Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Wed, 12 Dec 2018 14:43:02 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.8 58307483 Fiskerforum fantiserar om Werner Larsson Fiskeeksport http://fiske.zaramis.se/2018/12/12/fiskerforum-fantiserar-om-werner-larsson-fiskeeksport/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/12/fiskerforum-fantiserar-om-werner-larsson-fiskeeksport/#respond Wed, 12 Dec 2018 14:10:19 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16171 Läs mer...]]> Werner Larsson Fiskeeksport A/S är ett stort sillbearbetnings- och exportföretag i Skagen. Företaget ägs av den nederländska familjen Hoogwegt via det nederländska företaget B.V. Kennemervis Groep. Fiskerforum, Danmarks största tidning om fiskeri, fantiserar därför, ja de far helt enkelt med lögn, när de skriver följande:

Men selskabets ejer og direktør samt fjerde generation i familiedynastiet Mads Larsson, er alligevel særdeles godt tilfreds.

Mads Larsson är visserligen direktör och ättling till företagets grundare men ägare är han inte.  Det är märkligt att en stor dansk fiskeritidning har fel på detta sätt. Fel har vi alla till och från, men ett fel av denna typ där sanningen bara finns ett knapptryck bort är underligt och tyder på ganska mycket slarv.

Artikeln handlar för övrigt mest om Brexit och dess eventuella konsekvenser för Werner Larsson Fiskeeksport. Det bitarna av artikeln har Fiskerforum hämtat från en artikel i Fødevarewatch i februari där Mads Larsen uttalar sig:

”Vi ønsker at investere, og vi ønsker at udvikle vores forretning. Vi har midlerne til det, er parate, og vi har truffet de strategiske beslutninger. Men vi holder tilbage lige nu,” siger adm. direktør Mads Larsson.

Fødevarewatch citerar i sin tur en artikel från februari i ekonomitidningen Børsen som enligt Fødevarewatch skriver:

Usikkerheden er stor blandt danske fiskeriselskaber, der risikerer at blive påvirket yderst negativt af brexit. Frygten er, at briterne og EU ikke laver en særaftale omkring fiskeriet i britisk farvand, hvor dansk fiskeri henter 30 pct. af værdien af sine fangster.

Frågan är om artikeln från februari och Mads Larsens uttalande fortfarande har relevans. Det är trots allt nästan ett år gammalt. Det verkar onekligen som om Fiskerforum fantiserar även kring detta. I vilket fall som helst handlar det om en sak som faktiskt inte är en nyhet, men var det i februari. Företagets årsredovisning är förstås en nyhet, men artikeln i Fødevarewatch som Fiskeriforums artikel i huvudsak bygger på är det inte.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/12/fiskerforum-fantiserar-om-werner-larsson-fiskeeksport/feed/ 0 16171
Ägare av stort dansk-grönländskt fiskeriföretag funnen död http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/agare-av-stort-dansk-gronlandskt-fiskeriforetag-funnen-dod/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/agare-av-stort-dansk-gronlandskt-fiskeriforetag-funnen-dod/#respond Tue, 11 Dec 2018 10:52:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16169 Läs mer...]]> Anders Jonas Brøns, hälftenägare av det stora fiskeriföretaget Polar Seafood hittades död i Aalborgs hamn vid en restaurangbåt, Prinses Juliane vid Vestre Havnepromenade, i fredags morse. Han drogs upp på land och livräddningsförsök gjordes men han kunde inte räddas. Vid dödsfallet var Anders Jonas Brøns 68 år gammal men skulle snart ha fyllt 69. Han föddes på Grönland:

Anders Jonas Brøns stammer fra bygden Arsuk i Sydgrønland, hvor forældrene drev en købmandsbutik. Det blev imidlertid fiskerierhvervet, der endte med at bringe ham til tops. Først i et samarbejde med Hans Pavia Egede, som han skabte Polar Seafood sammen med tilbage i Nuuk i 1984. Hans Pavia Egede trådte senere ud af virksomheden og parløbet har sidenhen været delt med Jens Salling, der købte sig ind i selskabet.

