Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Mon, 24 Jun 2019 07:51:11 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.2.2 58307483 Har avgasreningen av fartyg bidragit till torskens dåliga hälsa? http://fiske.zaramis.se/2019/06/24/har-avgasreningen-av-fartyg-bidragit-till-torskens-daliga-halsa/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/24/har-avgasreningen-av-fartyg-bidragit-till-torskens-daliga-halsa/#respond Mon, 24 Jun 2019 07:49:40 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17092 Läs mer...]]> Om fartyg utrustas med så kallade skrubbrar för att rena avgaserna från giftiga ämnen som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar som bland annat innehåller stor mängder tungmetaller kan det leda till att viktiga delar av djurlivet i havet dör. Främst rör det sig om att hoppkräftor (copepoder, en slags djurplankton) som är viktiga för många fiskar och hela näringsväven i havet.

– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både öppna och slutna så kallade skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.

I ekotoxikologiska tester (tester för att kolla hur det ekologiska systemet, dvs djur och växter, klarar gifter) exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer.

Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.

Hoppkräfta
Hoppkräfta (copepod)

Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukter som avskiljs tas iland. Utsläppen från öppna skrubbrar utgör en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.

Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.

– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.

Skrubbrar har länge använts i Östersjön som också till stora delar är mycket tätt trafikerat. Det är därför mycket möjligt att dessa moderna avgasreningssystem bidragit till den svält (yttrar sig ofta först som tiaminbrist) som kan ses hos torsk i östra Östersjön, hos skarpsill i de norra delarna av östra Östersjön, hos lax och sjöfågel.

En ombyggnad av fartyg för LNG-drift skulle eliminera dessa problem liksom ökad användning av lågsvavliga bränslen. De senare är idag mycket dyrare än bunkerolja (dagens fartygsdiesel) och enda sättet att få ner priset är ökad produktion vilket kräver ombyggnad av en stor del av världens raffinaderier. Något som då lokalt kommer att ge ökad utsläpp av växthusgaser.

Rapporterna från IVL:
B2317
B2318
B2319
B2320
B2321

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/24/har-avgasreningen-av-fartyg-bidragit-till-torskens-daliga-halsa/feed/ 0 17092
De stora trålarna fiskar inte upp strömmingen http://fiske.zaramis.se/2019/06/23/de-stora-tralarna-fiskar-inte-upp-strommingen/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/23/de-stora-tralarna-fiskar-inte-upp-strommingen/#respond Sun, 23 Jun 2019 05:48:56 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17088 Läs mer...]]> Länsfiskekonsulenten Henrik C Andersson i Stockholms län, diverse kustfiskare och okunniga miljövänner hävdar med en klockas regelbundenhet att de stora silltrålarna som fiskar sill för tillverkning av fiskmjöl och användning till fiskfoder fiskar upp all strömming och att strömmingen håller på att ta slut eller till och med tagit slut. De hävdade detta år 2004, 2008, 2011, 2017 och även i år. Det är dumheter helt enkelt. Trots eviga larm så finns det fortfarande gott som sill (strömming) i såväl centrala Östersjön som i Bottenhavet. Ingen har fiskat slut på strömmingen.

Låt oss ta innevarande år. Kustfiskare och en del andra hävdar att de stora silltrålarna fisk upp all strömming och att de i år fiskat mer än någonsin så här tidigt på året. Det är inte sant. Förra året fiskades totalt 69 000 ton sill i centrala Östersjön och 16 000 ton i Bottenhavet och Bottenviken. Huvuddelen av detta fiskades under vintern och våren. I maj-juni fiskar de aktuella båtarna i huvudsak i Nordsjön efter tobis och på sensommaren och hösten fiskar de främst sill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. I år har 34 000 ton sill/strömming landats från egentliga Östersjön och 12 000 ton från Bottenhavet. Det är med andra ord ungefär som tidigare år. Den totala kvoten i år är 51 000 ton respektive 15 000 ton.

Marknaden för strömming/sill för konsumtionsändamål från Östersjön är försumbar och de kustfiskare som brukar fånga den strömmingen påverkas i stort sett inte alls av det storskaliga fisket ute till havs. Ingen får ju tråla nära kusten då det är trålfiskeförbud där. Så det är helt enkelt inte sant när Rune Wikström säger att trålarna ligger precis utanför land. Trålfiskegränsen är 4 sjömil ut. Innanför den får ingen tråla. Detta visar hur missvisande och felaktiga vissa kustfiskares uttalanden är. Några ”fiskebäckare” ligger helt enkelt inte i Stockholms skärgård och trålar.

Henrik C Andersson och andra med lika förvirrade uppfattningar om verkligheten är också av uppfattningen att fisket av sill- och skarpsill saknar all form av samhällsnytta. Det är en generande kunskapsbrist han visar upp. Att det fisket med 11 båtar ger arbete, direkt och indirekt, till omkring 100-200 människor på småöar utan andra försörjningsmöjligheter är knappast något som saknar samhällsnytta. Fisket som dessa båtar bedriver är grunden för fiskindustrin i Skagen och tillsammans med de norska laxodlingarna (som använder fiskmjöl från exempelvis Skagen i fodret) också för fiskindustrin i Bohuslän. De totala sysselsättningseffekterna handlar sannolikt om cirka 1 000 personer.

Av sillen från Östersjön görs förutom fiskmjöl också fiskolja. 25-30% av fiskoljan går direkt till mänskliga konsumtion. Fiskolja används också till laxfoder. Ett kilo fisk går åt för att framställa ett kilo lax. Den för människor inte på grund av gifter inte helt nyttiga strömmingen (för mycket dioxin och PCB om den kommer från Bottenhavet) förvandlas så till nyttig lax utan gifter. Det om något är samhällsnytta. Fisk som myndigheterna inte tycker vi ska äta och som i decennier inte fått säljas som mat utanför Sverige och Finland, kan genom fiskmjölstillverkningen förvandlas till fisk vi alla kan äta utan risk. Henrik C Andersson pratar verkligen gallimatias. Han sprider dumheter trots att han borde veta bättre.

Påståendena om fiskebäckare är naturligtvis också dumheter. Just nu i alla fall. Det finns normalt sett 11 stora silltrålare med svensk flagg, men just nu finns det bara 9. En hör hemma på Rörö (GG 764 Astrid), en på Donsö (GG 229 Clipperton), en på Dyrön (GG 330 Carmona), en i Rönnäng (GG 778 Lövön), en på Fotö (GG 218 Västfjord) och en i Önnered (GG 206 Ahlma). 3 hör hemma i Fiskebäck för närvarande (GG 158 Sunnanland, GG 203 Ginneton och GG 505 Polar), normalt är det 5 stycken inräknat också GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland som just nu inte finns men är beställda på varv.

