Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Thu, 18 Oct 2018 04:26:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.8 58307483 Märkligt stor ökning av torskkvoten i västra Östersjön http://fiske.zaramis.se/2018/10/18/markligt-stor-okning-av-torskkvoten-i-vastra-ostersjon/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/18/markligt-stor-okning-av-torskkvoten-i-vastra-ostersjon/#respond Thu, 18 Oct 2018 04:26:17 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15983 Läs mer...]]> I östra Östersjön ville ICES se en halvering av torskkvoten. EU-kommissionen lade däremot ett förslag som bara innebar en minskning med 15% och det är också det beslut som fattats av EU:s ministerråd (fiskeministrarna i EU-länderna). Minskningen ligger inom ramen för ICES rådgivning och är i enlighet med den långsiktiga förvaltningsplanen.

När det gäller det västra torskbeståndet föreslogs en viss ökning av ICES och EU-kommissionen föreslog en ökning med 31% till till 7 340 ton vilket är helt i linje med den vetenskapliga rådgivningen från ICES som rekommenderade en kvot mellan 5 867 ton och 22 238 ton. Beslutet i EU:s ministerråd blev en höjning med 70% till 9 515 ton. Också det inom ramen för ICES rådgivning och i enlighet med den långsiktiga förvaltningsplanen men ändå lite märkligt.

Trots att de beslutade kvoterna (TAC) ligger inom ramen för ICES rådgivning och den långsiktiga förvaltningsplanen hävdar miljörörelserna felaktigt att de inte gör det. Det är alltså ett felaktigt påstående men det hindrar inte att ökningen av torskkvoten i västra Östersjön känns onödigt stor och minskningen i östra Östersjön märkligt liten. Faktiskt kritiseras detta också av representanter för de svenska yrkesfiskarna:

– Jag blir lite orolig, jag tycker inte att de har lyssnat tillräckligt på vetenskapen denna gången. Att sänka med bara 15 procent i östra beståndet är en för låg sänkning och att ta ut hela den höjningen på västra beståndet tycker jag också är lite vågat. Det kanske hade varit smartare att spara den lite, säger Peter Ronelöv Olsson, ordförande för Sveriges Fiskares Producentorganisation och ordförande för Sveriges Fiskares Riksförbund.

– Torsken blir ju den symbolarten som visar att den inte mår bra när miljön går ner i Östersjön och man måste göra något åt det. Detta kan inte fortgå, vi måste ha ett friskt hav.

Sannolikt är det Danmark som drivit på för högre torskkvoter i västra Östersjön och de danska yrkesfiskarna är mycket nöjda med beslutet:

“Det er et ministerråd, som i dag har taget ansvar og er blevet enige om at fastsætte bæredygtige kvoter for Østersøen for 2019. Det vil jeg godt kvittere fiskeriminister Eva Kjer Hansen og hendes medarbejdere for”, siger Svend-Erik Andersen, formand for Danmarks Fiskeriforening PO.

[…]

“Det er en balanceret aftale for torsk i Østersøen. Det er meget positivt for dansk fiskeri, at man er blevet enige om ikke at videreføre den meningsløse lukkeperiode for torsk i vest, som blev indført, ikke ud fra biologisk rådgivning men ud fra politiske forhold. Samtidig afspejler kvoterne bestandsudviklingen og den biologiske rådgivning. Et sagligt stykke arbejde”, påpeger Svend-Erik Andersen.

 

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/18/markligt-stor-okning-av-torskkvoten-i-vastra-ostersjon/feed/ 0 15983
Bottentrålningens fotavtryck http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/bottentralningens-fotavtryck/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/bottentralningens-fotavtryck/#respond Wed, 17 Oct 2018 09:04:48 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15981 Läs mer...]]> Bottentrålning är omdiskuterat. Trålningen påverkar både havsbottnarna och bottenlevande djur men är också en effektiv fiskemetod. I en nyligen publicerad artikel presenterar forskare för första gången en global sammanställning över bottentrålningens fotavtryck (fotspår). Skagerak och Kattegatt tillhör de havsområden där fotavtrycken är relativt stora och trålningsintensiteten hög. Det europeiska bidraget till studien har tagits fram inom det EU-finansierade projektet BENTHIS.

Studien som presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS (Bottom trawl fishing footprints on the world’s continental shelves) bygger på högupplöst positionsdata kombinerat med uppskattningar av bredd mellan trålbord från fiskefartyg i 24 regioner på fem kontinenter. Baserat på dessa uppgifter har forskarna beräknat fotavtrycket; hur stor andel av havsbottnarnas areal (på kontinentalhyllor och sluttningar ner till 1000 meter djup) som trålats.

Skillnaderna mellan olika områden är stor. Utanför Australien och Nya Zeeland beräknas fotavtrycket vara 10 %, medan europeiska vatten är mer intensivt trålade. Till de områden med största fotavtrycken finns Adriatiska havet där fyra femtedelar av arealen trålas och Skagerak/Kattegatt med drygt hälften.

-En viktig aspekt av studien är att fotavtrycket beräknats med hög upplösning på ytor av 1-2 kvadratkilometer, säger Patrik Jonsson, forskningsassistent på institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) som bidragit med analys och bearbetning av svenska data.

