Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Wed, 20 Sep 2017 14:51:07 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.8.2 58307483 Hållbart gösfiske i fler stora sjöar http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/hallbart-gosfiske-i-fler-stora-sjoar/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/hallbart-gosfiske-i-fler-stora-sjoar/#respond Wed, 20 Sep 2017 14:51:07 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11304 Läs mer...]]> Det första MSC-certifierade insjöfisket i världen var Hjälmarens fiske av gös 2006. Nu har gösfisket i Mälaren och Vänern följt efter och visar att det klarar miljökraven i MSC:s standard för ett välskött och uthålligt fiske.

Gös

Gös. Bild: Wilhelm von Wright

”Vi är väldigt glada över att dessa insjöfisken har god förvaltning och att yrkesfiskarna jobbar så konstruktivt tillsammans. Äntligen kommer vi nu kunna äta mer lokalt fiskad miljömärkt gös”, säger Minna Epps, programdirektör för MSC i Skandinavien, i ett pressmeddelande.

Fiske som klarar hårda krav

Gösen hamnar på sjunde plats i svenskt yrkesfiske (inklusive hav, kust och sjöar) utifrån fiskets ekonomiska värde. 98 % av den gös som fångas i yrkesfisket tas i sötvatten, främst i Mälaren, Vänern och Hjälmaren.

Yrkesfisket av gös i Vänern, Mälaren och även Hjälmaren regleras genom licenser och bestämmelser som styr hur många som får fiska och vilka redskap som får användas. Fisket bedrivs med fasta bottengarn (också kallade storryssjor) och bottensatta garn med maskstorlekar som minimerar fångst av fisk under 45 cm. I fisket med bottengarn töms redskapen regelbundet och gös under minimimåttet på 45 cm släpps tillbaka i sjön. Märkningsförsök har visat att dessa har god chans att överleva.

”Förbättringar i fisket infördes redan under certifieringens förberedande steg, som till exempel höjt minimimått på gösen och större maskstorlek i näten. Med dessa ändringar har fångsten av småfisk minskat dramatiskt”, säger Conny Gustavsson, ordförande i Vänerns Fiskareförbund.

– Gösfisket i alla dessa sjöar bedöms som uthålligt, och MSC-märkningen är en kvalitetsstämpel som man fått tack vare det, säger Ulrika Beier, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.

För att ett fiske ska få MSC-märkning krävs flera saker. Förvaltningen av fisken måste fungera väl och det måste bland annat finnas möjlighet att begränsa fisket om det skulle behövas. MSC tittar också på hur det fiske som är inriktat på gös påverkar andra fiskarter och miljön i sjön som helhet.

Dessutom görs en bedömning av fiskbeståndet. Finns det föryngring och tillräckligt mycket lekmogen fisk? Är storleksstrukturen någorlunda natur-lik? Är fisketrycket kanske för hårt? Den bedömningen bygger på data från SLU Aquas undersökningar. SLU Aqua gör besök hos yrkesfiskare där fisken mäts, vägs och provtas. Institutionen genomför också egna provtagningar med översiktsnät samt med hydroakustik och trålning, med ett brett syfte för att få data på hela fisksamhället. De här undersökningarna görs bland annat inom ramen för resurs- och miljöövervakning, och används främst av förvaltare och för forskning men kan också komma till användning i samband med MSC-certifiering.

– Våra undersökningar visar bland annat på positiva effekter av regeländringarna i Mälaren 2012, då minimimåttet på gös höjdes till 45 cm. 4-, 5- och 6-åriga gösar har nu en högre medelvikt i Mälaren, eftersom de får lov att växa lite till innan de fiskas. Vi hoppas att framtida studier ska ge ännu bättre mått på det samlade fisketrycket från yrkesfiske och fritidsfiske. För detta behöver vi mer data från fritidsfisket, säger Ulrika Beier.

Fångsterna av gös varierar från år till år. I Sveriges största insjö Vänern finns omkring 70 gösfiskare som fångar mellan 60 och 120 ton per år. I Mälaren är 33 gösfiskare aktiva med en årlig fångst på 100–200 ton.

”Vi är mycket stolta över att vi klarar MSC:s krav. Det är en bekräftelse på att vi bedriver ett riktigt bra fiske. Extra stolta är vi över att vi har ett så bra samarbete fiskare emellan”, säger Mats Ingemarsson, förbundsordförande i Svenska Insjöfiskarnas Centralförbund, i ett pressmeddelande.

