Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Fri, 25 Sep 2020 06:40:52 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.4 58307483 Landningshamnar på västkusten, kommunerna och staten http://fiske.zaramis.se/2020/09/25/landningshamnar-pa-vastkusten-kommunerna-och-staten/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/25/landningshamnar-pa-vastkusten-kommunerna-och-staten/#respond Fri, 25 Sep 2020 06:40:52 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20869 När det gäller landningshamnar för fisk på Västkusten gäller att de i allmänhet är i dåligt skick på grund av dåligt underhåll. De flesta ägs av kommuner eller Fiskhamnsföreningar och det är sällan de förstnämnda är intresserade och inte ofta Läs mer...

The post Landningshamnar på västkusten, kommunerna och staten first appeared on Njord.

]]>
När det gäller landningshamnar för fisk på Västkusten gäller att de i allmänhet är i dåligt skick på grund av dåligt underhåll. De flesta ägs av kommuner eller Fiskhamnsföreningar och det är sällan de förstnämnda är intresserade och inte ofta de sistnämnda har några pengar. Detta har lett till kajer är stängda och oanvändbara. Fiskindustrin är i huvudsak inriktad på att bearbeta lax från Norge och MSC-märkt sill som då inte är fiskad i svensk vatten av svenska fiskare med svenskflaggade båtar. De behöver i allmänhet inga kajer utan snarare bra vägar. Sillfisket i Skagerak och Kattegatt har haft MSC-märkning men den är för närvarande suspenderad beroende på det dåliga tillståndet för det västra sillbeståndet i Östersjön (rügensillen). Den fångas nämligen ihop med nordsjösill vid sillfisket i Skagerak.

De viktigaste landningshamnarna på den svenska västkusten är Ellös (sill), Stansvik i Rönnäng (sill, kräfta, räka, fisk), Grebbestad (kräfta, räka, fisk), fiskhamnen i Göteborg (räka, kräfta, fisk), Öckerö (kräfta, räka), Träslövsläge (kräfta), Kungshamn (skarpsill, kräfta), Smögen (räka, räka, fisk), Lysekil (skarpsill, räka, kräfta, fisk), Fiskebäck (kräfta, fisk), Bua (kräfta), Strömstad (kräfta, räka, fisk), Glommen (kräfta) och Resö (räka, kräfta).

Gemensamt för dem alla är att infrastrukturen är eftersatt. När det gäller Göteborgs fiskhamn är den kraftigt eftersatt och möjligheterna för fiskebåtar att komma in i hamnen är kraftigt begränsade. Djupet vid kaj är som mest 4 meter. Strax norr om fiskhamnen är det dock 6,7 meter vid kaj vilket är tillräckligt för alla räk- och kräftrålare, Göteborgs fiskhamn har tagit fram ett förslag på hur problemen ska kunna lösas men det kräver stora investeringar för att det ska bli bli möjligt. Göteborgs fiskhamn har Sveriges största fiskauktion, Göteborgs Fiskauktion och den största koncentrationen av fiskgrossister i Sverige.  Göteborgs Fiskauktion ek.för. är ägare av hamnen. Huvuddelen av fisken och skaldjuren kommer till auktionen med lastbil från hamnar som Träslövsläge, Bua, Öckerö, Rönnäng, Lysekil och Grebbestad.

Den andra större fiskhamnen i Göteborg är Fiskebäck. Där hör många stora pelagiska trålare hemma. De flest av dessa kan idag inte komma in i sin hemmahamn då hamnen såväl som inseglingsrännan inte är djupare än 5 meter. Även i Fiskebäck finns planer på att fördjupa och utveckla hamnen med nya kajer. Tanken är  det ska kunna landas sill i hamnen. För att det skulle kunna bli möjligt att landa sill behövs det också investeringar i utrustning för att ta emot pelagisk fisk av samma typ som finns i Simrishamn.

I Öckerö hamn som drivs av Öckerö Hamn & Fiskareförening är det som mest 6 meter djupt vid kaj. Men hamnen saknar en stor del av de faciliteter som egentligen behövs.  Vid kajen i Björnhuvudet är det inte mer än 6 meter djupt precis vid kajen, men bara en liten bit ut är det 10 meter djupt. Med en utbyggnad av kajen skulle det kunna bli en hamnanläggning med ett djup på uppemot 15 meter men det skulle kräva en hel del investeringar,  Öckerö kommun är inte intresserade eller ens förmögna att göra en sådan investering. För att det skulle bli möjligt att landa sill i hamnen skulle det dessutom behövas investeringar i utrustning för att ta emot pelagisk fisk av samma typ som finns i Simrishamn. Istället är det så att Öckerö kommun tänker bygga bostäder i hamnområdet vilket i praktiken skulle omöjliggöra en mer omfattande fiskhantering. Hamnen är viktig för Göteborgs fiskauktion.

I Ellös är hamnen för grund för många svenska sillfiskebåtar då den bara är cirka 5 meter djup vid kaj och dessutom finns det inget modernt reningsverk. Det sistnämnda är enligt uppgift det stora problemet för Scandic Pelagic i Ellös. Utan ett nytt reningsverk i Ellös och en djupare hamn är det därför en risk att fiskindustrin i Ellös kan läggas ner.

Förutom i Ellös landas sill i Stansvik där Astrid Fiskexport AB har en mottagningsanläggning och berdningsfabrik. I närheten, på Ängholmen, har Klädesholmen Seafood AB en fiskberedningsindustri. Klädesholmen Seafood AB har ingen egen hamn men i närheten ligger Ängholmens hamn. Stansvik har ett djup vid kaj på 7 meter medan Ängholmen har ett djup på 5,4 m. För räktrålare, kräfttrålare och fisktrålare är hamnarna tillräckligt djupa. Tjörns kommun har väl egentligen aldrig visat nåt intresse av att investera i hamnen. Hamnen i Ängholmen ägs av PFG Hamn AB som i sin tur ägs av ägarna bakom två fiskeriföretag, Båt GG 330 Carmona AB och Lövön AB.

I Lysekil där hamnen förmodligen ägs av det kommunala bolaget Lysekils Hamn AB är fiskhamnen bara 5 meter djup men vad ännu värre är att en stor bit av kajen är avstängd på grund av rasrisk orsakad av bristande underhåll. Så har det nu varit i flera år och Lysekils kommun verkar helt ointresserad av att göra de investeringar som behövs.  För små kräfttrålare och räktrålare är 5 meter djupt nog nog men inte för landningar av sill och skarpsill från större pelagiska båtar eller för större räktrålare. Hamnen är viktig för Göteborgs fiskauktion. Huvuddelen av driften i Lysekils hamn har dock övertagits av SDK Shipping AB men det berör inte Fiskhamnen och sannolikt inte heller Grötökajen.

I närheten av Marenors Lysekilsanläggning på Grötö är dock djupet vid Grötökajen 7 meter. En flytt av fisk- och skaldjurslandningarna till Grötö skulle därför avsevärt förbättra läget för fiskhanteringen förutsatt att kajen rustas upp och förstärks då också den är i dåligt skick. Men det kräver sannolikt en del investeringar för att fungera men kanske vore det billigare och smartare än att lag fiskhamnskajen. En negativ konsekvens av detta skulle vara att fisket inte längre skulle synas i centrala Lysekil och den direktförsäljning som finns idag skulle bli lite svårare

Varken Abba Seafood eller Feldts i Kungshamn som till viss del förädlar svenskfångad fisk har någon egen hamn men inne i själva centrum av Kungshamn vid Kungshamnsfiskarna finns en kaj med 6 meters djup. På Guleskär där Marenor har sin fiskfabrik finns en kaj med 8 meters djup. Idag är den dock inte användbar då delar av kajen är avstängd på grund av bristande underhåll. Båda kajerna har också problematiska kommunikationer från hamnen då trafiken måste gå igenom centrala Kungshamn.

I Smögen är djupet vid kaj upp till 6 meter invid Smögens Fiskauktion. Det är ett tillräckligt djup för räk- och kräfttrålare. Det är främst danska räktrålare som landar till Smögens Fiskauktion.

I Grebbestads fiskhamn har det gjorts investeringar i modern tid. Hamnen ägs av det kommunala bolaget Tanums Hamn AB och där finns det som behövs för att hantera landningar av räka, kräfta och fisk. Hamnen är 5 meter djup vid kajen. Utrymmet för en expansion av hamnen är begränsat. Hamnen är viktig för landningar av räka och kräfta till Göteborgs fiskauktion.

Resö hamn är en liten hamn med begränsad möjlighet till utbyggnad och ganska dåliga vägförbindelser. Även djupet i hamnen är begränsat. Även denna hamna ägs av Tanums Hamn AB.