På torsdagskvällen var han på middag med vänner, däribland Jens Salling som är den andre delägaren i Polar Seafood. Vad som därefter hände Anders Jonas Brøns är oklart men polisen misstänker inget brott. Det mesta tyder på att det handla rom en olycka. Jens Salling och Anders Joans Brøns har förekommit på listor över Danmarks rikaste personer. Anders Jonas Brøns verkar dock ha varit skriven på Grönland,

Moderbolaget i Polar Seafood heter Polar Seafood Greenland A/S och har huvudkontor i Nuuk på Grönland. Detta bolag äger 50% i en rad andra bolag såsom Polar Seafood Denmark A/S, Attu Food ApS, Qajaq Trawl A/S (Søren Brandt äger 50%), Sigguk A/S och Maniitsoq Fish ApS. Den andra hälften av Polar Seafood Denmark A/S ägs av PSD Holding ApS. Detta bolag ägs av Helge Nielsen via Grimnir Invest ApS till 50% och av Louise Schouv Petersen som äger 75% av Norman Petersen Holding ApS som i sin tur äger 50%.

Polar Seafood Grenland A/S har cirka 140 anställda, Polar Seafood Denmark A/S 50, Sigguk A/S 60 och Qajaq Trawl A/S 40.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/agare-av-stort-dansk-gronlandskt-fiskeriforetag-funnen-dod/feed/ 0 16169
När det gäller fiske finns få dugliga journalister i svensk gammelmedia http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/nar-det-galler-fiske-finns-fa-dugliga-journalister-i-svensk-gammelmedia/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/nar-det-galler-fiske-finns-fa-dugliga-journalister-i-svensk-gammelmedia/#respond Tue, 11 Dec 2018 06:44:02 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16167 Läs mer...]]> Artiklar om yrkesfiske i vanlig media är ofta en plågsam lösning. Både i smått och stort. För det mesta låter journalisterna bara ordagrant återge vad de personer de pratar med säger eller de pressmeddelanden de får i handen. De sistnämnda brukar stuvas om lite, men ingenting ändras. Eftersom de flesta journalister enbart vänder sig till miljöorganisationer eller en och annan forskare men i stort sett aldrig till yrkesfiskare blir också ofta lite ensidigt.

Ljuger forskarna eller miljövännerna, vilket faktiskt är förvånansvärt vanligt, så blir det att journalisterna vidarebefordar deras lögner och vilseleder. Typexempel är när forskare eller miljövänner påstår att det finns överfiske. Överfiske är när det fiskas mer än de vetenskapliga rekommendationerna. Det förekommer inte i Sverige men forskare och miljövänner påstår ändå regelbundet det. De ljuger. Journalisterna sprider deras lögner och gör därmed inte sitt jobb. När någon anser att den vetenskapliga rådgivningen är felaktig eller beslutet om kvoter är felaktigt så betyder det inte att överfiske förekommer. Utan det betyder att forskningen som ligger till grund för kvotsättningen ifrågasätts eller att politikernas beslut ifrågasätts. Det har inget med yrkesfiskarna och yrkesfisket i sig att göra. Men journalister och ofta också forskare som forskar om havsmiljö ger sig ändå i allmänhet på yrkesfiskarna och fisket även i sådana fall.

Även när journalisterna faktiskt vänder sig till yrkesfiskare eller deras organisationer blir det oftast samma sak. Ordagrant återgivelse av det folk säger, inga frågor alternativt inga relevanta frågor. Även i dessa fall blir det ofta ensidigt. Urvalet av yrkesfiskare är ofta skevt. Det är nästan alltid någon småskalig kustnära fiskare som intervjuas. Det är intressant och de har specifik problem, men de är i allmänhet inte speciellt representativa för svenskt fiske, speciellt inte i de fall de företräder en organisation som i stort sett saknar medlemmar såsom SYEF. Ibland intervjuas även trålfiskare men då handlar det ofta om andra frågor än själva fisket såsom hamn i Fiskebäck. Eller så är det direkt fientlig mot yrkesfisket.

Det är uppenbart att de svenska journalister som skriver om yrkesfiske i allmänhet vet mycket lite om det. Det är inget konstigt med det. Yrkesfisket är en mycket liten näring i Sverige och det är därför inte rimligt att kräva att journalister ska veta nåt om det. Det är däremot rimligt att kräva att journalister när de ska skriva om yrkesfiske läser på. Orkar de inte läsa på kan de ringa mig och fråga om saker. Eller läsa här på min blogg Njord. Det finns en svensk journalist som ibland ringer och flera danska. I Danmark kan journalisterna mer om fiske, men de gör också sitt jobb, de undersöker saker innan de skriver. Det gör sällan svenska journalister.