Premiumprodukt för flera marknader

Gösen (Sander lucioperca) är en abborrfisk som främst lever i insjöar. Köttet är vitt, saftigt och mört vilket gör den till en populär matfisk. I Sverige är gösen den ekonomiskt mest betydelsefulla fiskarten i det yrkesmässiga sötvattenfisket.

Fisken levereras bland annat direkt till den MSC-certifierade fiskauktionen i Stockholm som öppnades i höstas. En stor del exporteras till Tyskland och Nederländerna där efterfrågan är stor.

”För vår fiskauktion är den ökade tillgången på MSC-certifierad gös mycket positiv. MSC-märkt gös från svenska insjöar är en premiumprodukt med högt renommé, både på hemmamarknaden och utomlands. Större volymer och stabil tillgång ger utökande möjligheter – bättre tillgänglighet gör att flera aktörer på marknaden vågar satsa”, säger Henrik Johansson, VD Stockholms Fiskauktion AB.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/hallbart-gosfiske-i-fler-stora-sjoar/feed/ 0 11304
Historien om August A/S – ett danskt kvotjollebolag http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/historien-om-august-as-ett-danskt-kvotjollebolag/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/historien-om-august-as-ett-danskt-kvotjollebolag/#respond Wed, 20 Sep 2017 08:41:53 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11295 Läs mer...]]> August A/S bildades i mars 2006.  Grundare var Jan Middelboe och Erik Petersen i Slettestrand vid Jammerbugt i Fjerritslev. Företaget började genast köpa upp gamla fiskebåtar som fått FKA-rättigheter. Köp genomfördes i Slettestrand, Hvide Sande, Thorupstrand, Throsminde, Hanstholm med flera orter.

Bland de olika båtarna som köptes märks L 187 Monika som blev HM 8 Monika efter köpet 2007 och därefter avregistrerades samma år, RI 160 Johanne Esager som blev HM 72 Johanne Esager vid köpet år 2007 och HM 129 Sina som köptes 2006, blev HM 100 Donna och 2008 såldes till Sverige. Vidare RI 66 Signe Iris som köptes 2007 och bytte namn till HM 6 Signe Iris, från 2008 HM 61 Signe Iris och sen avregistrerad 2012 och RI 298 Helle-Jes som köpts bitvis åren 2007-2008 för att sistnämnda år byta namn till HM 100 Stanley. 2008 köptes också HG 348 Mette Eliasen som fick nya namnet HM 423 Fru Middelboe.

Fiskerättigheterna för de olika båtarna överfördes från 2008 på ett antal kvotjollar som inköptes åren 2007-2008. HM 8 Rap, HM 33 Rup och HM 45 Rip köptes år 2007. Inköpspriset var 40 000 danska kronor per jolle. År 2008 köptes HM 460 Smut.

2008 köpte företaget också L 654 Pia Glanz som 2009 bytte namn till HM 654 August och året efter namn till HM 654 Slettestrand.

Därefter överfördes ännu mer fiskerättigheter på kvotjollarna genom flera köp och märkliga affärer:

Et eksempel af de mere ekstreme slags er fiskefartøjet HM45 „RIP“ ejet af selskabet August A/S.3 I januar 2008 blev HM45 solgt af August A/S for 370.000 kroner til tre købere. Blandt køberne var udover en dansk fisker, et hollandsk selskab men også den bestyrende reder i August A/S, altså det sælgende selskab. Tre uger senere blev HM45 solgt tilbage til August A/S, nu til en pris på over 32 millioner kroner. Det store beløb taget i betragtning kan man undre sig over, at HM45 „blot“ er en jolle på under fem meter, uden styrhus, uden motor og uden nogen registreret fangst.

Det er altså kvoterne på HM 45, som hovedsageligt er handelsvaren, og i den optik er en glasfiberjolle måske en optimal løsning. Formelt skal kvoten handles med et fartøj, og der er færre udgifter til vedligeholdelse og havneafgift med en inaktiv jolle som „kvotefartøjet“. Med sådanne handler har både fisk og fartøj fået en ny og sekundær rolle i handlen. Den lille jolle blev handlet med kvoter til næsten 5 % af Nordsøens rødspætter, svarende til næsten 400.000 kilo rødspætter (2008).

