Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Mon, 24 Feb 2020 14:43:14 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.2 58307483 Svenska landningar av kräfta 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/24/svenska-landningar-av-krafta-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/24/svenska-landningar-av-krafta-2019/#respond Mon, 24 Feb 2020 14:43:14 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19170 Läs mer...]]> Kräftfiske är ett fiske som sker med bottentrål eller med bur. Fisket bedrivs i Kattegatt och Skagerak och är ett omfattande fiske med många aktiva båtar. Trots det utnyttjas bara en del av den kvot Sverige har. Trålfisket är också behäftat med stora bifångster och för att minska bifångsten används ofta en bottentrål med rist. För att få fiska innanför trålfiskegränsen i vissa så kallade indragningsområden är det nödvändigt att använda en sådan rist. För fiske utanför trålgränsen behövs inte det.

Kräftfisket bedrivs av fiskebåtar från Glommen i Halland upp till Strömstad i Bohuslän. Trålarna landar även fisk som tagits som bifångst men en del båtar ägnar sig också åt riktat fiskfiske. En del båtar sysslar också med räkfiske. Burfisket är större i norra Bohuslän än längre ner i Göteborgsområdet.

LL 91 Kristina. Bild: Terje Fredh

Landningar av kräfta 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. LL 91 Kristina, 85, LL 91 Fisk & Skaldjur AB (Upper), Lysekil
  2. VG 117 Kungsvik, 63, Karlsson, Träslövsläge
  3. GG 560 Osprey, 63, Ottosson, Skärhamn
  4. VG 95 Stjärnvik, 58, Johansson, Träslövsläge
  5. GG 210 Vera C, 51, Fiskeri AB Ginneton (Claesson), Fiskebäck
  6. GG 200 Glittfors, 49, Glittfors Fiskeri AB (Andersson & Olsson Wijk), Björkö
  7. GG 208 Ganthi, 47, Västanfisk AB (Ahlström), Fiskebäck
  8. VG 45 Westland, 47, Westland Fiskeri AB (Börjesson Sjöstrand), Träslövsläge
  9. GG 82 Wijkland, 45, Wijkland Fiskeri AB (Olsson Wijk), Björkö
  10. VG 29 Christina, 42, AB VG 29 Christina (Börjesson), Träslövsläge
  11. VG 104 Tärnan, 38, Nilsson, Bua/Båtfjorden
  12. VG 55 Ingarö, 37, Johansson, Träslövsläge
  13. GG 32 Tristan, 30, Rossö Fiskeri AB (Lundgren & Olausson), Rörö
  14. FG 96 Cindy Vester, 30, R. Johansson, Glommen
  15. SD 669 Palermo, 29, Krossekärrs Fiske AB (Olsson), Krossekärr/Grebbestad.
  16. GG 773 Signora, 28, Signora Fiskeri AB (Ivarsson), Fotö/Öckerö
  17. LL 377 Canopus, 27, Zelandi KB (Olsson), Smögen
  18. FG 31 Lyngskär, 27, K. Johansson, Glommen
  19. SD 437 Viken, 26, SD 437 i Edsvik AB (Karlsson), Edsvik/Grebbestad
  20. GG 1 Grimskär, 25, Grahn & Lundberg AB, Fiskebäck
  21. SD 526 Strandö, 24, Nilsson, Nordkoster
  22. LL 25 Mitina, 23, Henrik Wennerberg, Norra Grundsund
  23. SD 562 Kragerö, 22, Sixtensson & Hellberg, Resö
  24. GG 537 Glittskär, 22, Mattias Olsson, Vrångö
  25. GG 840 Svanen, 22, Svanen Fiskeri AB, Rörö
  26. LL 110 Klingerö, 22, Klingerö Fiske AB (Brorsson), Fisketången
  27. VG 24 Marie, 21, Johansson, Träslövsläge
  28. LL 1248 Saibon, 20, Jonas Klingander, Hönö/Kungshamn
  29. GG 39 Rossö, 20, Rossö Fiskeri AB (Lundgren & Olausson), Rörö
  30. LL 627 Stenskär, 20, LL 628 Atlantic AB (Olsson), Grundsund
  31. LL 13 Höken, 20, Segerstens Fiskeri AB, Fisketången

Fiskeri AB Ginneton och Astrid Fiske AB är två av Sveriges största fiskeriföretag och sysslar främst med sillfiske. Astrid Fiske AB hyr ut GG 70 Marie till Göte Lundgren. Två andra båtar de äger, GG 292 Martina (burfiske) och GG 77 Falken landade tillsammans med GG 70 Marie totalt 22 ton kräfta. Västanfisk AB ägs av en gren av familjen Ahlström som inte har något med sillfiskeriföretagarna i Torönland HB att göra.

Jonas Olsson Wijk är verksam i två företag, Glittfors Fiskeri AB och Wijkland Fiskeri AB som tillsammans landade 94 ton kräfta. Rossö Fiskeri AB landade totalt 50 ton kräfta med två båtar, GG 32 Tristan och GG 39 Rossö. VG 95 Stjärnvik och VG 24 Marie som har samma ägare, bröderna Johansson i Träslövsläge, landade tillsammans 79 ton. Jonas Klingander landade sammanlagt 38 ton med LL 1248 Saibon och GG 567 Karlsö.

SD 526 Strandö. Bild: Nicklas Nilsson

Landningar av kräfta från burfiskebåtar 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. SD 526 Strandö, 24, Nilsson, Nordkoster
  2. LL 25 Mitina, 23, Henrik Wennerberg, Norra Grundsund
  3. LL 27 Gullmarsfjord 18, Magnus Hansson, Fiskebäckskil
  4. LL 237 Avena, 17, Ragnar Andersson, Hunnebostrand
  5. SD 401 Fredrika, 16, Havstens Fiskelag AB (Rylander & Nyberg), Havstenssund
  6. LL 44 Marie III, 12, Martin Olofsson, Smögen
  7. LL 550 Burö, 12, Bertil Hermansson, Norra Grundsund
  8. LL 14 Molly, 12, LL 14 Molly AB (Åhman), Lysekil
  9. GG 31 Eva, 10, Mattias Olsson, Vrångö
  10. LL 432 Marita, 9, Göran Upper, Lysekil
  11. SD 74 Vadskär, 9, ??
  12. GG 104 Wandee, 9, ??
  13. SD 118 Kahjo, 8, Jörgen Jörgensson, Havstensund
  14. SD 514 Vanö, 8, Magnus Eriksson, Hamburgsund
  15. LL 175 Malin, 8, Mikael Karlsson, Hunnebostrand
  16. SD 6 Carina, 7, Kent Larsson, Heestrand
  17. UA 3 Lizona, 7, LF Lizona Fisk HB (Sterner), Oxevik
  18. LL 325 Fyran, 7, ??
  19. LL 714 Shetland, 7, Curt Larsson, Mollösund
  20. GG 126 Ulrika, 7, Anders Horonyi, Björkö
  21. LL 12 Nephrops, 6, LL12 Fiske AB, Flatön
  22. SD 391 Marika, 6, Lars Påhlsson, Edsvik
  23. VG 11 Ranskär, 6, Gustavsson, Träslövsläge
  24. SD 991 Tärnskär, 6, Nils Holgersson, Havsstenssund

Källor är Havs- och vattenmyndigheten, Skeppslistan och allabolag.se. En del ägaruppgifter kan vara felaktiga då ingen ny skeppslistan finns

Läs mer:

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/24/svenska-landningar-av-krafta-2019/feed/ 0 19170
Svenska landningar av räka 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/23/svenska-landningar-av-raka-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/23/svenska-landningar-av-raka-2019/#respond Sun, 23 Feb 2020 11:30:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19164 Läs mer...]]> Räkfisket är det viktigaste fisket i norr Bohuslän och ett viktigt fiske för yrkesfiskare även i Göteborgsområdet. Räkfisket kan delas in i tre olika segment. Dels de lite större båtarna som fiskar i Skagerak och Nordsjön där fisket sker i norsk zon, de få små båtar som fiskar i Gullmarsfjorden samt de båtar som fiskar i Kosterfjorden och Väderöfjorden (Kosterhavet). 38 stycken har rätt att fiska i Kosterfjordens nationalpark och 4 stycken småbåtar får fiska i Gullmarsfjorden. Totalt finns det 62 båtar som har räkfisketillstånd men hela 66 båtar landade räka år 2019.

Båtarna som fiskar räka en kort period i Gullmarsfjorden fiskar i vissa fall även i Kosterhavet och ibland även ute i Skagerak. Flera av de båtar som fiskar i Kosterhavet fiskar även ute i Skagerak och de flesta av dem fiskar även kräfta.

För att få fiska i Kosterhavet och Gullmarsfjorden krävs att båtarna har tillstånd för det samt använder mindre redskap. En del lite större båtar har också tillstånd för att fiska räka i Kosterhavet, men mycket få båtar från Göteborgsområdet fiskar där.

