Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Fri, 28 Jul 2017 06:39:27 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.8 58307483 HKPO mot förslaget om fler skyddade områden i Kattegatt http://fiske.zaramis.se/2017/07/28/hkpo-mot-forslaget-om-fler-skyddade-omraden-i-kattegatt/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/28/hkpo-mot-forslaget-om-fler-skyddade-omraden-i-kattegatt/#respond Fri, 28 Jul 2017 06:39:27 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10803 Läs mer...]]> Sveriges Fiskares PO (SFPO) är mot fler skyddade områden i Kattegatt och mycket kritiska mot Havs- och vattenmyndighetens (HaV) hantering av frågan. SFPO är inte ensamma om att vara kritiska utan även Havs- och Kustfiskarnas PO är starkt kritiska. Även de riktar stark kritik mot HaV:s hantering av frågan:

Remissen från Havs och vattenmyndigheten anammar i det stora hela den hemställan som Länsstyrelsen Halland lämnat in till myndigheten. Dessvärre tvingas vi än en gång konstatera, att yrkesfiskets intressen väger lätt så snart de kopplas samman med miljöaspekter. Mot bakgrund av alla andra åtgärder mot fisket som vidtagits och som vi noterat är under utredning, kan vi inte längre undgå känslan av att det främsta målet inte tycks vara att bevara miljövärden, utan framför allt att bli av med fiskerinäringen. Miljötänket har gått helt överstyr när det gäller yrkesfisket i havet och snart sagt vilka som helst bevekelsegrunder hänvisas till – alltid finns det någon reglering som passar in som kan begränsa ett fiske.

HKPO:s förslag, vilka har framförts under processens gång, menar vi har varit mycket rimliga och borde därför kunnat beaktas mera. Trots allt är det HaV som fattar beslut om fiskeregleringar, och vi hade förväntat oss att myndigheten även skulle väga in fiskets intressen i sammanhanget. Viktigt att påpeka är att halländska fiskare inte har motsatt sig ett trålförbud på hårdbottnar, tvärtom har de sedan länge frivilligt använt mer skonsamma trålredskap som inte kan brukas på känsliga rev. I enlighet med detta har vi föreslagit en skärpning av redskapskravet som kan tillåta ett fiske i intilliggande områden. Som förslaget nu ligger tillkommer, utöver N2000-områdena, en buffertzon på 120 m som är avstängd för trålning.

Andra förslag från HKPO är angivna i remissen och i våra tidigare skrivelser till HaV och Ls Halland, såsom en korridor mellan Stora Middelgrund och Röde Bank samt en justering av gränserna vid Lilla Middelgrund, samt att tillåta garnfiske med pingers. Därför saknas anledning till att här i detalj upprepa förslag som HaV och Ls Halland i och med remissen har förkastat. Men trots allt kan Sverige inte ensidigt införa fiskeregleringar i områdena utan en uppgörelse med Danmark, så vår förhoppning står nu till att Sverige i förhandlingarna tvingas ta större hänsyn till de danska fisket än vad myndigheterna nu har visat det svenska

I länsstyrelsens bevarandeplaner för områdena pekas fiske ut som ett av hoten mot bevarandevärdena. Argument som bland annat används i hemställan för att beskriva skador av trålning är, ”ett stort uttag av fisk, risk för spökfiske av förlorade trålar, att arter skadas fysiskt och bifångster av arter som stor kammussla, olika tagghudingar, sjöpennor med flera arter”. Nätfiske går inte heller klar, då det anses medföra ett stort uttag av fisk och risk för spökfiske, och är en risk för sjöfågel, tumlare och säl.

Alla dessa argument staplas på varandra i försök att stoppa yrkesfisket i allt fler havsområden. Fiskestängda områden i södra och mellersta Kattegatt, tillkomna till skydd för torskens återhämtning (en tillfällig åtgärd som fisket i Halland har ställt upp på), utsätts för ihärdiga försök till att permanenta stängningarna, när nu behovet av skydd för torsken har minskat. Myndigheter, länsstyrelser, olika miljöorganisationer, snart sagt alla bedriver kampanjer för att ändra områdenas status – till naturreservat, eller till vad som helst som kan förhindra ett framtida fiske.

Det är uppenbart i all miljöretorik att siktet främst är inställt på att stoppa bottentrålningen, något som överlag beskrivs som ett väldigt stort bekymmer, oavsett var fisket bedrivs. Det har blivit till ett mantra, som mekaniskt upprepas. Dock redovisas inga trovärdiga belägg för att bottentrålning med dagens redskap skulle ha en så stor påverkan på bottenmiljön att det inte i många områden kan accepteras. SLU:s olika utvärderingar av fiskefria och fiskade områden i Halland och Bohuslän bekräftar den bilden. I England har det under senare år gjorts en ambitiös undersökning som visar att bottentrålning mycket väl kan bedrivas också i marina skyddade områden.

Men – det är inte bara trålare som drabbas av ibland svårförståeliga, rigida miljöhänsyn, utan även övriga småskaliga fisken. Av det halländska garnfisket återstår nu endast en spillra. Allt fler begränsningar i fisket har införts och i likhet med de som införts för trålfisket är restriktionerna många gånger till ingen nytta och t o m kontraproduktiva, men besluten går trots det inte att förändra. Garnfisket har traditionellt varit en väsentlig del av yrkesfisket i Halland och en enklare väg in för nyetablering, så det hela är mycket sorgligt.

Vi menar att det är hög tid att det tas ett helhetsgrepp över vad som sker i Kattegatt. Fisket står helt ensamt mot ett koppel av miljöaktivister i acceleration. Det är många aktörer som bara jagar för att ta ännu en ”miljöskalp” av fisket. Vissa organisationer lever professionellt av aktivismen och har ett stort egenintresse av att misskreditera yrkesfisket, vill gärna vårda den gamla bilden av fisket som miljömarodör och bortser helt från den utveckling som ägt rum det senaste decenniet, både av fiskets omfång och anpassning av redskapen.

Den negativa kampanjen har varit skadlig för inte bara fiskets bedrivande och för nyetableringen i näringen, utan även minskat på efterfrågan av viss svenskfångad fisk. Fisket är tacksamt att utnyttja på det här viset, då det av naturliga skäl är svårt för vanligt folk att själva göra en bedömning. Hade lika mycket pengar, omsorg, debattlusta använts för att annonsera ut om alla skadliga utsläpp som haven tvingas ta emot – så kanske vi idag hade nått längre med att vända på utvecklingen mot ett friskare hav. Det ska erkännas att en viss yrvakenhet i frågan har kunnat märkas den senaste tiden i att uppmärksamma de allra största miljöproblemen som utsläppen utgör. Men ännu så länge är det lilla, kvarvarande svenska fisket ändå miljöboven nummer ett hos många som i olika former lever av miljöstämplingar.

Det blir allt svårare för fisket att skilja på det som förs fram av olika aktörer när det kommer till miljö/fiskefrågor. Fiskerinäringen ses uppenbarligen (till skillnad mot miljörörelserna), enbart som ett särintresse. Ändå ska sägas att fisket inte är emot fiskeregleringar till skydd för miljön i havet, bara de är välgrundade. Så är tyvärr inte alltid fallet idag.