Ser man på August A/S som helhed, ejede selskabet efter flere handler i 2008 store kvoter af fisk, heriblandt ca. 8 % og 10 % af rødspættekvoterne i henholdsvis Nordsøen og Skagerrak. Ud over „RIP“ var der i selskabet fire andre joller (herunder „RUP“ og „RAP“), samt syv andre fartøjer af forskellig størrelse.

Med som delägare i August A/S år 2007 var Tamme Bolt som också var huvudredare. Han vara också delägare i det partrederi som 2008 köpte HM 45 Rip och sen sålde tillbaks båten med en massa fiskerättigheter. Tamme Bolt är idag en av de större innehavarna av FKA-fiskerättigheter.

2011 ägde August A/S fiskerättigheter för 49 miljoner och fiskebåtar för 10 miljoner. Ägare av företaget var Erik Petersen, Jan Middelboe och Anne Mette Middelboe (Jan Middelboes fru).

2014 var fiskerättigheterna i företaget värda 42 miljoner. Året efter köptes företaget enligt media av Henning Kjeldsen men på pappret tycks Kim Folmer Pedersen ha blivit ägare via Fiskeriselskabet Jens Granlund ApS. Sannolikt tjänade Middelboe och Petersen en rejäl summa pengar på sin handel i kvoter.

I styrelsen hamnade efter köpet Henning Kjeldsen, Kim Folmer Pedersen och Søren Røn Winkel och de utgör fortfarande styrelsen. Fiskerättigheterna (i huvudsak FKA) var nu värda 39 miljoner. Efter köpet bytte den kvarvarande båten, HM 654 Slettestrand, namn till S 549 Birgitte. Båten ägs fortfarande av August A/S. Några kvotbåtar eller kvotjollar har företaget inte längre.

Fiskeriselskabet Jens Granlund ApS grundades 2014 av Jens Granlund. 2015 köptes företaget formellt av Kim Folmer Pedersen. Jens Granlund ägde också SØ 10 Simaru Granlund som 2014 såldes till Gitte Henning A/S och skulle enligt Fiskerbladet ha blivit  S 210 Patrick men blev istället blev S 249 Stefenie, därefter S 249 Stefanie och från 2016 S 249 Nordkysten. Jens Granlund själv är idag skeppare  på S 47 Lasse som ägs av Gitte Henning A/S. I media i december 2015 anges också att Henning Kjeldsen äger S 549 Birgitte fast han rent formellt faktiskt inte gjorde det.

2015 grundade Anne Mette Middelboe och Erik Petersen bolaget Slettestrand Fiskeri ApS som övertog HM 423 Fru Middelboe från August A/S. Anne Mette Middelboe grundade samtidigt också bolaget Slettestrand 2015 ApS och det senare bolagets moderbolag, 2010 Holding, Fjerritslev ApS som äger en tredjedel av Slettestrand Fiskeri ApS. Holdingbolaget äger också hälften av Oyster Capital Group ApS.

Jan Middelboe och Anne Mette Middelboe (tidigare Christensen) har sannolikt spekulerat sig till stora vinster genom handel med fiskerättigheter. Han var också storägare och aktiv i EBH Bank (Egnsbank Han Herred), en bank som kraschade under finanskrisen 2008. Han var delägare i ett investeringsbolag, Via Veneto, som var störste ägare i banken, tillsammans med Finn Poulsen, då direktör i storföretaget Bestseller.

Paret Middelboe driver också Galleri Lien i Slettestrand.

I jämförelse med Jan Middelboe framstår onekligen Henning Kjeldsen som en långsiktig och seriös aktör vad det fäller fisket och fiskerättigheter.

Andra källor: CVRAPI, Proff.dk, Dansk Skibsregister, Årsberättelser

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/20/historien-om-august-as-ett-danskt-kvotjollebolag/feed/ 0 11295
Märkningsprojekt av tonfisk verkar gå bra http://fiske.zaramis.se/2017/09/19/markningsprojekt-av-tonfisk-verkar-ga-bra/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/19/markningsprojekt-av-tonfisk-verkar-ga-bra/#respond Tue, 19 Sep 2017 05:40:59 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11293 Läs mer...]]> TonfiskI det märkningsprojekt av tonfiske som genomförs av SLU Aqua och DTU Aqua i samarbete med sportfiskare och WWF har hittills 11 blåfenade tonfiskar märkts i den svenska delen av projektet. Lika många har inte märkts i den danska delen av projektet. Totalt är det tänkt att 40 tonfiskar ska märkas, 20 i Sverige och 20 i Danmark. Sedan ska forskarna följa upp hur och vart tonfisken simmar och till vilket bestånd de hör:

Om tolv månader lär Andreas och hans kollegor på Havsfiskelaboratoriet få tillgång till unik information, då de ”pop-up-märkena” som nu fästs på tonfiskar släpper och flyter till ytan. En del data börjar då omedelbart skickas via satellit, men allra bäst vore det om märkena kan samlas in.