Metoderna för beräkning av fotavtrycket har tagits fram inom det EU-finansierade BENTHIS-projektet där forskarna också utvecklat metoder för att beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön.

-För att förstå omfattningen av bottentrålningens påverkan på ekosystemen är det viktigt att kunna kartlägga trålningen och översätta fisketrycket till påverkan i det havsområde som skall förvaltas, säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och projektledare för den svenska delen av BENTHIS.

Mattias och hans kollegor har under våren sammanfattat resultaten från BENTHIS och kunskapsläget om hur bottentrålning påverkar de bottenanknutna (bentiska) ekosystemen i en Aqua-rapport, Bottentrålning – effekter på marina ekosystem och åtgärder för att minska bottenpåverkan. Rapporten har beställts av Havs- och vattenmyndigheten (Hav) som ett kunskapsunderlag till ett regeringsuppdrag om bevarandeåtgärder som avser fiske i marina skyddade områden. Speciellt fokus ligger därför på studier av svenska förhållanden och bottentrålningens effekter i skyddade områden både i öppet hav och innanför den s.k. trålgränsen som funnits längs Sveriges kust sedan början av 1900-talet.

Bottentrålning har både direkta och indirekta effekter på ekosystemet. En direkt effekt förutom att fisk och bottendjur som havskräftor fångas är att andras bottenlevande djur skadas och dör när redskapet släpas längs bottnen. Indirekta effekter är att artsammansättningen på botten ändras eftersom vissa arter missgynnas och andra gynnas av förändringar i näringsväven, samt att sediment rörs upp och att närsalter och miljögifter kan frigöras.

Hur stor effekt bottentrålningen får på det bentiska ekosystemen beror framförallt på fiskets omfattning, penetrationen av det redskap som används och havsbottnens känslighet som varierar mellan olika habitat. Ekosystem och organismer i grunda exponerade bottenmiljöer är anpassade till naturliga störningar av vågor, medan ekosystem på djupa bottnar i stabila miljöer drabbas hårdare av bottentrålningens fysiska påverkan.

– De känsligaste djuren är långlivade arter som bildar uppstickande strukturer t.ex. korallrev och svampdjurssamhällen som skyddats i Koster-Väderöfjorden. Dessa organismer tål i praktiken inte trålning alls. Andra grävande mjukbottenlevande arter som ormstjärnor är tåliga och verkar påverkas mer av förändringar i näringsväven då dom äts av små plattfiskar och havskräftor som fångas i fisket vilket innebär att de kan gynnas av intensiv trålning. Detta har vi sett i en annan studie som publicerats under året, säger Mattias Sköld.

Fisket i Europeiska vatten är koncentrerat till vissa områden. I Skagerak-Kattegatt sker till exempel 90 procent av bottentrålningen på ungefär hälften av den trålade ytan. I Östersjön är bottentrålningen framförallt koncentrerad till de södra delarna. En möjlig förvaltningsåtgärd för hela havsområden för att minska bottenpåverkan skulle kunna vara att styra fisket till just dessa områden, och helt undvika trålning i området där fisketrycket är lågt. På så vis skyddas mer områden från bottentrålning, utan att yrkesfiskets fångster påverkas särskilt mycket.

Rapporten sammanställer också alternativa fiskemetoder till bottentrålning och innovativa tekniska lösningar som kan minska trålredskapens bottenkontakt. Passiva fiskemetoder som burar och fällor har mycket liten bottenpåverkan jämfört med bottentrålning. Fisket med burar efter havskräfta står idag för ca 25 % av den totala landningen av kräfta i svenskt fiske, vilket bl.a. är ett resultat av medveten förvaltning av fisket längs västkusten.

Vid bottentrålning är det trålens underställ och trålbordens bottenkontakt som bidrar mest till den fysiska påverkan av havsbotten. Beroende på vilken art fisket är riktat mot är bottenkontakt hos själva trålen nödvändig för ett effektivt fiske. Däremot behöver trålborden, vars uppgift är att sprida trålen, inte gå i botten vid fiske efter t.ex. havskräfta och räka.

– Under 2018 undersöker SLU Aqua tillsammans med yrkesfisket i ett utvecklingsprojekt som finansieras av HaV om bottenkontakten kan minskas med så kallade pelagiska trålbord och optimera övrig bottenkontakt. För fisket kan detta innebära minskade kostnader för bränsle samtidigt som påverkan på botten reduceras, säger Hans Nilsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), och medförfattare till rapporten.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/bottentralningens-fotavtryck/feed/ 0 15981
Östersjöns fiskekvoter för 2019 klara http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/ostersjons-fiskekvoter-for-2019-klara/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/ostersjons-fiskekvoter-for-2019-klara/#respond Wed, 17 Oct 2018 05:58:49 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15979 Läs mer...]]> Vid ett möte i EU:s ministerråd den 15 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2019. De arter som omfattas av beslutet är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta.

Beslutet innebär minskade kvoter för fyra bestånd, bland annat det östra beståndet av torsk. Däremot blir det stor ökning av kvoten för västra beståndet av torsk. Det blir också stora sänkningar av kvoten för det västra och det centrala östersjöbeståndet av sill/strömming.

