Fiske i Senegal och Guinea-Bissau på 1970-talet

Vid mitten av 1970-talet blev fisket i Nordsjön dåligt. Sillen började ta slut på grund av fruktansvärt överfiske med hjälp av den då ny nya snörpvadstypen som kallas ringnot. Först hade den atlantoskandiska sillen överfiskats till utrotningens rand, sen kom Läs mer…

Forskare skriver rappakalja om kustfiske och överförbara kvoter

Överförbara fiskerättigheter (TFC, tidigare ITQ) har införts i hel Danmarks fiske. Det har lett till minskade fiskerikapacitet, minskad överetablering och minskat överfiske. Samtidigt har det inte inneburit att det lokala kustnära fiske minskat mer än allt fiske i snitt. Det Läs mer…

Vilka är det som fiskar med skadliga redskap i det pelagiska fisket?

Det pelagiska fisket i Sverige består av två delar. Dels det mer storskaliga där överförbara fiskerättigheter (TFC) införts, dels den så kallade kustkvoten. Det förstnämnda omfattar huvuddelen av den pelagiska fisken, dvs huvuddelen av sillen, skarpsillen och makrillen, all tobis, blåvitling och annan Läs mer…

Var landas den svenskfiskade sillen?

Mycket av sillen landas förstås i Sverige, men när det gäller det pelagiska fisket så landas väldigt mycket också i Danmark. Det pelagiska fisket består av två delar, dels utsjöfisket med större fiskebåtar och där individuella överförbara fiskerättigheter införts, dels fisket på kustkvoten. Fångsterna i Läs mer…

Överförbara fiskerättigheter utarmar inte kustfisket

Havs och vattenmyndigheten har idag publicerat en rapport om konsekvenserna av införandet av individuella överförbara fiskerättigheter (kvoter) i det pelagiska fisket. Den innebar en kraftig minskning av antalet fiskebåtar med pelagiska fiskerättigheter, från 82 stycken år 2009 till 37 stycken 2013 och Läs mer…

Den pelagiska kustkvoten

Kustkvoten är en del av det pelagiska fisket som är reserverat för mindre fiskebåtar,en del av det småskaliga kustfisket. Huvuddelen av kustkvoten finns i Östersjön (Östersjökvoten) och där är också trålfiske tillåtet, främst i Bottenhavet och Bottenviken, men för mindre båtar också Läs mer…

Organisationer inom nordiskt pelagiskt fiske

Med pelagiskt fiske menas fiske efter fisk som inte lever på botten utan mitt i havens vattenmassor. Pelagisk fisk fiskas i huvudsak med snörpvad (ringnot), flyttrål (pelagisk trål) och semipelagisk trål. De viktigaste målarterna är sill, makrill, skarpsill (brisling), taggmakrill, blåvitling Läs mer…

Bidrag kan vara orsak till svenska fiskares utflaggning

Svenska fiskare tillhör idag de största fiskeriföretagarna i Danmark och Finland.  I Danmark är 2 av de nio så kallade kvotbaronerna svenska familjer från den lilla ön Rörö och cirka tredjedel av alla större danska fiskebåtar inom det pelagiska fisket Läs mer…

Det finns inga belägg för svenskt överfiske utanför Västsahara

Ett antal tidigare svenska fiskebåtar ägnar sig åt fiske utanför Marockos och Västsaharas kuster. De flesta båtarna ägs formellt av marockanska företag men en del ägs av svenskar via bolag i såväl Belize som Marocko. Än fler sköts och bemannas Läs mer…

Röröfiskare är några av Danmarks största fiskare

Nio stora fiskebåtar i Danmark är ägare av huvuddelen av de danska kvoterna för pelagisk fisk. De nio båtarna är Isafold, Rockall, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne, Beinur och Themis. Två av dessa båtar ägs av Röröfiskare, nämligen Rockall Läs mer…

Familjen Claesson – Fiskeri AB Ginneton

Familjen Claessons fiskeriföretag går tillbaka till familjen Ahlström i Fiskebäck och deras fiskebåt Ganthi (III) på vilken Karl Gustav Claesson började efter att han gift sig med Tor Ahlströms dotter Ingegerd Ahlström. 1977 övertog Karl-Gustav Claesson Ganthi (IV) efter att Läs mer…