– I så fall får vi tillgång till ännu mer detaljerad information. Det ska bli oerhört spännande att få reda på hur fiskarna har rört sig under året. Märkningskartan för tonfisk i den här delen av Nordsjön är helt tom, så all information vi får in ger helt ny kunskap, berättar Andreas, som nu befinner sig i Lysekil tillsammans med sportfiskare och märkningsexperter.

Andreas i citatet är Andreas Sundelöf som är forskare på SLU Aqua. I Atlanten finns det två kända bestånd av blåfenad tonfisk, ett östligt och ett västligt. Det förstnämnda beståndet leker i Medelhavet och det andra i Mexikanska golfen. Enligt de DNA-undersökningar som görs i Norge finns det dessutom ett tredje lekbestånd som tidigare varit okänt. 2016 fångades 200 blåfenade tonfiskar i Norge, av dessa var 95% från det bestånd som leker i Medelhavet, 2-3% från lekområdet i Mexikanska gulfen och resten från ett lekområde som forskarna inte känner till. Att det finns ytterligare ett lekområde utöver de två kända innebär att situationen för den atlantiska blåfenade tonfisken sannolikt är bättre än vad forskarna trott.

Det troliga är väl att tonfisken i svenska vatten huvudsakligen härstammar från det östliga lekbeståndet precis som den tonfisk som fångas i Norge.

Förutom provfisket är allt riktat fiske på tonfisk förbjudet i danska och svenska vatten. Däremot så ska tonfisk som tas som bifångst i fiske som omfattas av landningsskyldigheten landas. Det finns för detta ändamål en europeisk bifångstkvot på 30 ton som får användas av alla länder som inte har en egen kvot. Bifångster förekommer främst inom det svenska sillfisket i Skagerak under augusti-september. Detta då sill är viktig föda för tonfisken och att tonfiskar befinner sig i Skagerak under denna tid då stora mängder sill befinner sig i dessa vatten under den tiden på året.

Då det bara återstår tre dagar av den tid då projektet har tillstånd att fånga tonfiskar finner jag det osannolikt att de kommer att märka så många som 40 tonfiskar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

PS. Det är inget mysterium att tonfisken försvann på 1970-talet. Sillen överfiskades mycket kraftigt varvid den nästan totalt försvann från Norska havet och Nordsjön. Idag är sillen tillbaks och det finns lika mycket som på 1960-talet. Det finns också mer makrill än nånsin. Sill och makrill är till stor del vad tonfisken äter på våra breddgrader. Dessutom fanns tidigare ett kraftigt överfiske på tonfisk. På 1950-talet i våra vatten och senare i Medelhavet. Det senare överfisket upphörde 2010.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/19/markningsprojekt-av-tonfisk-verkar-ga-bra/feed/ 0 11293
Veckans båt – YD 36 Marie http://fiske.zaramis.se/2017/09/18/veckans-bat-yd-36-marie/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/18/veckans-bat-yd-36-marie/#respond Mon, 18 Sep 2017 10:22:17 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11253 Läs mer...]]> YD 36 Marie af Kåseberga är en mindre fiskebåt av trä byggd 1973 i Danmark. Båten är ungefär 9 meter lång, på 3 bruttoton och med en motor på nästan 26 kW. Ägare är Bo Wallin som fiskar med garn efter torsk och plattfisk med utgångspunkt från hemmahamnen Kåseberga. 2016 landade han 18 ton torsk.

Kåseberga hamn

Kåseberga hamn med YD 36 Marie till höger. Bild: Kåseberga Byalag

YD 36 Marie är idag den enda fiskebåt som finns kvar i Kåseberga som har långa traditioner av att vara fiskeläge. Bo Wallin är väl därför sannolikt också den siste yrkesfiskaren i Kåseberga. Ett samhälle som en gång i tiden hade 30 yrkesfiskare.  Fram till 1958 fiskade de två med trålare. För några år sen fanns det två fiskare i Kåseberga, men nu verkar det bara vara Bo Wallin som finns kvar. Hur länge har blir kvar är väl dock bara en tidsfråga då han är 71 år gammal.