Räka fiskas med ristförsedd bottentrål men många båtar tillvaratar också bifångsten i form av fisk och landar den. Det gäller både torsk, sej och rödtunga. De flesta större räktrålare bedriver också riktat fiskfiske.

GG 707 Arkö. Bild: Vestværftet

Landningar av räka från Nordsjön 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 707 Arkö, 45, Arkö Fiske AB, Dyrön
  2. GG 73 Ingun, 13, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  3. LL 207 Nautic, 12, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
  4. LL 628 Atlantic, 10, LL 628 Atlantic AB, Grundsund
  5. GG 234 Kennedy, 5, Jonas Klingander, Hönö
  6. GG 892 Strannefjord, 4, Hagberg Fiske AB, Björkö
  7. GG 781 Sandefjord, 4, Sandefjord Fiske AB, Fotö

GG 234 Kennedy

Landningar av räka från Skagerak och Kattegatt 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 707 Arkö, 71, Arkö Fiske AB, Dyrön
  2. GG 234 Kennedy, 71, Jonas Klingander, Hönö
  3. GG 73 Ingun, 51, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  4. LL 207 Nautic, 51, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
  5. LL 628 Atlantic, 50, LL 628 Atlantic AB, Grundsund
  6. SD 437 Viken, 45, SD 437 i Edsvik AB, Edsvik/Grebbestad
  7. GG 781 Sandefjord, 38, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  8. GG 892 Strannefjord, 36, Hagberg Fiske AB, Björkö
  9. GG 105 Titania, 35, Titania Fiskeri AB, Fotö
  10. SD 62 Theres, 30, Håkansson, Grebbestad
  11. SD 622 Vanguard, 28, SD 622 Vanguard AB (Thuresson), Havsstenssund
  12. LL 9 Svartskär, 22, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB (Niclas Hallberg), Lysekil
  13. SD 578 Vikingö Nord, 22, SD 578 Vikingö AB (Jansson), Havstenssund
  14. GG 181 Västerland, 22, Västerland AB, Hönö
  15. LL 775 Rio, 21, Smögens Fisk & Skaldjur AB, Smögen
  16. SD 286 Listerö, 20, Listerö av Grebbestad AB (Ulf Mikael Jansson), Grebbestad
  17. SD 47 Brattskär, 20, Ekenäs Fisk HB, Sydkoster
  18. SD 623 Dagny, 19, Larsson, Strömstad
  19. SD 511 Eros III, 18, Resö Skaldjur AB (Hellberg), Resö
  20. LL 425 Vikefjord, 18, Ove Bergman, Ulebergshamn
  21. SD 341 Sundland II, 16, SD 341 Sundland AB (Jansson), Grebbestad
  22. SD 539 Gryning, 16, AB Nordkosters Fisk, Nordkoster
  23. GG 173 Grace, 16, Gustav Grundén AB, Önnered (fiskade 8 ton som GG 173 Vingafjord och annan ägare)
  24. GG 1221 Singapore, 14, Robert Gustafsson, Rönnäng
  25. SD 451 Ferder 3, 14, SD 451 Ferder AB (Olsson), Krossekärr/Grebbestad
  26. SD 262 Carona, 14, Resö Ran AB, Resö
  27. GG 411 Orion, 13, Valöskär AB, Vrångö
  28. LL 91 Kristina, 12, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil

Totala landningar per båt 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 707 Arkö, 116, Arkö Fiske AB, Dyrön
  2. GG 234 Kennedy, 76, Jonas Klingander, Hönö
  3. GG 73 Ingun, 64, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  4. LL 207 Nautic, 63, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
  5. LL 628 Atlantic, 60, LL 628 Atlantic AB, Grundsund
  6. SD 437 Viken, 45, SD 437 i Edsvik AB, Edsvik/Grebbestad
  7. GG 781 Sandefjord, 42, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  8. GG 892 Strannefjord, 40, Hagberg Fiske AB, Björkö
  9. GG 105 Titania, 35, Titania Fiskeri AB, Fotö
  10. SD 62 Theres, 30, Håkansson, Grebbestad
  11. SD 622 Vanguard, 28, SD 622 Vanguard AB (Thuresson), Havstenssund
  12. SD 578 Vikingö Nord, 23, SD 578 Vikingö AB (Jansson), Havstenssund
  13. GG 181 Västerland, 23, Västerland AB, Hönö
  14. LL 9 Svartskär, 22, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB (Niclas Hallberg), Lysekil
  15. LL 775 Rio, 21, Smögens Fisk & Skaldjur AB, Smögen
  16. SD 286 Listerö, 20, Listerö av Grebbestad AB (Ulf Mikael Jansson), Grebbestad
  17. SD 47 Brattskär, 20, Ekenäs Fisk HB, Sydkoster

GG 73 Ingun

Totala landningar per företag, namn, ton, ägare, hemort

  1. Arkö Fiske AB, 117, Aronsson & Ivarsson, Dyrön
  2. Jonas Klingander, 79, Hönö
  3. Fiskeri AB Ingun, 65, Ivarsson, Fotö
  4. Vingaskär Fiskeri AB, 63, Johansson, Styrsö
  5. LL 628 Atlantic AB, 60, Olsson, Grundsund
  6. SD 437 i Edsvik AB, 46, Karlsson, Edsvik/Grebbestad
  7. Sandefjord Fiske AB, 45, Johansson, Fotö
  8. Hagberg Fiske AB, 40, Hagberg, Björkö
  9. Titania Fiskeri AB, 36, Ivarsson & Andersson, Fotö
  10. SD 62 Theres, 30, Håkansson, Grebbestad
  11. SD 622 Vanguard AB , 28, Thuresson, Havsstenssund
  12. Ekenäs Fisk HB, 27, Wogenius & Lek, Sydkoster
  13. Västerland AB, 24, Sörensson, Hönö
  14. SD 578 Vikingö AB, 23, Jansson, Havstenssund
  15. Fiskebåt LL 9 Lysekil AB, 22, Niclas Hallberg, Lysekil
  16. Smögens Fisk & Skaldjur AB, 21, Gustafsson, Smögen
  17. Listerö av Grebbestad AB, 20, Ulf Mikael Jansson, Grebbestad

För att få en bild av vilka båtar som också fiskar i Gullmarsfjorden och Kosterhavet listar jag dem också separat.

LL 9 Svartskär. Bild: Terje Fredh

Landningar av räka från båtar som fiskar i Gullmarsfjorden 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn (innefattar alla landningar, dvs inte bara från Gullmarsfjorden)

  1. LL 9 Svartskär, 22, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB (Niclas Hallberg), Lysekil
  2. GG 1221 Singapore, 14, Robert Gustafsson, Rönnäng
  3. LL 161 Svan, 2, Lars Lebro, Ellös
  4. LL 467 Gullbris, 1, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB (Niclas Hallberg), Lysekil

SD 437 Viken

Landningar av räka från båtar som fiskar i Kosterhavet 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn (innefattar alla landningar, dvs inte bara från Kosterhavet)

  1. SD 437 Viken, 45, SD 437 i Edsvik AB (Karlsson), Edsvik/Grebbestad
  2. GG 105 Titania, 35, Conny Ivarsson, Fotö
  3. SD 62 Theres, 30, Håkansson, Grebbestad
  4. SD 622 Vanguard, 28, SD 622 Vanguard AB (Thuresson), Havsstenssund
  5. SD 578 Vikingö Nord, 22, SD 578 Vikingö AB (Jansson), Havstenssund
  6. LL 9 Svartskär, 22, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB (Niclas Hallberg), Lysekil
  7. SD 47 Brattskär, 20, Ekenäs Fisk HB, Sydkoster
  8. SD 623 Dagny, 19, Larsson, Strömstad
  9. SD 511 Eros III, 18, Resö Skaldjur AB (Hellberg), Resö
  10. LL 425 Vikefjord, 18, Ove Bergman, Ulebergshamn
  11. SD 539 Gryning, 16, AB Nordkosters Fisk, Nordkoster
  12. SD 341 Sundland II, 16, Jansson, Grebbestad
  13. SD 451 Ferder 3, 14, SD 451 Ferder AB (Olsson), Krossekärr/Grebbestad
  14. GG 1221 Singapore, 14, Robert Gustafsson, Rönnäng
  15. LL 110 Klingerö, 9, Klingerö Fiske AB, Fisketången/Kungshamn
  16. SD 416 Nippon, 8, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Strömstad
  17. SD 278 Brattvåg, 7, Ekenäs Fisk HB, Sydkoster
  18. LL 784 Littorina, 7, Jan-Olof Olofsson, Hamburgsund/Smögen
  19. SD 475 Havbris, 6, Nippon AB (Samuelsson & Åkesson), Strömstad
  20. SD 258 Falken, 6, Kjell-Åke Sörensson, Strömstad
  21. LL 470 Starlet, 6, Hans Andersson, Smögen
  22. SD 158 Luna, 5, Thore Pålsson, Edsvik/Grebbestad
  23. GG 21 Zentha, 4, Zentha i Rönnäng AB, Rönnäng

En lång rad företag har också kvotbåtar, dvs båtar med fiskemöjligheter för räka som i praktiken inte används till räkfiske utan bara landar cirka 1 ton per år. Vissa båtar förvandlades till kvotbåtar under 2019 och landade därför lite mer 2019. Kvotbåtarna är i flera fall nästan att betrakta som skrot och det är bara ett omodernt och ålderdomligt förvaltningssystem som gör att de finns kvar. De används inte till fiske och borde skrotas men en stelbent myndighet och ett hopplöst utdaterat förvaltningssystem förhindrar detta.