Men sen är det fel också i detaljer. För att inte säga i rubriker. I Bohusläningen står det exempelvis att skarpsillen på LL 44 Marie som förliste igår gick till spillo. I GP står det i rubriken att den ska räddas, men i artikeln som är en kopia på artikeln i Bohusläningen så står det att det inte gick. Även i övrigt är det fel i detaljer. Skarpsill och sill är inte samma sak. Det är helt olika fiskarter med olika liv och olika användningsområden. Att en kommunikatör på Kustbevakningen tror att det är samma fisk må vara hänt men journalisterna kan ju lätt kolla hur det ligger till innan de publicerar en artikel så att det blir rätt.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/11/nar-det-galler-fiske-finns-fa-dugliga-journalister-i-svensk-gammelmedia/feed/ 0 16167
Fiskebåt på grund i Lysekil http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/fiskebat-pa-grund-i-lysekil/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/fiskebat-pa-grund-i-lysekil/#respond Mon, 10 Dec 2018 15:24:31 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16163 Läs mer...]]> Klockan 03:20 på måndagsmorgonen kontaktades Kustbevakningen av Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral JRCC om att en fiskebåt gått på grund vid Stångholmen utanför Lysekil. Båten var då på väg hem efter att ha varit ute på lysfiske efter skarpsill under natten. Fisket sker med snörpvad vilket kräver lite fler personer än vad som annars är brukligt på den här typen av liten fiskebåt så det pratas om 4 personer, men det inkluderar sannolikt också de som var på lysbåten.

Det är bara ett fåtal små båtar som ägnar sig åt skarpsillsfiske med snörpvad och ljus. 2017 var det bara LL 44 Marie och LL 550 Burö. Den förlista båten verkar vara LL 44 Marie som är hemmahörande i Hasselösund på ön Smögen. Vid sidan av dessa små fiskebåtar finns det också en större båt som fiskar med ljus och snörpvad, GG 764 Astrid. LL 44 Marie har normalt LL 7 Ester-Marie som lysbåt.

Kustbevakningen var snabbt på plats vid haveristen tillsammans med enheter från Sjöräddningssällskapet och en sjöräddningshelikopter. Ingen ur besättningen skadades i samband med grundstötningen.

– När vi kom till platsen började vi omedelbart att tömma haveristen på vatten med flera pumpar. Fartyget slog mot klipporna och befann sig i ett utsatt läge där det riskerade att ådra sig ytterligare skador och sjunka. Därför togs beslutet att täta haveristens bränsletankar och bogsera in fartyget till Lysekil, säger räddningsledare Mattias Heneborn, i ett pressmeddelande.

Fiskebåten fortsatte ta in vatten under bogseringen, med kraftig slagsida som resultat och förtöjdes sen längs med ett Kustbevakningsfartyg vid kaj i Lysekil. Därefter har båten lyft upp på land med hjälp av kustbevakningens dykare och en kran. Skarpsillen kunde dock inte räddas.

LL 44 Marie

LL 44 Marie. Bild: Terje Fredh

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/fiskebat-pa-grund-i-lysekil/feed/ 0 16163
Orimlig och felaktig rapport om Östersjön, sälar och fiske http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/orimlig-och-felaktig-rapport-om-ostersjon-salar-och-fiske/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/orimlig-och-felaktig-rapport-om-ostersjon-salar-och-fiske/#respond Mon, 10 Dec 2018 06:16:47 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16159 Läs mer...]]> En journalist i DN har läst en rapport om Östersjöns tillstånd från Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet. Rubriken på artikeln är Gråsälen inte största hotet mot Östersjötorsk. Journalisten har nog missuppfattat nånting. Ingen har nånsin påstått att det största hotet mot torsken i Östersjön är sälen. Sälen är det största problemet för det kustnära småskaliga fisket. Inget annat och ingen har nånsin påstått nåt annat. De stora problemen för torsken är istället syrebrist, övergödning, varmare hav och klimatförändringar.

Studien berör dock inte det kustnära fisket och den fisk som lever nära kusten. Den är fokuserad på fisk som lever i öppet vatten och kan därför inte säga något om hur sälar påverkar lax, ål, gädda eller vitfisk (dvs torsk) som lever närmare kusten. Det är framförallt den kustnära fisken som berörs av sälpredation och sjukdomar som sprids av sälar. Rapporten har alltså ingen som helst beröring med sälproblematiken då den finns vid kusterna och inte ute på öppna havet. Att i det läget hävda att sälen inte är ett problem är rent lögnaktigt. Totalt felaktigt.