Familjen Wallin har varit yrkesfiskare i generationer och har genom tiderna ägt ett flertal trålare och andra fiskebåtar, däribland YD 21 Crosby och YD 47 Atlantic med Bo Wallins bröder Folke Wallin respektive Herbert Wallin som ägare. De två partrålade ihop, men Crosby sjönk 1956. 1958 sålde också Herbert Wallin sin båt och de två bröderna gick över till ålfiske. De äldre bröderna började fiska redan under andra världskriget medan Bo Wallin blev fiskare först 1961. Bröderna slutade för sin del att fiska i början av 1990-talet.

Fiskaren Herbert Wallin blickar tillbaka from Lucas Gölén on Vimeo.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/18/veckans-bat-yd-36-marie/feed/ 0 11253
Nybeställda svenska fiskebåtar http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/nybestallda-svenska-fiskebatar/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/nybestallda-svenska-fiskebatar/#respond Sun, 17 Sep 2017 12:04:23 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11249 Läs mer...]]> Under Donsö Shipping Meet (DSM-17) delade Svensk Sjöfartstidning ut en tidning, Swedish Shipping Gazette, om svensk sjöfart på engelska. Den handlar i stor utsträckning om nybyggnationer och nysatsningar inom svensk rederinäring. I tidningen finns en artikel om den nybeställda fiskebåten Clipperton liksom en förteckning över samtliga nybeställningar per den 1 augusti 2017 med anknytning till svensk rederinäring som tidningens journalister hittat.

Totalt är det cirka 50 beställda fartyg inklusive två havs- och fiskeriforskningsfartyg som redovisas. Men några fiskebåtar finns inte med. Så här redovisar jag nu alla svenskanknutna fiskebåtsbeställningar jag känner till som ett litet komplement till Sjöfartstidningens lista. Edman de flesta beställda fartyg kommer att byggas i Kina så byggs fiskebåtarna företrädesvis i Danmark och skroven i Polen.

Beställda fiskebåtar, båt, varv, beställare (koncern)

S 364 Rockall, Karstensens Skibsværft, Astrid Fiske AB
GG 707 Arkö, Tjörnvarvet, Arkö Fiske AB
S 144 Themis, Karstensens Skibsværft, Rylo AB (Themis Fiskeri)
GG 229 Clipperton, Karstensens Skibsværft, B-C Pelagic AB
NC 330 Kristin, Karstensens Skibsværft, Kristin Fiskeri AB
GG 204 Tor-ön, Karstensens Skibsværft, Torönland HB
GG 207 Torland, Karstensens Skibsværft, Torönland HB

Det handlar om 6 stora pelagiska trålare och en räktrålare. Alla konstruerade vid danska varv, räktrålaren av Vestværftet i Hvide Sande och de andra av Karstensens. Skroven har i samtliga fall byggts, byggs eller ska byggas i Polen. S 144 Themis och GG 229 Clipperton är systerbåtar på samma sätt som GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland är systerbåtar till NC 330 Kristin.

De pelagiska fiskebåtarna har jag skrivit om i tidigare artiklar, men räktrålaren har jag inte beskrivit. Den nya GG 707 Arkö är ett systerfartyg till S 226 Emmely Pilegaard och S 486 Sajoni dvs. 28 meter lång och 8,4 meter bred. Men medan S 226 Emmely Pilegaard färdigställs på Thyborøn Skibs & Motor A/S så färdigställs GG 707 Arkö på Tjörnvarvet i Rönnäng. S 486 Sajoni färdigställdes på varvet i Hvide Sande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/nybestallda-svenska-fiskebatar/feed/ 0 11249
Intressant bok om Ö-varvet http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/intressant-bok-om-o-varvet/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/intressant-bok-om-o-varvet/#respond Sun, 17 Sep 2017 09:00:36 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11247 Läs mer...]]> Ö-varvet 100 år.Med anledning av att Ö-varvet på Öckerö förra året fyllde 100 år så har det getts ut en bok om varvet, varvets ägare och varvets historia, Ö-varvet 100 år 1916-2016. Varvet drivs idag av den fjärde generationen i familjen Backman och flera ur den femte generationen arbetar i familjeföretaget som idag är det nästa största varvsföretaget i Sverige. För den som är intresserad av varvshistoria och båtar är boken intressant och rolig läsning.

