge i Halland är ett av Sveriges största fiskelägen. Fiskeriföretagen i Träslövsläge är i huvudsak inriktade på demersalt fiske, kräftfiske i Kattegatt och torskfiske i Östersjön. Nu har ett par företag köpt nya båtar, dock inte nybyggda, men de har Läs mer…

Forskare har kartlagt effekterna av bottentrålning

Den absoluta merparten av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål, en effektiv men också omdiskuterad fiskemetod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur. Forskare i det EU-finansierade projektet BENTHIS, i vilket SLU deltagit, har utvecklat Läs mer…

Svenskt fiske av idag

SLU Aqua har nyligen gett ut rapporten ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Det är en kartläggning av hur det svenska fisket ser ut. Jag ska skriva om rapporten i en serie inlägg och ge kött Läs mer…

Rönnäng från sin bästa sida

Havets dag i Rönnäng. Vädrets makter var nådiga mot de som ordnade Havets dag i Rönnäng, vilket var Rönnängs Intresseförening. Varmt och vackert. Massvis med folk, vänligt, trevligt och en lång rad med fiskebåtar i storlek från väldigt små som Läs mer…

WWF:s fiskguide – delvis en märklig produkt

WWF har återigen gett ut sin fiskguide med rekommendationer om vilken fisk som de tycker är bra att äta och vilken de inte tycker är bra. Det mesta i den verkar rimligt och vettigt, men det finns som vanligt ett Läs mer…

Bottentrålning och skador på bottnarna

De främsta skadeverkningarna på bottnarna vid bottentrålning kommer från trålbordens (tråldörrarnas) kontakt med botten enligt en rapport från SLU Aqua. På sandbotten där rödspätta till stor del fiskas spelar detta i allmänhet ingen roll då dessa bottnar påverkas starkt av Läs mer…