Dessa båtar är naturligtvis de båtar som landar mest. De landade tillsammans 50 000 ton från egentliga Östersjön (av total 69 000 ton). Av de 16 000 ton som landades från Bottenhavet och Bottenviken stod de för 2 000 ton och av det som landades från västra Östersjön (1 500 ton) ingenting. Från Skagerak, Kattegatt och Nordsjön 31 000 ton av totalt cirka 39 000 ton. Hur mycket de totalt får fiska bestäms utifrån vetenskaplig rådgivning.

Det kan också nämnas att kustkvoten i Östersjön är 2 133 ton i år. Där ingår också de som fiskar med enskild fiskerätt. I Bottenhavet och Bottenviken är kvoten 1 740 ton. Kustkvoten för egentliga Östersjön har också nyligen ökats med 600 ton då de små kustnära fiskarna redan fiskat upp den kvot de haft. Det småskaliga fisket och de småskaliga yrkesfiskarna fiskar alltså mer än vad egentligen har rätt till.

Så om det är dåligt med strömming vid kusten beror det inte på de 9 stora västkusttrålarna. De fiskar inte vid kusten. Det gör däremot de kustnära småskaliga fiskebåtarna och de har fiskat mer än de egentligen har rätt till. Men skyller på det storskaliga fisket som fiskar mindre än vad de har rätt att fiska. Det kallar jag oseriöst. Kustfiskarna kring Stockholm är helt enkelt oseriösa när de skyller ifrån sig när de själva fiskar för mycket. Och Henrik C Andersson är lika oseriös när han backar upp dem och sprider felaktigheter.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/23/de-stora-tralarna-fiskar-inte-upp-strommingen/feed/ 0 17088
Siklöja som är god och bra mat borde ätas mer http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/sikloja-som-ar-god-och-bra-mat-borde-atas-mer/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/sikloja-som-ar-god-och-bra-mat-borde-atas-mer/#respond Sat, 22 Jun 2019 08:31:00 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17085 Läs mer...]]> Siklöja fiskas främst för rommens skull. Fisket sker framförallt i Bottenviken och Vänern. Tidigare har det också funnits ett omfattande fiske i Mälaren men idag finns där inte tillräckligt med siklöja för att nåt större fiske ska vara möjligt. Även i Vättern har det finnits fiske, men i mindre omfattning. Fisket sker med garn (not) i sjöarna men huvudsakligen med bottentrål i Bottenviken. Det är hållbart och lokalt förvaltat samt miljö- och klimatvänligt.

Siklöja. Ill: Wilhelm von Wright

I augusti varje år fiskas också siklöja i Siljan och i november fiskas den i sjön Visten invid Deje i Värmland. Det handlar då enbart om lokal konsumtion. Siklöja har många olika dialektala namn i Sverige såsom exempelvis blikta (Siljansbygden), guppa (Dalsland), sil (kring Vänern), sekling (Värmland), vemma/vemme (västra Värmland och Norge) och stämling (Hälsingland).

När rommen utvunnits så återstår själva siklöjan, själva fisken. Idag används den inte till mat i nån större utsträckning. Hanarna som fångas används inte heller. Siklöjeresterna i form av hel fisk och rens eldas upp eller används till foder. Det är ett slöseri med resurser. Naturligtvis borde siklöjan användas till mat.

Försök har länge gjorts för att skapa en marknad för filead siklöja, men det har egentligen ännu inte lyckats. Siklöja är en liten laxfisk och som alla laxfiskar en mycket bra matfisk. Den äts också i stor utsträckning i Finland. Naturligtvis borde vi i Sverige också kunna äta mer siklöja. En fisk utan miljögifter, med hög fetthalt och full med samma nyttiga ämnen som lax.

Siklöja innehåller framförallt mängder med vitamin B12 och nyttiga fettsyror som omega-3 och omega-6 men även rejält med D-vitamin och en hel del selen och zink. Selen är något som svensk mat i övrigt innehåller små mängder av. Löjrommen har ännu högre koncentrationer av nyttiga fetter, mineraler och vitaminer.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/sikloja-som-ar-god-och-bra-mat-borde-atas-mer/feed/ 0 17085
Är det matfisk som används i fiskmjölsindustrin? http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/ar-det-matfisk-som-anvands-i-fiskmjolsindustrin/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/ar-det-matfisk-som-anvands-i-fiskmjolsindustrin/#respond Sat, 22 Jun 2019 07:07:47 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17077 Läs mer...]]> En rapport från Greenpeace om fiskmjölsindustrin i framförallt Mauretanien hänvisar bland annat till en artikel som hävdar att majoriteten av industrifisket till fiskmjölsindustrin är inriktat på fisk som lika gärna kan användas till direkt mänsklig konsumtion. Artikeln är faktiskt lite daterad trots att den är skriven så sent som 2017 och kanske inte längre helt korrekt.

Lodda och chilensk taggmakrill som artikeln uppger är viktiga för fiskmjölsindustrin fiskas idag inte till fiskmjölsindustrin. Lodda fiskas i mycket liten utsträckning och när den fiskas är det i allmänhet för konsumtion. Renset från dessa fiskar används dock i fiskmjölsindustrin. När det gäller sill används den inte heller direkt i fiskmjölsindustrin med undantag av sill från Östersjön. Sillen från Östersjön har inte fått säljas för mänskliga konsumtion på årtionden på grund av höga gifthalter. Den används därför till fiskmjöl och djurfoder.

Idag står anchoveta som fiskas utanför Peru och Chile för ungefär 30% av fiskmjölstillverkningen, menhaden 4%, stillahavssardin 4%, japansk ansjovis 4%, tobis 3% och blåvitling 2%. Sillrens står för omkring 10% och fiskrens från andra arter cirka 10-15%.

Anchoveta är sannolikt god att äta men det finns ingen konsumtionsmarknad för så stora mängder fisk det handlar om. Dessutom under en begränsad period. Tobis och menhaden är inte användbara som konsumtionsfisk.