Två av skribenterna är de kunniga Krister Bång och Lennart Bornmalm, båda två i tidningen Länspumpens redaktion, som skrivit många böcker om svenska fiskebåtar och svenska fiskebåtsvarv. De har denna gång fått hjälp av ytterligare två medförfattare, Andreas Ingvarsson, anställd på Ö-varvet och medlem i Klubb Maritim, samt författaren Lars O. Carlsson som skrivit flera böcker om Göteborgs historia. Boken har utarbetats i nära samarbete med familjen Backman och förordet har skrivits av Örjan Backman.

Boken innehåller mycket intressant material och många fina bilder på varvet genom tiderna. Bilderna innefattar också bilder där grannvarvet Öckerö Båtvarv syns. Det varvet var i motsats till familjen Backmans företag ett nybyggnadsvarv för fiskebåtar medan Backman företag som från början hette Ernst Backman Slip och Mekanisk Verkstad var ett underhålls- och reparationsvarv.

Boken omfattar både varvets historia och varvets nutid. Från en liten slip på en ett skär till en modern verksamhet som upptar en stor del av Öckerö hamn. I modern tid har varvet dock utvecklats till att också bygga fiskebåtar. Mellan 1988 och 2010 byggdes 15 fiskebåtar och därefter har en färja byggts. all beskrivna i boken. Idag ingår också Simrishamns Varv, Tenö Varv och Hasslö varv i familjen Backmans varvskoncern vars moderbolag heter Öckeröborgen AB. Varvet på Öckerö är idag ett av endast fyra kvarvarande äldre fiskebåtsvarv i Bohuslän.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Köp boken från Adlibris

Köp boken från Bokus

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/intressant-bok-om-o-varvet/feed/ 0 11247
Tindskard – tog över från Ole Peter Espersen http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/tindskard-tog-over-fran-ole-peter-espersen/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/tindskard-tog-over-fran-ole-peter-espersen/#respond Sun, 17 Sep 2017 06:37:30 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11161 Läs mer...]]> Inlägg nr 8 av 8 i serien Danska kvotkungar

Familjen Tindskard är huvudägare i två fiskeriföretag, P/R Beinur och TN Hirtshals ApS. P/R Beinur ägs i huvudsak av syskonen Fridálvur Virgarsson Tindskard, Elin Vigarsdottir Tindskard och Runi Virgarson Tindskard. De äger 90% av partrederiet medan Gunnar Nolsø äger 10%. Företaget leds dock av syskonens far Virgar Tindskard. P/R Beinur äger den stora pelagiska fiskebåten HG 62 Beinur som har pelagiska fiskerättigheter (IOK).

Virgar Tindskard flyttade till Danmark från Färöarna i början av 1970-talet för att arbeta ombord på HG 62 Expo. Han var från 1975 delägare i P/R Expo som ägde HG 62 Expo vars huvudredare var Ole Peter Espersen, far till politikern Lene Espersen. 1998 blev familjen Tindskard huvudägare av och Virgar Tindskard huvudredare i företaget.  2001 bytte partrederiet namn till P/R Beinur då de köpte en ny båt som fick namnet HG 62 Beinur, den första med det namnet. Barnen tycks ha blivit delägare år 2008. Företaget ägnar sig åt pelagiskt fiske och industrifiske.

TN Hirtshals ApS äger kvotbåten HG 63 Brestur med pelagiska fiskerättigheter och HG 64 Sigmundur som används till demersalt fiske och har FKA-fiskerättigheter. Även TN Hirtshals ApS ägs av syskonen Tindskard med 90% av andelarna i företaget och Gunnar Nolsø med 10% via TN Hirtshals Holding ApS. I styrelsen för holdingbolaget sitter också syskonen Tindskards far Virgar Tindskard som också är VD. I fiskeriföretaget TN Hirtshals ApS är han ensam styrelsemedlem.

Virgar Tindskard och Elin Vigarsdottir Tindskard äger tillsammans även företaget Expo Hirtshals ApS som har dotterbolaget Beinur Holding ApS. När det senare bolaget bildades 2011 var det norska jätteföretaget Austevoll Seafood delägare. Beinur Holding ApS ägnar sig åt att administrera fiskeriföretag.