Strömstads hamn har två kajer med 8 meters djup i anknytning till Strömstads fiskauktion. Hamnen är tillräckligt djup för de landningar av fisk som förekommer.

I Träslövsläge i Halland är hamnen som mest 5,5 meter djup vid kaj. Det är tillräckligt för landningarna av kräfta och fisk men inte för pelagiska landningar från större båtar. Något större utrymmer för förbättringar finns inte men hamnen skulle säkert kunna fördjupas genom muddring.

När det gäller Bua vid Båtfjorden så är hamnen som mest 4,5 meter djup vid kaj. Den drivs av det privata bolaget AB Båtfjordens Hamn. I Videberg på norra sidan av Båtfjorden finns hamnen i Videberg. Vattenfall äger en bit av denna hamn och vid deras kaj är det cirka 5 meter djupt. Den har renoverats men är idag inte möjlig att använda för fisket.

Det är egentligen dessa hamnar som det handlar om när Fiskekommunerna pratar om att staten ska ta ansvar för hamnarnas utveckling och underhåll. I stort sett alla hamnar är i story behov av reparationer, upprustning, underhåll, nybyggen och andra investeringar. De flesta ägs och drivs av kommuner eller kommunala bolag som inte har intresse av eller pengar till underhåll och investeringar. De är ofta inte ens intresserade av fisket förutom i de fall fisket utgör en del av turistnäringen/besöksnäringen som i Sotenäs, Tanum och Strömstad. Öbvriga kommuner som har mycket fiske, många fiskare och fiskebåtar är Varberg, Kungsbacka, Göteborg, Öckerö, Tjörn och Lysekil.

Det är kommunernas vanskötsel av hamnar och deras mycket begränsade intresse som föranlett Fiskekommunerna att begära att staten tar ansvar för hamnarna. Kravet är rimligt men det är ändå något som jag ställt mig tveksam till då jag inte kan se att det skulle innebära någon förbättring. Inte heller den svenska staten är intresserad av fisket så jag tvivlar på att de skulle vara intresserade av att ta över hamnar. Fiskets ekonomiska betydelse för Sverige är nästan obefintlig.

Lösningen är nog snarare att fiskindustri, kommuner och fiskeriföretag måste gå ihop och investera ihop i hamnanläggningar. För Göteborgs fiskhamn och Fiskebäck går detta sannolikt att lösa då den mark som ägs av Göteborgs Fiskauktion ek.för. är mycket värdefull och kan exploateras för bostäder och annat genom den plan som presenterats av Wingårdhs och Göteborgs Fiskauktion. I Fiskebäck är det möjligt på grund av de kapitalstarka pelagiska fiskeriföretagen med bas där. Dessa möjligheter saknas i praktiken på andra håll.

När det gäller övriga hamnar finns det mycket lite som tyder på att det idag finns någon fiskindustri eller några fiskeriföretag som skulle var intresserade av att investera i dem

Men när det gäller Ellös skulle kanske hela fabriken kunna flyttas till Lysekil till ett läge nära en djup kaj, exempelvis på Grötö.  FF Skagen som står bakom Scandic Pelagic har ju det kapital som behövs. Lysekils kommun kan för sin del investera i nya lokaliteter för fiskmottagning på Grötö och den gamla fiskhamnen kan läggas ner. Dessutom behöver de och Scandic Pelagic i så fall rusta upp Grötökajen. Kanske vore ett sådant projekt intressant för svenska staten. Speciellt intressant kunde det kanske vara med ett större utvecklingsprojekt där järnvägen rustades och där Scanraff då också kunde investera. Om svenskt fiske av sill i Skagerak fick MSC-märkning skulle det också vara möjligt att Marenor som har en anläggning på Grötö skulle vara intresserade av lokala landningar och därmed också vara en tänkbar investerare. Marenor har en kapitalstark ägare i form av det norska investmentbolaget Kverva AS. Kverva AS äger också i praktiken hälften av fiskmjölsföretaget Pelagia AS, är huvudägare i laxodlingsföretaget Salmar ASA, ett av få företag som skulle ha de pengar som behövs för  en laxodlingsanläggning på land i Sotenäs.

Lysekil är dessutom troligen den enda hamn som staten skulle kunna vara intresserad av. Kanske är Strömstads hamn också intressant då den är klassad som ett riskintresse, Göteborgs hamn är för stor och Göteborg för stort. Även om den hamnen självklart också anses vara ett riksintresse. Det spelar därvidlag ingen roll att Göteborgs fiskhamn är liten. Kommunen i Göteborg är dessutom mycket måttligt intresserad av fisket.

The post Landningshamnar på västkusten, kommunerna och staten first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/25/landningshamnar-pa-vastkusten-kommunerna-och-staten/feed/ 0 20869
Sveriges största fiskeriföretag 2020 http://fiske.zaramis.se/2020/09/24/sveriges-storsta-fiskeriforetag-2020/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/24/sveriges-storsta-fiskeriforetag-2020/#respond Thu, 24 Sep 2020 09:39:00 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20861 Sverige största fiskeriföretag är fortfarande Astrid Fiske AB. Tillsammans med Astrid Pelagic AB, Astrid Invest AB, och de danska företagen Astrid Fiskeri A/S, Skagen Fiskeri A/S är det dessutom ett av Nordens största fiskeriföretag. Läggs omsättningen i Astrid Fiske AB Läs mer...

The post Sveriges största fiskeriföretag 2020 first appeared on Njord.

]]>
Sverige största fiskeriföretag är fortfarande Astrid Fiske AB. Tillsammans med Astrid Pelagic AB, Astrid Invest AB, och de danska företagen Astrid Fiskeri A/S, Skagen Fiskeri A/S är det dessutom ett av Nordens största fiskeriföretag. Läggs omsättningen i Astrid Fiske AB och Astrid Pelagic AB (6 miljoner i omsättning 2018) ihop blir det över 500 miljoner SEK i omsättning.

Av de tio största företagen finns 4 i Fiskebäck och 2 på Rörö samt ett vardera på Donsö, Styrsö, Fotö och Dyrön. Alla utom ett är pelagiska fiskeriföretag.

Största svenska fiskeriföretag efter omsättning 2019, företag, omsättning M SEK, ort, ägare

  1. Astrid Fiske AB, 496, Rörö, fam. Johansson
  2. Bryngeld Fiskeri AB, 152, Fiskebäck, fam. Bryngeld
  3. Rylo AB (Themis Fiskeri), 149, Rörö, fam. Ryberg
  4. Fiskeri AB Ginneton, 138, Fiskebäck, fam. Claesson
  5. B-C Pelagic AB, 72, Donsö, fam. Backman & fam. Jansson
  6. Båt GG 330 Carmona AB, 50, Dyrön, fam. Gustafsson
  7. Torönland HB, 20-50, Fiskebäck (handelsbolag redovisar inte omsättning offentligt), fam. Ahlström
  8. Vingaskär Fiskeri AB, 45, Styrsö, Mats Johansson m. familj
  9. Ahlma Fiskeri AB, 44, Fiskebäck, fam. Ahlström & fam. Magnusson
  10. Västfjord Fiskeri AB, 41, Fotö, fam. Gustavsson
  11. Västkustfisk SVC AB, 36, Göteborg, Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
  12. Axfish AB, 31, Fiskebäck, fam. Axelsson
  13. Lövön AB, 30, Rönnäng, fam. Arvidsson
  14. Guldhaven Pelagiska AB, 29, Kalix, Kent Karlsson & Arnold Bodlund
  15. Zandic Management & Trading AB, 22, Fiskebäck, fam. Kjellberg
  16. Arkö Fiske AB, 17, Rönnäng, fam. Aronson & Mattias Ivarsson
  17. Nicklason Fiskeri AB, 17, Öckerö, fam. Nicklasson
  18. Vingafjord Fiskeri AB, 16, Hönö, Jonas Abrahamsson
  19. Hagberg Fiske AB, 15, Björkö, Peter Hagberg
  20. DE Fiske AB, 11, Öckerö, Daniel Andersson & Erik Gripse
  21. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, 13, Skillinge, fam. Söderberg
  22. LL 628 Atlantic AB, 13, Grundsund, fam. Olsson
  23. Älvsborg Fiskeri AB, 12, Fiskebäck, Ganefjord, Hermansson & Johansson
  24. Fiskeri AB Ingun, 12, Fotö, fam. Ivarsson
  25. Bröderberg AB, 12, Skillinge, fam. Söderberg
  26. Rossö Fiskeri AB, 11, Rörö, fam. Lundgren & Olausson
  27. AB Clipperton, 11, Donsö, fam. Backman
  28. LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 10, Lysekil, Niklas Upper
  29. SD 437 i Edsvik AB, 10, Edsvik/Grebbestad, fam. Karlsson
  30. Stella Nova Fiskeri AB, 10 (2018), Fotö, fam. Bryngelsson

Siffrorna är total omsättning inklusive fartygs- och kvotförsäljningar.