I diskussionen har EU:s fiskeministrar utgått från rekommendationer från Internationella Havsforskningsrådet (ICES) som också baseras på nationell data och information och EU-kommissionens förslag om fiskemöjligheter. Beslutet är enligt EU:s fiskeministrar i linje med fastställda mål om ett långsiktigt hållbart fiske baserat på inriktningen i den gemensamma fiskeripolitiken och den fleråriga förvaltningsplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön.

Den svenska delegationen leddes av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har under processen som föregått rådsmötet bidragit med underlag till förhandlingarna.

– För att vi ska kunna fiska och äta fisk från vårt närmsta hav även i framtiden krävs det att Östersjöns bestånd är livskraftiga. Sverige arbetar alltid för ett långsiktigt hållbart fiske i alla havsområden, men det är klart att Östersjön ligger Sverige och mig varmt om hjärtat, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, i ett pressmeddelande.

Regeringen anser att fiskemöjligheter ska beslutas i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik (inklusive MSY-målet) och Östersjöplanen och menar beslutet helt ligger i linje med detta. Östersjöplanen är en flerårig förvaltningsplan för bestånden av torsk, sill och skarpsill i Östersjön.

– Vad gäller utfallet för lax i hela Östersjön är jag riktigt nöjd med resultatet, då vi för första gången tar ett helhetsgrepp om laxförvaltningen och får med oss de andra länderna på en försiktigt TAC och dessutom tar itu med det ”tjuvfiske” som enligt ICES förekommer i vissa länder. Detta är något som jag, tillsammans med min finska kollega, har jobbat för i många år och jag är särskilt glad att vi kunde få det på plats under vårt svenska ordförandeskap i det regionala forumet Baltfish, fortsätter landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

– Beslutet i samband med ministerrådet innebär ett helhetsgrepp för att komma åt felrapporteringen av lax i Östersjön, säger Gry Sagebakken, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Kvoten för torsk i västra Östersjön sänktes kraftigt från 2016 till 2017. Under 2018 var kvoten för västra torskbeståndet oförändrad, men då man har haft en god rekrytering ökar beståndet i storlek och fiskemöjligheterna ökas på grund av ökningen i beståndets storlek. För att inte ha ett för högt fisketryck gick man inte fullt ut på det vetenskapliga rådet och man kommer också fortsätta med en bag-limit på sju torskar per dag per person under 2019 i västra Östersjön. Det östra beståndets tillstånd är bekymmersamt och fiskemöjligheterna sänks med 15 procent, man lägger också in en lekstängning i juli för att skydda lektorsk i område 25 och 26.

– Tyvärr kom vi inte helt i mål med torsk i östra Östersjön, men jag kommer fortsätta göra vad jag kan för att komma till rätta med den problematik och de utmaningar som vi har med det beståndet, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Kvoten sänktes för flera av sillbestånden, (Bottniska havet, den centrala sillen och den västra sillen) för att kunna nå målet om ett maximalt hållbart fiske inom ramarna för den fleråriga planen. Kvoten för sillen i Rigabukten, rödspättan i hela Östersjön och för skarpsillen i hela Östersjön kunde ökas i enlighet med rådgivningen från forskarna.

– Det var långa och intensiva förhandlingar där medlemsländerna stod långt ifrån varandra i flera frågor. Vi ser med tillförsikt på att ländernas lyckades nå ett resultat och att förutsättningarna för 2019 års fiske nu är klara, säger Gry Sagebakken.

Beslutade fiskemöjligheter för Östersjön för 2019 (i procent, jämfört med 2018)

  • Torsk, östra Östersjön: en sänkning av TAC med ca 15 %
  • Torsk, västra Östersjön: en ökning av TAC med ca 70%
  • Lax, centrala Östersjön: oförändrad TAC +/- 0 %
  • Lax, Finska Viken: en sänkning av TAC med ca 3 %
  • Skarpsill: en ökning av TAC med ca 3 %
  • Sill, västra Östersjön: en sänkning av TAC med ca 48 %
  • Sill, centrala Östersjön: en sänkning av TAC med ca 26 %
  • Sill, Rigabukten: en ökning av TAC med 7 %
  • Sill, Bottenhavet och Bottenviken: en sänkning av TAC med ca 7 %
  • Rödspätta: en ökning av TAC med 43 %

Aktuell svensk TAC (kvot) 2019

Art Område (ICES-delområde) Svensk kvot 2019 EU kvot 2019
Sill/Strömming Bottenhavet (30-31) 15 979 ton 84 703 ton
Sill/Strömming Centrala Östersjön (25-27, 28.2, 29, 32) 56 979 ton 170 360 ton
Sill Västra Östersjön (22-24) 1 601 ton 9 001 ton
Lax Östersjön (22-31) 25 526 st 91 132 st
Skarpsill Östersjön (22-32) 51 635 ton 270 700 ton
Torsk Västra Östersjön (22-24) 1 479 ton 9 515 ton
Torsk Östra Östersjön (25-32) 5 612 ton 24 112 ton
Rödspätta Östersjön (22-32) 547 ton 10 122 ton
]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/17/ostersjons-fiskekvoter-for-2019-klara/feed/ 0 15979
Vingaskär Fiskeri har köpt GG 201 Bravik http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/vingaskar-fiskeri-har-kopt-gg-201-bravik/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/vingaskar-fiskeri-har-kopt-gg-201-bravik/#respond Tue, 16 Oct 2018 08:49:00 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15976 Läs mer...]]> Vingaskär Fiskeri AB är ett fiskeriföretag på Styrsö som ägs av Mats Johansson. Suppleant i styrelsen för företaget är Karl Viking Matsson, sannolikt en son. Jag har tidigare skrivit om att företaget sålt sin båt, GG 500 Vingaskär, till Estland. Dessutom har företaget köpt 70% av räktrålaren LL 207 Nautic.