Kvotbåtar, namn, företag

  • LL 467 Gullbris, Fiskebåt LL 9 Lysekil AB
  • GG 701 Arkö av Dyrön, Arkö Fiske AB (numera såld)
  • GG 19 Clinton, Jonas Klingander
  • GG 980 Danafjord, Fiskeri AB Ingun
  • LL 627 Stenskär, LL 628 Atlantic AB
  • LL 497 Zaida, Smögens Skaldjur & Fiskeri AB
  • SD 248 Axö, SD 437 i Edsvik AB
  • LL 107 Rimfors, Arkö Fiske AB
  • SD 758 Odderö, Västerland AB
  • SD 191 Silverön, Titania Fiskeri AB
  • GG 578 Svanvik, Sandefjord Fiske AB
  • SD 416 Nippon, LL 91 Fisk & Skaldjur AB
  • SD 278 Brattvåg, Ekenäs Fisk HB

Jonas Klingander har också GG 567 Karlsö som används till fiskfiske men fungerar som en kvotbåt i räkfisket. Dessutom finns det ytterligare 16 båtar som landade under 2 ton 2019. Ägarna till dessa (oftast enmansbåtar) har dock ingen annan större båt de fiskar räkor med så de kan inte leva på räkfiske. Några av de båtarna fiskar dock också kräfta eller fisk på en nivå som gör att de ändå kan leva på fisket.

Källa till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten, Allabolag.se, Skeppslistan, Skeppsregistret (klubbmaritim)

Läs mer:

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/23/svenska-landningar-av-raka-2019/feed/ 0 19164
Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/22/svenska-landningar-av-rodspatta-och-rodtunga/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/22/svenska-landningar-av-rodspatta-och-rodtunga/#respond Sat, 22 Feb 2020 08:05:41 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19162 Läs mer...]]> De två mest fiskade plattfiskarterna inom det svenska fisket är rödspätta och rödtunga. På tredje plats återfinn skrubba eller flundra som den kallas i Östersjöområdet där den fiskas för konsumtion. Rödspätta är en kvoterad art medan rödtunga är okvoterad i Skagerak där den fiskas. Även skrubba är en okvoterad art.

När det gäller rödspätta så fiskas bara en liten del av kvoten upp men det har blivit en viktig art för enstaka yrkesfiskare i Skåne som tidigare främst fiskade torsk. Även betydelsen av skrubba har ökat i det fisket. Ekonomiskt är också tunga (äkta tunga) en viktig art för de få yrkesfiskare som fiskar denna art som främst fiskas i Kattegatt av fiskare från Halland men de totala volymerna är små. Piggvar är i sin tur en viktig art för enstaka små båtar som fiskar plattfisk med garn i Kattegatt, Öresund och Östersjön men volymerna är små.

Riktat fiske på rödspätta bedrivs av ett fåtal båtar med bas i Skåne, några större båtar på Västkusten och flera mindre båtar på Västkusten. GG 181 Västerland som är den enda svenska fiskebåten utrustad för att fiska med snurrevad, i detta fall skotsk snurrevad. Ett fiske som också kallas fly-shooting. Rödspätta är också bifångst vid kräftfiske och fiskfiske med trål. En stor mängd båtar landar därför små mängder rödspätta. De flesta båtar som landar rödspätta är trålare men det finns också ett riktat småskaligt fiske med garn.

Landningar av rödspätta 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. SIN 77 Melina, 14, Simrishamns Fisketeknik AB, Simrishamn
  2. GG 181 Västerland, 13, Västerland AB, Hönö
  3. SIN 11 Cajo, 10, ??, Simrishamn
  4. VG 95 Stjärnvik, 6, Johansson, Träslövsläge
  5. VG 117 Kungsvik, 3, Karlsson, Träslövsläge
  6. GG 892 Strannefjord, 3, Hagberg Fiske AB, Björkö
  7. LL 91 Kristina, 3, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil
  8. GG 411 Orion, 3, Valöskär AB, Vrångö
  9. LA 338 Äran, 3, HB Missanas, Ven
  10. GG 32 Tristan, 2, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  11. HG 129 Ketty, 2, David Fremdling, Viken
  12. GG 567 Karlsö, 2, Jonas Klingander, Hönö
  13. GG 201 Bravik, 2, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  14. VG 45 Westland, 2, Börjesson och Sjöstrand, Träslövsläge
  15. VG 40 Nordvåg, 2, Ingemar Carlsson, Träslövsläge
  16. LA 336 Bröder, 2, ??, Ven
  17. VG 24 Marie, 2, Johansson, Träslövsläge
  18. VG 29 Christina, 2, AB VG 29 Christina (Börjesson), Träslövsläge
  19. LA 4 Marianne, 2, Tommy Persson, Landskrona/Borstahusen
  20. VG 27 Rönnskär, 2, Björkängs Fisk AB, Galtabäck
  21. LA 21 Elizia, 2, Michael Månsson, Borstahusen/Landskrona

Rödtunga kan vara bifångst vid annat fiske men fångas framförallt genom riktat fiske. De som fiskar rödtunga är trålare som annars fiskar räka eller kräfta men i storts ett bara båtar från Göteborgsområdet. Även de traditionellt fiskande båtarna (de fiskar både pelagiskt och demersalt samt både fisk och kräfta) med bas på Rörö bedriver riktat fiske på rödtunga. Något riktat fiske efter rödtunga tycks inte existerar bland räktrålarna i norra Bohuslän. De senare bedriver sällan något riktat fiskfiske överhuvudtaget vilket är vanligt i Göteborgsområdet.

GG 173 Grace

Landningar av rödtunga 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 892 Strannefjord, 27, Hagberg Fiske AB, Björkö
  2. GG 173 Grace, 17, Gustav Grundén AB, Önnered (fiskade 10 ton som GG 173 Vingafjord och annan ägare)
  3. GG 781 Sandefjord, 16, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  4. GG 181 Västerland, 10, Västerland AB, Hönö
  5. GG 32 Tristan, 8, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  6. GG 567 Karlsö, 8, Jonas Klingander, Hönö
  7. GG 840 Svanen, 5, Svanen Fiskeri AB, Rörö
  8. GG 39 Rossö, 4, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  9. GG 73 Ingun, 4, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  10. GG 707 Arkö, 3, Arkö Fiske AB, Dyrön
  11. GG 234 Kennedy, 2, Jonas Klingander, Hönö
  12. GG 411 Orion, 2, Valöskär AB, Vrångö
  13. VG 95 Stjärnvik, 2, Johansson, Träslövsläge

Rossö Fiskeri AB landade totalt 12 ton rödtunga och 3 ton rödspätta, Västerland AB 13 ton rödspätta och 10 ton rödtunga. Svanen Fiskeri AB 5 ton rödtunga och 1 ton rödspätta, Jonas Klingander 10 ton rödtunga och 2 ton rödspätta, Hagberg Fiske AB 27 ton rödtunga och 3 ton rödspätta medan bröderna Johansson i Träslövsläge landade 8 ton rödspätta och 2 ton rödtunga.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/22/svenska-landningar-av-rodspatta-och-rodtunga/feed/ 0 19162
Svenska landningar av gråsej och kolja 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/21/svenska-landningar-av-grasej-och-kolja-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/21/svenska-landningar-av-grasej-och-kolja-2019/#respond Fri, 21 Feb 2020 12:41:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19157 Läs mer...]]> Sej är idag den mest fiskade torskfisken efter att torskfisket i Östersjön stoppats. Fisket bedriv i Nordsjön och Skagerak. En stor del av de landade fångsterna utgörs av bifångster vid räk- och kräftfiske men det finns även ett riktat fiske. Två av båtarna, GG 201 Bravik och GG 150 Älvsborg bedriver enbart ett riktat fiskfiske medan övriga båtar som bedriver ett riktat fiskfiske också bedriver ett riktat fiske på räka och/eller kräfta. Några få pelagiska trålare landar ibland små mängder sej som de fått som bifångst.