Regeringen gav helt nyligen en eloge till sig själv i ett pressmeddelande, och skriver att Sverige på bara ett år har gått från 6,7 till 13,6 procent skyddad havsmiljö, samt konstaterar nöjt ”Sverige har därmed med råge nått målet på 10 procent”. Ändå är faktiskt de uppnådda 13,6 procenten en stor underdrift. I verkligheten är det betydligt mer än så, fast skydden har andra beteckningar. Vi bedömer att för hallandsfiskets del är i Kattegatt mellan 45-80 procent stängt för fiske (olika perioder och fisken under året). Förutom de marina skyddade områdena handlar det om trålgränser, fiskefria områden, semi-stängda områden, buffertzon, havsdjup m m. Utöver detta finns det också havsområden som har ett naturligt skydd mot fiske.

När vi ändå är igång om havsmiljöfrågorna så bör det nämnas att HaV har regeringens uppdrag till att ta fram förslag till statliga havsplaner. Kustkommuner, regioner med flera har deltagit i diskussionerna. Också yrkesfisket har medverkat och förskräcktes av planerna i det initiala diskussionsunderlaget, då ännu fler områden av det svenska Kattegatt var grönmärkt. En märkning som innebär att det öppnas upp för ytterligare begränsningar av fisket i framtiden.

De framlagda havsplanerna visar på att yrkesfisket inte prioriteras i sammanhanget. Från vår sida är det angeläget att poängtera – för att behålla ett levande kustfiske räcker det inte med plats för några nät och burar här och var. Om fisket i framtiden ska vara en näring som kan medverka till livsmedelsförsörjningen och bidra till arbetstillfällen i kustregionerna, behöver det alltmer krympande svenska yrkesfisket istället ha möjligheter som kan utveckla näringen – inte avveckla den.

Att ersätta svenskfångad fisk och skaldjur med mer importerad måste vara den sämsta lösningen. Så som fisket i omvärlden ser ut idag är den sannolikt inte är fiskad under samma hårda reglering och med de skonsamma och selektiva redskap som svenska fiskare använder – ett område där Sverige leder utvecklingen och därför skulle kunna tjäna som en viktig måttstock i framtiden. Värt att beakta är att det halländska fisket i alla delar även är ett kustnära, småskaligt fiske.

Slutligen, för att mer konkret återgå till remissen:

HKPO:s tidigare föreslag om vissa justeringar av koordinater, en korridor mellan stora Middelgrund och Röde Bank, samt förslagen beträffande garnfisket står kvar.

Remissens förslag om helt fiskefria zoner i delar av Fladen, Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde Bank anser vi ska utgå och ett burfiske och krokfiske ska tillåtas i områdena. Det är illa nog för det allra mest småskaliga fisket att garnfisket är stoppat i allt fler områden. Först var det trålarna som angreps, sedan garnfisket, och nu är det tydligen burfisket som ska begränsas. Som en luttrad fiskare uttrycker saken ”Sverige har en av Europas längsta kuster, den minsta fiskeflottan – men verkar ha de största problemen!

HaV föreslår att fiskare som bedriver fiske i områdena ska ha en AIS. Vi förutsätter att kravet i så fall även omfattar fritidsfisket, vars närvaro är minst lika problematisk och mycket väl kan bestå av ett större antal båtar än yrkesfiskets. I remissen föreslås att kartornas rundade koordinater (Ls) ersätts med en koordinat resulterande i en spetsig avgränsning. Syftet anges vara att minska på antalet koordinater som ska finnas i en tabell. Vi är emot att detta ändras, men skulle kunna acceptera att rundningen skärs av så att det endast blir frågan om två koordinater. Så som trålningen bedrivs och med de avancerade instrument som finns idag, anser vi att buffertzonerna utan vidare kan halveras – från 120 m till 60 m. Områdena är enligt länsstyrelsen skyddsvärda på grund av den unika miljö som finns där – en miljö som uppenbarligen har frodats trots att ett fiske under många år har bedrivits i området.

Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation, Tommy Lang ordförande

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/28/hkpo-mot-forslaget-om-fler-skyddade-omraden-i-kattegatt/feed/ 0 10803
Splitter ny trålare i Lysekil http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/splitter-ny-tralare-i-lysekil/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/splitter-ny-tralare-i-lysekil/#respond Thu, 27 Jul 2017 10:11:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10798 Läs mer...]]> LL 91 Fisk & Skaldjur AB var under 2016 ett av Sveriges mest lönsamma demersala fiskeriföretag med kräftfiske som huvudsaklig inriktning. Kräftfisket bedrevs med bur och vid sidan av kräftfisket med bedrevs garnfiske på sill, makrill och torsk såväl som dörjfiske på makrill och snörpvadsfiske med ljus efter skarpsill. Ägare av LL 91 Fisk & Skaldjur är familjen Upper.

S 45 Sønderstrand, numera LL 91 Kristina. Bild: Trygve Eriksen

S 45 Sønderstrand, numera LL 91 Kristina. Bild: Trygve Eriksen

Nu har företaget investerat i en ny båt då den nästa splitter nya S 45 Sønderstrand som köpts från det danska företaget Gitte Henning A/S. Köpet genomfördes redan i april och registrerades i maj. Sønderstrand byggdes på Bredgaard Bådeværft ApS i Sakskøbing, Danmark, år 2016 i plast (inte i stål som Lysekils-Posten och Terje W. Fredh fått för sig). Den levererades så sent som i september 2016 till det danska företaget så i praktiken handlar det om en splitter ny trålare.

Båten som numera heter LL 91 Kristina är på 85 bruttoton och cirka 16 meter lång. Den är tänkt att användas både för trålfiske och burfiske efter kräftorOm den också ska användas i snörpvadsfisket på skarpsill är oklart. Motorn är på 221 kW. Köpet är det första köpet av en splitter ny båt (visserligen köpt begagnad, men den är bara mindre än ett år gammal) inom det demersala fisket efter att årsvisa individuella demersala fiskemöjligheter infördes.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

PS. Sønderstrand har i och med att båten numera finns i Lysekil följt efter den europeiska stören som fångades av S 45 Sønderstrand och som sedan hittades död i Lysekils hamn.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/splitter-ny-tralare-i-lysekil/feed/ 0 10798
Månadens fisk – rödspätta http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/manadens-fisk-rodspatta/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/manadens-fisk-rodspatta/#respond Thu, 27 Jul 2017 06:56:13 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10792 Läs mer...]]> Rödspättan är kanske den mesta kända plattfisken i Sverige. Av forskare och andra akademiker samt från myndighetshåll kallas den ibland rödspotta. Jag har aldrig hört nån annan kalla den nåt annat än spätta eller rödspätta. Den har små, tunna fjäll och små benknölar i en båge bakom ögonen. Munnen är liten. Färgen varierar efter bottenförhållandet. Rödspättor kan vara enkelt bruna medan andra har klara orange fläckar. Undersidan är vit. Rödspättan kan väga upp till 7 kg och bli 100 cm lång. Vanlig vikt på rödspätta i svenska vatten är 0,3-0,6 kg.