Företaget har dessutom köpt GG 201 Bravik från Bravik Fiskeri AB. GG 201 Bravik har främst använts till fiskfiske i Skagerak vilket också var den huvudsakliga inriktningen för fisket med GG 500 Vingaskär. Basen för fisket har varit och är i allmänhet Hanstholm.

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik. Foto: Lennart Ramsvik/Maritimbild

GG 500 Vingaskär och GG 201 Bravik har båda haft stora fiskemöjligheter för fisk i Skagerak medan LL 207 Nautic enbart haft räkfiskemöjligheter. GG 500 Vingaskär var också utrustad med RSW-tankar vilket möjliggjort ett större pelagiskt fiske.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/vingaskar-fiskeri-har-kopt-gg-201-bravik/feed/ 0 15976
Det är få Fiskebäcksfiskare som är verksamma i Danmark http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/det-ar-fa-fiskebacksfiskare-som-ar-verksamma-i-danmark/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/det-ar-fa-fiskebacksfiskare-som-ar-verksamma-i-danmark/#respond Tue, 16 Oct 2018 07:43:49 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15974 Läs mer...]]> Läste idag en insändare i Göteborgs-Postens där skribenten påstår att de flesta Fiskebäcksfiskare är verksamma i Danmark. Det är en total missuppfattning. Det är bara några få fiskebäcksfiskare som är verksamma i Danmark. Närmare bestämt finns det tre aktiva fiskebåtar i Danmark som ägs av yrkesfiskare i Fiskebäck. Det är de stora pelagiska trålarna S 205 Ceton och L 421 Cadiz samt räktrålaren S 158 Saron. Dessutom finns kvotbåten S 206 Ahlma West.

I Fiskebäck finns det 6 stora pelagiska fiskebåtar med svensk flagg (GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 206 Ahlma, GG 207 Torland och GG 505 Polar), 7 medelstora fiskebåtar med svensk flagg (GG 1 Grimskär, GG 44 Runavik, GG 150 Älvsborg, GG 208 Ganthi, GG 210 Vera C, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand) samt ett tiotal mindre fiskebåtar. De flesta yrkesfiskare i Fiskebäck är idag alltså verksamma i Sverige, med svenskflaggade båtar.

När det gäller landningar så landar de stora pelagiska båtarna (oavsett flagg) huvudsakligen sin fångst i Skagen, Västervik, Norrsundet, Rönnäng, Ellös och Mollösund och i ett fall (Cadiz) huvudsakligen i Thyborøn. Den danskflaggade räktrålaren Saron landar främst i Göteborg, Smögen och Skagen. Den svenskflaggade fiskebäcksbåt som fiskar demersalt i Skagerak landar främst i Hanstholm medan de mindre svenska pelagiska båtarna landar i Rönnäng, Ellös och Mollösund medan kräftfiskebåtarna främst landar i Göteborg och Fiskebäck. En båt fiskar främst torsk i Östersjön och landar i Simrishamn och andra östersjöhamnar.

Utöver de nämnda båtarna finns det en fiskebäcksägd och marockoflaggad båt som fiskar i Marocko och Västsahara samt en som är finskflaggad.

För att få ha danska kvoter behöver idag ingen svensk yrkesfiskare egentligen vara skriven i Danmark. Ingen har väl heller bott där permanent under nån längre tid även om ett antal tidigare varit skrivna där. De allra flesta som arbetar på de svenskägda båtarna i Danmark bor i Sverige och är anställda i svenska företag. Antalet som arbetar på fiskebåtar med ägare i Fiskebäck är någonstans kring 80 personer.  Med familjemedlemmar handlar det om cirka 300 personer som direkt berörs av beslut om en muddring av hamnen i Fiskebäck.

Indirekt berörs ytterligare några tiotals personer som sysselsätts i företag som ger service till eller kan kopplas till fiskeindustrin. Kanske berörs totalt ytterligare 200 personer indirekt av ett beslut om muddring i och till Fiskebäcks hamn. Med tanke på de nya arbetstillfällen som kanske kan skapas om de stora pelagiska fiskebåtarna kan använda hamnen som bas blir antalet direkt och indirekt berörda personer cirka 600. Det är knappast ett försumbart antal människor.