Även fö kolja är landade bifångster en stor del av den landade fisken, men GG 201 Barvik, GG 150 Älvsborg och ytterligare några båtar bedriver också ett riktat koljefiske. Övriga båtar på listan över de som landat mest kolja är i huvudsak räktrålare men där finns även några kräfttrålare.

Fisket av kolja och sej dominera sav båtar från Göteborgsområdet.

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik. Foto: Lennart Ramsvik/Maritimbild

Landningar av sej 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 201 Bravik, 409, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  2. GG 150 Älvsborg, 368, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck
  3. GG 73 Ingun, 128, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  4. GG 892 Strannefjord, 61, Hagberg Fiske AB, Björkö
  5. GG 707 Arkö, 56, Arkö Fiske AB, Dyrön
  6. LL 628 Atlantic, 50, LL 628 Atlantic AB, Grundsund
  7. GG 181 Västerland, 50, Västerland AB, Hönö
  8. GG 781 Sandefjord, 45, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  9. GG 234 Kennedy, 43, Jonas Klingander, Hönö
  10. LL 207 Nautic, 42, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
  11. GG 567 Karlsö, 40, Jonas Klingander, Hönö
  12. GG 173 Grace, 31, Gustav Grundén AB, Önnered (fiskade 19 ton som GG 173 Vingafjord och annan ägare)
  13. GG 411 Orion, 19, Valöskär AB, Vrångö
  14. GG 32 Tristan, 10, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  15. GG 39 Rossö, 8, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  16. SD 437 Viken, 7, SD 437 i Edsvik AB, Edsvik/Grebbestad
  17. GG 229 Clipperton, 6, B-C Pelagic AB, Donsö
  18. GG 840 Svanen, 5, Svanen Fiskeri AB, Rörö
  19. LL 775 Rio, 4, Smögens Skaldjur & Fiskeri AB, Smögen
  20. SD 622 Vanguard, 2, SD 622 Vanguard AB, Havstenssund
  21. GG 146 Solvåg, 2, Lennart Axelsson, Rönnäng
  22. LL 91 Kristina, 2, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil
  23. GG 200 Glittfors, 2, Glittfors Fiskeri AB, Björkö
  24. VG 95 Stjärnvik, 2, Johansson, Träslövsläge
  25. GG 208 Ganthi, 2, Västanfisk AB, Fiskebäck

Vingaskär Fiskeri AB landade totalt 451 ton sej och 71 ton kolja medan Jonas Klingander landade 84 ton sej och 25 ton kolja. Vingaskär Fiskeri AB och Älvsborgs Fiskeri AB är i en klass för sig själva när det gäller landningar av sej och kolja. De landar huvudsakligen sin fångst i Hanstholm. Dessa två företag och deras båtar dominerar numera även torskfisket då detta numera huvudsakligen bedrivs i Nordsjön och Skagerak.

GG 150 Älvsborg

GG 150 Älvsborg i Fiskebäck

Landningar av kolja 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 201 Bravik, 71, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  2. GG 150 Älvsborg, 43, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck
  3. GG 567 Karlsö, 22, Jonas Klingander, Hönö
  4. GG 892 Strannefjord, 17, Hagberg Fiske AB, Björkö
  5. GG 181 Västerland, 15, Västerland AB, Hönö
  6. GG 411 Orion, 7, Valöskär AB, Vrångö
  7. GG 173 Grace, 6, Gustav Grundén AB, Önnered (fiskade 3 ton som GG 173 Vingafjord och annan ägare)
  8. GG 781 Sandefjord, 4, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  9. GG 73 Ingun, 4, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  10. GG 234 Kennedy, 3, Jonas Klingander, Hönö
  11. GG 32 Tristan, 2, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  12. GG 39 Rossö, 2, Rossö Fiskeri AB, Rörö
]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/21/svenska-landningar-av-grasej-och-kolja-2019/feed/ 0 19157
Svenska landningar av torsk 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/svenska-landningar-av-torsk-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/svenska-landningar-av-torsk-2019/#respond Thu, 20 Feb 2020 12:49:05 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19134 Läs mer...]]> Torsk har länge varit den viktigaste fisken i det demersala svenska fisket. Den har de senaste årtionden i huvudsak fiskats i Östersjön. Sommaren 2019 stoppades dock torskfisket i östra Östersjön på grund av torskens dåliga status, främst dålig hälsa och småväxthet. Idag fiskas torsk enbart i västra Östersjön med passiva redskap samt i Skagerak och Nordsjön. Nordsjöfisket bedrivs främst i norsk zon.

Torskfisket i Nordsjön och Skagerak domineras av de två fiskebåtar som är inriktade på fiskfiske och använder Hanstholm som bas för fisket. Större delen av fisken landas också där. I övrigt så är det främst båtar som har räkfiske och kräftfiske som huvudinriktning som landar torsk som bifångst. Dessa båtar dominerar torskfisket i Skagerak men där finns också ett kustnära fiske av torsk med garn och krok som bedrivs av båtar som också fiskar makrill på den pelagiska kustkvoten.

GG 201 Bravik

GG 201 Bravik. Foto: Lennart Ramsvik/Maritimbild

Landningar av torsk från Nordsjön 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 201 Bravik, 20, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  2. GG 150 Älvsborg, 9, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck

Landningar av torsk från Nordsjön norsk zon 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 201 Bravik, 156, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  2. GG 150 Älvsborg, 85, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck
  3. GG 181 Västerland, 48, Västerland AB, Hönö
  4. GG 73 Ingun, 14, Fiskeri AB Ingun, Fotö
  5. GG 411 Orion, 4, Valöskär AB, Vrångö
  6. GG 707 Arkö, 4, Arkö Fiske AB, Dyrön

GG 181 Västerland

Landningar av torsk från Skagerak 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 892 Strannefjord, 36, Hagberg Fiske AB, Björkö
  2. GG 181 Västerland, 30, Västerland AB, Hönö
  3. GG 567 Karlsö, 29, Jonas Klingander, Hönö
  4. GG 73 Ingun, 21 Fiskeri AB Ingun, Fotö
  5. GG 173 Grace, 20, Gustav Grundén AB, Önnered (fiskade 10 som GG 173 Vingafjord och annan ägare)
  6. GG 781 Sandefjord, 18, Sandefjord Fiske AB, Fotö
  7. GG 234 Kennedy, 18, Jonas Klingander, Hönö
  8. GG 32 Tristan, 17, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  9. GG 201 Bravik, 15, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  10. GG 39 Rossö, 12, Rossö Fiskeri AB, Rörö
  11. LL 628 Atlantic 12, LL 628 Atlantic AB, Grundsund
  12. GG 184 Ragna, 11, Nicklas Thörning, Öckerö
  13. GG 840 Svanen, 11, Svanen Fiskeri AB, Rörö
  14. LL 91 Kristina, 10, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil
  15. GG 411 Orion, 10, Valöskär AB, Vrångö
  16. LL 207 Nautic, 10, Vingaskär Fiskeri AB, Fisketången
  17. SD 437 Viken, 8 SD 437 i Edsvik AB, Edsvik/Grebbestad
  18. GG 150 Älvsborg, 6, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck
  19. LL 775 Rio, 5, Smögens Skaldjur & Fiskeri AB, Smögen
  20. VG 95 Stjärnvik, 5, Johansson, Träslövsläge
  21. LL 161 Svan, 4, Lars Lebro, Ellös

I västra Östersjön fiskas torsk framförallt med garn i Öresund med omgivning. Men det förekommer också fiska med backor (långrev). Dessa två fisken är att betrakta som småskaliga fisken och bedrivs i huvudsak kustnära. Många av båtarna fiskar också sill på den pelagiska kustkvoten. Några trålare hade också en del fångster under 2019. Trålarna dominerade annars fisket i östra Östersjön år 2019, men detta fiske är numera stoppat. Flera båtar har därför sålts, exempelvis KA 250 Almy West och GG 359 Westerö, Även i östra Östersjön förekom fiske med långrev.