Rödspätta

Rödspätta. Bild: Wilhelm von Wright

Rödspättan lever på mjuka bottnar på mellan 20-200 meters djup. Under sommaren förekommer den på grundare bottnar men under vintern vandrar den ut på något djupare vatten. Dess föda består av snäckor, kräftdjur, borstmaskar, musslor och små fiskar som den främst fångar på grunt vatten nattetid. Under dagarna ligger den oftast begravd i bottenmaterialet.

Vanlig i Nordsjön, utefter kusterna i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön, upp t.o.m. Gotland.

Lekperioden är november-april. I Nordsjön under januari till april, i Barents hav under mars till maj; i Östersjön kan lekperioden sträcka sig ända från oktober till mars, om vattnet är tillräckligt salt för lek (minst 10–12 ‰). Honan lägger mellan 50 000 och 500 000 ägg. Dessa kläcks efter 10–20 dagar. Larverna är till en början pelagiska och simmar som vanliga fiskar med buken neråt, men vid en ålder av omkring 1–2 månader börjar vänstra ögat vandra åt höger, och de börjar simma med vänstra sidan neråt. Strax därefter söker de sig till botten på grunt vatten. Då mörknar också högersidan, medan vänstersidan blir färglös. Hanarna blir könsmogna vid 2–4 års ålder, honorna vid 3–4 år. Längre norrut inträffar könsmognaden senare.

Fisket sker med trål, snurrevad och garn och rödspättan tillhör de viktigare kommersiella arterna. Trots det så landas bara en mindre del av den kvot rödspätta som fiskare har tillgång till i Sverige. De flesta år handlar det om mindre än hälften. Detta beror på att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att fiska rödspätta i svenska vatten utan att också få torsk. Kvoten på torsk är så liten att den inte räcker till och därför bedrivs bar ett mycket litet riktat fiske på rödspätta. En båt står för en tredjedel av landningarna, det är GG 181 Västerland, den enda båt som fiskar med snurrevad, ett redskap som är speciellt lämpat för fiske efter plattfiske. Rödspätta fiskas året runt, men anses vara bäst under sommar och höst.

De totala landningarna av rödspätta i Östersjön har minskat sedan år 2009 från cirka 1 226 ton till omkring 427 ton 2015. Fisket sker främst i Arkonabassängen (väster om Bornholm) och Bornholmsbassängen (öster om Bornholm) och utförs med trål och nät. Fisket domineras av Danmark som stod för 50 procent av de totala landningarna 2015. Sveriges andel utgjorde sex procent år 2015. För svensk del fångas mest rödspätta i Ices-område 24 (väster om Bornholm) och 25 (öster om Bornholm) och det gäller även andra länders fiske efter rödspätta. Mycket rödspätta fånga som bifångst i kustnära trålfiske efter torsk.

Baserat på trender i lekbiomassan, fiskeridödlighet och rekrytering anser Internationella Havsforskningsrådet (ICES) att beståndet av rödspätta i Östersjön är i ett mycket bra tillstånd.

Även i Kattegatt, Bälthavet och Öresund dominerar danska fiskare rödspättefisket. Svenska yrkesfiskare fångar rödspätta i huvudsak i Kattegatt och i Öresund. I början av 1970-talet landades mellan cirka 12 000 och 18 000 ton sammanlagt i de tre områdena. Därefter har landningarna minskat kraftigt för att återigen öka fram till 2001 då den totala landningen var cirka 4 000 ton. År 2015 landades cirka 2 700 ton varav Sveriges andel var 190 ton. Fisket i Öresund bedrivs huvudsakligen med garn, i övrigt dominerar trål och snurrevad. En stor del av rödspättelandningarna i Kattegatt utgörs av bifångst i kräftfiske.

I Kattegatt är tillståndet för rödspättebeståndet gott precis som i Östersjön och lekbeståndet har ökat kraftigt under senare år.

Nordsjön fiskas rödspätta huvudsakligen av nederländska, brittiska och danska bomtrålsfartyg, medan fisket i Skagerak helt domineras av danskt fiske. År 2015 landade Sverige nästan 274 ton rödspätta från Skagerak och den totala landningen var 9 804 ton. Svensk landning av rödspätta från Nordsjön var 7 ton år 2015 och den totala landningen 74 807 ton. Eftersom maskstorleken i bomtrålar är anpassad till tunga medför det stora utkast av ung rödspätta. Mer än en tredjedel av all fångad rödspätta (134 875 ton) kastades tillbaka 2015.

Tillståndet för rödspättan i Nordsjön och Skagerak är braLekbiomassan är den högsta som uppmätts sedan mätningarnas start 1957. Samtliga indikatorer på beståndets storlek och fisketryck inom ICES bedömning är på en godkänd nivå, men ICES påpekar dock att det finns lokala bestånd av rödspätta i östra Skagerrak som inte kan bedömas separat från de västra beståndet i Skagerrak som blandar sig med Nordsjöbeståndet.

Med tanke på att rödspättebeståndet är i mycket bra skick och att svensk yrkesfiskare bara fiskar en del av kvoten så finns det utrymme för ett ökat fiske på rödspätta. För att det ska vara möjligt krävs sannolikt att en trål som kan skilja rundfisk och plattfiske används. En sådan trål har utvecklats av fiskebåten GG 840 Svanen för fisk av rödtunga och det pågår för närvarande tester för att se om den fungerar bra även för rödspättefiske. Om fler svenska båtar skulle börja fiska med snurrevad skulle det sannolikt också var ett sätt att fånga mer rödspätta utan att torskkvoten eller vitlingkvoten skulle ställa till det.

Omfattningen av fritidsfisket efter rödspätta är okänd men 2013 togs i Sverige enligt en enkätundersökning utförd av Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån 172 ton plattfisk i mellersta Östersjön, 5 ton i Södra Östersjön, 34 ton i Öresund, 39 ton i Kattegatt och 22 ton i Skagerrak. En minoritet av detta togs med handredskap och hur stor del som utgörs av rödspätta är oklart.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/27/manadens-fisk-rodspatta/feed/ 0 10792
Landningar och lönsamhet – fiskfisket http://fiske.zaramis.se/2017/07/26/landningar-och-lonsamhet-fiskfisket/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/26/landningar-och-lonsamhet-fiskfisket/#respond Wed, 26 Jul 2017 07:03:28 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10769 Läs mer...]]> Inlägg nr 4 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Fiskfisket kan sägas bestå av två olika fisken, fiskfisket på många olika arter i Västerhavet och det riktade torskfisket i Östersjön. Fisk fångas också som bifångst i räk- och kräftfisket och det ingår i landningarna. För båtar som landat mer än 15 ton räka eller kräfta är det angivet att båten också ägnar sig åt sådant fiske. Västerhavet är Kattegatt, Skagerak och Nordsjön.