Problemet med liten pelagisk fisk som föda för människor är också att den fiskas i stora mängder vissa år och ofta under en mycket kort period. Andra år fiskas den nästan inte alls. Variationerna och den korta tiden den fiskas gör att det är svårt att skapa en konsumtionsmarknad för fisken. Det har dock skett med lodda som idag till stor del fiskas för rommen, chubmakrill som enbart fiskas för konsumtion idag och för andra makrillfiskar. Så det är inte omöjligt. De borde exempelvis gå att skapa en större marknad för skarpsill som idag bara används för viss konsumtion i Sverige, och i lite större utsträckning i de baltiska länderna. Men i stort kvarstår problemet med den ojämna tillförseln.

Det finns i allmänhet inte tillräckligt med kapacitet att frysa och konservera så mycket fisk på en gång. Att bygga stora frys- och konservfabriker som bara ska arbeta någon eller några månader om året är slöseri med pengar. Att producera fiskmjöl och fiskolja är helt enkelt ett bättre och effektivare sätt att utnyttja en stor fiskresurs.

Att i ett läge med stora årsvisa och säsongsmässiga variationer använda den typen av fiskarter till att tillverka fiskmjöl och fiskolja förefaller därför som en rimlig åtgärd. Förmodligen ger det bättre utnyttjande av fiskresursen än om dessa fiskarter enbart fiskades för direkt konsumtion.

Att tillverka fiskmjöl och fiskolja är ett sätt att konservera fiskresursen. Att producera inlagd sill, skarpsill, makrill, sardin och ansjovis är ett annat sätt att skapa användning av fiskresursen under lång tid som gör att den ojämna tillgången kan hanteras. Redan under sillperioden på 1700-talet gjordes på det viset i Sverige. Då saltades sillen för att hålla och det tillverkades fiskolja i stora mängder. Fiskoljan som kallades tran användes till bränsle i lampor. Fiskmjölet användes dock inte alls utan släpptes ut i havet vilket sannolikt skapade en kraftig övergödning i de aktuella områdena i Bohuslän. Idag används en del av fiskoljan (20-30%) till föda (kosttillskott, omega-3) för människor och resten används till foder för att producera föda till människor. Det sistnämnda gäller även för allt fiskmjöl. Fisk blir genom förfarandet billigare mat och den faktiska tillgången ökar.

Det mesta av fisket för fiskmjölstillverkning är långsiktigt hållbart och sker inom säkra biologiska gränser. Det är dessutom miljövänligt utan några större bifångster av annan fisk, ofta inga alls. De redskap som används skadar inte havsbottnar och medför inga bifångster av fåglar, sköldpaddor och havsdäggdjur.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/22/ar-det-matfisk-som-anvands-i-fiskmjolsindustrin/feed/ 0 17077
Torskfiske förbjuds i Oslofjorden http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/torskfiske-forbjuds-i-oslofjorden/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/torskfiske-forbjuds-i-oslofjorden/#respond Fri, 21 Jun 2019 17:14:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17080 Läs mer...]]> Situationen för den kustnära torsken i södra och östra Norge länge med Skagerakkusten är lika problematisk som för kusttorsken i Bohuslän. Något yrkesfiske på kusttorsk förekommer inte i något av områdena och norska myndigheter uppger att fritidsfiske står för större delen av torskfisket i Oslofjorden. Sannolikt är det likadant i Bohusläns fjordar. Situationen har varit allvarlig i cirka 40 år i Bohusläns fjordar och troligen också i Oslofjorden och södra Norge.

Torskfiskeförbudsområde Oslofjorden

Men Norges myndigheter är mer beslutsamma än de svenska. De har nu förbjudit allt torskfiske inklusive fritidsfiske i Oslofjorden och från Jomfruland nationalpark i väster till gränsen mot Sverige i öster. Dessutom har de beslutat att öka säljakten:

  • Direktefiske etter torsk fra Telemark til grensen mot Sverige innenfor grunnlinjen forbys
  • Totalt fiskeforbud i områdene torsken gyter, fra 1. januar – 30. april, i området fra Lindesnes til Sverige.
  • Undervannsjakt tillates i gytefelt da dette er helt selektivt
  • Fiskeridirektoratet kan gi en begrenset dispensasjonsadgang. Det kan settes vilkår for å øke kunnskap.
  • Bestandsutviklingen og effektene av forvaltningstiltakene følges opp i reguleringsmøter, og i tråd med ny kunnskap om fritidsfiske, gytefelt, bestandsutvikling og fangstpress.
  • Selkvoten i området økes med 20 prosent.

För yrkesfisket kommer dispenser att ges till bland annat räkfiskare som fiskar med rist på samma sätt som idag sker i Kosterhavets nationalpark i Sverige. Torsk som fångas måste återföras till havet.

Naturligtvis borde samma sak ske i Sverige. Allt torskfiske inklusive fritidsfiske borde förbjudas i Bohusläns fjordar och nära kusten. Inget torskfiske från land bör vara tillåtet. Som det är idag är det bara förbjudet i i fjordarna runt Orust och i Gullmarsfjorden. Däremot är trålfiske förbjudet i stora områden, längs hela kusten och i alla fjordar med undantag av Gullmarsfjorden där det är tillåtet i ett mindre område.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/torskfiske-forbjuds-i-oslofjorden/feed/ 0 17080
Greenpeace har delvis rätt men vilseleder om fisket i Västafrika http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/greenpeace-har-delvis-ratt-men-vilseleder-om-fisket-i-vastafrika/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/greenpeace-har-delvis-ratt-men-vilseleder-om-fisket-i-vastafrika/#respond Fri, 21 Jun 2019 07:03:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17074 Läs mer...]]> Greenpeace har gjort en rapport om fiskmjölsindustrins negativa inverkan i Västafrika, i Mauretanien, Senegal och Gambia. De har helt rätt när de hävdar att fisk som kan användas till mat inte borde användas till fiskmjöl. Samtidigt vilseleder de om de konsekvenser industrifisket i Västafrika fått eller kanske snarare inte fått. Dessutom vilseleder de om vilka som landar fisk till fiskindustrin.

I Mauretanien där industrifisket är störst har det egentligen aldrig funnits något konsumtionsfiske av sardineller och bonga, de fiskarter som främst används till fiskmjölstillverkning. I grannlandet Senegal har dock fisket för konsumtion varit omfattande. Det har inte heller minskat på grund av industrifisket i Mauretanien.

Faktum är att det fiskas mer sardineller för konsumtion i Senegal (318 583 ton år 2017) än för fiskmjölstillverkning i Mauretanien (216 938 ton år 2017). Däremot finns det problem. Den ena arten sardinell, rundsardinell, anses vara överutnyttjad dvs överfiskad. Så är fallet även när det gäller bonga. Därför kan industrifisket på sikt innebära att konsumtionsfisket i Senegal drabbas på grund av minskade bestånd av sardineller. Men att få de båda fiskena att fungera sid vid sida är uppenbart möjligt.