Landningar av torsk från västra Östersjön 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. MÖ 35 Sjollen, 106, HB Sjollen (Andersson & Kristensen), Lomma
  2. TG 32 Anita, 102, Jonas Bergström, Trelleborg
  3. GG 359 Westerö, 66, Tomas Larsson, Hönö
  4. MÖ 62 Louise, 46, Torbjörn Pålsson, Lomma
  5. MÖ 67 Risör, 31, Ripmas Fiskeri AB, Skanör
  6. KR 58 Arcona, 30, Blomberg, Vållö
  7. LL 486 Falken, 30, Ulf Stahre, Kungshamn
  8. KA 250 Almy West, 28, Almy West AB, Bua/Saltö
  9. LA 338 Äran, 27, HB Missanas (Bengtsson), Ven
  10. SG 35 Bokö, 26, Roland Nilsson, Hörvik
  11. LA 6 Helga, 24, Per Isaksson, Ålabodarna
  12. VG 106 Theseus, 23, HB VG 106 Theseus (Torkelsson), Träslövsläge
  13. SG 8 Star, 22, ??, Hörvik
  14. GG 44 Runavik, 21, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskebäck
  15. KA 15 Tallona, 20, Tallona AB (Fredriksson), Sturkö
  16. LA 4 Marianne, 20, Tommy Persson, Landskrona/Borstahusen
  17. KR 191 Mindy, 18, Mikael Öhlunds Fiske AB (Öhlund), Kårehamn
  18. ON 5 Hilma, 17, Johan Gustavsson, Timmernabben
  19. TG 12 Rönnskär, 17, Lundahl, Trelleborg
  20. LA 336 Bröder, 16, ??, Ven
  21. SIN 37 Linzy, 16, Haraldsson, Simrishamn
  22. SIN 5 Pondus, 15, Anders Paulsen, Skillinge
  23. MÖ 178, 14, Bengt-Åke Bengtsson, Lomaa
  24. SG 21 Sillesund, 14, Anders Svensson, Nogersund
  25. MÖ 29 Vanja, 14, Per Lindahl, Limhamn
  26. SIN 11 Cajo, 13, ??, Simrishamn
  27. MÖ 56 Fotevik, 11, HB Grips Fiske, Klagshamn
  28. YD 20 Skarvik III, 9, Bengt Andersson, Ystad
  29. MÖ 54 Ebba, 9, ??, Klagshamn
  30. SIN 17 Ymer, 8, Henriksson, Brantevik
  31. VY 183 Anne-Rita, 8,  Sven-Ove Nordin
  32. VY 15 Jane, 7, Johannes Klingvall, Herrvik
  33. MÖ 94 Emelie, 7, Mats Löfstedt, Limhamn
  34. TG 2 Bikini II, 6, Mats Bengtsson, Trelleborg
  35. LA 21 Elizia, 4, Michael Månsson, Borstahusen/Landskrona
  36. HG 104 Shamrock, 4, Niklas Jönsson, Viken
  37. MÖ 172 Buffi, 4, Per Fridlund, Skanör

GG 44 Runavik, GG 208 Ganthi med flera fiskebåtar i Fiskebäcks hamn 2015

Landningar av torsk från östra Östersjön, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 44 Runavik, 112, Bryngeld Fiskeri AB (Bryngeld), Fiskebäck
  2. KR 58 Arcona, 77, Blomberg, Vållö
  3. SIN 17 Ymer, 75, Henriksson, Brantevik
  4. KA 15 Tallona, 61, Tallona AB (Fredriksson), Sturkö
  5. VG 106 Theseus, 54, HB VG 106 Theseus (Torkelsson), Träslövsläge
  6. KA 250 Almy West, 45, Almy West AB (Torkelsson), Bua/Saltö
  7. SIN 37 Linzy, 39, Haraldsson, Simrishamn
  8. KR 191 Mindy, 33, Mikael Öhlunds Fiske AB (Öhlund), Kårehamn
  9. GG 359 Westerö, 31, Tomas Larsson, Hönö
  10. SIN 77 Melina, 19, Simrishamns Fisketeknik AB, Simrishamn
  11. SM 2 Väddöland, 8, Dick Tillberg, Grisslehamn
  12. SIN 5 Pondus, 7, Anders Paulsen, Skillinge
  13. SG 30 Beltana, 7, Tom Nordgren, Hanö
  14. TG 12 Rönnskär, 6, Lundahl, Trelleborg
  15. ON 5 Hilma, 5, Johan Gustavsson, Timmernabben
  16. SM 168 Strandvåg, 5, Hans Holmström, Öregrund
  17. SG 21 Sillesund, 5, Anders Svensson, Nogersund
  18. VY 15 Jane, 5, Johannes Klingvall, Herrvik
  19. SIN 19 Arcona, 4, Per Rosberg, Brantevik
  20. SM 23 Glittvåg, 4, Andres Kübar, Grisslehamn
  21. TG 32 Anita, 4, Jonas Bergström, Trelleborg

Total fångst av torsk 2019 per båt, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. GG 201 Bravik, 193, Vingaskär Fiskeri AB, Styrsö
  2. GG 44 Runavik, 133, Bryngeld Fiskeri AB (Bryngeld), Fiskebäck
  3. KR 58 Arcona, 107, Blomberg, Vållö
  4. MÖ 35 Sjollen, 106, HB Sjollen (Andersson & Kristensen), Lomma
  5. TG 32 Anita, 102, Jonas Bergström, Trelleborg
  6. GG 150 Älvsborg, 100, Älvsborg Fiskeri AB, Fiskebäck
  7. GG 359 Westerö, 97, Tomas Larsson, Hönö
  8. SIN 17 Ymer, 83, Henriksson, Brantevik
  9. KA 15 Tallona, 81, Tallona AB (Fredriksson), Sturkö
  10. GG 181 Västerland, 78, Västerland AB, Hönö
  11. VG 106 Theseus, 77, HB VG 106 Theseus (Torkelsson), Träslövsläge
  12. KA 250 Almy West, 74, Almy West AB (Torkelsson), Bua/Saltö
  13. SIN 37 Linzy, 55, Haraldsson, Simrishamn
  14. KR 191 Mindy, 51, Mikael Öhlunds Fiske AB (Öhlund), Kårehamn
  15. MÖ 62 Louise, 46, Torbjörn Pålsson, Lomma

Vingaskär Fiskeri AB landade totalt 204 ton torsk och var därmed det i särklass störst företaget vad det gäller torskfiske. Jonas Klingander landade för sin del totalt 49 ton torsk, De fiskade i huvudsak i Nordsjön och Skagerak. Även Älvsborg Fiskeri AB och Västerland AB fiskade främst i Nordsjön och Skagerak.

Källor till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten, Skeppslistan och allabolag.se.

Läs mer:

  1. Pelagiskt kustfiske i Östersjön – landningar 2019
  2. Pelagiskt kustfiske på västkusten – landningar 2019
]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/svenska-landningar-av-torsk-2019/feed/ 0 19134
Nordens största industrifiskeföretag http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/nordens-storsta-industrifiskeforetag/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/nordens-storsta-industrifiskeforetag/#respond Thu, 20 Feb 2020 08:01:34 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19080 Läs mer...]]> I detta sammanhang räknar jag allt fiske av tobis, blåvitling (kolmule), vitlinglyra (sperling, øyepål), trynfisk (havgalt) och skarpsill (brisling) samt sillfisket i östra Östersjön som industrifiske. Övrigt sillfiske, guldlaxfiske, makrillfiske och hästmakrillfiske räknar jag som konsumtionsfiske. 

Industrifisket domineras av blåvitling och därför är toppföretagen färöiska och isländska. Den mindre koncentrationen på ett fåtal företag som gäller i Norge gör att norska företag inte återfinns i den absoluta toppen. Att svenska företag ligger så högt som de gör beror på att de också har fiskeriverksamhet i andra länder, speciellt i Danmark, men i ett fall även i Finland,

Alla uppgifter avrundade till jämnt 1000-tal ton, framförallt på grund av att siffrorna för Färöarna gäller 2018 och att uppgifter för Finland är grova uppskattningar.