– Vi har för närvarande 30 000 gråsälar i Egentliga Östersjön, men vi skulle kunna ha upp till 100 000 sälar utan att det skulle påverka beståndet av mängden torsk lika mycket som klimatförändringar, övergödning och fiske. Östersjön är mycket känslig för mänsklig påverkan, säger David Costalago, en av forskarna bakom studien och som tidigare forskat vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Costalago har kanske rätt. Men bara om all fisk som fångas av yrkesfisket i Östersjön räknas. Det är dock ett orimligt sätt att räkna. Sälen har bara betydelse vad det gäller torskfisket. Dessutom i stort sett bara för det kustnära torskfisket. Viktmässigt står sill och skarpsill för större delen av fisket (sammanlagt cirka 120 000 ton har fiskats i det svenska fisket hittills i år, totalt cirka 600 000 ton ) och sälen påverkar bara marginellt de bestånden. Det enda rimliga sättet att räkna är att enbart räkna torsk (cirka 2 500 ton i det svenska fisket i år). Sälen beräknas äta nästan 5 000 ton torsk. Vilket då inte ska jämföras med det svenska fisket utan med hela fisket (cirka 50 000 ton).

Ingen har heller påstått att sälen utgör ett problem ut på Östersjön öppna havsvidder. Det är självklart att det totala fisket ute på öppna havet tar mer än vad sälen gör. Men det är inget problem. Fisket i sin helhet är inget problem. Torskfisket är sannolikt inte heller nåt problem då fisket inte ens fångar sin tilldelade kvot vilken fastställts enligt de vetenskapliga råden. Problemen är klimatförändringar (med syrebrist och matbrist som resultat) och övergödning (med syrebrist och matbrist som resultat)

– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning. Vi måste hitta sätt att både säkra fiskarnas intäkter och att garantera bevarandet av fiskbestånden och en bra status för sälbestånden, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

Forskarna gjorde med datorsimuleringar prognoser som sträcker sig fram till år 2098. I scenarier med högst temperatur och näringstillförsel i Östersjön skadas populationen av torsk men inte av sill och skarpsill. Den högre temperaturen kan också leda till allvarligare effekter av syrebrist av övergödningen och därmed mindre fisk. Mer övergödning i kombination med högre temperaturer kan också leda till mer algblomning med försämrad matkvalitet för fiskarna, vilket gör fiskarna mindre och smalare.

Journalistens missförstånd och märkliga rubrik är dock lite mer förståeligt när också pressmeddelandet från Stockholms Universitet fokuserar på sälen och ett påstående som ingen nånsin framfört. Ingen har nånsin hävdat att gråsälen äter så mycket att den påverkar fiskbestånden i hela Östersjön. Frågeställningen som pressmeddelandet utgår från är felaktig och lögnaktig. Det är klart att okunniga journalister därmed luras att tro på saker som inte är sanna.

Sälen är inget problem för fisket och fiskebestånden i stort. Om det är alla överens. Sälen är inget problem för det pelagiska fisket på sill och skarpsill. Om det är alla överens. Att sälen är ett problem för framförallt det kustnära fisket är däremot uppenbart utifrån den kunskap som finns. Den nya rapporten berör inte det kustnära fisket och säger överhuvudtaget inget om huruvida sälen är ett problem för torskfisket. Genom att utforma pressreleasen som de gjort vilseleder de ansvariga forskarna, Monica Winder, David Costalago, Barbara Bauer, Maciej T. Tomczak och Karl Lundström, medvetet läsarna. Det praktiska resultatet blir att de ljuger.

Eller så här. När småskaliga kustnära yrkesfiskare klagar på att sälen är ett problem säger forskarna att vi har undersökt saken och för det storskaliga fisket är det inget problem. Alltså är det inget problem säger forskarna. Det är oseriöst. Det är ansvarslöst. Det är falskt, lögnaktigt. Det är hänsynslöst och föraktfullt. Forskarna menade säkerligen inte att det skulle bli så. Men det har blivit så. Det är synd.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/10/orimlig-och-felaktig-rapport-om-ostersjon-salar-och-fiske/feed/ 0 16159
Intressant om bottentrålning från Havsmiljöinstitutet http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/intressant-om-bottentralning-fran-havsmiljoinstitutet/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/intressant-om-bottentralning-fran-havsmiljoinstitutet/#respond Sun, 09 Dec 2018 09:11:52 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16153 Läs mer...]]> Havsmiljöinstitutet presenterade i november en rapport om bottentrålningens effekter på ekosystemtjänster i svensk hav. Författare är Henrik Svedäng, Mats Blomkvist och Sofia Wikström. Det är ett försök till sammanställning av den forskning som finns. Det är en intressant läsning men mycket är känt sen länge och det är långt ifrån en komplett sammanställning. Slutsatserna i rapporten är följande:

  • Bottentrålsfiske ger omfattande effekter på marina ekosystem. Dessa effekter är dels kopplade till störning av bottnarna, dels till att bottentrålar är starkt selektiva på så sätt att all fisk över en viss storlek fångas, medan mindre fisk har möjlighet att simma igenom nätmaskorna.
  • Bottentrålning kan innebära att många ekosystemtjänster missgynnas. Exempel på ekosystemtjänster som kan påverkas negativt är biologisk mångfald, livsmiljöer på bottnarna, näringsvävar, produktion av livsmedel och rekreation.
  • Studier från svenska hav visar att den pågående bottentrålningen minskar biologisk mångfald och mångfalden av livsmiljöer i trålade områden. Trålningsbegränsningar i skyddade områden kan därför få en positiv effekt på ekosystemtjänsterna biologisk mångfald och livsmiljöer.
  • För övriga ekosystemtjänster saknas den kunskap som skulle behövas för att bedöma hur mycket de påverkas av nuvarande trålning i skyddade områden och innanför trålgränsen.
  • Effekter av tidigare högt fisketryck är mycket tydligt längs hela svenska västkusten norr om Öresund, där lokala rovfiskbestånd, företrädesvis torsk, har försvunnit eller har gått starkt tillbaka, vilket påverkar flera ekosystemtjänster. Det är dock okänt i hur hög grad risttrålfiske efter havskräfta och räka innanför trålgränsen påverkar dessa lokala fiskbestånd idag.
  • Det finns ett behov av ytterligare forskning för att kvantifiera effekten av bottentrålning på många av ekosystemtjänsterna. Speciellt behövs mera systematisk forskning och kunskapssynteser kring nyttjandet av svenska kustområden för att åstadkomma mer heltäckande utvärderingar av de kulturella ekosystemtjänsterna och hur de påverkas av exempelvis bottentrålning.

Jag kan inte se att det är så mycket av detta som egentligen kan ifrågasättas. Men det finns en sak som kanske inte är helt korrekt. Det gäller försvinnandet av de lokala torskbestånden i Bohusläns fjordar och kustnära områden. Forskningen kring dessa lokala bestånd tyder på att de är stationära. Det betyder att överfiske i utsjön, dvs ute på öppna havet i Skagerak och på Nordsjön inte skulle påverka de lokala kustbestånden. I så fall kan det inte vara bottentrålning som är orsak till torsken försvinnande i Bohusläns fjordar, för det har aldrig fiskats med bottentrål där. Det har alltid varit förbjudet. Situationen när det gäller bottentrålning har alltså varit bättre än i Öresund och ändå har torsk och andra torskfiskar liksom rödspätta och piggvar försvunnit. Antingen är den gängse uppfattningen om Öresunds torskbestånd fel eller så är teorin om stationära torskbestånd i Bohusläns fjordar fel. Sannolikt är det åsikterna om Örsund som är felaktiga.

När det gäller ristfisket så är det belagt (bland annat i MSC-utvärderingarna av kräftfisket) att kräftrist och räkrist innebär mycket små fiskfångster. Så små att de knappast kan påverka fiskarters tillstånd. Uppenbarligen har forskarna bakom Havsmiljöinstitutets rapport inte tittat på den rika källa av information som finns att tillgå via MSC vilket gjort deras rapport klart sämre. När de påstår att effekterna av rist i fisket är okända på minst ett ställe i rapporten är det alltså felaktigt. Forskarna har het enkelt inte använt allt det material som finns. Rist ger också möjlighet att storlekssortera så att stora och/eller små fiskar kan släppas eller fångas beroende på önskemål. Det finns alltså en möjlighet att skapa trålar som ger samma fångstkurva som garnfiske vilket forskningen anser vara fördelaktigt för torsken.

Dessutom finns det ytterligare felaktigheter i rapporten. Förutom tveksamheterna och felaktigheterna om effekterna av trålfiskeförbud så finns det andra mer direkta felaktigheter. På ett ställe står det exempelvis ”(och andra släpande, mängdfångande redskap som snurrevads- och snörpvadsfiske)”. Snörpvad är inte ett redskap som släpas och det vidrör i allmänhet inte heller botten. Det är sannolikt dock bara en felskrivning som missats i korrekturläsningen. Snörpvadsfiske är i själva verket det mest miljö- och klimatvänliga fisket.