Läs mer:

Källor: CVRAPI, Danmarks Skibsregister,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/17/tindskard-tog-over-fran-ole-peter-espersen/feed/ 0 11161
Magnusen – två bröder från Färöarna http://fiske.zaramis.se/2017/09/16/magnusen-tva-broder-fran-faroarna/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/16/magnusen-tva-broder-fran-faroarna/#respond Sat, 16 Sep 2017 04:54:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11213 Läs mer...]]> Inlägg nr 7 av 8 i serien Danska kvotkungar

1979 flyttade Asbjørn Magnussen med familj från Färöarna till Hirtshals. Sonen Fridi Magnusen var då 15 år gammal. Med vid flytten var även den andre brodern Roi Magnusen.

Fadern och senare också bröderna tog anställning hos familjen Espersen ombord på HG 268 Strømsund. Från år 2005 arbetade de istället på den nybyggda HG 265 Strømfjord som Asbjørn Magnussen ägde till 50% medan Skagerak Rederi A/S ägde resten. 2006 fusoinerade Skagerak Rederi A/S och blev Strømegg A/S (ägt av familjen Espersen). 2010 såldes deras 50% av båten till Roi och Fridi Magnusen. Båten bytte då namn till HG 265 Asbjørn. I december 2013 bytte den återigen namn, nu till HG 365 Asbjørn Senior med Fridi och Roi Magnusen som ägare av partrederiet. Numera finns båten i Ryssland efter en tid hos P/f Ocean Group Faroes Ltd. 2013 köpte bröderna Magnusen istället en ny båt (tidigare S 349 Gitte Henning) som fick samma namn, HG 265 Asbjørn. Sen 2015 ägs den av Asbjörn ApS.

P/f Ocean Group Faroes Ltd har istället köpt en annan båt från Asbjørn ApS, HG 365 Junior, köpt i början av 2017 från Irland. Den heter idag TG 773 Nyborg. Ägare av P/f Ocean Group Faroes Ltd är Aleksander Nordenskjold Vilhelm (Alex Vilhelm) som också äger P/f South Pelagic i vars styrelse Roi Magnusen sitter. Den senare är också styrelsemedlem i det grafiska företaget Sp/f Ganda på Färöarna.

Bröderna Magnusen äger Asbjørn ApS via Magnusen Holding ApSI företaget arbetar idag också Fridi Magnusens son Nicolai Magnusen. Företaget ägna sig åt pelagiskt fiske och industrifiske. Blåvitling, tobis, sill och makrill är några viktiga målarter.

Dessutom är bröderna ägare av Jørns Not & Trawlværksted ApS som för sin del är hälftenägare av Midjord Offshore ApS och Hirtshals Transport Center P/S. Den andra hälften av Midjord Offshore ApS ägs av Kenneth Midjord och Martin Midjord. Midjord Offshore bedriver serviceverksamhet för vindkraftverk till havs.

Asbjørn Magnussen äger ytterligare ungefär 15% av Hirtshals Transport Center P/S (HTC) så bolaget kan anses som kontrollerat av familjen Magnusen. Även Komplementarselskabet af 16. Januar 2007 ApS är delägare och i det bolaget äger familjen Magnusen cirka 70% av aktierna. Övriga delägare i Kompementarselskabet af 16. Januar 2007 ApS  och Hirtshals Transport Center P/S är Robert Albert Sørensen, Tonni Sørensen och Jon Helgi Thorsson. HTC driver serviceverksamhet för lastbilsåkerier, rederier och privatbilister med bensinstation, vilrum, toaletter, duschar, konferenslokaler, parkeringplatser med mera.

Förutom att vara engagerad i HTC och fisket genom Asbjørn ApS är Fridi Magnusen också ordförande för Danmarks Pelagiske PO (DPPO), de pelagiska fiskarnas organisation. I DPPO är förutom HG 265 Asbjörn också E 349 Cattleya, E 532 Rockall, HG 264 Ruth, HG 333 Isafold, HG 62 Beinur, HM 379 Lingbank, S 144 Themis, S 205 Ceton, S 264 Astrid och S 349 Gitte Henning medlemmar. Det är 10 av Danmarks 16 så kallade kvotkungar och deras 11 fiskebåtar. De andra så kallade kvotkungarna är medlemmar i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO). Undantaget är Fiskeriselskabet 2Bis ApS (TripleNine Group) som inte är medlemmar nånstans.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/16/magnusen-tva-broder-fran-faroarna/feed/ 0 11213
2 med fiskerianknytning bland Danmarks 100 rikaste http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/2-med-fiskerianknytning-bland-danmarks-100-rikaste/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/2-med-fiskerianknytning-bland-danmarks-100-rikaste/#respond Fri, 15 Sep 2017 07:14:03 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11227 Läs mer...]]> årets lista över Danmark rikaste förekommer endast två personer med anknytning till fiskeriet. Förra året var det 5. Det visar hur godtycklig listan faktiskt är. På plats 62 finns familjen Barslund Jensen från Bornholm. Världens räkkungar när det gäller nordhavsräka och fiske via företaget Ocean Prawns A/S. Deras förmögenhet uppskattas till 1,6 miljarder. 10 platser längre ner hittar vi Henning Kjeldsen vars förmögenhet uppskattas till 1,5 miljarder vilket motsvarar de bokförda tillgångarna i hans företag Gitte Henning A/S.