Ett par båtar landar mer än 15 ton fisk sammanlagt men inte 15 ton av någon enskild art. I vissa fall, när de fiskar på okvoterade arter eller väldigt många arter så har jag inga kompletta siffror, men företagen finns med i genomgången av företag. Det gäller exempelvis GG 840 Svanen och Svanen Fiskeri AB. Om de aktuella båtarna inte är ägda av aktiebolag syns de inte i genomgången. Endast för aktiebolag är siffror tillgängliga när det gäller lönsamhet. Enskilda firmor, handelsbolag och partrederier redovisas inte.

Torsklandningar Västerhavet, namn, ton, ägare

GG 150 Älvsborg, 111, Ganefjord med flera
GG 201 Bravik, 105, Bravik Fiske AB
GG 181 Västerland, 63, Västerland AB, räkfiske
GG 500 Vingaskär, 53, Vingaskär Fiskeri AB, pelagiskt fiske
GG 562 Randi, 44, Randi Fiskeri AB (båten såld)
GG 56 Gottskär, 26, Hagberg & Hansson Fiske AB, kräftfiske
GG 73 Ingun, 23, Fiskeri AB Ingun, räkfiske
GG 32 Tristan, 17, Fiskebåten Rossö HB och Svanen Fiskeri AB, kräftfiske
GG 707 Arkö, 17, Arkö Fiske AB, räkfiske
GG 173 Vingafjord, 16, Vingafjord Fiskeri AB, räkfiske
GG 146 Solvåg, 15, Axelsson
GG 184 Ragna, 15, Thörning
GG 410 Valöskär, 15, Valöskär AB, räkfiske
GG 740 Norrland, 15, Johannisson
LL 677 Ocean, 15, Hartvigsson

GG 150 Älvsborg och GG 201 Bravik som främst är inriktade på fiskfiske återfinns större delen av året i Nordsjön och Skagerak utanför Jylland. Basen för fisket är ofta Hanstholm. GG 146 Solvåg, GG 184 Ragna och GG 740 Norrland är garnbåtar.

Torsklandningar Öresund, namn, ton, ägare

LA 71 Tacitus, 80, Carlsson
MÖ 67 Risör, 76, Ripmas Fiskeri AB
LA 338 Äran, 53, HB Missanas
MÖ 62 Louise, 39, Pålsson
MÖ 35 Sjollen, 29, HB Sjollen, pelagiskt fiske
LA 6 Helga, 24, Isaksson
MÖ 165 Ankie, 19, Hansen
MÖ 178, 18, Bengtsson
HG 34 Anna, 15, Jansson, pelagiskt fiske
HG 60 Crisma, 15, Celander

Båtarna som fiskar i Öresund är garnbåtar då trålning är förbjudet.

Torsklandningar Östersjön, namn, ton, ägare

KR 58 Arcona, 520, Blomberg
SIN 59 Kungsö, 461, Kungsö AB
KA 250 Almy West, 404, Almy West AB
VG 106 Theseus, 399, HB VG 106 Theseus
KA 156 Karlsö, 384, F/F Karlsö AB
GG 44 Runavik, 351, Bryngeld Fiskeri AB
TG 12 Rönnskär I, 337, AB Lundahl & Lundahl
KR 191 Mindy, 331, Mikael Öhlunds Fiske AB
VG 95 Stjärnvik, 324, Johansson, kräftfiske
KA 15 Tallona, 304, Tallona AB
SIN 17 Ymer, 220, Henriksson
SIN 37 Linzy, 152, Haraldsson
GG 562 Randi, 135, Randi Fiskeri AB (båten såld)
SIN 53 Gerd, 90, HB Ölandia
SG 21 Sillesund, 76, Svensson
SIN 77 Falken, 76, DE Fiske AB, pelagiskt
TG 32 Anita, 71, Bergström
VY 15 Jane, 71, Klingvall
GG 359 Westerö, 62, Larsson, pelagiskt fiske
SIN 5 Pondus, 53, Paulsen
TG 2 Bikini II, 43, Bengtsson
VY 183 Anne-Rita, 40, Nordin
YD 20 Skarvik III, 38, Andersson
SG 52 Stjärnan, 37, Nilsson
GG 500 Vingaskör, 36, Vingaskär Fiskeri AB, pelagiskt fiske
GG 370 Mercy, 34, Olofsson, pelagiskt fiske
SG 35 Bokö, 33, Nilsson
YD 177 Isabella, 31, Mattisson
TG 10 Lindha, 30, Linde
SG 60 Wilma, 29, Wallin
SIN 60 Mia, 29, Persson
SG 93 Mariann, 25, HB Nilsson & Co FF Björn
VG 24 Marie, 23, Johansson, kräftfiske
VY 29 Kristina, 23, Christiansson
TG 6 Sanna, 21, Engdahl
SG 8 Star, 19, Nilsson
VG 117 Kungsvik, 18, Karlsson, kräftfiske
YD 36 Marie, Wallin
SG 85 Serrana, 17, Persson
SG 30 Beltana, 16, Nordgren

Båtarn från Listerlandet (SG-registrerade) är främst båtar som fiskar med backor (långrev) och garn. Andra båtar med hemmahamn i Östersjön (SIN, TG, VY, YD) och mindre landningar är i allmänhet också garnbåtar.

Rödspättelandningar Västerhavet, namn, ton, ägare

GG 181 Västerland, 124, Västerland AB, räkfiske
GG 150 Älvsborg, 36, Ganefjord med flera
VG 117 Kungsvik, 25, Karlsson, kräftfiske

GG 181 Västerland är den enda båt i Sverige som fiskar med snurrevad som komplement till bottentrålning.

De företag som främst fiskar torsk i Östersjön har en klart sämre lönsamhet än de som ägnar sig åt fiskfiske i Västerhavet. De som främst fiskar räka, men också landar större mängder fisk som i stor utsträckning tas som bifångst i räkfisket verkar vara de mest lönsamma. Fokus på en enda art, med undantag av räka, tycks generellt ge sämre lönsamhet liksom fokus på enbart fiskfiske. Sannolikt är torskfisket i Öresund mer lönsamt än torskfisket i egentliga Östersjön, men det är svårt att veta då nästan alla fiskeriföretag som fiskar i Öresund är enskilda firmor och handelsbolag.

