Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Sun, 17 Nov 2019 09:17:18 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.2.4 58307483 Laxfiskar i fiske och odling http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/laxfiskar-i-fiske-och-odling/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/laxfiskar-i-fiske-och-odling/#respond Sun, 17 Nov 2019 09:06:35 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17698 Läs mer...]]> Ett stort antal laxfiskar fiskas i det kommersiella fisket världen runt och många odlas dessutom. Laxfiskar är i allmänhet vandrande fiskar som leker i åar, älvar och floder men det finns också laxfiskar som lever hela sitt liv i en bäck, flod eller å, alternativt i en sjö eller ett hav med bräckt vatten. Det finns en ofantlig mängd olika arter och dessutom finns det många varianter inom enskilda arter och ibland också hybrider mellan arter. De flesta laxfiskar ändrar också form, färg och utseende under lektiden. Vissa dör efter leken, andra leker flera gånger.

Atlantisk lax. Bild: Timothy Knepp. Public domain

Atlantisk lax (Salmo salar) finns från nordöstra USA och Grönland till nordvästra Ryssland och ner till Spanien och norra Portugal inklusive Östersjön. Lax fiska kommersiellt på internationellt vatten och i olika länders havsområden runt hela Nordatlanten. På sina håll finns också lax dom inte kan nå havet utan äter upp sig i sjöar. I Sverige gäller det laxen i Vänern och i USA gällde det Lake Ontario där det idag inte finns nån ursprunglig laxstam utan bara inplanterad. 2018 fångades omkring 1 300 ton på internationellt vatten, 594 ton i Norge, 99 ton på Island, 90 ton i Kanada, 80 ton i Ryssland, 65 ton i Storbritannien, 58 ton på Irland. Övriga länder fångade små mängder. Totalt var fångsten i nationella vatten 1 050 ton. Totalt blir det omkring 2 300 ton. Fritidsfisket och sportfisket fångar betydligt större mängder. Siffrorna inkluderar även lax som fötts upp och satts ut. Som mest fångade det kommersiella fisket närmare 20 000 ton per år kring 1980. Atlantisk lax odlas i mycket stor skala i Nordvästeuropa, Chile och Kanada.

Lax kan bilda hybrider med öring och det förekommer på de flesta håll i Europa.

Öring (Salmo trutta) kan leva i havet och vandra upp för att leka i bäckar, åar och älvar (havsöring) men den kan också leva i sjöar och vandra upp för att leka i bäckar (insjööring) eller leva hela sitt liv i åar och bäckar (bäcköring). Öring fiskas i huvudsak i sport- och fritidsfisket och mycket lite i kommersiellt fisket. Öring finns naturligt från Marocko till Nordnorge och Vita Havet i Ryssland samt från Irland och Island i väster till Aralsjöns tillflöden i öster och Eufrat och Tigris i sydöst. Öring har också planterats in i USA och Kanada där den numera lever vild i stora områden.

Sik (Coregonus sp. / Coregonus lavaretus) är en grupp av fiskarter, eventuellt en art eller flera arter med olika varianter. Förhållandena är mycket oklara och inte ordentligt utredda. Finns i sötvatten och bräckt vatten i nordvästra Europa och bort till Sibirien. Fiskas kommersiellt i Bottenhavet och Bottenviken (Sverige och Finland) liksom i Vänern, kanske också i Ryssland.

Cisco (Coregonus sp. / Corgeonus artedi) är en fisk som framförallt finns i de stora sjöarna i USA men även i många andra sjöar. Den liknar siklöja och fiskas kommersiellt för bland annat rommens skull. Också populär i sport- och fritidsfisket.

Sjösik (Lake whitefish) (Coregonus sp. / Coregonus clupeaformis) är en fisk som liknar sik och som finns i de flesta sjöar i norra USA och i Kanada. I de stora sjöarna i är det den viktigaste fisken för det kommersiella fisket som totalt uppgår till cirka 13 000 ton per år. Det kanadensiska fisket står för 8 000 ton. Det är även en populär fisk bland sportfiskare och fritidsfiskare.