Några allvarliga konsekvenser av fiskmjölsfabrikerna och industrifisket verkar dock inte finnas idag trots att Greenpeace påstår det. Men i framtiden kan det blir problem.

Det är en aspekt av det hela. En annan är att sardineller och bonga är bra matfiskar som inte borde användas för fiskmjölstillverkning. Det förefaller vara en vettig inställning. Den rekommendation som Greenpeace utfärdar i sin rapport om omställning från industrifiske till konsumtionsfiske och från fiskmjölstillverkning till tillverkning av produkter för konsumtion är därför helt rimlig och ganska självklar. Fiskindustri istället för fiskmjölsindustri alltså.

Rapporten från Greenpeace är också skriven på ett sådant sätt att den implicerar att storskaligt fiske och stora trålare från EU, Ryssland och andra länder skulle stå för fisket till fiskmjölsindustrin. Inget kunde vara mer fel. I stort sett all fisk till fiskmjölsindustrin landas av det småskaliga kustnära fiske, huvuddelen av traditionella fiskepiroger från Senegal men en stor del också från moderna små kustsnörpvadsbåtar som importerats från Norge och Turkiet till Mauretanien. Cirka 80% av allt fiske i såväl Mauretanien, Senegal och Gambia är småskaligt och kustnära. Det är därmed också detta fiske som står för huvuddelen av överfisket av sardineller och bonga.

Enligt FAO-rapporten om fisket i Västafrika som Greenpeace hänvisar till så har industrifisket dessutom lett till att yrkesfiskare i Senegal får mer betalt för sin fångst samt att utkasten av oönskad fångst minskat. Kanske är industrifisket och fiskmjölsindustrin ändå inte helt av ondo.

Sammantaget vilseleder rapporten från Greenpeace när det gäller väsentliga aspekter på fiskmjölsindustrin och industrifiske samtidigt som den för fram helt rimliga åsikter och en rimlig kritik av fiskmjölsindustrin.

Läs också: Fiskmjölsindustrin förändrar fisket i Västafrika

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/greenpeace-har-delvis-ratt-men-vilseleder-om-fisket-i-vastafrika/feed/ 0 17074
Fiskmjölsindustrin förändrar fisket i Västafrika http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/fiskmjolsindustrin-forandrar-fisket-i-vastafrika/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/fiskmjolsindustrin-forandrar-fisket-i-vastafrika/#respond Fri, 21 Jun 2019 05:17:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17072 Läs mer...]]> Mauretanien har de sista åren gått om Marocko som den största producenten av fiskmjöl i Västafrika. Huvuddelen av fångsterna till fiskmjölsindustrin i Mauretanien utgörs av sardineller. Sardinell är egentligen två fiskarter, rundsardinell och plattsardinell. Bägge arterna har fiskats länge i västafrika för konsumtionsändamål. Förutom fiskmjöl producerar fiskmölsindustrin också olja. I Marocko är det främst sardiner, ansjovis och rundsardineller som används i fiskmjölsindustrin. I Mauretanien används främst sardineller.

I Mauretanien utgör detta inte ett problem då fisket för konsumtionsändamål i landet har varit liten. I Senegal har det däremot stor betydelse då fisket av framförallt rundsardinell för konsumtionsändamål länge varit omfattande. Beståndet av rundsardinell anses vara ett och samma längs hela kusten i Senegal, Gambia och Mauretanien och fisken anses gör en årliga vandring längs kusten men ganska långt ifrån den norrut och sedan söderut närmare kusten. Ett kraftigt ökat fiske i Mauretanien innebär därför att fisket för konsumtionsändamål i Senegal kan påverkas negativt.

Rent generellt anse också beståndet av rundsardineller vara överfiskat och utanför säkra biologiska gränser. Det är dock inte stora industriella fiskebåtar som står för fisket.

Utländska stora industritrålare fångade 28 474 ton sardineller under 2017 (75 301 ton året innan) i mauretanska vatten medan det småskaliga kustnära fisket fångade 216 938 ton år 2017 respektive 307 736 ton år 2016. Det är framförallt de senare som landar till fiskmjölsindustrin. Huvuddelan av de mauretanska fångsterna av sardineller går till fiskmjölsindustrin.

Minskningen av sardinellfisket kan dock vara skenbar och bero på felrapportering på grund av begränsningar som den mauretanska regeringen infört för hur mycket rundsardineller som får levereras till fiskmjölsindustrin. I Mauretanien har detta har sannolikt lett till att en del rundsardineller istället rapporteras som bonga, en viktig konsumtionsfisk i Senegal och Gambia. I Mauretanien fiskas bonga enbart för fiskmjölstillverkning. Fångsten av rundsardineller underskattas därmed medan fångsten av bonga överskattas. För att åtgärda detta har Mauretanien infört nya regler under 2019 så att rapporteringen ska bli mer korrekt.

Det småskaliga kustnära fisket i Mauretanien består av två olika delar, traditionella senegalesiska fiskare med så kallade piroger som fiskar på mauretanskt vatten enligt ett avtal mellan länderna och moderna små snörpvadsbåtar för kustfiske som importerats från Turkiet och Norge. 2017 utestängdes de senegalesiska fiskebåtarna från Mauretanien då det ansågs att de inte följde regelverket om att 90% av besättningsmännen skulle vara hemmahörande i Mauretanien. Följden blev att deras fångster minskade från 181 886 ton under 2016 till 48 051 ton år 2017. Snörpvadsbåtarna ökade sina fångster från 125 850 ton år 2016 till 168 887 ton året efter. 2018 återkom de senegalesiska pirogerna till Mauretanien efter att länderna slutit ett nytt avtal.

I Senegal var landningarna av sardineller från den traditionella pirogfiskeflottan för konsumtionsändamål i stort sett oförändrad mellan 2016 och 2017 (319 084 ton respektive 318 583 ton). Detta är en underskattning av de totala fångsterna då leveranserna till fiskmjölsindustrin inte är medräknade. Fisket för konsumtionsändamål har inte minskat trots ökat fiske i Mauretanien och Senegal för industriändamål

Expansionen av fiskmjölsindustrin tar i Senegal även lett till mindre slöseri med resursen på grund av mindre utkast, men också till överexploatering av rund sardineller. Priset som yrkesfiskare kan få för fångsten har också ökat.