Fiskefartyget Courage af Skillinge AB och Bröderberg AB har samma ägare och omsatte sammanlagt 25 miljoner SEK. Torönland HB ägs av Tor-ön Fiske AB och Torland Fiske AB. Tor-ön Fiske AB omsatte 6 miljoner SEK och Torland Fiske AB omsatte 5 miljoner år 2018. Onsättningen i Bryngeld Fiskeri AB är större än den i normalfallet skulle varit då företaget hyr ut sin båt till andra fiskeriörteg, under 2019 handlade det om uthyrning till Torönland HB/Torland Fiske AB/Tor-ön Fiske AB. Räknas denna uthyrningsverksamhet bort var omsättningen 89 miljoner SEK år 2019. AB Clipperton är delägare i B-C Pelagic AB tillsammans med Bristol Fiske AB.

Astrid Fiske AB, Västkustfisk SVC AB och Guldhaven Pelagiska AB är också engagerade i fiskindustri såväl som fiskhandel. Dessutom har Astrid Fiske AB och deras danska dotterbolag Astrid Fiskeri A/S investerat i fiskodlingsföretag. För Västkustfisk SVC AB och Guldhaven Pelagiska AB är det huvudverksamheten. Intressenterna bakom Båt GG 330 Carmona AB och Lövön AB äger för sin del PFG Hamn AB som äger fastigheter och Ängholmens hamn vid Rönnäng.

Företag som sålde båtar under 2019 och där det påverkar omsättning i stor utsträckning är Vingaskär Fiskeri AB som utan båtförsäljning hade en omsättning på 17 miljoner kronor (nettoomsättning) och Vingafjord Fiskeri AB med en nettoomsättning på 3 miljoner SEK.

Astrid Fiskeri AB, Fiskeri AB Ginneton, B-C Pelagic AB och Ahlma Fiskeri AB har fiskeriverksamhet i Danmark och Sverige. Rylo AB (Themis Fiskeri), Stella Nova Fiskeri AB, August Fiskeri AB och Christer & Lennart Fiskeri AB har enbart verksamhet i Danmark medan Nicklason Fiskeri AB och Kristine Fiskeri AB enbart har verksamhet i Tyskland. Familjen Ryberg som äger Rylo AB äger också ett annat fiskeriföretag i Danmark, Rylo Danmark ApS. Men de startade sin verksamhet i slutet av 2019 och finns därför inte med i siffrorna men däremot när det gäller ägt tonnage. Zandic har enbart fiskeriverksamhet i Marocko (egentligen Västsahara) och Västkustfisk SVC AB är delägare i ett fiskeriföretag, DP Pelagic, med en pelagisk fiskebåt i Polen. Ägarna av Bryngeld Fiskeri AB är också delägare i ett bolag i Finland, Oy Kotka Fiskeri AB medan ägarna av Odeskär AB också äger ett fiskeriföretag i Danmark, Odeskar Fiskeri A/S såväl som det svenska företaget Andersson Bemanning Fiskeri AB.

Största fiskeriföretagen bokförda tillgångar, företag, tillgångar i M SEK 2019-12-31, hemort

  1. Astrid Fiske AB, 1 560, Rörö, fam. Johansson
  2. Rylo AB (Themis Fiskeri), 1 053, Rörö, fam. Ryberg
  3. Fiskeri AB Ginneton, 652, Fiskebäck, fam. Claesson
  4. Västkustfisk SVC AB, 227, Göteborg, Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
  5. B-C Pelagic AB, 225, Donsö, fam. Backman & fam. Jansson
  6. Bryngeld Fiskeri AB, 162, Fiskebäck, fam. Bryngeld
  7. Båt GG 330 Carmona AB, 156, Dyrön, fam. Gustafsson
  8. Lövön AB, 134, Rönnäng, fam. Arvidsson
  9. Ahlma Fiskeri AB, 107, Fiskebäck, fam. Ahlström & fam. Magnusson
  10. Astrid Pelagic AB, 86 (2018), Rörö, fam. Johansson
  11. Västfjord Fiskeri AB, 71, Fotö, fam, Gustavsson
  12. Arkö Fiske AB, 52, Rönnäng, fam. Aronsson & Mattias Ivarsson
  13. Stella Nova Fiskeri AB, 41 (2018), Fotö, fam. Bryngelsson
  14. Torland Fiske AB, 40 (2018), Fiskebäck, fam. Ahlström
  15. Tor-ön Fiske AB, 40 (2018), Fiskebäck, fam. Ahlström
  16. Vingaskär Fiskeri AB, 40, Styrsö, Mats Johansson m. familj
  17. Guldhaven Pelagiska AB, 38, Kalix, Kent Karlsson & Arnold Bodlund
  18. AB Clipperton, 38, Donsö, fam. Backman
  19. Västerland AB, 33, Hönö, fam. Sörensson
  20. Bristol Fiske AB, 32, Göteborg, fam. Jansson
  21. Axfish AB, 30, Fiskebäck, fam. Axelsson
  22. LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 28, Lysekil, Niklas Upper
  23. Nicklason Fiskeri AB, 25, Öckerö, fam. Nicklasson
  24. SD 437 i Edsvik AB, 24, Edsvik/Grebbestad, fam. Karlsson
  25. Odeskär AB, 23, Vrångö/Donsö, fam. Andersson
  26. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, 23, Skillinge, fam. Söderberg
  27. Hagberg Fiske AB, 22, Björkö, Peter Hagberg
  28. Zandic Management & Trading AB, 20, Fiskebäck, fam. Kjellberg
  29. Perssons Löjrom AB, 19, Öjebyn, fam. Persson
  30. August Fiskeri AB, 18, Fiskebäck, fam. Axelsson
  31. Fiskeri AB Ingun, 17, Fotö, fam. Ivarsson
  32. Tallona AB, 16, Sturkö, fam. Fredriksson
  33. Sundströms Fiske AB, 15 (2018), Luleå, Karl-Lennart Sundström
  34. Bravik Fiskeri AB, 15, Styrsö, fam. Tullock
  35. Kristine Fiskeri AB, 14, Donsö, Karlsson, Hansson, Bergman och Sköld
  36. Christer & Lennart Fiskeri AB, 14, Donsö, fam. Jansson
  37. Midlake Fiskeri AB, 14, Donsö, Karl Johnsson
  38. Gustaf Grundén AB, 14, Önnered, Gustaf Grundén
  39. Renö Fisk AB, 13, Piteå, fam. Persson
  40. Randi Fiskeri AB, 12, Fotö, fam, Olofsson
  41. Fiskebåt LL 9 Lysekil AB, 12, Lysekil, Niclas Hallberg
  42. Brändö Schakt AB, 12, Luleå, fam. Lindgren
  43. Provitulo AB, 10, Hönö, Thomas Larsson
  44. Bröderberg AB, 10, Skillinge, fam. Söderberg

Förutom i omsättning och bokförda tillgångar är det möjligt att mäta företags storlek i antal anställda, kontrollerat tonnage, totala landningar med mera. Nästan oavsett hur vi mäter är dock Astrid Fiske störst med Rylo AB, Fiskeri AB Ginneton och Bryngeld Fiskeri AB på platserna därefter.