Läs mer:

 

 

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/det-ar-fa-fiskebacksfiskare-som-ar-verksamma-i-danmark/feed/ 0 15974
Avtal om förbud mot oreglerat kommersiellt fiske i Arktis http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/avtal-om-forbud-mot-oreglerat-kommersiellt-fiske-i-arktis/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/avtal-om-forbud-mot-oreglerat-kommersiellt-fiske-i-arktis/#respond Tue, 16 Oct 2018 05:08:51 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15971 Läs mer...]]> Stora delar av Arktis, 2,8 miljoner kvadratkilometer, kommer skyddas från oreglerat kommersiellt fiske och oljeprospektering i minst 16 år framöver. 11 länder, USA, EU, Ryssland, Norge, Island, Grönland, Färöarna (Danmark har förhandlat och undertecknat för de två så det är 10 undertecknare), Kanada, Japan, Korea och Kina har enats om att utforska området vetenskapligt innan fiske- och oljeföretag släpps in. På så vis kan det i framtiden fattas bättre underbyggda beslut kring ekonomiska aktiviteter i Arktis – inklusive jakten på de oljefyndigheter som misstänks finnas under havsbottnen.

Fisket kan lockas till Arktis då varmare vattentemperaturer leder till att fiskbestånden flyttar länge norrut samtidigt som delar av Arktis blir isfria så att fiske blir möjligt. Med det nya avtalet så måste fiskeriföretagen vänta med fiske i Arktis minst 16 år. Det är första gången flera länder enas om ett lagligt bindande, förebyggande avtal om att skydda ett område från oreglerat kommersiellt fiske innan fiske påbörjats. De 16 åren kommer kunna förlängas i femårsperioder, om alla parter samtycker.

Avtalet innebär inte ett totalt förbud mot fiske i Arktis vilket Supermiljöbloggen tycks tro utan enbart ett förbud mot oreglerat kommersiellt fiske. Fiske för forskningsändamål och reglerat kommersiellt fiske är fortfarande möjligt. Dessutom gäller avtalet enbart de 11 länder som undertecknat det och är alltså möjligt att kringgå genom att flagga fiskebåtar i andra länder än de som undertecknat avtalet. Avtalet gäller internationellt vatten i Arktis och inte de ekonomiska zoner som tillhör de kringliggande länderna inklusive Spetsbergen (Svalbard) som förvaltas av Norge genom ett annat internationellt avtal. Kommersiellt fiske kommer därför att vara möjligt i många delar av Arktis där det idag inte förekommer på grund av is.

Arktis

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/16/avtal-om-forbud-mot-oreglerat-kommersiellt-fiske-i-arktis/feed/ 0 15971
Delvis icke-fungerande fiskerikontroll i Danmark http://fiske.zaramis.se/2018/10/14/delvis-icke-fungerande-fiskerikontroll-i-danmark/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/14/delvis-icke-fungerande-fiskerikontroll-i-danmark/#respond Sun, 14 Oct 2018 11:24:07 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15963 Läs mer...]]> Den danska Rigsrevisionen har undersökt hur EU-bidrag till fisket hanterats av danska myndigheter och funnit mycket stor brister i kontrollen av fisket, av fiskeriföretagen och hur utbetalningarna gått till.

Fiskerikontrollen har när det gäller lagbrott och regelöverträdelser varit under all kritik och många båtar som borde fått anmärkningar, prickar och böter har inte fått några påföljder alls. Detta har i sin tur lett till att bidrag betalats ut till företag som inte haft rätt till bidrag.

Helt i strid med EU.s regelverk har bidrag betalats ut till företag som brutit mot regler och lagar. Men genom att dansk fiskerikontroll och danska myndigheter inte registrerat regelbrott och inte gett några påföljder för regelbrott har det sett ut som företagen och fiskebåtarna varit ren och därmed möjliga att ge bidrag till.

Felen på kontrollsidan har varit många:

Statsrevisorerne skal bl.a. fremhæve disse kritikpunkter i beretningen:

  • Forvaltningen har ikke været tilrettelagt, så der var sikkerhed for, at tilskudsansøger levede op til grundbetingelserne for at modtage tilskud.
  • EU-strafpointsystemet har været forvaltet i strid med lovgrundlaget. Ca. 24 % af de undersøgte tilskud burde således ikke have været tildelt.
  • Kravene til at modtage tilskud har været fortolket forkert med risiko for, at det har afholdt fiskere fra at søge, selv om de var berettigede til det. Endvidere har tilskuddet i en lang række tilfælde været for højt, fordi der er anvendt forkerte støttesatser.
  • Rigsrevisionens gennemgang af tilbud, fakturaer og betalingsdokumen­tation giver anledning til mistanke om interessekonflikter, stråmandsvirksomhed og svig. Udenrigsministeriet forventer således at politianmelde mindst 10 % af sagerne i Rigsrevisionens stikprøve, og ministeriet vil indberette sagerne med mistanke om svig til Det Europæiske Kontor for Bekæmpelse af Svig (OLAF).

Genomgången av ansökningar av bidrag har inte säkerställt att ansökningarna levde upp till grundförutsättningarna för att få bidrag samtidigt som felaktiga tillämpningar och tolkningar av reglerna har hindrat bidragsberättigade från att ansöka. Straffsystemet för regelbrott har inte tillämpats på rätt sätt varvid bidrag utbetalats felaktigt. Slutligen det har enligt Rigsrevisionen förekommit flera fall av rena bedrägerier (svig).