I Marocko fångades 10 394 ton sardineller år 2016 och 31 656 ton under 2017. Slutligen fångades 12 609 ton sardineller under in 2016 och 14 048 tonnes år 2017 i det gambianska fisket.

Fiskeansträngningen i Mauretanien, Senegal och Gambia har ökat. I Senegal främst genom att de traditionella fiskepirogerna fått starkare motorer och modernare utrustning. Mängden fångade sardineller i förhållande till fiskeansträngningen har minskat (CPUE). Detta förhållande gäller såväl stora industritrålare som det traditionella fisket. CPUE har minskat mindre i Senegal än i Mauretanien.

I Mauretanien ökad de redovisade fångsterna av bonga kraftigt mellan 2016 och 2017, från 38 000 ton till 73 000 ton. Denna ökning är sannolikt beroende på en felrapportering av rundsardineller som bonga. I Senegal fångades 14 000 ton bonga år 2016 och 15 000 ton år 2017 och i Gambia 15 000 ton respektive 28 000 ton. Även bonga anses vara överfiskad.

Landningar av liten pelagisk fisk (arter som används i fiskmjölsindustrin) i ton 2017, land, rundsardinell, plattsardinell, bonga, totalt

  • Marocko, 31 656, 0, 0, 31 656
  • Mauretanien, 171 788(1), 73 624, 72 930(2), 318 342
  • Senegal, 191 498, 127 085, 15 735, 334 318(3)
  • Gambia, 2 876, 11 172, 28 446, 42 494
  1. Mängden landad sardinell är underskattad, se texten ovan
  2. Mängden landad bonga är överskattad, se texten ovan
  3. Enbart landningar för konsumtion. Mängden som landas till fiskmjölsindustrin är okänd

80% av alla landningar i Mauretanien, Senegal och Gambia kommer från kustnära småskaligt fiske. I Senegal och Gambia uteslutande från fiske med traditionella piroger som främst fiskar med garn men i Mauretanien också från moderna snörpvadsbåtar. När det gäller bonga har fiskansträngningen per fångad mängd fisk också ökat.

Utöver fisket för fiskmjölsindustrin förekommer ett uthavsfiske av taggmakrill (hästmakrill, 3 olika arter), chub (en makrillart), sardineller och sardiner. Detta fiske bedrivs av stora internationella fabrikstrålare. Fisken rensas och fryses ombord samt säljs senare för konsumtion i andra länder som exempelvis Kina, Ryssland och Nigeria. Fiskrenset används till fiskmjölsproduktion ombord. Dessa fiskebåtar fiskar inte till fiskmjölsindustrin.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/21/fiskmjolsindustrin-forandrar-fisket-i-vastafrika/feed/ 0 17072
Fiskemöjligheter för rödspätta 2019 http://fiske.zaramis.se/2019/06/20/fiskemojligheter-for-rodspatta/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/20/fiskemojligheter-for-rodspatta/#respond Thu, 20 Jun 2019 07:23:21 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17067 Läs mer...]]> Den enda plattfisk som omfattas av systemet med fiskemöjligheter är rödspätta. Fiske av rödspätta verkar dock inte vara lukrativt då en mycket liten del av fiskemöjligheterna tillvaratas. Huvuddelen av kvoten förblir ofiskad.

En enda båt och ett enda företag dominerar rödspättefisket totalt och har ungefär hälften av fiskemöjligheterna. Det är GG 181 Västerland och Västerland AB. GG 181 Västerland är också den enda svenska fiskebåten som är utrustad för att fiska med snurrevad, i detta fall skotsk snurrevad. Sådant fiske kallas också fly-shooting och är vanligt i Danmark, Nederländerna och Storbritannien.

Observera att fiskemöjligheter förändras genom byte, lån och hyra under året så varje lista är en ögonblicksbild.

GG 567 Karlsö. Bild: Kent Bandholm/Bandholm Skibsbilleder

Fördelning av fiskemöjligheter per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 181 Västerland, 326 285, Kjell Sörensson, Västerland AB
  • GG 567 Karlsö, 51 258, Jonas Klingander, Jonas Klingander
  • GG 56 Gottskär, 45 343, Peter Hagberg, Hagberg Fiske AB
  • GG 173 Vingafjord, 24 487, Jonas Abrahamsson, Vingafjord Fiskeri AB
  • GG 740 Norrland, 19 385, Christian Johannisson, Christian Johannisson
  • GG 650 Justina, 14 882, Adam Johnsson, Adam Johnsson
  • GG 781 Sandefjord, 12 057, Åke Johansson, Sandefjord Fiske AB
  • GG 39 Rossö, 10 036, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • LL 91 Kristina, 9 857, Hagberg Fiske AB, LL 91 Fisk & Skaldjur AB
  • GG 32 Tristan, 8 571, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • GG 840 Svanen, 8 005, Stefan Larsson, Svanen Fiskeri AB
  • VG 95 Stjärnvik, 7 889, Lars Johansson, Johansson
  • GG 410 Valöskär, 7 853, Valöskär AB, Valöskär AB
  • GG 1025 Sylvia, 5 214, Filip Fhager, Filip Fhager
  • LL 677 Ocean, 5 104, Bengt Hartvigsson, Hartvigsson

GG 740 Norrland är en garnbåt, GG 650 Justina en pytteliten trålare, GG 410 Valöskär och GG 56 Gottskär är kvotbåtar.

GG 181 Västerland

Fördelning av fiskemöjligheter per företag 2019, företag, kg, hemort, ägare

  • Västerland AB, 326 378, Hönö, Sörensson
  • Jonas Klingander, 56 601, Hönö
  • Hagberg Fiske AB, 45 371, Björkö, Hagberg
  • Vingafjord Fiskeri AB, 24 487, Hönö, Jonas Abrahamsson
  • Christian Johannisson, 19 385, Skärhamn/Klädesholmen
  • Rossö Fiskeri AB, 18 607, Rörö, Lundgren & Olausson
  • Sandefjord Fiske AB, 12 077, Fotö, Johansson
  • Valöskär AB, 10 312, Vrångö, Westerberg
  • LL 91 Fisk & Skaldjur AB, 10 121, Lysekil, Upper

Läs mer:

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, proff.se, allabolag.se

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/20/fiskemojligheter-for-rodspatta/feed/ 0 17067
Fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling 2019 http://fiske.zaramis.se/2019/06/19/fiskemojligheter-for-sej-kolja-och-vitling-2019/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/19/fiskemojligheter-for-sej-kolja-och-vitling-2019/#respond Wed, 19 Jun 2019 06:15:49 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17059 Läs mer...]]> Sej och kolja fiskas i ett riktat fiske i framförallt norsk zon i Skagerak och Nordsjön. Dessutom är det tillsammans med vitling bifångst vid kräftfiske. Huvuddelen av sejkvoten landas men bara en liten del av kvoten på kolja och vitling.