Största svenska fiskeriföretag efter antal anställda år 2019, företag, antal anställda, ort, ägare

  1. Astrid Fiske AB, 52, Rörö, fam. Johansson
  2. Fiskeri AB Ginneton, 50, Fiskebäck, fam. Claesson
  3. Västkustfisk SVC AB, 34, Göteborg, Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
  4. Guldhaven Pelagiska AB, 17, Kalix, Kent Karlsson & Arnold Bodlund
  5. Nicklason Fiskeri AB, 15, Öckerö, fam. Nicklasson
  6. Rylo AB (Themis Fiskeri), 14, Rörö, fam. Ryberg
  7. AB Clipperton, 12, Donsö, fam. Backman
  8. Båt GG 330 Carmona AB, 9, Dyrön, fam. Gustafsson
  9. Stella Nova Fiskeri AB, 9 (2018), Fotö, fam. Bryngelsson
  10. Kristine Fiskeri AB, 9, Donsö, Karlsson, Hansson, Bergman och Sköld
  11. Vingaskär Fiskeri AB, 8, Styrsö, Mats Johansson m. familj
  12. Bryngeld Fiskeri AB, 7, Fiskebäck, fam. Bryngeld
  13. Lövön AB, 7, Rönnäng, fam. Arvidsson
  14. Ahlma Fiskeri AB, 7, Fiskebäck, fam. Ahlström & fam. Magnusson
  15. Västfjord Fiskeri AB, 6, Fotö, fam, Gustavsson
  16. Tor-ön Fiske AB, 6 (2018), Fiskebäck, fam. Ahlström
  17. Axfish AB, 6, Fiskebäck, fam. Axelsson
  18. Andersson Bemanning Fiskeri AB, 6, Vrångö/Donsö, fam. Andersson
  19. Zandic Management & Trading AB, 6, Fiskebäck, fam. Kjellberg
  20. Rossö Fiskeri AB, 6, Rörö, fam. Lundgren & Olausson
  21. Torland Fiske AB, 5 (2018), Fiskebäck, fam. Ahlström
  22. Bristol Fiske AB, 5, Göteborg, fam. Jansson

De anställda i Nicklason Fiskeri AB finns huvudsakligen i dotterbolaget Strandens Bemannings AB, och de anställda i Kristine Fiskeri AB finns helt och hållet i dotterbolaget Klara Bemannings AB. I Västfjord Fiskeri AB är all delägare anställda i sitt eget företag där de hyr ut sig själva till Västfjord Fiskeri AB. På samma sätt fungerar det i familjen Söderbergs fiskerikoncern med bas i Skillinge och även i den del andra fiskeriföretag.

Totala landningar för svenska fiskeriföretag inkl. danska systerbolag, företag, ton, ort, ägare

  1. Astrid Fiske AB, 74 000, Rörö, fam. Johansson
  2. Rylo AB (Themis Fiskeri), 41 000, Rörö, fam. Ryberg
  3. Fiskeri AB Ginneton, 35 000, Fiskebäck, fam. Claesson
  4. Bryngeld Fiskeri AB, (27 000), Fiskebäck, fam. Bryngeld
  5. Båt GG 330 Carmona AB, 19 194, Dyrön, fam. Gustafsson
  6. B-C Pelagic AB, 18 272, Donsö, fam. Backman & fam. Jansson
  7. Zandic Management & Trading AB, (15 000), Fiskebäck, fam. Kjellberg
  8. Stella Nova Fiskeri AB, 14 000, Fotö, fam. Bryngelsson
  9. Lövön AB, 13 216, Rönnäng, fam. Arvidsson
  10. Västfjord Fiskeri AB, 13 071, Fotö, fam, Gustavsson
  11. Odeskär AB/Andersson Bemanning Fiskeri AB, 13 000, Vrångö/Donsö, fam. Andersson
  12. Ahlma Fiskeri AB, 12 529, Fiskebäck, fam. Ahlström & fam. Magnusson
  13. Kristine Fiskeri AB, (10 000), Donsö, Karlsson, Hansson, Bergman och Sköld
  14. Christer och Lennart Fiskeri AB, 8 000, Donsö, fam.
  15. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, 7 668, Skillinge, fam. Söderberg
  16. DE Fiske AB, 7 490, Öckerö, Daniel Andersson och Erik Gripse
  17. Västkustfisk SVC AB, (5 000), Göteborg, Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund
  18. Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB, 5 000, Fiskebäck, Berndtsson & Börjesson
  19. Rederi AB Engesberg, 3 552, Duell, Karlsson och Bergström
  20. Axfish AB, 3 153, Fiskebäck, fam. Axelsson
  21. Svanen Fiskeri AB, 1 299, Rörö, fam. Larsson
  22. Provitulo AB/Westerö, 1 197, Hönö, Thomas Larsson

På grund av att tobislandningar inte finns redovisade i det danska fisket har dessa uppskattats. Något som också gäller landningar från båtar i Finland, Tyskland, Polen och Marocko/Västsahara. Alla siffror har därför rundats av till jämt tusental för dessa företag. När det gäller Danmark är det troligt att siffran för Astrid Fiske är lite för hög medan den troligen är för låg för Rylo AB, Fiskeri AB Ginneton, Stella Nova Fiskeri AB, Odeskär, Christer & Lennart Fiskeri AB samt Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB, Det betyder att för de företag som har fiske i dessa länder kan mängden landad fisk vara ganska mycket fel, kanske mest för Marocko/Västsahara och Tyskland. Ahlma Fiskeri hade ett mycket marginellt fiske i Danmark 2019 så där finns troligen inget fel så den siffran har inte avrundats.

Landningarna för Bryngeld Fiskeri AB är också klart överdrivna då deras svenska båt, GG 505 Polar, hyrdes ut till Torland Fiske/Tor-ön Fiske/Torönland HB så även deras fiske finns redovisat på Bryngeld Fiskeri AB.

Största svenska fiskeriföretag efter ägt tonnage 2019-12-31, företag, totalt tonnage, ort, ägare

  1. Fiskeri AB Ginneton, 3 570, Fiskebäck, fam. Claesson
  2. Astrid Fiske AB, 3 145, Rörö, fam. Johansson
  3. Rylo AB/Rylo Danmark ApS, 2 206, Rörö, fam. Ryberg
  4. Bryngeld Fiskeri AB, 3 069, Fiskebäck, fam. Bryngeld
  5. Zandic Management & Trading AB, 2 756, Fiskebäck, fam. Kjellberg
  6. B-C Pelagic AB, 1 568, Donsö, fam. Backman & fam. Jansson
  7. Båt GG 330 Carmona AB, 1 023, Dyrön, fam. Gustafsson
  8. Lövön AB, 807, Rönnäng, fam. Arvidsson
  9. Odeskär AB/Andersson Bemanning Fiskeri AB, 747, Vrångö/Donsö, fam. Andersson
  10. Christer och Lennart Fiskeri AB, 735, Donsö, fam. Jansson
  11. Kristine Fiskeri AB, 713, Donsö, Karlsson, Hansson, Bergman och Sköld
  12. Ahlma Fiskeri AB, 701, Fiskebäck, fam. Ahlström & fam. Magnusson
  13. Stella Nova Fiskeri AB, 672, Fotö, fam. Bryngelsson
  14. Fiskefartyget Courage af Skillinge AB, 628, Skillinge, fam. Söderberg
  15. Västfjord Fiskeri AB, 599, Fotö, fam, Gustavsson
  16. Axfish AB, 599, Fiskebäck, fam. Axelsson

Detta är den enda lista som inte toppas av Astrid Fiske AB. Detta beror på att de sålt fiskebåtar men ännu inte fått nya levererade. Torönland HB/Tor-ön Fiske AB/Torland Fiske AB hade på samma sätt sålt båtar men inte fått några nya.

Bruttoresultat i helt eller delvis svenskägda danska företag 2019, företag, resultat M DKK, ort, svenskt moder/systerbolag

  1. FF Skagen A/S, 418, Skagen, (ägare se texten, nettoomsättning 2 837 M DKK)
  2. Astrid Fiskeri A/S, 167, Skagen, Astrid Fiske AB
  3. Themis Fiskeri A/S, 54, Skagen
  4. Gifico ApS, 36, Skagen, Fiskeri AB Ginneton
  5. Odeskar Fiskeri A/S, 18, Grenå, Odeskär AB/Andersson Bemanning AB
  6. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 16, Grenå, Stella Nova Fiskeri AB
  7. Christer og Lennart Fiskeri A/S, 8, Thyborøn, Christer & Lennart Fiskeri AB
  8. Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS, 7, Thyborøn, Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB
  9. Saron Fiskeri A/S, 4, Skagen, August Fiskeri AB

Bokförda tillgångar i svenskägda danska företag 2019, företag, tillgångar M DKK, ort, svenskt moder/systerbolag

  1. FF Skagen A/S, 2 401, Skagen, (se texten)
  2. Astrid Fiskeri A/S, 971, Skagen, Astrid Fiske AB
  3. Themis Fiskeri A/S, 712, Skagen, Rylo AB
  4. Gifico ApS, 356, Skagen, Fiskeri AB Ginneton
  5. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 248, Grenå, Stella Nova Fiskeri AB
  6. Odeskar Fiskeri A/S, 129, Grenå, Odeskär AB
  7. Christer og Lennart Fiskeri A/S, 111, Thyborøn, Christer & Lennart Fiskeri AB
  8. Berndtsson & Börjesson Fiskeri ApS, 41, Thyborøn, Berndtsson & Börjesson Fiskeri AB
  9. Ahlma Danmark ApS, 36, Skagen, Ahlma Fiskeri AB
  10. Saron Fiskeri A/S, 33, Skagen, August Fiskeri AB

Huvudägare i FF Skagen A/S är FF Skagen Fond. Huvudintressenter i FF Skagen Fond är pelagiska svenska fiskare som också är intressenter i Västkustfisk SVC AB. FF Skagen A/S är i sin tur huvudägare i Scandic Pelagic där Västkustfisk SVC AB är delägare. Tillsammans är dessa företag huvudägare i det tidigare nämnda polska fiskeriföretaget DP Pelagic.