Landningar av blåvitling per företag 2019, namn, ton, ägare, hemort

  1. P/f Varðin, 115 000, fam. Jacobsen, Gøta, Färöarna
  2. P/f Næraberg, 97 000, PP Group och JFK Trol, Klaksvík, Färöarna
  3. Samherji-koncernen, 88 000, Kristján Vilhelmsson, Thorstein Mar Baldvinsson m.fl., Akureyri, Island
  4. Sp/f Framherji, 62 000, Anfinnur Olsen och Samherji ehf, Fuglafjørður, Färöarna
  5. Eskja hf, 54 000, Kristjansson (inte samma ägare som KG Fiskverkun), Eskifjörður, Island
  6. Útgerðarfélag Reykjavíkur, 52 000, fam. Kristjan Gudmundsson, Reykjavík, Island
  7. P/f Palli hjá Mariannu, 51 000, fam. Rasmussen, Klaksvík, Färöarna
  8. Halstensen Holding AS, 31 000, fam. Halstensen, Bekkjarvik, Norge
  9. Austevoll Seafood ASA, 30 000, fam. Møgster, Storebø, Norge
  10. Strandkoncernen, 29 000, fam. Strand, Ålesund, Norge
  11. Vinnslustöðin, 24 000, Seil (Gislasson/Gisladottir) och KG Fiskverkun (Kristjansson), Vestmannaeyjar, Island
  12. Olsen Gruppen AS, 22 000, fam. Olsen, Bekkjarvik, Norge
  13. PME AS, 22 000, Per Magne Eggesbø, Ålesund, Norge
  14. Dønna Havfiske AS, 22 000, fam. Aaker och Johnny Berfjord, Dønna, Norge
  15. Asbjørn A/S, 20 000, fam. Magnusen, Hirtshals, Danmark
  16. Loðnuvinnslan hf, 20 000, ??, Fáskrúðsfjörður, Island
  17. Rederiet Ruth A/S 18 000, Gullak Madsen, Hirtshals, Danmark
  18. Gitte Henning A/S, 15 000, Henning Kjeldsen, Skagen, Danmark
  19. P/f Jókin, 15 000, Andrew Marr International och Tummas Christophersen m.fl., Hvalba, Färöarna
  20. Cetus AS, 15 000, Vikshåland, Vedø och fam. Møgster, Veavågen, Norge
  21. Veibust Fiskeriselskap AS, 13 000, Henning Tangen Veibust, Ålesund, Norge
  22. Smaragd AS, 13 000, fam. Smådal, Fosnavåg, Norge
  23. Gerda Marie AS, 12 000, fam. Mælingen (Melingen), Torangsvåg, Norge
  24. Ísfélag Vestmannaeyja hf, 12 000, Matthiasdottir, Vestmannaeyjar, Island
  25. Gjögur hf, 11 000, ??, Grenivík, Island
  26. Selvåg Senior AS, 11 000, fam. Sørheim, Halsa, Norge
  27. Birger H Dahl AS, 11 000, fam. Dahl, Bodø, Norge
  28. Teigebris AS, 11 000, fam. Teige, Fosnavåg, Norge
  29. Hargun Havfiske AS, 11 000, fam. Garvik, Lepsøy, Norge
  30. Ivan Ulsund Rederi AS, 11 000, fam. Ulsund, Norge
  31. Drønen Havfiske AS, 10 000, fam. Drønen och Caiano AS (fam. Kristian Eidesvik), Torangsvåg, Norge
  32. AS Sæbjørn, 10 000, fam. Sævik, Ørsta, Norge
  33. Solhaug AS, 10 000, fam. Tor Østervold, Torangsvåg, Norge
  34. Endre Dyrøy AS, 10 000, fam. Lokøy, Knarrevik, Norge
  35. Brennholm AS, 10 000, fam. Sandtorv, Hjellestad, Norge

Landningar av tobis per företag 2019, namn, ton, ägare, hemort

  1. Astrid-koncernen, 13 000, fam. Johansson, Rörö, Sverige
  2. Asbjørn A/S, 12 000, fam. Magnusen, Hirtshals, Danmark
  3. Gitte Henning A/S, 12 000, Henning Kjeldsen, Skagen, Danmark
  4. Cetus AS, 12 000, Vikshåland, Vedø och fam. Møgster, Veavågen

Landningar av skarpsill per företag 2019, namn, ton, ägare, hemort

  1. Themis-koncernen, 30 000, Ryberg/Lorentsson, Rörö, Sverige
  2. Gitte Henning A/S, 20 000, Henning Kjeldsen, Skagen, Danmark
  3. Ginneton/Gifico, 14 000, Claesson, Fiskebäck, Sverige
  4. Astrid-koncernen, 14 000, fam. Johansson, Rörö, Sverige
  5. Beinur A/S, 14 000, fam. Tindskard, Hirtshals, Danmark
  6. Bryngeld-koncernen, 11 000, fam. Bryngeld, Fiskebäck, Sverige
  7. Stella Nova-koncernen, 11 000, fam. Bryngelsson, Fotö, Sverige

Landningar av vitlinglyra per företag 2019, båt, ton, ägare, hemort

  1. Hametner Larsen, 10 000, John-Anker Hametner Larsen, Thyborøn

Landningar av sill från östra Östersjön per företag 2019, båt, ton, ägare, hemort

  1. Bryngeld-koncernen, 12 000, fam. Bryngeld, Fiskebäck, Sverige

Av de tio största industrifiskeföretagen i Norden hör 4 hemma på Färöarna, 3 på Island, 2 i Sverige och 1 i Danmark. Av de 20 största är 6 norska, 4 färöiska, 4 isländska, 4 svenska och 2 danska. De sju största företagen är färöiska och isländska.

Totala industrilandningar per företag 2019, båt, ton, ägare, hemort

  1. P/f Varðin, 115 000, fam. Jacobsen, Gøta, Färöarna
  2. P/f Næraberg, 97 000, PP Group och JFK Trol, Klaksvík, Färöarna
  3. Samherji-koncernen, 88 000, Kristján Vilhelmsson, Thorstein Mar Baldvinsson m.fl., Akureyri, Island
  4. Sp/f Framherji, 62 000, Anfinnur Olsen och Samherji ehf, Fuglafjørður, Färöarna
  5. Eskja hf, 54 000, Kristjansson (inte samma ägare som KG Fiskverkun), Eskifjörður, Island
  6. Útgerðarfélag Reykjavíkur, 52 000, fam. Kristjan Gudmundsson, Reykjavík, Island
  7. P/f Palli hjá Mariannu, 51 000, fam. Rasmussen, Klaksvík, Färöarna
  8. Gitte Henning A/S, 47 000, Henning Kjeldsen, Skagen, Danmark
  9. Themis-koncernen, 44 000, Ryberg/Lorentsson, Rörö, Sverige
  10. Astrid-koncernen, 39 000, fam. Johansson, Rörö, Sverige
  11. PME AS, 33 000, Per Magne Eggesbø, Ålesund, Norge
  12. Halstensen Holding AS, 31 000, fam. Halstensen, Bekkjarvik, Norge
  13. Cetus AS, 30 000, Vikshåland, Vedø och fam. Møgster, Veavågen
  14. Austevoll Seafood ASA, 30 000, fam. Møgster, Storebø, Norge
  15. Strand-koncernen, 29 000, fam. Strand, Ålesund, Norge
  16. Ginneton/Gifico, 29 000, Claesson, Fiskebäck, Sverige
  17. Asbjørn A/S, 28 000, fam. Magnusen, Hirtshals, Danmark
  18. Bryngeld-koncernen, 26 000, fam. Bryngeld, Fiskebäck, Sverige
  19. Beinur A/S, 25 000, fam. Tindskard, Hirtshals, Danmark
  20. Vinnslustöðin, 24 000, Seil (Gislasson/Gisladottir) och KG Fiskverkun (Kristjansson), Vestmannaeyjar, Island
  21. Gerda Marie AS, 24 000, fam. Mælingen (Melingen), Torangsvåg, Norge
  22. Olsen Gruppen AS, 22 000, fam. Olsen, Bekkjarvik, Norge
  23. Dønna Havfiske AS, 22 000, fam. Aaker och Johnny Berfjord, Dønna, Norge
  24. Rederiet Ruth A/S 20 000, Gullak Madsen, Hirtshals, Danmark
  25. Loðnuvinnslan hf, 20 000, ??, Fáskrúðsfjörður, Island
]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/20/nordens-storsta-industrifiskeforetag/feed/ 0 19080
Fisket i världen har blivit alltmer hållbart http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/fisket-i-varlden-har-blivit-alltmer-hallbart/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/fisket-i-varlden-har-blivit-alltmer-hallbart/#respond Wed, 19 Feb 2020 10:11:15 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19130 Läs mer...]]> I en studie som nyligen publicerats i PNAS dras slutsatsen att tillståndet för ungefär hälften av världens fiskbestånd förbättrats avsevärt sen 1990-talet. Det är sen tidigare känt att 67% av världens fiskbestånd fiskas under eller i enlighet med maximalt hållbart uttag (MSY) vilket till stor del beror på den förbättring som skett och som redovisas i rapporten.

Orsakerna till detta är enligt forskningsrapporten den moderna fiskeriförvaltningen med kvoter och MSY-målsättning. Forskarna förklarar att för att fiskbestånd ska förbli på en konstant hållbar nivå behöver fisket vara långsiktigt hållbart. Vilket alltså är fallet för 67% av världens fiskbestånd.

Situationen är bäst där det finns strikta och vetenskapligt bestämda kvoter och en strikt fiskeriförvaltning som exempelvis i USA, Kanada, Europa (exkl. Medelhavet), Australien, Nya Zeeland och sämst i Medelhavet, Asien, Östafrika, Västafrika och södra Afrika där det oftast inte finns nån fiskeriförvaltning att tala om.