Siklöja (Coregonus albula) finns i sjöar i framförallt Finland och Sverige men i viss utsträckning också i Estland, Tyskland, Norge och Storbritannien. i et fåtal sjöar finns den i en vårlekande form. Dessutom i Bottenviken och Fnska viken. Den fiskas kommersiellt i flera finska sjöar, Vänern, Mälaren och Vättern samt i Bottenviken. Huvudprodukten är löjrom.

Omul (Coregonus migratorius) är en laxfisk som bara finns i Bajkalsjön. Den fiskas kommersiellt i stor skala. På 1940-talet fångades omkring 50 000 ton per år, men idag är fångsterna mycket mindre.

Muksun (Coregonus muksun). Laxfisk som finns i områden med sötvatten och bräckt vatten i sibiriska Arktis. Kommersiellt viktigt såväl som viktigt i traditionellt fiske bland urbefolkningen.

Chir (Coregonus nasus) finns i arktiska sötvatten och brackvatten från Petjora i Ryssland i väster till Perry River i Kanada i öster. Fiskas i traditionellt fiske och husbehovsfiske.

Strupsnittsöring (Oncorhynchus clarki) hör hemma i västra USA men har också planterats in på vissa håll i mellersta USA. Den kan vandra ut i havet, till sjöar eller leva hela sitt liv i åar och bäckar precis som öring. Fiskas i stort sett enbart vid sportfiske och fritidsfiske. Föds upp för utsättning i stor skala.

Strupsnittsöring kan bilda hybrider med regnbåge och det förekommer på flera håll i USA.

Regnbåge, havslevande form. Public domain

Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) finns både i en vandrande formm som lever i Stilla Havet från Kamtjatka över Aleuterna till Alaska och vidare längs med Kanadas och USA:s kust ner till norra Mexico eller som sjölevande på samma sätt strupsnittsöring eller öring. Finns i likhet med silveröring och öring i en mängd olika varianter och lokala former. Naturligt finns de sjölevande formerna i nordvästra USA men den har planterats in i dammar och sjöar i hela USA liksom på vissa håll Norden Det enda kommersiella fisket på regnbåge är traditionellt fiske bland ursprungsbefolkningen i västra USA och Kanada. Fritids- och sportfisket är betydligt mer omfattande. Den föds upp för utplantering i stor skala i USA och Kanada samt odlas i fiskodlingar runt hela världen.

Puckellax som den ser ut när den lever i havet. Public domain

Puckellax (pinklax) (Oncorhynchus gorbuscha) är en av de vanligaste laxfiskarna i Stilla Havet med en utbredning från Sacramento River i Kalifornien i västra USA till Mackenzie River i norra Kanada till floden Lena i Sibiren och ner till Korea och Japan. Den har planterats in i de ryska floder som mynnar i Vita Havet och Barnets Hav i nordvästra Ryssland. Totalt fiskas 400 000 ton puckellax i det kommersiella fisket varje år, över 50% av detta fiskas Ryssland varav cirka 100 000 ton på Sakhalin. I Ryssland fiskas främst med fällor och burar medan fisket i USA och Kanada bedrivs med snörpvad och garn. Puckelax föds upp i Alaska för utsättning men odlas sällan i fiskodlingar.

Keta, lekande hane. Public domain

Keta (Chum, Hundlax) (Oncorhynchus keta) är den mest spridda laxfisken i Stilla Havet, från norra Kalifornien i USA till Arktis och Mackenzie River i Kanada, västerut till Sibirien och ner till Japan och Korea. Det kommersiella fisket är omkring 300 000 ton per år, hälften av det fångas i Japan. Fiskas i mycket liten utsträckning i USA då det kommersiella värdet är lågt.

Silverlax eller Coho (Oncorhynchus kisutch) finns naturligt i norra Japan, Ryssland upp till Berings sund, i Alaska över Kanada ner till norra Kalifornien. Har introducerats i de stora sjöarna i östra USA samt i flera sötvattensreservoarer, dammar och sjöar runtomkring i USA liksom i Europa. Föds upp för utplantering och odlas i fiskodlingar. Det kommersiella fisket fångar cirka 20 000 ton per år. Sport- och fritidsfisket fångar mycket mer.