Oy Kotka Fiskeri AB hade en omsättning på 1,6 miljoner euro år 2019. DP Pelagic S.p.z.o.o. omsatte cirka 0,32 miljoner dollar år 2018.

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, Fiskeristyrelsen, CVR, proff.dk, proff.se, allabolag.se, Dansk Skibsregister, Marinetraffic.com, Finder.fi, DNB.com, Årsredovisningar.

The post Sveriges största fiskeriföretag 2020 first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/24/sveriges-storsta-fiskeriforetag-2020/feed/ 0 20861
Utan fisk, inga svalor http://fiske.zaramis.se/2020/09/23/utan-fisk-inga-svalor/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/23/utan-fisk-inga-svalor/#respond Wed, 23 Sep 2020 06:17:18 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20859 Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – Läs mer...

The post Utan fisk, inga svalor first appeared on Njord.

]]>
Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.

När djur förflyttar sig över land och hav transporterar de också näringsämnen mellan områden. Detta kan ha stor påverkan på lokala ekosystem: ett uppmärksammat exempel är hur nordamerikanska skogar får näring från laxar som vandrar upp längs älvar från havet. Bortsett från ett fåtal exempel är det dock dåligt känt hur sådana kopplingar påverkar lokala ekosystem.

På Stora Karlsö finns Östersjöns största havsfågelkoloni med uppemot 100 000 havsfåglar. I en ny studie har ett forskarlag studerat hur kolonin påverkar det kringliggande ekosystemet.  Havsfåglarna söker föda i havet upp till 40 km från ön, och återkommer fullmatade från sina fiskeområden. Vid ön uträttar de sina behov och sprider därmed den största delen av näringen på en liten yta.

Näringstillförseln är betydande av både kväve och fosfor, till exempel, beräknas att de dagliga utsläppen av fosfor är lika stora som från Stockholms största avloppsreningsverk Henriksdal.

– Havsfåglarna är genom sin näringstillförsel en motor även för produktiviteten i landekosystemet på Stora Karlsö. Intill fågelberget finns en av Europas största kolonier av hussvalor. Näringen svalorna lever av är spårbar hela vägen till sillgrisslorna. Utan fisk i havet skulle inte bara havsfåglarna försvinna, utan det skulle även påverka ekosystem på land på ett sätt som vi tidigare inte väntat oss, säger Jonas Hentati-Sundberg, biträdande lektor vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) och den som lett den aktuella studien, i ett pressmeddelande.

Forskarna mätte näringshalten i havsfåglarnas spillning samt förekomsten av mygglarver längs stranden utanför fågelberget och i bottensediment ett par kilometer utanför ön. Tidigare studier har visat att hussvalornas föda har ett marint ursprung, och genom att studera isotopsammansättningen hos kväve och kol i fågelspillning och mygglarver avslöjas nu mekanismen bakom detta.

– Länken visade sig vara havsfåglarna, och vi kunde spåra näringen från havsfåglarna både längs stranden och ute i havet. Längs stranden fann vi stora mängder larver från fjädermyggor som både lever direkt av havsfåglarnas spillning och av alger som också de göds av havsfåglarna. Så småningom utvecklas larverna till vuxna myggor, och blir då föda för svalorna, säger Jonas Hentati-Sundberg.

Näringsämnena från havsfåglarna kunde också spåras till sediment på 70 meters djup utanför kolonin. Men där fanns inget spår av liv, troligtvis på grund av brist på syre.

– ­Övergödningen av Östersjön leder till syrebrist. Mygglarver behöver syre, men syre saknas som regel i Östersjöns djupa bottensediment. Fåglarnas näringstillförsel får därför en annan effekt ute på djupare vatten. Här bidrar den till den lokala övergödningen och kan också bidra till lokala algblomningar, säger Stefano Bonaglia, marinkemist på Göteborgs universitet och medförfattare till studien.

Kunskapen om att havsfåglarna för med sig näring som behövs i lokala landekosystem bör tas i beaktande vid utformningen av lokala förvaltningsplaner.

– Öar har ofta setts just som öar – isolerade från omvärlden och där all den viktiga dynamiken är lokal och kan förvaltas på ett lokalt plan. Men kanske behövs ett större tänk. Utan kopplingarna till den större världen, där exempelvis lokala fågelpopulationer kan ha en avgörande roll, riskerar man att missa viktiga drivkrafter för utvecklingen av det lokala ekosystemet, säger Jonas Hentati-Sundberg.

På Stora Karlsös mäktiga klippväggar häckar 20 000 par sillgrisslor. Nu har ett gäng nyfikna unga forskare från tre olika lärosäten visat hur sillgrisslornas fiske göder mängder av fjädermygglarver, som i sin tur föder en stor koloni av svalor – näring från havsbotten till himlen.

The post Utan fisk, inga svalor first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/23/utan-fisk-inga-svalor/feed/ 0 20859
Göteborgs fiskhamn och vådan av dålig information – en rättelse http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/goteborgs-fiskhamn-och-vadan-av-dalig-information-en-rattelse/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/goteborgs-fiskhamn-och-vadan-av-dalig-information-en-rattelse/#respond Tue, 22 Sep 2020 15:25:54 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20856 Wingårdhs lade ut information på hemsidan för Göteborgs fiskhamn. Informationen var gjord för invånare i Göteborg och turister men inte för folk med koppling till fisket. Hela presentationen borde naturligtvis varit tillgänglig för mig och annan press, även om vi Läs mer...

The post Göteborgs fiskhamn och vådan av dålig information - en rättelse first appeared on Njord.

]]>
Wingårdhs lade ut information på hemsidan för Göteborgs fiskhamn. Informationen var gjord för invånare i Göteborg och turister men inte för folk med koppling till fisket. Hela presentationen borde naturligtvis varit tillgänglig för mig och annan press, även om vi inte hade möjlighet att närvara på presentationen. Jag såg alltså inte presentationen utan hade bara hemsidan och en begränsad artikel att tillgå när det gällde det förslag som Wingårdhs presenterade.

Nu har de fixat till hemsidan så att hela upplägget går att begripa. I mitt tidigare inlägg undrade jag var grossisterna skulle få plats och var lastbilarna och truckarna skulle röra sig nånstans. Det gick nämligen inte att förstå utifrån de bilder som presenterades på hemsidan. Nu har jag tillgång till mer information varvid jag kan se att logistikhallen och grossisterna ligger under bostäderna med inkörning från gatan som idag går förbi området. Fisken lossas på kajen och körs in genom portar som också ligger under trappor och bostäder.

Jag är därför tvungen att ändra mitt omdöme kring det hela och kan konstatera att det är ett mycket bra förslag som Wingårdhs lagt fram ur ren fiskhamnssynpunkt. Om detta genomförs finns det ingen risk att landningarna och grossisterna flyttar nån annan stans. Fiskhamnen kan kanske till och med genom förslaget bli en levande del av Majorna och Göteborg.

Logistikhallen i Fiskhamnen.

The post Göteborgs fiskhamn och vådan av dålig information - en rättelse first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/goteborgs-fiskhamn-och-vadan-av-dalig-information-en-rattelse/feed/ 0 20856
Utveckling av Göteborgs fiskhamn http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/utveckling-av-goteborgs-fiskhamn/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/utveckling-av-goteborgs-fiskhamn/#respond Tue, 22 Sep 2020 08:04:47 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20849 (Detta inlägg var en kommentar på artikeln i DN som länkats och den information som tidigare var ute på Fiskhamnens hemsida. Nu har de lagt ut mer information varvid det framgår att jag inte förstått vidden av förslaget. När jag Läs mer...

The post Utveckling av Göteborgs fiskhamn first appeared on Njord.

]]>
(Detta inlägg var en kommentar på artikeln i DN som länkats och den information som tidigare var ute på Fiskhamnens hemsida. Nu har de lagt ut mer information varvid det framgår att jag inte förstått vidden av förslaget. När jag nu fått information om helheten så framstår förslaget som bra).

Wingårdhs arkitektkontor har ritat ett förslag på hur Göteborgs Fiskhamn kan utvecklas. Det är på vissa visa ett roligt och intressant förslag. Men det kommer nog att innebära fiskhamnen försvinner då det inte tycks inkludera grossister, fisklukt, buller, lastbilar och faktisk lossning och landning av fisk.