Fiskfiskeföretag, vinstmarginal 2016

Nicklasson Fiskeri AB, 65% (2015), fiskfiske, Tyskland
August Fiskeri AB, 51%, räk- och fiskfiske, Danmark
SD 437 i Edsvik AB, 35%, räk-, fisk- och kräftfiske
Arkö Fiske AB, 29%, räk- och fiskfiske
Vingafjord Fiskeri AB, 28%, räk- och fiskfiske
Sandefjord Fiske AB, 25% (2015), räk- och fiskfiske
Vingaskär Fiskeri AB, 22%, fisk- och torskfiske, även pelagiskt
Fiskeri AB Ingun, 21%, räk- och fiskfiske
Svanen Fiskeri AB, 19%, kräft- och fiskfiske, även pelagiskt
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, kräft-, fisk- och räkfiske
Västerland AB, 16%, fisk- och räkfiske
Mikael Öhlunds Fiske AB, 16%, torskfiske
Marika Fiskeri AB, 10%, fiskfiske, även pelagiskt
Ripmas Fiskeri AB, 10%, torskfiske
AB Lundahl & Lundahl, 10%, torskfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Vera Fiske AB, 9%, även pelagiskt
Bryngeld Fiskeri AB, 8%, torskfiske, även pelagiskt
F/F Karlsö AB, 8%, torskfiske
Bravik Fiskeri AB, 5%, fiskfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Almy West AB, 2%, torskfiske
Pionier Kustfiske AB, 2%, torskfiske
Tallona AB, 0%, torskfiske, även pelagiskt
Kungsö AB, -1%, torskfiske
RA Fisk AB, – 11%, torskfiske
Najaden Fiskeri AS, – 12%, fiskfiske, Norge
Marina av Hönö Fiskeri AB, -24%, kräft- och fiskfiske

Det lönsammaste företaget, Nicklasson Fiskeri AB, bedriver fiske i tyska dotterbolaget Victoria Fischereigesellschaft mbH med NC 315 Victoria. Fisket är inriktat på sej men många andra arter tas som bifångst, däribland torsk och kolja samt olika plattfiskar

August Fiskeri AB och Saron Fiskeri A/S är systerföretag med samma ägare. August Fiskeri hyr ut personal till Saron Fiskeri A/S.

Siffror för Randi Fiskeri AB redovisas inte då de är förvrängda på grund av att båten sålts. För DE Fiske AB som också bedriver pelagiskt fiske finns ännu inga siffror.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,  , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/26/landningar-och-lonsamhet-fiskfisket/feed/ 0 10769
Svenskt riskkapitalbolag går in i laxbranschen http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/svenskt-riskkapitalbolag-gar-in-i-laxbranschen/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/svenskt-riskkapitalbolag-gar-in-i-laxbranschen/#respond Tue, 25 Jul 2017 09:42:05 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10789 Läs mer...]]> Det svenska riskkapitalbolaget (private equity-företaget) Summa Equity AB som har en riskkapitalfond har köpt en majoritet av aktierna i polska laxföretaget Milarex från grundaren Jerzy Malek. Milarex har en laxförädlingsfabrik i Slupsk i Polen. Målsättningen för Summa Equity är att förbereda företaget för en börsintroduktion i Norge. Malek som behållt 25% av företagets aktier kommer att kvarstå i styrelsen vars ordförande ska bli Jon Hindar, tidigare VD i laxodlingsföretaget Cermaq.

Summa Equity har tidigare främst investerat i mindre IT-företag av lite olika slag. De flesta av de som driver Summa Equity har tidigare arbetar för riskkapitalbolagen Altor och Nordic Capital. I styrelsen för Summa Equity sitter Reynir Indahl, Christian Melby, Jenny Keisu, Tommi Unkuri, Johannes Lien och Göran Martin Carstedt. Reynir Indahl och Christan Melby bor och arbetar i Oslo, Carstedt tycks bo i Göteborg trots att han är bilhandlare i Norrland.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/svenskt-riskkapitalbolag-gar-in-i-laxbranschen/feed/ 0 10789
Landningar och lönsamhet – kräftfisket http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/landningar-och-lonsamhet-kraftfisket/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/landningar-och-lonsamhet-kraftfisket/#respond Tue, 25 Jul 2017 05:55:36 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10765 Läs mer...]]> Inlägg nr 3 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Kräftfisket är ett av de viktigaste svenska fiskena. Kräftor fiskas av ett mycket stort antal båtar med bur och trål. Det är båtar från Falkenbergsområdet i söder till Strömstad i norr med en dominans av båtar från Göteborgs- och Varbergsområdena bland de som fiskar mest kräfta. I stort sett alla kräftfiskebåtar landar också fisk. Några få kräftfiskebåtar landar också mer än 15 ton räkor medan ganska många landar mer än 15 ton fisk. Några stycken ägnar sig också åt pelagiskt fiske och ett par båtar från Halland fiskar också torsk i Östersjön och har landningar över 15 ton.

Kräftfiskebåtar landningar, namn, ton, ägare

GG 56 Gottskär, 58, Hagberg & Hansson Fiske AB, fiskfiske
GG 200 Glittfors, 43, Glittfors Fiskeri AB
VG 117 Kungsvik, 32, Karlsson, fiskfiske och torskfiske
GG 32 Tristan, 30, Svanen Fiskeri AB & Fiskebåten Rossö HB, fiskfiske
VG 55 Ingarö, 27, Johansson
VG 104 Tärnan, 25, Nilsson, fiskfiske
VG 24 Marie, 25, Johansson, torskfiske
GG 39 Rossö, 24, Fiskebåten Rossö HB, fiskfiske och pelagiskt fiske
GG 210 Vera C, 24, Fiskeri AB Ginneton
GG 773 Signora, 23, Signora Fiskeri AB
GG 964 Lagun, 23, Hagberg & Hansson Fiske AB
GG 208 Ganthi, 22, Ahlström
GG 840 Svanen, 22, Svanen Fiskeri AB, fiskfiske och pelagiskt fiske
GG 560 Osprey, 22, Ottosson
LL 91 Kristina, 22, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, pelagiskt fiske
SD 401 Fredrika, 22, Havstens Fiskelag AB
VG 2 Kontiki, 22, Börjesson
GG 21 Zentha, 20, Zentha i Rönnäng AB
VG 95 Stjärnvik, 20, Johansson, torskfiske
LL 25 Mitina, 19, Wennerberg
VG 97 Tärno, 19, Börjesson, fiskfiske
FG 31 Lyngskär, 18, Johansson
VG 392 Strannefjord, 18, bytte ägare till Hagberg & Hansson Fiske AB, i slutet av 2016 och blev GG 892 Strannefjord, räkfiske och fiskfiske
SD 437 Viken, 18, SD 437 i Edsvik AB, räkfiske och fiskfiske
SD 526 Strandö, 18, Nilsson
GG 1 Grimskär, 17, Grahn & Lundberg AB
GG 70 Marie, 17, Astrid Fiske AB, hyrs ut till Göte Lundgren
LL 110 Klingerö, 17, Brorsson
VG 350 Althea, 17, Andersson
VG 37 Ganler, 17, Svahn
FG 96 Cindy Vester, 16, Johansson
VG 29 Christina, 16, AB VG 29 Christina
SD 451 Ferder 3, 15, SD 451 Ferder AB
SD 562 Kragerö, 15, Sixtensson

När det gäller lönsamhet så ligger större förtag ihop med de som också fiskar pelagiskt i topp. Det är troligen det pelagiska fisket som drar upp lönsamheten, men i vissa fall kan det också vara att båten har en egen specialnisch. Det senare gäller exempelvis Svanen Fiskeri AB och GG 840 Svanen som delvis är specialinriktade på rödtungefiske och landar hälften av det som landas i Sverige. De som landar mindre mängder kräfta har i allmänhet sämre lönsamhet än de större företagen.