Tilldelningen av straffpoäng vi överträdelser har bara lett till straffpoäng för en del av de händelser som borde ha Detta även enligt den praxis som ansvariga ministerier använt. Dessutom har det inte funnits några regler om hur straffpoäng ska utdelas när det gäller fel i loggböcker.:

Det fremgår af tabel 4, at Udenrigsministeriet i en enkelt sag har sanktioneret gentagne overtrædelser af fejlskøn i logbog. Ministeriet har ikke klart begrundet tildelingen af strafpoint i den konkrete sag. Da ministeriet ikke i sin instruks har opstillet kriterier for, hvor mange gentagelser der skal til, før der kan tildeles strafpoint ved gentagne overtrædelser, kan vi ikke vurdere, om der burde være tildelt strafpoint i de yderligere 16 tilfælde. Rigsrevisionen vurderer dog, at der er risiko for, at ministeriet burde have tildelt strafpoint i alle 16 tilfælde, hvor fartøjer gentagne gange har overtrådt den maksimalt tilladte logbogstolerance.

Ser vi på lagarna och de tillfällen när det borde utdelats straffpoäng på grund av lagbrott men där de ansvariga ministerierna inte enligt sin egen praxis utdelat straffpoäng är läget ännu värre. De flesta som brutit mot lagar och regler har inte fått nån påföljd alls:

Det fremgår af tabel 3, at Udenrigsministeriet i 26 ud af 28 tilfælde ikke har tildelt strafpoint, selv om disse særligt grove overtrædelser i udgangspunktet burde medføre tildeling af strafpoint, jf. lovbemærkningerne. Ministeriet er forpligtet til af lovbemærkningerne til at sanktionere de 4 overtrædelser og omstændigheder. Forpligtelsen medfører, at disse overtrædelser skal tildeles strafpoint, medmindre der er konkrete omstændigheder, der undskylder dette. I de gennemgåede sager, har ministeriet i forbindelse med tildeling af andre sanktioner allerede foretaget en konkret vurdering. Som sagerne er belyst, har der ikke været tale om undskyldelige omstændigheder

Totalt har Rigsrevisionen granskat 299 straffpoängsärenden.

Vidare har danska myndigheter inte inregistrerat lagbrott och regelöverträdelser som begått i andra länder trots att detta ska göras enligt EU:s regelverk.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/14/delvis-icke-fungerande-fiskerikontroll-i-danmark/feed/ 0 15963
Det kommer aldrig att landas nån sill i Fiskebäck http://fiske.zaramis.se/2018/10/13/det-kommer-aldrig-att-landas-nan-sill-i-fiskeback/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/13/det-kommer-aldrig-att-landas-nan-sill-i-fiskeback/#respond Sat, 13 Oct 2018 06:24:52 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15958 Läs mer...]]> Fisket i Sverige mår inte bra av att falska bilder målas upp. Det sker hela tiden när det gäller en fördjupning av Fiskebäcks hamn. Sannolikt till stor del beroende på att det inte finns några journalister som kan nåt om fiske som exempelvis i dagens GP där denna gång den duglige journalisten Arne Larsson skrivit Han kan dock bevisligen inte ett skit om fiske. Fiskebäcks hamn behöver fördjupas. Det är rimligt att de båtar som har hemmahamn i Fiskebäck och Önnered kan komma in i hamnen. Även de stora pelagiska båtarna som fiskar sill, skarpsill, tobis, makrill och blåvitling.

Men de stora båtarna behöver inte komma in fullastade och de kommer aldrig att landa nån fisk i Fiskebäck. De flesta av dem bedriver huvuddelen av sitt fiske i Östersjön. De landar det mesta av sin fisk i Västervik och det som inte går till fiskmjöl vid fabriken i Skagen används som djurfoder eller exporteras till Ryssland och Baltikum. När båtarna inte landar i Västervik landar de främst i Skagen, direkt till fiskmjölsfabriken (som de svenska yrkesfiskarna också äger). Det gäller även när de fiskar tobis och skarpsill i Nordsjön. Men då kan det hända att de också landar i Hanstholm och Thyborøn där det också finns fiskmjölsfabriker eller i Norge till andra fiskmjölsfabriker.

Makrillfisket sker ute vid Shetland och väster om Norge precis som en del av sillfisket. Det landas i Lerwick på Shetland eller i nån norsk hamn. Fisket av blåvitling sker ute i Atlanten väster om de brittiska öarna och omkring Färöarna även om det är sällsynt att svenskflaggde båtar går så långt. Svenskägda båtar gör det dock. Även makrill kan fiskas där. Landningar i Norge är då vanliga.

När sill fiskas i Skagerak och Nordsjön landas den till fiskfabrikerna i Rönnäng, Ellös, Mollösund och Skagen. Alla ägda av svenska yrkesfiskare. Så har det alltid varit. I Fiskebäck har det egentligen aldrig landats några större mängder sill. Skagen har de senaste 30 åren, sannolikt ännu längre, varit den viktigaste landningshamnen för svenska sillfiskare och förr i tiden var Lerwick mycket vanligare som landningshamn än idag.