Fiskhamnsområdet är tänkt att ha bostäder samtidigt som industrier, grossistfirmor, truckar och annat ska bli kvar. Men det syns inte riktigt i Wingårdhs skiss. Inte heller verkar det vara funktionellt och smart att ha trappor mellan kajen och fiskauktionen. Dessutom är det problematiskt att blanda stora mängder av besökare med stora lastbilar, truckar och fiskebåtar som landar fångst. Frågan är också var det är tänkt att räk- och kräfttrålare ska lägga till och landa sin fångst? Var ska alla lastbilar lastas och lossas?

Och var är lokalerna för de grossister som idag finns i området? Det verkar inte finnas några. Fiskhamnens hemsida Om området inte passar dem kommer de att flytta nån annan stans. Fiskebäck eller Öckerö är då rimliga ställen. Fiskebäck kanske mer troligt då det där finns utbyggnadsplaner som främst handlar om fiskhantering och mindre om att göra det fräckt och poppigt. Förslaget från Wingårdhs känns mer som ett förslag att avveckla fiskhamnen än ett förslag för att utveckla den.

Ingen hänsyn tycks heller ha tagits till att det knappast går att ha bostäder i anknytning till en aktiv landningshamn för fisk där det dessutom är en ständig trafik av stora långtradare och oväsen från truckar, kyl- och frysanläggningar med mera. En verksamhet som dessutom försiggår under tidiga morgontimmar.

Något behöver göras med fiskhamnen. Så långt är det rätt. Restauranger och områden där besökare kan röra sig är också rimligt. Men. Förslaget från Wingårdhs känns inte riktigt seriöst och inte heller riktigt genomtänkt. Det tar inte rimlig hänsyn till fisket som jag ser det.

Läs mer om Göteborgs fiskhamn:

PS. Jag har informerats om att jag inte tagit del av allt. Detta beror på att Fiskhamnens hemsida inte hade med mer än det jag visat i mitt inlägg ovan.

Nu har Fiskhamnen lagt ut fler bilder på sin hemsida. Och det framgår att hela logistikhallen ligger under villabebyggelsen och under trapporna. Det hela ser därför ut att vara ett mycket bra förslag. Jag ska därför skrivit ett nytt inlägg om frågan.

Logistikhallen i Fiskhamnen.

The post Utveckling av Göteborgs fiskhamn first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/utveckling-av-goteborgs-fiskhamn/feed/ 0 20849
Fiskekommunerna vill att staten ska ta ansvar för fiskehamnar http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/fiskekommunerna-vill-att-staten-ska-ta-ansvar-for-fiskehamnar/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/fiskekommunerna-vill-att-staten-ska-ta-ansvar-for-fiskehamnar/#respond Tue, 22 Sep 2020 06:31:33 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20844 Fiskekommunerna är ett samarbetsorgan kring fisket mellan ett antal västkustkommuner. I ett remissvar på ett förslag till ny nationell strategi som Jordbruksverket i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen ska ta fram till 2021 vill de bland Läs mer...

The post Fiskekommunerna vill att staten ska ta ansvar för fiskehamnar first appeared on Njord.

]]>
Fiskekommunerna är ett samarbetsorgan kring fisket mellan ett antal västkustkommuner. I ett remissvar på ett förslag till ny nationell strategi som Jordbruksverket i samarbete med Havs- och Vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen ska ta fram till 2021 vill de bland annat att staten ska ta ansvar för fiskehamnarna på Västkusten.

Deras svar innebär att de vill att ansvaret för landningshamnarna ska vara statligt ägda och administrerade. Det verkar samtidigt som om de också tror att fisklandningar är nödvändigt för att kunna behålla ett livskraftigt fiske. Det senare är felaktigt. De största fiskelägen i Sverige är idag Fiskebäck, Rörö, Fotö och Hönö om vi utgår från tonnage och Träslövsläge, Fiskebäck, Hönö, Rönnäng och Grebbestad om vi utgår från antalet båtar. Av dessa fiskelägen är det bara Träslövsläge, Rönnäng och Grebbestad som hör till de viktigaste landningshamnarna.

De viktigaste landningshamnarna är Norrsundet, Ronehamn, Västervik, Nogersund, Simrishamn, Träslövsläge, Göteborgs fiskhamn, Öckerö, Rönnäng, Ellös, Lysekil, Kungshamn, Smögen, Grebbestad och Strömstad. Av de stora landningshamnarna saknar Norrsundet, Västervik, Ellös, Lysekil, Kungshamn och Smögen helt eller nästan helt en fiskeflotta.

Hamnarna är olika för olika typer av fiske. Landningar och levande fiskelägen har idag väldigt lite med varandra att göra.

Det pelagiska fisket landar främst i Norrsundet, Ronehamn, Västervik, Nogersund, Simrishamn, Rönnäng och Ellös medan det demersala fisket främst landar i övriga nämnda hamnar plus Rönnäng. Det pelagiska fiskets hemmahamnar är platser som Gävle, Ronehamn, Kappelshamn, Händelöp, Karlskrona, Nogersund, Skillinge, Fiskebäck, Donsö, Fotö, Rörö, Dyrön och Rönnäng.

Lars Tysklind från Fiskekommunerna önskar samtidigt att landningar som sker i utlandet ska tas hem till Sverige. Det som landas i utländska hamnar är främst pelagisk fisk och de viktigaste hamnarna är Skagen, Grenå och Lerwick. Demersal fisk landas i Hanstholm och Skagen. Det som landas i Grenå går till foder och det som landas i Skagen går till fiskmjöl och konsumtion. I Lerwick landas makrill (ibland landas den i Peterhead istället). Skagen har mycket länge varit den viktigaste eller en av de viktigaste landningshamnarna för svenska fiske och det är inte troligt att det kommer att ändra. Speciellt inte då det är svenska yrkesfiskare som i praktiken äger och kontrollerar de industrier som tar emot den pelagiska fisken, Scandic Pelagic i Skagen och Ålbæk, FF Skagen i Skagen och Hanstholm.

Frågan är också om det verkligen är vettigt att staten ska administrera fiskehamnar. Idag funkar det så att om de lokala fiskarna och den aktuella kommunen inte har råd så blir det ingen satsning på fiskhamnen. Om staten bestämde skulle de behöva göras prioriteringar. Vilka hamnar ska staten ta över och vilka ska de inte ta över? Är det viktigt att alla svenska båtar kan komma in i sin hemmahamn?. Då måste det byggas en ny hamn på Rörö och en ny i Fiskebäck. Är det viktigt att landningshamnar kan ta emot alla båtar som vill landa fisk där? Då måste det byggas en ny fiskehamn i Göteborg, en ny hamn på Öckerö och fördjupas eller byggas en ny hamn i Simrishamn.

Fiskebäck kommer sannolikt att byggas ut redan i nuläget. Men nån ny hamn på Rörö eller Öckerö kommer det med stor sannolikhet inte att bli. Öckerö kommun har inte råd och yrkesfisket på Rörö vill knappast bygga en gene hamn bara för nöjes skull. Såvida de inte bygger en hamn med flytbrygga av samma typ som på Donsö, den så kallade Donsö djuphamn. Inte heller lär det bli nån ny eller djupare hamn i Simrishamn. Skulle det bli nån skillnad med statlig förvaltning? Det tror jag inte.

Jag har svårt att förstå vitsen med förslaget om att staten ska ta över ansvaret för fiskehamnarna.

De kommuner som samarbetar i Fiskekommunerna är Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Öckerö och Göteborg. Bara tre kommuner i Bohuslän är inte med, Munkedal, Stenungsund och Kungälv.

The post Fiskekommunerna vill att staten ska ta ansvar för fiskehamnar first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/fiskekommunerna-vill-att-staten-ska-ta-ansvar-for-fiskehamnar/feed/ 0 20844
Hummerfiskets skräpiga baksida – spökfisket http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/hummerfiskets-skrapiga-baksida-spokfisket/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/hummerfiskets-skrapiga-baksida-spokfisket/#respond Tue, 22 Sep 2020 05:39:56 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20842 Igår var det hummerpremiär. Det innebär mycket glädje för många. Men varje år förloras över 3000 hummertinor, som blir kvar i havet och fångar fisk och skaldjur i tiotals år och som dessutom blir en bidragande faktor till utsläpp av Läs mer...

The post Hummerfiskets skräpiga baksida – spökfisket first appeared on Njord.

]]>
Igår var det hummerpremiär. Det innebär mycket glädje för många. Men varje år förloras över 3000 hummertinor, som blir kvar i havet och fångar fisk och skaldjur i tiotals år och som dessutom blir en bidragande faktor till utsläpp av plast i haven. Helt i onödan.