Några belägg för att snörpvadsfisket i Skagerak ökat i modern tid som rapporten påstår finns det heller inte. Fram till 1950-talet fanns det hundratals båtar i Bohuslän som fiskade med snörpvad (och ljus i skaprsillsfisket på vintern). Det var innan dess det helt dominerande fiskeredskapet. På 1950-talet försvann de flesta snörpvadsbåtarna och på 1970-talet försvann de övriga förutom en enda båt. Sen dess har det funnits en eller två större båtar som fiskar med snörpvad och idag finns det bara en. Det finns idag också en 3-4 snörpvadsbåtar som är mindre än 12 meter långa. De fiskar med snörpvad under en mycket kort tid på vintern.

Vidare nämner rapporten inte att en övergång till snurrevad vid fiske av plattfiske och övergång till flygande tråldörrar (trålbord) skulle innebär mindre bottenpåverkan. Inte heller nämns att en övergång till garnfiske är svår på grund av sälproblematiken och att fiske med backor, garn och burar är tyngre och besvärligare än trålfiske. Något som ger en sämre arbetsmiljö.

Rapporten lider också av att de inte haft tid att titta på effekter för kulturarv och liknande. Men för mig är det uppenbart att utan bottentrålningen skulle fiskerikulturen i norra Bohuslän liksom i Skåne och Norrbotten sannolikt nästan helt försvinna. Även för alla fiskelägen i Halland liksom för de flesta i Göteborgsområdet skulle det innebär en utplåning av den lokala fiskerikulturen. Bottentrålning är helt avgörande för att det ska finns någon som helst lokalt förankrad svensk fiskerikultur.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/intressant-om-bottentralning-fran-havsmiljoinstitutet/feed/ 0 16153
Ingen nyhet att det finns lokala lekbestånd av torsk i Bohusläns fjordar http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/ingen-nyhet-att-det-finns-lokala-lekbestand-av-torsk-i-bohuslans-fjordar/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/ingen-nyhet-att-det-finns-lokala-lekbestand-av-torsk-i-bohuslans-fjordar/#respond Sun, 09 Dec 2018 06:57:15 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16149 Läs mer...]]> Resultat från nya undersökningar visar att lokala torskbestånd fortfarande finns kvar vid Bohuskusten. Dessa små bestånd kan antingen vara resultatet av kolonisering eller att de tidigare lekbestånden inte helt försvunnit. Detta är dock egentligen ingen nyhet. I såväl Havstensfjorden som Gullmarsfjorden har andra undersökningar genom åren visat på att där finns lekande torsk (Gadus morhua). Det har i sin tur lett till fiskeförbud och stora begränsningar av var, när och hur det får fiskas i dessa fjordar. Trålning har aldrig förekommit och ändå har torsken försvunnit. Trots att en del av dessa restriktioner nu gällt under lång tid i Havstensfjorden så har bestånden av torsk inte hämtat sig. Även i Bottnafjorden och Brofjorden kan det sen länge finnas lokal lekbestånd av torsk.

Torsk

Torsk. Bild: Wilhelm von Wright

– Våra resultat visar på att det finns ett eget lokalt torskbestånd vid Bohuskusten, men det är ännu okänt hur gammalt det är. Det kan ha uppkommit nyligen genom kolonisering men även vara en rest av det tidigare lokalt stora torskbeståndet. Det är i alla händelser utomordentligt viktigt att beståndet skyddas effektivt, säger Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, en av författarna till artikeln som nyligen publicerades i ICES Journal of Marine Science.

Kustvattnen har provtagits med håv för att samla in och uppskatta tillgången på torskägg och därefter har äggens DNA analyserats. Undersökningen visar tydligt att torsk fortfarande leker vid Bohuskusten. De analyserade torskäggen har genetisk likhet med lekmogen torsk som kan fångas vid kusten, medan de samtidigt avviker från de två stora, närliggande torskbestånden i Kattegatt och Nordsjön, även om mönstren i den genetiska strukturen i kustområdena är svår att fullständigt klarlägga. Torsk i Skagerrak tycks därmed vara en blandning av lokalt lekande torsk som fullbordar hela livscykeln i fjordar och skyddade områden och utsjölekande bestånd vars avkomma utnyttjar t.ex. Bohuskusten som uppväxtområde, men som därefter återvänder till föräldrafiskens lekplatser.