Att landa fisk i Fiskebäck finns inte på kartan. Vilket faktiskt inte betyder så mycket.Där Däremot är det viktigt med en fördjupning av Fiskebäcks hamn för att båtarna ska kunna ligga i hemmahamnen. Detta för att det skulle ger arbetstillfällen i form av underhåll och reparationer på båtarna. Men betydelsen ska inte överdrivas.

Sveriges näst största fiskeläge sett till tonnage är den lilla ön Rörö. Öns tre största fiskebåtar kan inte komma in i hamnen och på Rörö har det aldrig nånsin landats nån fisk. Att landa fisk är inte en förutsättning för att ett fiskeläge ska överleva. På Rörö har det heller aldrig funnits något underhåll eller några reparationer av fiskebåtar. Ändå är det idag den enda plats i Sverige där fiske är den dominerande näringen och dessutom det näst största fiskeläget efter Fiskebäck, rent tonnagemässigt.

Fördjupa och bygg ut Fiskebäcks hamn, men konstruera inte falska argument och skäl för att göra det.

Artikeln i GP avslöjar också miljöpartisten Ulf Kamnes okunnighet om fisket. Han tycke de stor båtarna kan ligga i Varberg eller Lysekil. Men det är inget alternativ. Skagen är alternativet till Göteborg eller Fiskebäck. Det är där som underhållsvarvet finns, där som firmorna som kan reparera och underhålla båtarna utrustning främst finns. Det ligger dessutom närmare.

Han påstår också att båtarna fiskar utanför Afrika. En ren lögn som han dock tvingas ta tillbaka. Det finns en båt, Nordic, med ägare i Fiskebäck som fiskar utanför Marocko och Västsahara. Den har marockansk flagg och är extremt sällan hemma i Sverige. Den kommer in i hamnen i Fiskebäck vilket också GG 158 Sunnanland (Axelsson), GG 206 Ahlma (Ahlström & Magnusson) och L 421 Cadiz gör. De båtar som inte kommer in är GG 203 Ginneton, GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland, GG 505 Polar och S 205 Ceton. Ingen av de övriga båtarna som nämns har nånsin fiskat utanför Västafrika. Faktum är att svenskägda båtars fiske utanför Västafrika aldrig har varit ett fiskeri- eller miljöproblem utan bara ett politiskt problem (Västsahara är ockuperat av Marocko). De båtar det här gäller och det fiske de bedriver är dessutom det mest miljövänliga fisket som existerar. Det bedrivs också på ett långsiktigt hållbart sätt.

frihamnen_mellandagarna_2016_ - 7

Fiskebåtar i Frihamnen. Bild av mig (inte av Johannes Claesson som det står i GP som dessutom brutit mot upphovsrätten genom att publicera den)

Men om hamnen muddras och underhåll samt reparationer av utrustning ombord blir möjligt vid kaj i Fiskebäck för fler båtar än idag innebär det också att Donsöbåtar som GG 229 Clipperton, AS 202 Neptun, L 106 Monsun och NC 320 Kristin kan underhållas där liksom Röröbåtar som GG 764 Astrid, S 144 Themis, S 264 Astrid och S 364 Rockall. Båtarna på Fotö (GG 218 Västfjord och AS 464 Stella Nova) kommer in i sin hemmahamn och båtarna på Donsö har möjlighet att ligga vid kaj på Donsö. Men på grund av bristande kommunikationer är Donsö inte ett alternativ för underhåll av fiskebåtarnas utrustning.

Ulf Kamne begriper inte heller att det är bra med hamn där båtar kan underhållas. Även för de mindre båtarna. Men de kan själva inte utgöra underlag för en mindre underhålls- och reparationsindustri. Så de stora båtarna är en garanti för att det kustnära fisket ska kunna frodas och överleva.

Även moderaten Hampus Magnusson verkar mycket okunnig när han tror att pelagisk fisk kan komma att landas i Fiskebäck. Det kommer inte att hända. Hampus Magnusson fantiserar utan verklighetsförankring. Skagen ligger nästgårds och där har den största andelen av den pelagiska fisken landats under lång tid. Det kommer att fortsätta så. Speciellt som det är svenska yrkesfiskare som äger fiskindustrin i Skagen. Skagen är och kommer att förbli Sveriges största fiskehamn. Att tro nåt annat är önskedrömmar som aldrig kommer att uppfyllas.

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/13/det-kommer-aldrig-att-landas-nan-sill-i-fiskeback/feed/ 0 15958
Oceana kritiserar EU-kommissionen http://fiske.zaramis.se/2018/10/12/oceana-kritiserar-eu-kommissionen/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/12/oceana-kritiserar-eu-kommissionen/#respond Fri, 12 Oct 2018 09:03:43 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15956 Läs mer...]]> Den 15 oktober träffas EU:s jordbruks- och fiskeråd (AGRIFISH) i Luxemburg där EU:s jordbruksministrar kommer att besluta om 2019 års fiskekvoter för Östersjön. Oceana vill se totalt tillåtna fångstmängder (TACs) som följer de vetenskapliga råden, vilket kan bidra till att återuppbygga bestånd och i slutändan öka fångsterna med 25 procent.