Krabbor fångade i en spökfiskande hummertina i Kosterhavets nationalpark. Foto: Tobias Dahlin

”Det finns mängder med borttappade och kvarglömda hummertinor utmed kusten. Vi pratar ofta om yrkesfisket och spökgarnen, men tyvärr finns det också problem med utrustning från fritidsfisket som blir kvar i havet”, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

När hummersäsongen startar är det framförallt fritidsfiskare som ger sig ut för att fånga havets läckerhet. Runt 85 procent av redskapen för hummerfångst används av fritidsfiskare. Många av hummertinorna blir dock kvar i djupet. Enligt en uppskattning från Havs- och vattenmyndigheten beräknas runt 3 000 tinor gå förlorade utmed västkusten varje år. I stort sett alla tappas bort av fritidsfiskare.

Ett förlorat redskap fortsätter att spökfiska i många år efter att de förlorats. De delar av redskapet som består av plast kan finnas kvar i havet under hundratals, kanske tusentals år. De fångar fisk och skaldjur i tiotals år och blir dessutom en bidragande faktor till utsläpp av plast i haven.

Att fiska på fritiden är populärt i Sverige, hela 1,4 miljoner människor ägnar sig åt det. Det används mängder med nät, hummertinor, plastlinor och liknande av fritidsfiskare varje år. Majoriteten, uppskattningsvis cirka 80%, av den hummer som fångas tas av fritidsfiskare.

Vid hummerfiske är det enda tillåtna redskapet hummertina. Fritidsfiskare får enbart använda 6 tinor samtidigt medan yrkesfiskare får ha högst 40 hummertinor.

– Får du hummer i något annat redskap ska du genast släppa tillbaka den i havet, säger Martin Karlsson, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV, i ett pressmeddelande.

Martin Karlsson lyfter fram några av de regler som gäller: Det är viktigt att märka sina redskap och sumpar och att visa hänsyn till andra fiskare.

– Se även alltid till att tynga ner linan från fiskekulan så att linan inte ligger och flyter i ytan med risk för att du själv eller någon annan kör sönder den, säger han.

För fritidsfiskare som förlorar sina redskap eller för andra som hittar förlorade fiskeredskap finns möjlighet att anmäla dessa på Ghost Guard. Det är en frivillig åtgärd till skillnad mot yrkesfiskare som förlorar sina redskap måste rapportera detta inom 24 timmar efter avslutat bärgningsförsök, enligt EU-regler.

The post Hummerfiskets skräpiga baksida – spökfisket first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/22/hummerfiskets-skrapiga-baksida-spokfisket/feed/ 0 20842
Ytterligare en ny fiskebåt beställd av Astrid-koncernen http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/ytterligare-en-ny-fiskebat-bestalld-av-astrid-koncernen/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/ytterligare-en-ny-fiskebat-bestalld-av-astrid-koncernen/#respond Mon, 21 Sep 2020 14:41:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20836 Astridkoncernen, närmare bestämt det danska koncernbolaget Astrid Fiskeri A/S och Karstensens Skibsværft A/S i Skagen har skrivit ett kontrakt  på en ny 91,8 meter lång kombinerad snprvadsbåt och trålare. Den nuvarande S 264 Astrid, som levererades av Karstensens  2014, har Läs mer...

The post Ytterligare en ny fiskebåt beställd av Astrid-koncernen first appeared on Njord.

]]>
Astridkoncernen, närmare bestämt det danska koncernbolaget Astrid Fiskeri A/S och Karstensens Skibsværft A/S i Skagen har skrivit ett kontrakt  på en ny 91,8 meter lång kombinerad snprvadsbåt och trålare. Den nuvarande S 264 Astrid, som levererades av Karstensens  2014, har sålts och kommer att tas över av det norska fiskeriföretaget Herøyfjord A/S i april 2021.

Nya S 264 Astrid. Bild: Karstensens

Företagets uttalade mål att bedriva hållbart fiske med minimala NOX / CO2-utsläpp per kg fångad fisk. Detta har resulterat i en kombination av nya lösningar och väl beprövade koncept. Nya Astrid kommer att utrustas med elektriska vinschar och elektrisk fiskpump.

Företaget har varit intresserad av innovativa och optimerade lösningar, delvis baserade på de senaste årens mycket positiva verksamhet på nuvarande Astrid. Särskild tonvikt har lagts på att optimera arbetsförhållandena, säkerheten och komforten för besättningen. Liksom de andra 15 nybyggnaderna som skeppsvarvet har under konstruktion för fiskeriföretag i Irland, Island, Norge, Sverige och Danmark, har även den nya S 264 Astrid sin egen design.

När det gäller valet av leverantörer och komponenter måste ett antal av dessa äntligen väljas under de kommande veckorna. Även här kommer företagets fokus att ligga på hållbarhet, kvalitet, innovation och tillförlitlighet. Skrovet till det nya Astrid kommer att byggas vid Karstensen Shipyard Poland och det färdiga fartyget levereras i maj 2022.

Nya S 264 Astrid. Bild: Karstensens

Längd totalt 91,80
Bredd 17.00 / 18.00 m
RSW-system Frio Nordica, 3 x 1100 kW
Vakuumsystem 6 x 66 kW / 3 x 3200 l tank
Huvudmotor Wartsila 31
Hjälpmaskiner Caterpillar
Vinschanläggning Kongsberg
Kranar Macgregor Triplex
Fiskpumpar Macgregor Rapp
Sidopropeller Brunvoll, 2 x 1400 kW

Nya S 264 Astrid kommer att bli den största fiskebåt som någonsin ägts av ett svenskt fiskeriföretag.

The post Ytterligare en ny fiskebåt beställd av Astrid-koncernen first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/ytterligare-en-ny-fiskebat-bestalld-av-astrid-koncernen/feed/ 0 20836
Företagen som odlar musslor, ostron och alger http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/foretagen-som-odlar-musslor-ostron-och-alger/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/foretagen-som-odlar-musslor-ostron-och-alger/#respond Mon, 21 Sep 2020 14:06:46 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20832 Blåmusslor har odlats längs Bohusläns kust sen 1970-talet. Ett av pionjärföretagen var Scanfjord AB som grundades 1979. Idag står företaget för 90% av de odlade musslorna i Sverige. Företaget är hemmahörnade i Mollösund på Orust och har odlingar på många Läs mer...

The post Företagen som odlar musslor, ostron och alger first appeared on Njord.

]]>
Blåmusslor har odlats längs Bohusläns kust sen 1970-talet. Ett av pionjärföretagen var Scanfjord AB som grundades 1979. Idag står företaget för 90% av de odlade musslorna i Sverige. Företaget är hemmahörnade i Mollösund på Orust och har odlingar på många håll runt öarna. De flesta av de förtag som ägnar sig åt mussel-, ostron- och algodling är kopplade till forskningsvärlden och Göteborg snarare än till kustbefolkningen och fisket. Ägare är ofta forskare eller tidigare forskare,

Förutom odling av musslor så skördar Scanfjord också vildlevande ostron och hjärtmusslor. Enligt egen uppgift är de också störst på detta område. Skörd av vildlevande ostron och hjärtmusslor räknas som fiske. Ostron, såväl som japanska jätteostron är dock inte fria att plocka och skörda. De tillhör markägarna vid stränderna och för att plocka när stränder krävs därför tillstånd av markägaren. Moderbolaget i Scanfjord-koncernen heter Scanfjord Mollösund AB och ägare är Anders Granhed. I styrelsen för bolaget sitter också Kjell Åke Eriksson och Pål Präitz med Birgitta Granhed Olofsson som suppleant. Scanfjord har de senaste åren uppvisat ett dåligt ekonomiskt resultat och minskad omsättning.

Ett annat musselodlingsföretag är Bohus Havsbruk AB som främst har odlingar i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn. Det är ett betydligt mindre företag än Scanfjord och använder en annan odlingsmetod. En metod som kritiserats under de senaste åren. Bohus Havsbruk AB är hemmahörande i Göteborg har de senaste tre åren gjort mycket stora förluster i sin verksamhet. De har förlorat mycket mer pengar än  de omsatt vilket gör att bolaget är helt beroende av de stöd de fått från olika håll för att starta upp sin verksamhet samt andra kapitaltillskott. Ägare av bolaget är paret Katrin Persson och Stefan Andersson samt Per Persson, bror till Katrin Persson. Olika kombinationer av de tre utgör styrelsen i koncernens olika bolag. Moderbolag i deras företagskoncern är Altum-Gruppen AB som också äger Carapax Marine Group AB som säljer hummertinor, kräftburar och andra liknande fiskeredskap sam utrustning för musselodling. Dessutom ingår bolag som exempelvis Bohusläns Sjöentreprenad AB, Bohusläns Sjömat AB och Kor-Bo AB.