Kräftfiskeföretag, vinstmarginal 2016

Astrid Fiske AB, 48%, pelagiskt i Danmark
Fiskeri AB Ginneton, 37%, även pelagiskt
SD 437 i Edsvik AB, 35%, räk- och fiskfiske
Signora Fiskeri AB, 35%
LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 34%, även pelagiskt
SD 451 Ferder AB, 24%,
Svanen Fiskeri AB, 19%, fiskfiske, även pelagiskt
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, fisk- och räkfiske
Havstens Fiskelag AB, 17%
Glittfors Fiskeri AB, 16%
Grahn & Lundberg AB, 14%
AB VG 29 Christina AB, 14%
Fiskerederiet Fylgia AB, 13%, räkfiske
Västanfisk AB, 3%
ResöRan AB, -7%, räkfiske
LL 12 Fiske AB, -8%
Marina av Hönö Fiskeri AB, -24%, fiskfiske
Zentha i Rönnäng AB, -32%

Västanfisk AB ägs av Morgan och Johannes Ahlström som också äger båten GG 208 Ganthi. Under 2016 var bolaget ett dotterbolag till faderns Fiskeri AB Ganthi, men det senare bolaget är under avveckling genom konkurs.

Flera företag äger mer än en båt, det gäller Astrid Fiske AB, Fiskeri AB Ginneton, Hagberg & Hansson Fiske AB och LL 91 Fisk & Skaldjur AB. Astrid Fiske AB och Fiskeri AB Ginneton är storföretag i fiskeribranschen och Astrid Fiske AB bedriver också fiskindustrier.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/25/landningar-och-lonsamhet-kraftfisket/feed/ 0 10765
Danskt tjuvfiske i Öresund http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/danskt-tjuvfiske-i-oresund/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/danskt-tjuvfiske-i-oresund/#respond Mon, 24 Jul 2017 11:35:38 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10786 Läs mer...]]> Det är välkänt sen decennier att danska fiskare från Nordsjälland tjuvfiskar i Öresund med trål. Sen 1931 är trålfiske förbjudet i Öresund men danska fiskare fiskar trots det med trål. De gör det på nätterna och andra tider när risken för upptäckt är liten. Förfarandet är välkänt bland fiskare i både Danmark och Sverige. I år har Öresundsakvariet i Danmark rapporterat att de sett danska trålare även på dagtid.

Att det skulle röra sig om stora trålare som Kristian Vedel Christiansen från Öresundsakvariet hävdar är dock nonsens. Det handlar om små trålare som kan vara lika små som garnbåtar men ofta är något större.

Att jämföra med skogsavverkning som Vedel Christiansen är inte helt orimligt, men egentligen är det mer likt plöjning inom jordbruket. En plöjd åker är ungefär detsamma som en bottentrålad botten. Livet förändras och det kan medföra färre arter, men det behöver inte medföra mindre liv i området för det. Det kan bli fler individer av de arter som finns kvar.

För fisken som sådan har det dock ingen betydelse om den fångas med garn eller trål. Fiskas det för mycket så minskar mängden fisk oavsett vilken metod som används.

Och naturligtvis kan Öresund inte göras till ett reservat där fiske helt skulle vara förbjudet. Men rimligt är att trålfisket fortsatt kan vara förbjudet. För det behövs verkligen inget naturreservat.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/danskt-tjuvfiske-i-oresund/feed/ 0 10786
Landningar och lönsamhet – räkfisket http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/landningar-och-lonsamhet-rakfisket/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/landningar-och-lonsamhet-rakfisket/#respond Mon, 24 Jul 2017 06:26:21 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10762 Läs mer...]]> Inlägg nr 2 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

Fisket på nordhavsräka i Skagerak och Nordsjön är ett av de fyra viktigaste demersala fiskena i Sverige. De andra är kräftfisket i Skagerak och Kattegatt, torskfisket i Östersjön och fiskfisket i Skagerak och Nordsjön. Räkfisket har genomsnittligt bättre lönsamhet än torskfisket i Östersjön och fiskfisket.

Många räkfiskebåtar fiskar även kräfta och fisk i Skagerak och Nordsjön och några fiskar också torsk i Östersjön. I genomgången finns samtliga båtar som landat mer än 15 ton räka år 2016. I de fall de landat mer än 15 ton fisk är det angivet att de också ägnar sig åt fiskfiske eller torskfiske och har de landat 15 ton kräfta eller mer så är det också angivet. Torskfisket bedrivs i Östersjön. Fisken kan tas i ett riktat fiske men ofta handlar det om bifångst vid räkfisket.

I räkfisket är en mängd båtar från norra Bohuslän engagerade men Göteborgsområdet dominerar när det gäller mängderna. Ett större fiskfiske är vanligare bland båtarna i Göteborgsområdet än längre norrut. Ju mer räka en båt fiskar ju vanligare är det också att den landar mycket torsk som sannolikt främst fås som bifångst i räkfisket om båten och yrkesfiskaren vill ha den och har kvot för den. Sådan bifångster landas och säljs.

I räkfisket finns också en svenskägd båt i Danmark. Den ingår också i redovisningen.

Räkfiskebåtar landningar 2016, namn, ton, ägare

S 158 Saron, 259, Saron Fiskeri A/S, fiskfiske
GG 707 Arkö, 183, Arkö Fiske AB, fiskfiske
GG 73 Ingun, 166, Fiskeri AB Ingun, fiskfiske
GG 234 Kennedy, 150, Jonas Klingander, fiskfiske
GG 410 Valöskär, 137, Valöskär AB, fiskfiske
LL 628 Atlantic, 123, LL 628 Atlantic AB
LL 207 Nautic, 103, LL 207 Nautic AB
GG 781 Sandefjord, 100, Sandefjord Fiske AB, fiskfiske
GG 173 Vingafjord, 71, Vingafjord Fiskeri AB, fiskfiske
SD 622 Vanguard, 67, SD 622 Vanguard AB
GG 105 Titania, 59, Ivarsson
SD 278 Brattvåg, 54, Wogenius
SD 286 Listerö, 52, Listerö av Grebbestad AB
SD 437 Viken, 52, SD 437 i Edsvik AB, kräftfiske och fiskfiske
SD 62 Theres, 49, Håkansson
SD 623 Dagny, 47, Larsson
SD 248 Axö, 43, Axelsson
GG 181 Västerland, 42, Västerland AB, fiskfiske
SD 416 Nippon, 40, Nippon AB
LL 425 Vikefjord, 34, Bergman
SD 578 Vikingö Nord, 34, SD 578 Vikingö AB
LL 775 Rio, 33, HB LL 775 Rio
SD 511 Eros III, 28, Resö Skaldjur AB
SD 539 Gryning, 27, AB Nordkosters Fisk
SD 262 Carona, 22, ResöRan AB
LL 9 Svartskär, 20, Lysekil AB Fiskebåt LL 9
GG 892 Strannefjord, 15, Hagberg & Hansson Fiske AB, fiskfiske och kräftfiske

Ett par av företagen som redovisas är så små att de båtar de äger inte landar mer än 15 ton av nånting. Kanske inte ens 15 ton totalt. De båtarna är inte med i redovisningen över båtar, men företagen finns med (om de är aktiebolag) för att ge en mer komplett bild.