Den publicerade artikeln i ICES Journal of Marine Science i december 2018 är skriven av forskarna Henrik Svedäng, Julia M. I. Barth, Anders Svenson, Patrik Jonsson, Sissel Jentoft, Halvor Knutsen, och Carl André resultaten av sina undersökningar. Både Svedäng och Svenson är bland de forskare som också tidigare visat på att lekande torsk förekommer i bl.a Havstensfjorden och varför de nu låtsas som om det är nya rön förstår jag inte. Det är oärligt och misstanken är ju att de vill försöka misskreditera de teorier som hävdar att sälen är orsaken att torskbestånden inte återhämtar sig. Det är inte heller klart om forskarna hittat lekbestånd av torsk någon annan stans än i Brofjorden, Bottnafjorden, Havstensfjorden och Gullmarsfjorden. Om så är fallet är det en nyhet.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/09/ingen-nyhet-att-det-finns-lokala-lekbestand-av-torsk-i-bohuslans-fjordar/feed/ 0 16149
Rädda Östersjötorskens felaktigheter om fisket i skyddsområden http://fiske.zaramis.se/2018/12/08/radda-ostersjotorskens-felaktigheter-om-fisket-i-skyddsomraden/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/08/radda-ostersjotorskens-felaktigheter-om-fisket-i-skyddsomraden/#respond Sat, 08 Dec 2018 08:44:15 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16147 Läs mer...]]> Rädda Östersjötorsken är en kampanj som gjort sig känd för sina ständiga lögner och felaktigheter. Nu sprider de lögner om fiske i marina skyddsområden samt om Havs- och vattenmyndigheten:

Nu visar det sig att ansvariga myndigheter, däribland Havs- och vattenmyndigheten (HaV), känner till att det fiskas i skyddade områden utan att vidta några rättsliga åtgärder. Detta trots att de enligt lag ska agera vid överträdelser. Det första politiska beslutet om landningsskyldighet togs 2013 och utkastförbudet infördes 2015. Ändå fortsätter utkasten och myndigheter ser mellan fingrarna när fiskare trålar i marina skyddade områden.

Det är i stort sett fel i varje stavelse och varje påstående i det citerade stycket.

Det är inte olagligt att fiska i marina skyddsområden. Det finns mindre områden inom de marina skyddsområdena där det är förbjudet att tråla eller helt förbjudet att fiska. Vid 100 tillfällen i år har fiskebåtar registrerats i dessa områden på ett sätt som skulle kunna tyda på olagligt fiske. Men det kan också vara en mängd andra legitima orsaker till att de passerat dessa områden. För de får passera dessa områden. Förutom i de marina skyddsområden finns det mycket stora områden i Sverige där trålning är förbjudet och en hel del mindre områden där fiske är helt förbjudet. Det krävs med andra ord inte marina skyddsområden för att fiske ska vara förbjudet. Rädda Östersjötorsken far med lögner och vilseleder.

Havs- och vattenmyndigheten har ingen laglig skyldighet att polisanmäla sådant som skulle kunna vara olagligt fiske. Fiskerilagen är inte skriven på det sättet, vilket däremot miljölagstiftningen är. Men fiske reglera av Fiskerilagen och det är också den som styr Havs- och vattenmyndighetens arbeta med fiske. Rädda Östersjötorsken ljuger.

Utkastproblematiken har inget med olagligt fiske i skyddade områden att göra och det är därför en helt irrelevant sak vad det gäller eventuellt olagligt fiske i skyddade områden. Utkast är också olagliga om det handlar om kvoterade arter, men det är en helt annan problematik än eventuellt olagligt fiske i skyddade områden. Rädda Östersjötorsken vilseleder. Den stora anledningen till utkastproblem i Östersjön är säl som orsakar sjuk, svältande och skadad torsk och i västerhavet är det bristen på överförbara fiskerättigheter och fungerande system för detta.

Läs mer:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/08/radda-ostersjotorskens-felaktigheter-om-fisket-i-skyddsomraden/feed/ 0 16147
Nybygge från Karstensens ger kedjereaktion http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/nybygge-fran-karstensens-ger-kedjereaktion/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/nybygge-fran-karstensens-ger-kedjereaktion/#respond Fri, 07 Dec 2018 08:15:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16143 Läs mer...]]> Snart så levereras en ny G 190 Girl Stephanie från Karstensens Skibsværft till familjen Conneely i Galway på Irland. Det är en pelagisk trålare med 52 meters längd. Tidigare i år (oktober) levererades en systerbåt, SO 237 Western Chieftain till Premier Trawlers Ltd (Doherty), 52 meter lång och 853 bruttoton. Den nu aktuella leveransen av nya G 190 Girl Stephanie har lett till en kedjereaktion av fiskebåtsförsäljningar och -köp i tre länder.