2019 startades en på prov en odling där ostron, blåmusslor och japanska jätteostron skulle odals tillsammans. I odlingen som ligger nära Fiskebäckskil är Bohus Havsbruk en av intressenterna

Ostron odlas av Havsstensunds Ostron AB i Sannäsfjorden. Det är ett ännu mindre företag än Bohus Havsbruk. Ägare är paret Ulrika Lorensson och Mathias Svensson. Suppleant i styrelsen är den senares far Jan Fredrik Svensson. Bolaget ägnar sig också åt att skörda och plocka japanska jätteostron. Detta företag är det enda som är kopplat till fisket på något sätt då Ulrika Lorenssons far var fiskare på Donsö och Mathias Svensson varit fiskare eller vuxit upp i en fiskarfamilj i Havstenssund. Fungerande ostronodling är något nytt, men har tidigare prövats flera gånger i Bohuslän utan att det fungerat. Första gången var redan på 1860-talet. Vilda ostron har skördats sen i alla fall 1700-talet. Vissa perioder i stor omfattning och i andra perioder i betydligt mindre omfattning. .

Ytterligare ett musselodlingföretag är Bryggudden Musslor, Ostron och Alger AB. De har sitt huvudkontor i Tanumshede och odlar också de musslor i Sannäsfjorden. De köper också upp skördade vilda ostron. Företaget ägnar sig också åt algodling. Algodling är dock i huvudsak fortfarande på försöksstadiet. Ägare är Ola Dahlman och suppleant i styrelsen är Sven-Erik Dahlman, sannolikt Ola Dahlmans far. Han är också ägare av Grebbestad Bageri AB. Algodling är dock i huvudsak fortfarande på försöksstadiet.

Ostrea Aquaculture Sweden AB med kontor i Strömstad och odlingar kring Koster är ett startuppföretag med externa investerare. De har planer på storskalig odling av ostron och alger men än så länge har de bara starta upp ostronyngelverksamhet. Ostronyngel som föds upp i Kosterskärgården säljs till köpare i hela Europa. Totalt har bolaget 9 ägare, däribland Tagehus Holding AB (med fam. Ljungberg som huvudägare) och  T. Ljungberg BV som äger 23,6% och statliga Almi Invest AB. Tagehus är egentligen ett byggbolag men har också en del externa investeringar, förutom i Ostrea också i Tidskriften Fokus och fastighetsföretaget Atrium Ljungberg AB som familjen Ljungberg kontrollerar ihop med Coop Stockholm (Konsumtionsföreningen Stockholm). Moderbolaget har ingen omsättning utan verksamheten bedrivs i dotterbolaget Ostrea Production Sweden AB.

I Varekil på Orust har den enskilda firman Wrenglers musslor sitt säte. Innehavare av firman är Fredrik Wrengler och syftet med bolaget är att skörda vilda och/eller odla musslor. Firman är nybildad.

Det största algodlingsföretaget är Catxalot AB i Grebbestad som ägs av Linnéa Sjögren. De odlar tång  och alger samt ordnar turistaktiviteter av olika slag kopplade till tång.

Kosteralg AB som grundades 2016 är dock det äldsta algodlingsföretaget. Bolaget som är hemmahörande i Göteborg har odlingar i Kosterskärgården. Ägare är Elisabeth Brock, Fredrik Gröndahl, Gunnar Cervin, Henrik Pavia, Göran Nylund och Gunilla Toht. Flera av dem är engagerade i forskningsprojektet SeaFarm. Företaget odlar sockertång, fingertång och havssallad i odlingar i havet såväl som i slutna anläggningar på land.

Bolaget Bohus Sea Culture AB med adress i Västra Frölunda skriver på sin hemsida att det startats av invånare på Gåsö. Gåsö har dock bara 2 bofasta invånare och har tidigare varit helt avfolkat. Mer korrekt är kanske att det startats av sommarboende på Gåsö. Meningen med företaget är odling av alger, i första hand sockertång. Ägare av bolaget är tre bröder, Bengt Sahlin, Per Sahlin och Sven Sahlin samt Rickard Tham och Nils Mårtensson. Alla bor i Stockholm eller Göteborg.

Omsättning i mussel-, ostron- och algodlingsföretag år 2019, företag, omsättning M SEK, verksamhet

  1. Scanfjord Mollösund AB, 18, blåmusselodling, mussel- och ostronfiske
  2. Bohus Havsbruk AB, 4, blåmusselodling
  3. Havsstenssund Ostron AB, 1, ostronodling, ostronfiske
  4. Catxalot AB, 0,8, algodling
  5. Bryggudden Musslor, Ostron och Alger AB, 0,4 (2018), ostronodling
  6. Kosteralg AB, 0,3, algodling
  7. Bohus Sea Culture, 0,2, algodling

När det gäller ostronfiske är det helt dominerande företaget Bröderna Klemmings Dykhjälp i Grebbestad. Förutom ostronfiske ordnar företaget ostronsafari, dykutflykter, dykkurser med mera. Ägare är Bengt och Peter Klemming.

Ett av problemen med odlingen av ostron, musslor och alger är att den tyckas ha mycket svag koppling till de som faktiskt bor i skärgården året runt. Kopplingen till traditionella näringar är i de flesta fall obefintlig. Det betyder sannolikt att när ägarna, dvs forskarna, tröttnar på sina experiment så försvinner företagen. För som det nu är så är verksamheterna inte lönsamma, i vissa fall till och med extremt olönsamma. Utan offentliga bidrag skulle de flesta av odlingsföretagen inte finnas.

The post Företagen som odlar musslor, ostron och alger first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/21/foretagen-som-odlar-musslor-ostron-och-alger/feed/ 0 20832
Veckans båt – FIN-1150-T Windö 5 http://fiske.zaramis.se/2020/09/20/veckans-bat-fin-1150-t-windo-5/ http://fiske.zaramis.se/2020/09/20/veckans-bat-fin-1150-t-windo-5/#respond Sun, 20 Sep 2020 10:06:24 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=20828 Familjen Bryngeld köpte under förra året en frystrålare, Label Normandy, från det nederländska storföretaget Cornelis Vrolijk. Köpare var familjens finska fiskeriföretag, Oy Kotka Fiskeri AB. Frystrålaren har satts in i det finska fisket av sill (strömming) och Cornelis Vrolijk blev Läs mer...

The post Veckans båt - FIN-1150-T Windö 5 first appeared on Njord.

]]>
Familjen Bryngeld köpte under förra året en frystrålare, Label Normandy, från det nederländska storföretaget Cornelis Vrolijk. Köpare var familjens finska fiskeriföretag, Oy Kotka Fiskeri AB. Frystrålaren har satts in i det finska fisket av sill (strömming) och Cornelis Vrolijk blev också delägare i Kotka Fiskeri och fick en plats i styrelsen för bolaget. I styrelsen för Oy Kotka Fskeri AB sitter idag Thomas Bryngeld, Arnout Langerak från Cornelis Vrolijk och Henry Törnqvist från Finland.

FIN-1150-T Windö 5 byggdes ursprungligen på Astilleros Balenciaga SA i Spanien år 1995 som SCH 22 Wiron 1 och hade nederländsk flagg samt ägdes av Jaczon BV (ägt av samma ägare som Cornelis Vrolijk), men fick 2001 brittisk flagg som PH 5570 Wiron 1, såldes därefter till Interfish Ltd och blev PH 110 Wiron 1.

2015 köptes båten tillbaka av North Atlantic Fishing Co Ltd, ett dotterdotterbolag till Cornelis Vrolijk och blev H 180 Atlantic Lady. 2017 såldes båten till SPES Armement i Fecamp i Frankrike, ett dotterbolag of France Pelagique som i sin tur ägs av Cornelis Vrolijk. Namnet blev nu FC-934228 Label Normandy. Och år 2019 såldes båten alltså till Oy Kotka Fiskeri AB och blev FIN-1150-T Windö 5.

Båten är en 51 meter lång trålare som fryser fångsten ombord. Meningen är att fisket i första hand ska vara ett konsumtionsfiske. Bruttotonnaget är 1 059 bruttoton och det är Finlands i särklass största trålare och fisket bedrivs i huvudsak i Bottenhavet. Båtens bredd är 11,6 meter.

The post Veckans båt - FIN-1150-T Windö 5 first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/09/20/veckans-bat-fin-1150-t-windo-5/feed/ 0 20828