De båtar som har fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling är i först hand de som också trålar efter räka. I andra hand är det det några få båtar som är inriktade på fiskfiske samt de båtar på Rörö som fiskar traditionellt efter sill, fisk och kräfta. De som har ett riktat fiskfiske är de som har de största fiskemöjligheterna.

Observera också att fördelningen av fiskemöjligheter är en ögonblicksbild. De förändras över tid under året genom byten, lån, köp och försäljningar.

GG 150 Älvsborg

Fördelning av fiskemöjligheter för sej i norsk zon per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 150 Älvsborg, 229 012, Andreas Ganefjord, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 201 Bravik, 188 217, Christian Tullock, Vingaskär Fiskeri AB
  • (GG 500 Vingaskär), 154 549, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • FG 111 Tunafjord, 132 221, Fredrik Johansson, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 411 Orion, 50 275, Stefan Westerberg, Valöskär AB
  • GG 73 Ingun, 42 780, Per-Olof Ivarsson, Fiskeri AB Ingun
  • GG 181 Västerland, 17 305, Kjell Sörensson, Västerland AB

Fördelning av fiskemöjligheter för kolja i Nordsjön (inkl. norsk zon) per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 201 Bravik, 182 189, Christian Tullock, Vingaskär Fiskeri AB
  • GG 150 Älvsborg, 176 736, Andreas Ganefjord, Älvsborg Fiskeri AB
  • (GG 500 Vingaskär), 136 593, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • FG 111 Tunafjord, 85 505, Fredrik Johansson, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 181 Västerland, 57 505, Kjell Sörensson, Västerland AB
  • GG 411 Orion, 43 550, Stefan Westerberg, Valöskär AB
  • GG 73 Ingun, 26 459, Per-Olof Ivarsson, Fiskeri AB Ingun
GG 201 Bravik. Foto: Lennart Ramsvik/Maritimbild

Fördelning av fiskemöjligheter för vitling (inkl. norsk zon) per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 150 Älvsborg, 38 939, Andreas Ganefjord, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 201 Bravik, 38 161, Christian Tullock, Vingaskär Fiskeri AB
  • (GG 500 Vingaskär), 28 382, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • FG 111 Tunafjord, 20 302, Fredrik Johansson, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 181 Västerland, 16 294, Kjell Sörensson, Västerland AB
  • GG 411 Orion, 10 615, Stefan Westerberg, Valöskär AB
  • GG 56 Gottskär, 7 471, Peter Hagberg, Hagberg Fiske AB
  • GG 73 Ingun, 6 706, Per-Olof Ivarsson, Fiskeri AB Ingun
  • GG 32 Tristan, 6 278, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • GG 567 Karlsö, 5 066, Jonas Klingander, Jonas Klingander

Två företag är helt dominerande när det gäller fiskemöjligheter i Nordsjön och norsk zon, Älvsborg Fiske AB och Vingaskär Fiske AB. För närvarande finns dock ingen GG 500 Vingaskär, men en ny båt är beställd. Övriga företag med stora fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling är i huvudsak företag som också fiskar räka.

FG 111 Tunafjord, GG 56 Gottskär, GG 410 Valöskär, GG 19 Clinton, GG 701 Arkö och LL 627 Stenskär är kvotbåtar, dvs båtar som bara eller i huvudsak finns för att inneha fiskemöjligheter, licenser och tillstånd.

GG 73 Ingun

Fördelning av fiskemöjligheter för sej i Skagerak per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 73 Ingun, 46 520, Per-Olof Ivarsson, Fiskeri AB Ingun
  • GG 567 Karlsö, 36 874, Jonas Klingander, Jonas Klingander
  • GG 56 Gottskär, 36 704, Peter Hagberg, Hagberg Fiske AB
  • GG 781 Sandefjord, 35 647, Åke Johansson, Sandefjord Fiske AB
  • GG 173 Vingafjord, 31 852, Jonas Abrahamsson, Vingafjord Fiskeri AB
  • GG 411 Orion, 29 403, Stefan Westerberg, Valöskär AB
  • GG 181 Västerland, 27 893, Kjell Sörensson, Västerland AB
  • LL 207 Nautic, 27 094, Kent Sivertsson, Vingaskär Fiskeri AB
  • LL 628 Atlantic, 26 093, Lars-Johan Olsson, LL 628 Atlantic AB
  • LL 627 Stenskär, 21 242, LL 628 Atlantic AB, LL 628 Atlantic AB
  • GG 234 Kennedy, 20 936, Olle Larsson, Jonas Klingander
  • GG 150 Älvsborg, 19 983, Andreas Ganefjord, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 707 Arkö, 18 115, Roger Aronsson, Arkö Fiske AB
  • (GG 500 Vingaskär), 17 944, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • GG 892 Strannefjord, 16 799, Andreas Jansson, Hagberg Fiske AB
  • LL 91 Kristina, 16 580, Hagberg Fiske AB, LL 91 Fisk & Skaldjur AB
  • GG 39 Rossö, 16 494, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • GG 840 Svanen, 15 464, Stefan Larsson, Svanen Fiskeri AB
  • FG 111 Tunafjord, 13 653, Fredrik Johansson, Älvsborg Fiskeri AB
  • GG 19 Clinton, 12 561, Jonas Klingander, Jonas Klingander
  • GG 410 Valöskär, 12 314, Valöskär AB, Valöskär AB
  • GG 701 Arkö, 11 503, Arkö Fiske AB, Arkö Fiske AB
  • GG 32 Tristan, 10 894, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
GG 181 Västerland

Fördelning av fiskemöjligheter för kolja i Skagerak per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • GG 181 Västerland, 22 635, Kjell Sörensson, Västerland AB
  • GG 56 Gottskär, 22 237, Peter Hagberg, Hagberg Fiske AB
  • GG 567 Karlsö, 15 723, Jonas Klingander, Jonas Klingander
  • (GG 500 Vingaskär), 9 307, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • GG 32 Tristan, 7 371, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • GG 411 Orion, 7 075, Stefan Westerberg, Valöskär AB
  • GG 840 Svanen, 6 710, Stefan Larsson, Svanen Fiskeri AB
  • GG 39 Rossö, 6 640, Sterner Lundgren, Rossö Fiskeri AB
  • GG 173 Vingafjord, 5 302, Jonas Abrahamsson, Vingafjord Fiskeri AB

Jonas Abrahamsson har sålt sin båt, GG 173 Vingafjord, till en köpare i Fiskebäck.