Läs mer: En majoritet av världens fiskbestånd är hållbart fiskade

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/fisket-i-varlden-har-blivit-alltmer-hallbart/feed/ 0 19130
Pelagiskt fiske på regionalkvoten i Östersjön – landningar 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/pelagiskt-fiske-pa-regionalkvoten-i-ostersjon-landningar-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/pelagiskt-fiske-pa-regionalkvoten-i-ostersjon-landningar-2019/#respond Wed, 19 Feb 2020 07:56:39 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19128 Läs mer...]]> Förutom kustkvot och överförbara fiskerättigheter (TFC) så finns det också en regional tilldelning av kvoter till båtar som har sin bas vid Östersjöns kuster, dvs landar sin fångst i Östersjöhamnar, och som ingår i systemet med TFC, dvs de innehar överförbara fiskerättigheter.

9 fiskebåtar har regionalkvot i egentliga Östersjön och 2 båtar har regional tilldelning i Bottenhavet/Bottenviken. 2019 var det 4 båtar som hade regional tilldelning i Bottenhavet och Bottenviken. En av båtarna, SM 53 Glomskär, ägs av yrkesfiskare från Västkusten och de två båtar som inte längre har överförbara fiskerättigheter i Östersjön hörde hemma på Hönö utanför Göteborg.

SIN 50 Laguna

Landningar av sill från östra Östersjön 2019 båtar med regional tilldelning, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. SIN 50 Laguna, 2 463, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, Skillinge
  2. SIN 602 Courage, 2 279, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, Skillinge
  3. VK 190 Scanö, 1 816, VK 190 Fiskeri AB, Händelöp
  4. VY 242 Vestland, 1 527, fam. Pettersson, Kappelshamn
  5. VY 33 Britton, 1 055, Enbloms Fiske AB, Ronehamn
  6. VY 43 Viken, 843, Olofsson, Botvaldevik
  7. SG 40 Miraculix, 835, Gallerna AB (Johansson), Nogersund
  8. KR 10 Solana, 642, Johansson, Vedborm/Byxelkrok
  9. SG 146 Nimrod, 456, Nimrod 3 AB (Arvidsson), Nogersund

Landningar av strömming från Bottenviken och Bottenhavet 2019 (båtar med regional tilldelning), båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. SM 53 Glomskär, 5 517, DE Fiske AB, Öregrund
  2. GE 49 Arcadia, 3 546, Rederi AB Engesberg, Engesberg
  3. GG 359 Westerö, 1 095, Tomas Larsson, Hönö
  4. GG 370 Mercy, 507, fam. Olofsson, Hönö
SIN 602 Courage

Landningar av skarpsill från Östersjön 2019 (båtar med regional tilldelning), båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. SIN 602 Courage, 1 572, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, Skillinge
  2. SIN 50 Laguna, 1 352, Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, Skillinge
  3. VY 242 Vestland, 1 264, fam. Pettersson, Kappelshamn
  4. VK 190 Scanö, 961, VK 190 Fiskeri AB, Händelöp
  5. VY 33 Britton, 916, Enbloms Fiske AB, Ronehamn
  6. VY 43 Viken, 567, Olofsson, Botvaldevik
  7. SG 40 Miraculix, 553, Gallerna AB (Johansson), Nogersund
  8. KR 10 Solana, 245, Johansson, Vedborm/Byxelkrok
  9. SG 146 Nimrod, 143, Nimrod 3 AB (Arvidsson), Nogersund

Bröderna Söderberg i Skillinge som via sitt bolag äger de två största båtarna med regional tilldelning dominerar landningarna av både sill och skarpsill totalt när det gäller fisket i egentliga Östersjön. SM 53 Glomskär har också fiskerättigheter i egentliga Östersjön men ingen regional tilldelning där.

Läs mer:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/19/pelagiskt-fiske-pa-regionalkvoten-i-ostersjon-landningar-2019/feed/ 0 19128
Tveksam rapport om svensk sjömat från Havsmiljöinstitutet http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/tveksam-rapport-om-svensk-sjomat-fran-havsmiljoinstitutet/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/tveksam-rapport-om-svensk-sjomat-fran-havsmiljoinstitutet/#respond Tue, 18 Feb 2020 09:42:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19117 Läs mer...]]> Havsmiljöinstitutet har skrivit en rapport om svenskt fiske där de försöker utröna om svenska sjömatskonsumtion kan påverka havsmiljön. Det kan den inte då mycket lite svenskfångad fisk konsumeras i Sverige.

Rapportens grunddata är dock till stor del tveksamma och forskarna bakom rapporten, Henrik Svedäng, Sara Hornborg, Eva-Lotta Sundblad och Laura Uusitaalo har gjort ett dåligt jobb. Dels finns det eventuellt några grundläggande felaktigheter om vad svenskfångad fisk används till, dels är deras syn på fiskebranschen totalt omodern. En stor del av svenskt fiske sker i andra länders vatten och/eller med utlandsflaggade båtar. Främst danskflaggade men även finskflaggade. Både finska, danska, polska och litauiska båtar landar fisk i Sverige. Vad som är svenskt, finskt eller danskt fiske är därmed inte så lätt att avgöra. Rapportförfattarna tycks dock inte alls se denna problematik.

Den mesta svenska sillen och skarpsillen går exempelvis inte alls till foder som de påstår (men jag inser att de kanske räknar fiskmjölstillverkning som foder). Hälften går till konsumtion (enligt vad själva visar i en tabell så de är inte ens konsekventa) och det mesta av det övriga går till fiskmjöl och fiskolja som produceras i Skagen där huvuddelen av all sill och skarpsill landas. Inte till foder. Det som landas i Norrsundet och Finland går dock främst till foder. Tobis som inte överhuvudtaget fiskas i svenska vatten landas främst i Skagen och Thyborøn samt används även det till fiskmjöl och fiskolja.

En stor del av det som landas i Västervik och Simrishamn går också till Skagen dit det transporteras med lastbil. En del av detta kommer tillbaks till Sverige i form av importerad lax från Norge då fiskmjölet och fiskolja används som en ingrediens i laxfoder. En del av denna lax bearbetas dessutom i svensk fabriker. Det har rapporten tagit hänsyn till.

En mindre mängd skarpsill och sill som fångas i Östersjön går till konsumtion och landas i Sverige. Sillen/strömmingen konsumeras både i Sverige som färsk och som surströmming samt exporteras. All skarpsill som landas för konsumtion exporteras till Baltikum. Sillen som fångas i Östersjön kan inte användas till inlagd sill.

Till inlagd sill används istället främst sill fiskad i Skagerak på hösten. Sillen från Skagerak fiskas för konsumtion. Den är nästan uteslutande fångad av svenska fiskare som dock ibland kan ha danskflaggade båtar.

I vissa producenters inlagda sill finns främst sill fångad i Norska havet och Nordsjön. Den är då sannolikt främst fångad av båtar med norsk och dansk flagg. Flera av de sistnämnda är dock svenskägda och svenskbemannade. Det fiskeriföretag som fiskar mest sill i Nordsjön och Skagerak är ett svenskt företag med både svenska och danska båtar. Sill fiskad i Norska havet och Nordsjön är alltid MSC-märkt i motsats till sill från Östersjön. Den fiskas dessutom uteslutande för konsumtion. I Norska havet är det bara ett fåtal svenska båtar som fiskar sill.

En hel del av sillen från Skagerak och Nordsjön landas till en fiskberedningsfabrik i Skagen. Ett tiotal båtar ägnar sig åt sillfiske i Nordsjön och Skagerak. Renset går till fiskmjölsproduktion. Det finns också svenskägda båtar som fiskar direkt för en fiskberedningsfabrik i Mukran i Tyskland och en båt som fiskar maatjessill för uppköpare i Nederländerna.

Svensk ansjovis är mycket riktigt svenskfångad skarpsill. Den är i stort sett uteslutande fångad i Skagerak. Skarpsillen från Östersjön eller Nordsjön går inte att använda till detta. Skarpsillen som fiskas i Skagerak fångas av 7 båtar varav en båt står för drygt 80% av fångsten.

För makrill gäller att det bara finns en enda kvot i Nordostatlanten och det finns alltså ingen redovisning av var den egentligen fångats. Men makrill fångas främst långt ut i Nordsjön och i Nordatlanten kring Färöarna och väster om de brittiska öarna och i Norska havet. Svenska båtar landar framförallt sin makrill i Lerwick och Peterhead men de fiskar så lite makrill att den knappast märks i det stora hela. Det är bara 4-5 större svenska båtar som fiskar makrill. Den makrill i tomatsås vi äter är i stort sett aldrig svenskfångad. Färsk makrill fiskas och landas i allmänhet av små kustfiskebåtar som fiskar i Skagerak och Kattegatt.

Den kräfta, den krabba och den hummer vi äter kommer från Sverige och svenska fiskare så länge den är färsk. Snökrabba och kungskrabba fiskas i Nordnorge och Barents Hav så de är aldrig svenskfångade. Färska räkor kommer från svenska och danska fiskare som fiskar i Skagerak och landar i Sverige. Ibland förekommer också räkor från Norge som dock också är fiskade i Skagerak. Frysta räkor är i allmänhet fiskade vid Grönland men även i andra delar av Nordatlanten. Några svenska yrkesfiskare deltar inte i det fisket.