LL 9 Svartskär är en av de båtar som får fiska i Gullmarsfjorden. Företaget Lysekil AB Fiskebåt LL 9 äger dessutom ytterligare en båt som får göra det. Även Fiskerederiet Fylgia AB har en båt med tillåtelse att fiska i Gullmarsfjorden.

Företag som fiskar mycket räka är i allmänhet mer lönsamma än de mindre företagen. Företag som bara fiskar räka och nästan ingen fisk har sämre lönsamhet i snitt vilket också gäller företag som bara fiskar mindre mängder räka.

Räkfiskeföretag, vinstmarginal 2016

August Fiskeri AB, 51%, fiskfiske, Danmark
Lysekil AB Fiskebåt LL 9, 37%
SD 437 i Edsvik AB, 35%, fisk- och kräftfiske
Arkö Fiske AB, 29%, fiskfiske
Vingafjord Fiskeri AB, 28%, fiskfiske
Sandefjord Fiske AB, 25% (2015), fiskfiske
SD 622 Vanguard AB, 22%, räkfiske
Fiskeri AB Ingun, 21%, fiskfiske
Valöskär AB, 20% (2015), fiskfiske
LL 628 Atlantic AB, 18%,
SD 578 Vikingö AB, 18%
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, kräft- och fiskfiske
Västerland AB, 16%, fiskfiske
Fiskerederiet Fylgia AB, 13%, kräftfiske
Nippon AB, 11%
LL 2017 Nautic AB, 10%
Bröderna Berndtzen AB, 5%
AB Nordkosters Fisk, 5%
Saron Fiskeri A/S, 5%, fiskfiske, Danmark

August Fiskeri AB och Saron Fiskeri A/S är systerföretag med samma ägare. August Fiskeri hyr ut personal till Saron Fiskeri som äger båten S 158 Saron. Var vinsten redovisas bestämmer ägarna.

Bröderna Berndtzen AB ägs av just bröderna med det efternamnet. De äger också HB 775 Rio.

Flera företag äger mer än en båt, det gäller Fiskeri AB Ingun, Valöskär AB, Lysekil AB Fiskebåt LL 9, Arkö Fiske AB, Sandefjord Fiske AB, LL 628 Atlantic AB, Hagberg & Hansson Fiske AB, Västerland AB och LL 2017 Nautic AB. Håkan Wogenius som äger SD 278 Brattskär äger också flera andra fiskebåtar och fiskeföretag tillsammans med sin bror. De ägnar sig bl.a. också åt pelagiskt fiske på kustkvoten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/24/landningar-och-lonsamhet-rakfisket/feed/ 0 10762
Lönsamhet i det demersala fisket http://fiske.zaramis.se/2017/07/23/lonsamhet-i-det-demersala-fisket/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/23/lonsamhet-i-det-demersala-fisket/#respond Sun, 23 Jul 2017 10:40:07 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10759 Läs mer...]]> Inlägg nr 1 av 4 i serien Lönsamhet i det demersala fisket 2017

När det gäller demersalt fiske är det överväldigande antalet fiskeriföretag antingen enskilda firmor eller handelsbolag. Siffror på lönsamhet finns bara offentligt tillgängliga när det gäller aktiebolag.

De flesta företag i det demersala fisket är små och det finns bara en motsvarighet till de stora fiskeriföretagen inom det pelagiska systemet. Det är Nicklasson Fiskeri AB som bedriver demersalt fiske på torsk, sej, kolja med mera i Nordsjön med en tyskflaggad båt ägd av ett tyskt dotterbolag.

Av företagen i det pelagiska systemet är det 5 som också ägnar sig åt demersalt fiske på något sätt. Astrid Fiske AB, Fiskeri AB Ginneton, Fiskebåten Rossö HB, Svanen Fiskeri AB och Bryngeld Fiskeri AB. Tre företag bedriver såväl torsk som sillfiske i Östersjön, endast ett av dem är ett aktiebolag, Tallona AB.

Flera företag på västkusten bedriver pelagiskt fiske på kustkvoten och demersalt fiske, oftast handlar det om kräftfiske med bur och garnfiske efter framförallt torsk.

3 arter dominerar det demersala fisket ekonomiskt, det är räka (nordhavsräka), kräfta (havskräfta) och torsk. Alla båtar och företag som fiskade mer än 15 ton av någon av dessa arter eller rödspätta är medtagen i analysen plus några till som är aktiebolag men inte fiskade så mycket.

Det finns en tendens till att de som fiskar kräftor är lite lönsammare liksom de som fiskar räkor och fisk, bara räkor eller även fiskar pelagiskt. Lönsamheten är generellt låg för de som enbart eller främst fiskar torsk i Östersjön.

De riktade torskfisket bedrivs i Östersjön medan det i Västerhavet handlar om blandat fiske på en lång rad arter, vilket brukar kallas fiskfiske. Torsk är också bifångst som landas vid kräftfiske och räkfiske.

Några av de listade företagen är så små att de båtar de äger inte finns med i de separata inläggen om landningar och lönsamhet i olika fiskesegment. Några större företag har också uteslutits från tabellen då de sålde sina båtar under 2016 vilket gav en extrem vinstmarginal. Ett av dessa företag var Randi Fiskeri AB.

Inkluderade i genomgången är ett svenskägt räkfiskeföretag i Danmark och ett norskt fiskeriföretag som främst sysslar med fiskfiske och har svensk minoritetsägare.

Demersala fiskeriföretag, vinstmarginal 2016

Nicklasson Fiskeri AB, 65% (2015), fiskfiske, Tyskland
Resö Skaldjur AB, 55%, räkfiske
August Fiskeri AB, 51%, räk- och fiskfiske, Danmark
Astrid Fiske AB, 48%, kräftfiske, pelagiskt i Danmark
Fiskeri AB Ginneton, 37%, kräftfiske, även pelagiskt
Lysekil AB Fiskebåt LL 9, 37%, räkfiske
SD 437 i Edsvik AB, 35%, räk-, fisk- och kräftfiske
Signora Fiskeri AB, 35%, kräftfiske
LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 34%, kräft- och pelagiskt fiske
EA Fiske & Fiskeriverksamhet AB, 33%, läppfisk
Arkö Fiske AB, 29%, räk- och fiskfiske
Vingafjord Fiskeri AB, 28%, räk- och fiskfiske
Sandefjord Fiske AB, 25% (2015), räk- och fiskfiske
SD 451 Ferder AB, 24%, kräftfiske
SD 622 Vanguard AB, 22%, räkfiske
Vingaskär Fiskeri AB, 22%, fisk- och torskfiske, även pelagiskt
Fiskeri AB Ingun, 21%, räk- och fiskfiske
Valöskär AB, 20% (2015), räk- och fiskfiske
Svanen Fiskeri AB, 19%, kräft- och fiskfiske, även pelagiskt
LL 628 Atlantic AB, 18%, räkfiske
SD 578 Vikingö AB, 18%, räkfiske
Hagberg & Hansson Fiske AB, 17%, kräft-, fisk- och räkfiske
Havstens Fiskelag AB, 17%, kräftfiske
Västerland AB, 16%, fisk- och räkfiske
Mikael Öhlunds Fiske AB, 16%, torskfiske
Glittfors Fiskeri AB, 16%, kräftfiske
Grahn & Lundberg AB, 14%, kräftfiske
AB VG 29 Christina AB, 14%, kräftfiske
Fiskerederiet Fylgia AB, 13%, kräft- och räkfiske
Nippon AB, 11%, räkfiske
LL 2017 Nautic AB, 10%, räkfiske
Marika Fiskeri AB, 10%, fiskfiske, även pelagiskt
Ripmas Fiskeri AB, 10%, torskfiske
AB Lundahl & Lundahl, 10%, torskfiske
Vera Fiske AB, 9%, även pelagiskt
Bryngeld Fiskeri AB, 8%, torskfiske, även pelagiskt
F/F Karlsö AB, 8%, torskfiske
Bravik Fiskeri AB, 5%, fiskfiske
Bröderna Berndtzen AB, 5%, räkfiske
AB Nordkosters Fisk, 5%, räkfiske
Saron Fiskeri A/S, 5%, räk- och fiskfiske, Danmark
Västanfisk AB, 3%, kräftfiske
Ålcompaniet i Åhus-Kärr AB, 3%, ålfiske
Almy West AB, 2%, torskfiske
Pionier Kustfiske AB, 2%, torskfiske
Tallona AB, 0%, torskfiske, även pelagiskt
Kungsö AB, -1%, torskfiske
ResöRan AB, -7%, räk- och kräftfiske
LL 12 Fiske AB, -8%, kräftfiske
RA Fisk AB, – 11%, torskfiske
Najaden Fiskeri AS, – 12%, fiskfiske, Norge
Marina av Hönö Fiskeri AB, -24%, kräft- och fiskfiske
Zentha i Rönnäng AB, -32%, kräftfiske