Fördelning av fiskemöjligheter för sej per företag 2019, företag, kg, hemort, ägare

  • Älvsborg Fiskeri AB, 394 869, Fiskebäck, Ganefjord, Johansson & Hermansson
  • Vingaskär Fiskeri AB, 391 946, Styrsö, M. Johansson
  • Valöskär AB, 91 992, Vrångö, Westerberg
  • Fiskeri AB Ingun, 89 030, Fotö, Ivarsson
  • Jonas Klingander, 75 983, Hönö
  • LL 628 Atlantic AB, 53 202, Grundsund, Olsson
  • Sandefjord Fiske AB, 47 775, Fotö, Johansson
  • Västerland AB, 45 438, Hönö, Sörensson
  • Hagberg Fiske AB, 39 138, Björkö, Peter Hagberg
  • Arkö Fiske AB, 36 044, Dyrön, Aronsson & Ivarsson
  • Vingafjord Fiske AB, 32 297, Hönö, Jonas Abrahamsson
  • Rossö Fiskeri AB, 27 338, Rörö, Lundgren & Olausson

Fördelning av fiskemöjligheter för kolja per företag 2019, företag, kg, hemort, ägare

  • Vingaskär Fiskeri AB, 331 073, Styrsö, M. Johansson
  • Älvsborg Fiskeri AB, 266 108, Fiskebäck, Ganefjord, Johansson & Hermansson
  • Västerland AB, 84 112, Hönö, Sörensson
  • Valöskär AB, 58 131, Vrångö, Westerberg
  • Fiskeri AB Ingun, 28 384, Fotö, Ivarsson
  • Hagberg Fiske AB,24 199, Björkö, Peter Hagberg
  • Jonas Klingander, 24 041, Hönö
  • Rossö Fiskeri AB, 14 011, Rörö, Lundgren & Olausson

Den allra största svenskägda båten när det gäller fiskemöjligheter för sej, kolja och vitling är tyskflaggade NC 315 Victoria som ägs av Nicklasson Fiskeri AB på Öckerö.

Läs mer:

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, allabolag.se, proff.se

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/19/fiskemojligheter-for-sej-kolja-och-vitling-2019/feed/ 0 17059
Fiskemöjligheter för torsk i Östersjön 2019 http://fiske.zaramis.se/2019/06/18/fiskemojligheter-for-torsk-i-ostersjon-2019/ http://fiske.zaramis.se/2019/06/18/fiskemojligheter-for-torsk-i-ostersjon-2019/#respond Tue, 18 Jun 2019 07:06:59 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17054 Läs mer...]]> Torskkvoterna för Östersjön är uppdelade i tre delar, kustkvot, demersala fiskemöjligheter i västra Östersjön och demersala fiskemöjligheter i östra Östersjön. De demersala fiskemöjligheterna innehas enbart av trålare och nästan alla har fiskemöjligheter både i västra och östra Östersjön. Båtarna kan med nåt enstaka undantag delas in i två grupper, båtar som ägs av fiskar bosatt på Östersjökusten och båtar ägda av västkustfiskare från Halland och Göteborgsområdet.

De flesta fiskemöjligheter innehas av en person, men några innehas av företag. I några fall saknar personen för närvarande en båt, det gäller Hans-Erik Hansson som tidigare ägde KA 156 Karlsö. Lars-Uno Bryngeld som står för ett tillstånd som tidigare var knutet till GG 50 Runafjord och Mats Johansson som har beställt en ny GG 500 Vingaskär och sålt den gamla.

Fiskemöjligheter delas ut årligen och är under året köp-, sälj, byt- och hyrbara. Båtar baserade i östersjöhamnar gynnas vid tilldelningen av fiskemöjligheter

Många de de båtar som landar mycket torsk från västra Östersjön ägnar sig åt fiske i Öresund. De är alltid garnbåtar då trålning är förbjudet i Öresund. I östra Östersjön finns det också en hel del båtar som fiskar med passiva redskap, såväl med garn som med backor (långrev). Båtar som fiskar med passiva redskap ingår inte i systemet med fiskemöjligheter. De fiskar istället på kustkvoten. I Västerhavet finns det dock båtar som fiskar med passiva redskap som har fiskemöjligheter för torsk.

Fördelning av fiskemöjligheter i västra Östersjön per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • TG 12 Rönnskär, 71 460, Ulf Lundahl, AB Lundahl & Lundahl
  • SIN 59 Kungsö, 51 911, Kungsö AB, Edvard Matsson (son till Mats Johansson, Styrsö)
  • FG 3 Kontiki, 48 606, Erik Gripse, DE Fiske AB
  • (KA 156 Karlsö), 46 181, Hans-Erik Hansson
  • KA 15 Tallona, 37 676, Tallona AB, Tallona AB
  • GG 359 Westerö, 33 014, Tomas Larsson, Tomas Larsson
  • KR 58 Arcona, 30 453, John Blomberg. Blomberg
  • KA 250 Almy West, 29 079, Henrik Torkelsson, Almy West AB
  • VG 106 Theseus, 27 131, Martin Torkelsson, HB VG 106 Theseus
  • KR 191 Mindy, 24 520, Mikael Ölund, Mikael Öhlunds Fiske AB
  • SIN 37 Linzy, 19 687, Stig Haraldsson, Haraldsson
  • SIN 17 Ymer, 19 164, Mikael Henriksson, Henriksson
  • GG 44 Runavik, 18 750, Thomas Bryngeld, Bryngeld Fiskeri AB
  • UÅ 5 Cecilia, 15 931, Fredrik Jonsson, Eos Shipbroker AB
  • GG 208 Ganthi, 14 648, Morgan Ahlström, Västanfisk AB
  • GG 370 Mercy, 13 250, Arvid Olofsson, Olofsson
  • GG 892 Strannefjord, 13 069, Andreas Jonsson, Hagberg Fiske AB
  • (GG 50 Runafjord), 11 090, Lars-Uno Bryngeld, Bryngeld Fiskeri AB
  • SIN 53 Gerd, 10 861, Örjan Höglund, HB Ölandia

Fördelning av fiskemöjligheter i västra Östersjön per båt 2019, båt, kg, licensinnehavare, båtägare