Nya G 190 Girl Stephanie på Karstensens Skibsværft

Nya G 190 Girl Stephanie på Karstensens Skibsværft

Den nuvarande och mindre Girl Stephanie (45 m lång, 663 bruttoton) har därför sålts till Trønderkari AS, ett dotterbolag till Ivan Ulsund Rederi AS. Det är tänkt att båten i Norge ska få namnet Brusoyskjær, ett namn som Ulsunds första inköpta nybygge som byggdes 1959 också bar. Leveransen ska ske omedelbart och den ska vara klar för fiske i Ulsunds regi i mitten av januari. Tønderkari AS har därför också sålt sin nuvarande båt NT-200-V Trønderkari (34 meter lång, 442 bruttoton, byggd 2002) till en dansk köpare.

Även den nuvarande G 190 Girl Stephanie byggdes på Karstensens. Den var färdig år 2004 samtidigt som den dåvarande systerbåten SO 237 Western Chieftain också var klar. De två systerbåtarna syns ofta på bilder ihop och verkar ha utgjort ett partrålningslag. Den gamla Western Chieftain anges fortfarande vara i bruk men verkar befinna sig på Karstensens i Skagen så den är väl troligen såld eller ska renoveras innan försäljning.

G 190 Girl Stephanie samt familjen Dohertys två båtar SO 237 Western Chieftain och SO 718 Western Viking fiskar på kontrakt med företaget Premier Fish Products som de väl sannolikt också äger. 56 meter långa SO 718 Western Viking på 1 135 bruttoton byggde på Karstensens år 2015.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/nybygge-fran-karstensens-ger-kedjereaktion/feed/ 0 16143
Rolls Royce ska bli Kongsberg http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/rolls-royce-ska-bli-kongsberg/ http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/rolls-royce-ska-bli-kongsberg/#respond Fri, 07 Dec 2018 05:26:25 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=16141 Läs mer...]]> Inlägg nr 5 av 5 i serien Fiskebåtskonstruktörer

Rolls Royce är idag ett företag som tillverkar och utvecklar utrustning till flygplan, flygplansmotorer, fartygsmotorer och dieselmotorer för annan användning, utvecklar och designar fartyg, utrustning till fartyg, fartygselektronik med mera.

När det gäller fartyg designar företaget alla typer av fartyg såsom specialfartyg, militär fartyg, handelsfartyg, fartyg för handelsflottan, fartyg för offshore-branschen och fiskebåtar samt forsknings- och undersökningsfartyg. Denna verksamhet har med undantag av den militära sidan sålts till Kongsberg och affären kommer att slutföras i början av 2019.

Antalet anställda i den marina verksamheten (Rolls Royce Marine) är 3 600, de flesta i Norge där bland annat motorer, drivlinor med mera tillverkas i Bergen (Bergen Engines AS) där det finns 720 anställda. I Ålesund tillverkar Rolls Royce Marine AS kranar, däcksutrustning, vinschar, automations- och styrsystem med mera. Antalet anställda i Norge är 1 550 vara omkring 1 500 i Ålesund. i Trondheim tillverkas generatorer, elmotorer, elsystem etc i en mindre anläggning. I Finland tillverkas däcksmaskineri, propellrar, vattenjet etc i Rauma och Kokkola med 490 respektive 80 anställda, i Sverige tillverkas propellrar, vattenjetmotorer och en del annan drivutrustning i Kristinehamn (KaMeWa Holding AB med dotterbolagen Rolls Royce AB och KaMeWa AB). Antalet anställda i den svenska verksamheten är 200.

Kongsberg har totalt 7 000 anställda varav 3 700 anställda i Kongsberg Maritime (1 800 i Horten i Norge). Företaget är statligt kontrollerat med en statlig ägarandel på 50%. Huvudprodukter är navigationssystem, styrsystem, kontrollsystem, övervakningssystem, mätutrustning, givare av olika slag, kamerasystem, sonarsystem, ekolod med mera för fartyg, motorer, drivlinor, däcksutrustning med mera. I företaget ingår Simrad som utvecklar och tillverkar navigationutrustning, ekolod, radarsystem etc, till stor del för fisket.

På fiskebåtssidan har Rolls Royce idag två grundkonstruktioner, en för stora demersala trålare och en för stora kombinerade snörpvadsbåtar och pelagiska trålare.

Demersal trålare

Demersal trålare

Kombinerad snörpvadsbåt och pelagisk trålare

Kombinerad snörpvadsbåt och pelagisk trålare

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/12/07/rolls-royce-ska-bli-kongsberg/feed/ 0 16141