August Fiskeri AB och Saron Fiskeri A/S är systerföretag med samma ägare. August Fiskeri hyr ut personal till Saron Fiskeri som äger båten S 158 Saron.

Bröderna Berndtzen AB ägs av just bröderna med det efternamnet. De äger också HB LL 775 Rio.

Flera företag äger mer än en båt, det gäller Astrid Fiske AB (dessutom äger systerföretaget Astrid Pelagic AB en båt som också fiskar demersalt), Fiskeri AB Ginneton, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskeri AB Ingun, LL 91 Fisk & Skaldjur AB, Lysekil AB Fiskebåt LL 9, Arkö Fiske AB, Sandefjord Fiske AB, LL 628 Atlantic AB, Hagberg & Hansson Fiske AB, Västerland AB och LL 2017 Nautic AB.

Västanfisk AB ägs av Morgan och Johannes Ahlström som också äger båten GG 208 Ganthi. Under 2016 var bolaget ett dotterbolag till faderns Fiskeri AB Ganthi, men det bolaget är under avveckling genom konkurs.

Källor till uppgifterna är Havs- och vattenmyndigheten, allabolag.se, proff.no samt proff.dk

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/23/lonsamhet-i-det-demersala-fisket/feed/ 0 10759
Är det verkligen 60% färre arter idag än för 100 år sen? http://fiske.zaramis.se/2017/07/21/ar-det-verkligen-60-farre-arter-idag-an-for-100-ar-sen/ http://fiske.zaramis.se/2017/07/21/ar-det-verkligen-60-farre-arter-idag-an-for-100-ar-sen/#respond Fri, 21 Jul 2017 16:40:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10754 Läs mer...]]> En ny rapport visar att 60% av alla arter som fanns på västkusten, dvs i Kattegatt och Skagerak, för 70 år sedan kan ha  försvunnit. Enligt ETC har därför nästan 2/3 av alla arter försvunnit. Antalet arter har dock inte minskat så mycket.

6% av de arter som hittats vid de moderna undersökningarna fanns jnte för 70 år sen. Det gör att minskningen av antalet arter är närmare hälften (54%) medan antalet försvunna arter är 60% och antalet nytillkomna arter är 6%. För 75% av arterna har också beståndens storlek minskat. De försvunna arterna är framförallt sådana som var sällsynta för 70 år sen.

Vid jämförelsen har forskarna försökt att eliminera sådant som beror på olika insamlingsområden och olika metodik. Trots det finns det saker som gör att jämförbarheten mellan de olika provtagningsperioderna är problematisk. Ett problem är att inventeringen för 70 år sen genomfördes under en period på 14 år (1921-1934) medan nutidens provserie bara omfattar 5 år (2004-2009). Skillnaderna gör att chansen för att hitta tillfälliga eller ovanliga arter var betydligt större för 100 år sen än i dagens prover. Det är inte heller säkert att områdesindelningen i olika typer stämmer vilket också kan förvränga resultaten.

Redskap med olika egenskaper kan också ha inneburit skillnader i vad som fångas. Detta nämns dock inte av forskarna. De nämner inte heller att den gamla provtagningsperioden var precis efter ett krig. Under krigen fiskas det mycket mindre än annars så bestånden av olika arter är alltid större efter en krigsperiod. Detta kan eventuellt förklara varför bestånden tycks har varit större för 70 år sen än idag.

Sammantaget betyder det att siffrorna 50% minskat antal arter eller 60% försvunna arter måste tas med en nypa salt.

Samtidigt har forskarna också konstaterat att ökad insamlingsansträngning för 70 år sen medförde ökat antal arter men idag finns ingen sådan effekt. Det tyder på minskat antal arter.

Till slut spekulerar forskarna i orsaker. Bland orsakerna nämner de övergödning, varmare hav (vilket ofta innebär färre arter), överfiske (vilket har förekommit i stor omfattning, men inte förekommer idag) och förstörelse av bottnar. Den enda orsak de diskuterar närmare är bottentrålning. Dock utan att nämna att bottentrålning inte sker på hårda bottnar där det också verkar som om antalet arter minskat. De påpekar också att de vet för lite för att kunna dra några egentliga slutsater om varför antalet arter har minskat eller varför så många arter försvunnit.

Vad som inte nämns av forskarna som en orsak är det ökande antalet sälar. Då undersökningen för 70 år sen gjordes fanns det cirka 2 000 knubbsälar i Skagerak och Kattegatt. Åren 2004-2009 fanns det omkring 15 000 knubbsälar i Skagerak och Kattegatt. Något som självklart också påverkar artsammansättning och beståndsstorlekar.

Utifrån rapporten kan vi säga att antalet arter i Kattegatt och Skagerak minskat. Vi kan också se att det troligen är så att en majoritet eller i alla fall hälften av de arter som fanns för 70 år sen försvunnit. Orsakerna till detta är dock inte klarlagda.

Vi kan också konstatera att media i vanlig ordning är överdrivet alarmistiska och att de ofta intervjuar forskare som också är det. Det är uppenbart att ingen journalist eller skribent som skrivit om rapporten faktiskt läst den. Inte heller har de försökt sätt sig in i frågan genom att läsa på om bottentrålning eller studera mängden sälar eller andra djur som kan påverka artsammansättning och beståndsstorlek.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/07/21/ar-det-verkligen-60-farre-arter-idag-an-for-100-ar-sen/feed/ 0 10754