Tidigare år har också ägarna av Polar Seafoods, Anders Brøns och Jens Salling, samt Gullak Madsen varit med på listan. Varför Gullak Madsen helt plötsligt skulle ha blivit fattigare när Henning Kjeldsen behållit sin förmögenhet är ju ärligt sagt ytterst märkligt. Det handlar ju om samma fiskerättigheter. I verkligheten är det väl sannolikt så att ingen av dem egentligen hör hemma på listan. Kjeldsens tillgångar motsvaras ju i princip av lika stora skulder. I Gullak Madsens företag Rederiet Ruth A/S är de bokförda tillgångarna strax över en miljard.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

PS. Listan är märklig även på andra sätt, på 7:e plats återfinns svenskarna Ane Uggla och Robert Mærsk Uggla. Ane Uggla är också upptagen på listan över Sveriges rikaste. I Sverige är hon dessutom mycket rikare än i Danmark.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/2-med-fiskerianknytning-bland-danmarks-100-rikaste/feed/ 0 11227
En dansk bankdirektör går vilse i fiskedebatten http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/en-dansk-bankdirektor-gar-vilse-i-fiskedebatten/ http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/en-dansk-bankdirektor-gar-vilse-i-fiskedebatten/#respond Fri, 15 Sep 2017 06:21:54 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11159 Läs mer...]]> En dansk före detta bankdirektör vid namn Jørn Astrup Hansen begriper helt klart inte så mycket om fiske. Ändå har han skrivit en debattartikel i Berlingske Business där han hävdar att fisket är en sådan bransch där det finns klara stordriftsfördelar. Men det är inte sant. Astrup Hansen har gått vilse i det danska fisket.

Det Astrup Hansen inte förstått är att fisket består av två delar. En del där det finns stordriftsfördelar, det pelagiska fisket på industrifisk, makrill och sill och en del där del där det inte finns några stordriftsfördelar, det demersala fisket på bottenlevande fiks vilket också inkluderar det kustnära småskaliga fisket. Så Astrup Jensen har bara rätt om vi uteslutet hälften av det danska fisket (det demersala fisket utgör värdemässigt ungefär hälften av fisket).

I det pelagiska fisket har en stor kvot- och kapitalkoncentration ägt rum och det då det finns klara stordriftsfördelar i det fisket. 16 yrkesfiskare/familjer/företag kontrollerar större delen av det pelagiska fisket. Flertalet av dess fick från början ingen tilldelning av fiskerättigheter (kvoter) utan har köpt dessa. Det handlar inte om att de köpt av sig själva eller att de genom bokföringsmässiga manipulationer ökat värdet på sina fiskerättigheter som Astrup påstår.

En del av de som sålt fiskerättigheter har investerat dem i industriverksamheter, exempelvis familjen Espersen med företaget Skagerak Group. Andra har helt lämnat fisket medan några få har börjat med annat fiske och några fiskar med egen båt men inhyrda fiskerättigheter. De som lämnat fisket helt har ofta gjort det på grund av hög ålder.

Slutligen har Astrup Hansen ett förslag. Han vill att yrkesfiskarna ska betala en viss avgift till staten. Så fungerar det i den danska oljeindustrin och så fungerar det exempelvis också i den svenska gruvnäringen. Det ser jag som ett helt rimligt förslag förutsatt att avgiften är på en sådan nivå att den inte äventyrar fiskeriföretagens överlevnad.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/09/15/en-dansk-bankdirektor-gar-vilse-i-fiskedebatten/feed/ 0 11159