  • KA 250 Almy West, 373 815, Henrik Torkelsson, Almy West AB
  • KR 58 Arcona, 344 918, John Blomberg, Blomberg
  • VG 106 Theseus, 311 440, Martin Torkelsson, HB VG 106 Theseus
  • KA 15 Tallona, 291 483, Tallona AB, Tallona AB
  • SIN 59 Kungsö, 281 154, Kungsö AB, Edvard Matsson (son till Mats Johansson, Styrsö)
  • GG 44 Runavik, 232 281, Thomas Bryngeld, Bryngeld Fiskeri AB
  • KR 191 Mindy, 226 617, Mikael Ölund, Mikael Öhlunds Fiske AB
  • FG 3 Kontiki, 222 031, Erik Gripse, DE Fiske AB
  • TG 12 Rönnskär, 202 753, Ulf Lundahl, AB Lundahl & Lundahl
  • GG 359 Westerö, 186 560, Tomas Larsson, Tomas Larsson
  • SIN 17 Ymer, 150 160, Mikael Henriksson, Henriksson
  • GG 370 Mercy, 148 847, Arvid Olofsson, Olofsson
  • (GG 50 Runafjord), 147 064, Lars-Uno Bryngeld, Bryngeld Fiskeri AB
  • GG 73 Ingun, 127 121, Per-Olof Ivarsson, Fiskeri AB Ingun
  • SIN 37 Linzy, 120 141, Stig Haraldsson, Haraldsson
  • VG 95 Stjärnvik, 106 385, Lars Johansson, Johansson
  • VG 24 Marie, 106 259, Mats Johansson, Johansson
  • GG 150 Älvsborg, 85 405, Andreas Ganefjord, Älvsborg Fiskeri AB
  • SIN 53 Gerd, 82 976, Örjan Höglund, HB Ölandia
  • UÅ 5 Cecilia, 81 927, Fredrik Jonsson, Västerbottens Fisk AB
  • GG 201 Bravik, 66 665, Christian Tullock, Vingaskär Fiskeri AB
  • SIN 77 Melina, 66 191, Vilnis Ulups, Ulups
  • GG 892 Strannefjord, 63 017, Andreas Jonsson, Hagberg Fiske AB
  • VG 117 Kungsvik, 59 571, Henrik Karlsson, Karlsson
  • (GG 500 Vingaskär), 54 825, Mats Johansson, Vingaskär Fiskeri AB
  • VG 29 Christina, 46 651, Karl-Inge Börjesson, AB VG 29 Christina
  • KR 25 Camilla, 34 000, Mikael Johnsson, Mikael Johnsson
  • VY 33 Viken, 33 266, Leif Olofsson, Olofsson
  • FG 37 Evelina, 33 031, Hans Görgen Andersson, Andersson

Under senare år har fiskebåtar med ägare på Västkusten fiskat mycket lite i Östersjön. Samtidigt är 6 av de tio största innehavarna av fiskemöjligheter företag från Västkusten. Ingen båt har fiskat upp och landat all torsk som deras fiskemöjligheter medger under de senaste åren.

Bryngeld Fiskeri AB är ett stort pelagiskt fiskeriföretag som fiskar sill, skarpsill med mer både i Sverige och Finland. Andra företag eller båtar som också fiskar sill (strömming), företrädesvis i Bottenhavet, är DE Fiske AB, GG 359 Westerö, GG 370 Mercy och SIN 37 Linzy. Tallona AB fiskar sill på kustkvoten med en annan båt.

Vingaskär Fiskeri AB och Älvsborg Fiskeri AB fiskar främst fisk i Skagerak och Nordsjön, VG 95 Stjärnvik fiskar huvudsakligen kräfta men även fisk i Kattegatt och Skagerak medan Fiskeri AB Ingun fiskar fisk och räka i Skagerak. AB VG 29 Christina fiskar räka, kräfta och fisk i Kattegatt och Skagerak och Hagberg Fiske AB fisk, räka och kräfta i Nordsjön och Skagerak.

Västerbottens Fisk AB ägs av två kvinnor (i alla fall är det två kvinnor som sitter i styrelsen). Det är mycket ovanligt med fiskeriföretag som ägs av kvinnor. Båten, UÅ 5 Cecilia, som företaget äger ligger i stort sett still hela året och används i stort sett inte till fiske.

Fördelning av fiskemöjligheter per företag 2019, företag, kg, hemort, ägare

  • Vingaskär Fiskeri AB, 465 146, Styrsö, M. Johansson
  • Bryngeld Fiskeri AB, 409 185, Fiskebäck, Bryngeld
  • Almy West AB, 402 894, Bua/Saltö, Torkelsson
  • Blomberg, 375 371, Vållö
  • HB VG 106 Theseus, 338 571, Träslövsläge/Morup, Torkelsson
  • Tallona AB, 329 159, Sturkö, Fredriksson
  • AB Lundahl & Lundahl, 274 213 , Trelleborg, Lundahl
  • DE Fiske AB, 270 637, Glommen/Öckerö, Erik Gripse & Daniel Andersson
  • Mikael Öhlunds Fiske AB, 251 137, Kårehamn/Köpingsvik, Ölund
  • Mats & Lars Johansson, 223 505, Träslövsläge
  • Tomas Larsson, 219 574, Hönö
  • Mikael Henriksson, 166 324 Simrishamn
  • Olofsson 162 097, Hönö
  • Haraldsson, 139 828, Simrishamn
  • Fiskeri AB Ingun, 136 646, Fotö, Ivarsson
  • Västerbottens Fisk AB, 97 858, Holmsund, Nilsson & Lannér
  • Älvsborg Fiskeri AB, 95 035, Fiskebäck, Ganefjord, Johansson & Hermansson
  • HB Ölandia, 93 837, Simrishamn, Höglund,
  • Hagberg Fiske AB, 76 076, Björkö, Peter Hagberg
  • Ulups, 71 939, Simrishamn
  • Karlsson, 68 304, Träslövsläge
  • AB VG 29 Christina, 52 859, Träslövsläge, Börjesson
  • Hans-Erik Hansson, 46 181, Hasslö
  • Olofsson, 35 917, Botvaldevik
  • Mikael Johnsson, 34 000, Böda
  • Andersson, 39 579, Glommen

Läs mer:

Källor: Havs- och vattenmyndigheten, allabolag.se, proff.se

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/06/18/fiskemojligheter-for-torsk-i-ostersjon-2019/feed/ 0 17054