Svenskfångad sej och kolja landas främst i Hanstholm och fiskas främst i norskt och danskt vatten, men i viss utsträckning säljs dessa arter också via auktionen i Göteborg efter fiske i svenskt vatten och landningar i Sverige. Det senare gäller också rödspätta och rödtunga. Den rödspätta som finns i handeln är dock nästan alltid danskfångad.

Att fisket skulle vara väsensskilt från gamla tiders fiske är faktiskt också felaktigt. Pelagiskt fiske av sill och skarpsill har sen 1700-talet dominerat det svenska fisket. På 1700-talet och i slutet av 1800-talet var det svenska fisket i huvudsak ett industrifiske med sill som huvudsaklig målart. En stor del av ångtrålsfisket efter sill i början av 1900-talet var också industrifiske. I början av 1970-talet stod sill för 50% av det svenska fisket och då fiskades sillen främst för konsumtion men i Nordsjön även för fiskmjölstillverkning och i Skagerak även som foder till pälsfarmar. Den stora skillnaden är att svenska yrkesfiskare idag fiskar mycket mer i Östersjön medan de förr främst fiskade i Nordatlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Dessutom har fiskfiske ersatts av skaldjursfiske (vilket ger minskade landningar mätt i vikt).

Geografiskt finns det en stor skillnad men i övrigt är det ungefär samma läge som alltid. Sill är och har alltid varit viktigast. På grund av gifter i fisken som fångas i Östersjön så har andelen som landas för tillverkning av fiskmjöl dock ökat. Det har inte varit tillåtet eller möjligt att sälja östersjösillen till konsumtion.

Slutsatserna i rapporten är delvis okej, delvis mycket märkliga. Det är troligen för mycket skarpsill och för mycket spigg som är en del av problemet för torsken. Det skulle alltså behövas ett ökat pelagiskt fiske av skarpsill och inte minskat liksom det skulle behövas ett omfattande pelagiskt fiske av spigg. Detta går bra att genomföra samtidigt som kvoten på sill minskas.

Att öka kustkvoterna är bara dumt. Det som påverkar konsumtionen av sill från Östersjön är i huvudsak livsmedelsverkets rekommendationer som de inte vill ändra trots att sillens giftnivåer idag är lägre än gränsvärdena. Den andra faktorn är att sillen från Östersjön inte är MSC-märkt vilket gör att den inte går att sälja den till dagligvaruhandeln eller kommunala inrättningar som skolor, äldreboenden med mera. Det är detta som borde åtgärdas. Inte kustkvoten.

Det finns inga hinder för att använda sillen från de stora trålarna för konsumtion. Det som de fiskar i Skagerak, Nordsjön och Nordatlanten används till konsumtion. Påståendet om att stora fångster gör det svårare att använda sillen till konsumtion som förs fram i rapporten är bara dumheter.

Den dåliga efterfrågan på sill och strömming från Östersjön är ytterligare ett problem då det gör att det inte går att få mer betalt för sill till konsumtion än för sill till fiskmjöl. Den dåliga efterfrågan beror på att det inte finns MSC-märkning och på Livsmedelsverkets numera felaktiga rekommendationer.

Däremot är det rätt att välja burkräfta framför trålad kräfta liksom sill, skarpsill och makrill framför fisk som exempelvis torsk, sej och kolja. Men i stort sett spelar konsumentens val av fisk ingen roll för miljön i Östersjön. Det betyder nåt är övergödningen och klimatet. Det tar lång tid att åtgärda. För fisket och fiskbestånden har också de allt för stor sälbestånden stor betydelse. Säljakt och frihet att sälja sälprodukter borde därför ha varit några av förslagen i rapporten. Då hade konsumenter faktiskt kunna påverka genom att äta sälkött och köpa sälskinnsprodukter.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/tveksam-rapport-om-svensk-sjomat-fran-havsmiljoinstitutet/feed/ 0 19117
Pelagiskt kustfiske i Bottenhavet och Bottenviken – landningar 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/pelagiskt-kustfiske-i-bottenhavet-och-bottenviken-landningar-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/pelagiskt-kustfiske-i-bottenhavet-och-bottenviken-landningar-2019/#respond Tue, 18 Feb 2020 06:55:38 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=19109 Läs mer...]]> En del av den pelagiska kvoten i Sverige avsätts till en separat kustkvot. Denna är uppdelad på makrill, sill i Skagerak och Kattegatt, sill/strömming i östra Östersjön, sill i västra Östersjön, sill( strömming) i norra Östersjön (Bottenhavet och Bottenviken), skarpsill i Skagerak och Kattegatt och skarpsill i Östersjön.

Fiske på kustkvoten får bedrivas med mindre vadredskap eller med passiva redskap. I Östersjön får det även bedrivas med trål av fiskebåtar som är under 12 meter och i Bottenhavet med trål av fiskebåtar som är under 15 meter långa. De största kustkvoterna är sill i östra Östersjön och sill i Bottenhavet och Bottenviken.

Fisket på den pelagiska kustkvoten i Bottenhavet och Bottenviken utförs av tre helt olika grupper av fiskebåtar. Dels de trålare som också trålar siklöja, en grupp med mindre trålare med bas i fiskelägen vid Bottenhavets kust samt ett stort antal mindre båtar som fiskar med garn (skötar).

Flertalet av de båtar som fångar och landar några större mängder strömming är siklöjetrålare hemmahörande i fiskedistrikt i Norrbotten såsom HA, LÅ och PÅ. Båtar hemmahörande längre söderut har fiskedistrikt som ÖK, SL, HL och HND.

Strömmingen fiskas till konsumtion, antingen färsk eller i form av surströmming. Många av fiskeriföretagen fiskar också lax och sik med fällor. I det fisket används mycket små båtar.

HL 3 Thule. Bild: Vilda Fisken/Rederiet Rönnskär AB

Landningar av strömming från Bottenviken och Bottenhavet 2019, båt, ton, ägare, hemmahamn

  1. HND 4 Johlin V, 110, Bondhamns Fisk AB (Hans Frölander), Bondhamn
  2. PÅ 16 Brottsjö, 98, Perssons Löjrom AB (Persson), Piteå
  3. HA 89 Uddvik, 49, Lindbloms Fisk AB, Storön
  4. HL 3 Thule, 42, Rederiet Rönnskär AB (Karl Åke Wallin), Stocka/Rönnskär
  5. HA 30 Vilma, 36, Guldhaven Pelagiska AB (Bodlund & Karlsson), Kalix/Storön
  6. ÖK 1 Klara, 35, Jonny Sjöblom, Örnsköldsvik/Skeppsmalen
  7. PÅ 34 Polaric, 31, Renö Fisk AB (Persson), Piteå
  8. LÅ 1 Tärnö, 26, Gunnar Nilsson, Sören/Luleå
  9. LÅ 18 Nova, 25, Sundströms Fiske AB, Luleå/Lövskär
  10. HA 24 Lutskär, 24, Kjell Strömbäck, Kalix-Nyborg
  11. GE 1, 21, Lars-Ivan Hållstrand, Hästskär
  12. GE 57, 18, Anders Bergman, Norrsundet
  13. SL 1 Dagny, 17, Peter Nordin, Sundsvall/Juniskär
  14. HL 79 Ingrid, 16,
  15. HND 18 Andreanna, 16, Höga Kusten Fisk AB (fam. Edlund), Norrfällsviken
  16. GE 20, 16, Dennis Bergman, Norrsundet
  17. ÖK 25 Mary, 13, Mika Pastinen, Husum
  18. PÅ 1 Räbben, 13, Roland Karlsson Fiske i Piteå AB, Piteå
  19. HA 64 Svallgrund, 12, Roger Andersson, Storön
  20. HA 18 Rebecka, 12, Allan Lutström, Nikkala
  21. ÖK 2, 12, Lars-Göran Lindström, Arnäsvall/Skagshamn
  22. HND 5, 10, Roger Edlund, Norrfällsviken

En del av företagen och yrkesfiskarna tillverkar egen surströmming. Det gäller exempelvis Lars-Ivan Hållstrand och Guldhaven Pelagiska. Bondhamns Fisk levererar huvuddelen av sin strömming till Oskars Surströmming.

Många av siklöjefiskarna och strömmingsfiskarna i Norrbotten (exempelvis Ingvar Lerdin, Kjell Strömbäck och Karl Jan Holm) är också delägare i BD Fisk AB som har totalt 28 delägare. BD Fisk AB tillverkar också surströmming.

Källor till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten, Skeppslistan, proff.se och allabolag.se

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/02/18/pelagiskt-kustfiske-i-bottenhavet-och-bottenviken-landningar-2019/feed/ 0 19109