Indianlax, havslevande form. Public domain

Indianlax (Sockeye) (Oncorhynchus nerka) finns i en havslevande form som vandra upp och leker i sötvatten på samma sätt om andra laxfiskar och i en sötvattenlevande from som inte vandrar ut till havet. Den havslevande formen finns från norra Japan upp till Arktis där den finns västerut tilL Anadyrhalvön och öster ut till Bathurstviken i Kanada. Vidare finns den längs Alaskas, Kanadas och USA:s kust ner till Oregon. Den helt sötvattenslevande formen finns naturligt i västra Kanada, Alaska och västra USA men har planterats ut även på andra håll. Det kommersiella fisket fångar omkring 170 000 ton per år, varav cirka 115 000 ton i USA och resten fördelat på Kanada och Ryssland med ungefär lika mycket var. Odling är ovanligt. Det US-amerikanska fisket sker framför allt i Bristol Bay i Alaska där indianlax fångas med snörpvad och garn.

Kungslax (chinook) (Oncorhynchus tshawytscha) finns naturligt från södra Kalifornien till Kotzebue i Alaska och mellan norra Japan och Arktis på den ryska sidan av Stilla Havet. Precis som för alla andra laxarter har dock beståndet minskat kraftigt. Kungslax har planterats in i de stora sjöarna i östra USA och finns numera också i Patagonien (Chile och Argentina) där den dels planterats in, dels rymt från odlingar). Cirka 8 000 ton fångas i det kommersiella fisket varje år, 75% av detta fångas i USA, framförallt i Alaska. Det är också en vanlig fisk i sport- och fritidsfiske. Odlas framförallt på Nya Zeeland.

Masu (Oncorhynchus masou) är en laxart som naturligt lever från Taiwan i söder till Kamtjatka i norr. Fiskas kommersiellt och odlas också i fiskodlingar. Det är också en populär fiske i sport- och fritidsfiske.

Röding (Salvelinus sp. / Salvelinus alpinus) finns i en mängd olika former, varianter och arter. Den exakta taxonomin finns det egentligen ingen som helst koll på. Det är i huvudsak en sötvattensfisk som är spridd över hela norra halvklotet och de olika formerna varierar i utseende. Men det finns också bestånd som vandrar mellan hav och sötvatten. Vissa finns över stora områden, andra finns bara i nån enstaka sjö. En populär fisk inom sport- och fritidsfiske men inte kommersiellt fiskad. Odlas i Norden och Kanada men inte i nån större utsträckning.

Harr (Grayling) (Thymallus sp. / Thymallus arcticus) finns i norra Europa från Storbritannien till Uralbergen i Ryssland. Populär fisk i sport- och fritidsfiske.

Kommersiellt fiske av laxfiskar, art, ton

  • Puckellax, 400 000
  • Keta, 300 000
  • Indianlax, 170 000
  • Masu
  • Silverlax, 20 000
  • Sjösik, 10 000
  • Omul
  • Kungslax, 8 000
  • Siklöja, 2000-4000
  • Atlantisk lax, 2 500
  • Regnbåge
  • Muksun

I Sverige fiskas lax, sik, siklöja, öring och röding i kommersiellt fiske.

Den mest odlade arten är atlantisk lax. Det produceras en bit över 2, 2 miljoner ton. Den näst vanligaste laxfisken i odlingar är regnbåge där årsproduktionen i världen är lite över 800 000 ton. Därefter följer silverlax (coho) med kanske omkring 150 000 ton och kungslax (chinook) med cirka 15 000 ton.

Atlantisk lax odlas främst i Norge, Chile, Kanada, Skottland och på Färöarna, regnbåge och silverlax odlas kanske främst i USA medan kungslax odlas på Nya Zeeland. Det produceras totalt sett mycket mer laxfiskar i odlingar än vad som fångas i kommersiellt fiske. I Sverige odlas i huvudsak regnbåge och röding medan lax och öring föds upp för utsättning.

Odling av laxfiskar, art, ton

  • Atlantisk lax, 2 200 000
  • Regnbåge, 800 000
  • Silverlax, 150 000
  • Kungslax, 15 000

Laxfiskar är bland det nyttigaste som finns att äta. Odlad såväl som vild. Undantaget är vildfångad lax från Östersjön som kan innehålla höga halter av dioxiner och PCB. Många vilda bestånd har dock minskat kraftigt i storlek och fisket har begränsats.