I augusti släppte Europeiska kommissionen sitt årliga förslag på fiskerimöjligheter i Östersjön, och det är detta som kommer att ligga till grund för ministrarnas slutgiltiga beslut. Med tanke på att bestånden för bara två år sedan ansågs vara mycket illa ute är det aktuella förslaget från kommissionen orimligt, såväl ekologiskt som ekonomiskt.

”Politikerna måste sluta vansköta Östersjön! Den dåliga förvaltningen av naturliga, förnybara resurser förstör vårt naturliga marina arv och kostar oss jobb, livsmedel och pengar”, säger Lasse Gustavsson, vd för Oceana i Europe, i ett pressmeddelande.

För torskbeståndet i västra Östersjön rekommenderar Oceana att 2019 års totalt tillåtna fiskemängder inte överskrider 6 716 ton (en 20-procentig ökning av förra årets mängder) för att säkerställa en långsiktig återhämtning, och för beståndet i östra Östersjön rekommenderar Oceana att 2019 års fiskekvot inte överskrider 16 685 ton, eftersom beståndet är i dåligt skick och uppvisar symptom på extrem stress.

Lasse Gustavsson spinner också loss om överfiske i Östersjön. Påståendet om överfiske är dumheter. Det fiskas i stort sett aldrig mer än vad ICES rekommenderat även om EU-kommissionen flera gånger beslutat om större kvoter än vad ICES rekommenderat. Deras beräkningar om hur mycket som skulle kunna fiska sär också felaktiga för de utgår från att det inte finns några sälar, ingen övergödning, ingen syrebrist och inga kllimatförändringar. Beräkningarna är  bara nonsens..

På bara tio år har de kommersiella fångsterna av torsk från det västra beståndet minskat med mer än hälften. Orsakerna till problemen är övergödning, Syrebrist, klimatförändringar som gett varmare hav och en katastrofalt stor sälstam.

När det gäller beståndet av sill i västra Östersjön rekommenderar Oceana ett totalt fiskestopp under 2019 eftersom de senaste årens sänkta kvoter inte har lett till någon signifikant ökning av beståndets biomassa. Även detta problem beror sannolikt på klimatförändringar och övergödning. Att inte fiska innebär sannolikt ingen förbättring så det är ett orimligt alternativ som slår ut fiskelägen och småskaligt kustnära fiske utan anledning. En gradvis minskning och hjälp till omställning av fisket till andra målarter är det rimliga alternativet,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/12/oceana-kritiserar-eu-kommissionen/feed/ 0 15956
Greenpeace jämför äpplen och päron http://fiske.zaramis.se/2018/10/11/greenpeace-jamfor-applen-och-paron/ http://fiske.zaramis.se/2018/10/11/greenpeace-jamfor-applen-och-paron/#respond Thu, 11 Oct 2018 11:29:13 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15952 Läs mer...]]> Pelagiskt fiske sker främst långt ute till havs och på fiskarter som har lågt värde i förhållande till vikten. Det är arter som främst lever mitt i vattnet och inte nära botten. Fisket innebär tydliga stordriftsfördelar, kvoterna och fångsterna är stora.

Greenpeace jämför antalet FQA-enheter med varandra. Hur mycket fisk som ingår i en FQA-enhet varierar med art och med året. Det går alltså inte att jämföra 1 FQA-enhet för torsk (demersal fisk, högt värde per vikt) med en FQA-enhet för sill (pelagisk fisk, lågt värde per vikt) och sedan hävda att ett visst företag har en viss andel av all fisk. Det går att säga att de har en viss andel av sillen, en viss andel av makrillen, en viss andel av torsken osv. Mätt i FQA-enheter, men då värdet för FQA-enheterna är okänt och hur mycket av varje art som ingår för varje art är okänt är den jämförelse som Greenpeace gör helt utan verklighetsförankring.

Vidare gäller att de små båtar som fiskar kustnära efter värdefulla demersala arter inte kan fiska sill, makrill, blåvitling, skarpsill, lodda eller tobis långt ute i Atlanten eller mitt ute på Nordsjön. Stora båtar konkurrerar inte med kustfiskare och hela den motsatsställning som Greenpeace målar upp är totalt felaktig. I verkligheten existerar den inte.

Greenpeace redovisar inte heller kollektivt ägda FQA-enheter som står för en mycket stor del av de demersala FQA-enheterna. Att de inte gör det snedvrider bilden av kvotinnehaven grovt.

Till slut är det så att antalet fiskebåtar och yrkesfiskare minskat i hel Europa. Det har varit en nödvändig utveckling., Övergivna fiskesamhällen är därför inget unikt för Storbritannien och har dessutom inget med stora fiskebåtar att göra. I allmänhet har minskningen varit större när det gäller antalet stora båtar. Inget fiske har heller flyttats från brittiska yrkesfiskare till andra länders yrkesfiskare. De kvoter som brittiska yrkesfiskare fick när landet gick med i EU motsvara de historiska fångster, dvs det fiske, de haft. Den brittiska andelen har inte ändrats sen dess.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/10/11/greenpeace-jamfor-applen-och-paron/feed/ 0 15952