Odlad atlantisk lax innebär ofta problem med att de rymmer och sedan orsakar genetiska förändringar för de vilda laxstammar som lever i samma områden. Dessutom innebär användningen av laxlusmedel att naturliga förekomster av mindre kräftdjur slås ut.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/laxfiskar-i-fiske-och-odling/feed/ 0 17698
Varför fiskar en danskägd båt i marockanska och västsahariska vatten? http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/varfor-fiskar-en-danskagd-bat-i-marockanska-och-vastsahariska-vatten/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/varfor-fiskar-en-danskagd-bat-i-marockanska-och-vastsahariska-vatten/#respond Sun, 17 Nov 2019 06:15:52 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17870 Läs mer...]]> Den danskägda fiskebåten Junior, ägd av Asbjørn A/S, befinner sig sen en tid i västsahariska vatten för att fiska. Det handlar dock inte om kommersiellt fiske utan om forskning. Junior ska enligt uppgift från Danmarks Pelagiske PO (DPPO) ägna sig åt fiske i forskningssyfte på uppdrag av det marockanska havsforskningsinstitutet (INHR):

Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) kan bekræfte, at vores medlem Asbjørn A/S lige nu deltager i et etårigt forskningsprojekt under ledelse af det Marokkanske Havforskningsinstitut (INHR) med fartøjet Junior. Det fælles mål er at styrke udviklingen af en bæredygtig forvaltning af nye fiskebestande ud for Afrikas vestkyst. DPPO håber også at kunne lære af resultaterne fra forskningsprojektet, så det kan bidrage til at styrke forvaltningen af nye fiskebestande i vores egne farvande.”

Sverdrup-Jensen fortsætter: “Udgangspunktet for drøftelserne med det Marokkanske Havforskningsinstitut (INHR) var, at samarbejdet skulle foregå med et danskflaget fartøj inden for rammerne af Fiskeripartnerskabsaftalen imellem EU og Marokko. Det var i praksis ikke muligt. For at indgå i et forskningsprojektet – der for en god ordens skyld intet har med kommercielt fiskeri at gøre – og dermed sikre projektets gennemførelse, blev det derfor valgt at flage ind til Belize. Det er vigtigt at understrege, at besætningen er fra de nordiske lande og arbejder under nordiske vilkår. Derudover er lokale videnskabelige eksperter med om bord.”

Det är helt lagligt att ingå privat avtal med Marocko om fiske i vad de betraktar som sina vatten. Svenska fiskare har gjort det i decennier. Men det är inte lagligt att fisk med båtar flaggade inom EU om båtarna inte omfattas av avtalet mellan EU och Marocko om fiske. Danmark och Sverige ingår inte i avtalet och båtar med svenska eller dansk flagg kan inte fiska i marockanska eller västsahariska vatten. Men det går bra att att fiska med båtar som är flaggade i andra länder och med privata avtal om fiske i de fiskevatten som Marocko anser vara sina egna. Svenska yrkesfiskare har gjort det under lång tid. Att fiska i västsahariska vatten är trots det inte okej, utan som jag ser det ett brott mot folkrätten. Västsahara är olagligen ockuperat av Marocko och av politiska skäl ska ingen fiska där genom avtal med ockupationsmakten. Det är dock en politisk fråga, inte en juridisk.

Syftet med Juniors fiske är att undersöka förekomsten av snäppfisk i vattnen utanför västafrika och om kommersiellt fiske på snäppfisk är möjligt:

”Rederiet har indgået en aftale om et étårigt forskningsprojekt med det Marokkanske Havforskningsinstitut (INHR). Vi undersøger nu med INHR, om aftalen kan offentliggøres. Projektets formål er at belyse bestanden af den invasive ‘snipefish’ (Sneppefisk), som er dukket op ud for den Nordvestafrikanske kyst de seneste år. Eksplosionen i ‘snipefish’ har udviklet sig til et problem for lokale fiskere i området. Målet med projektet er at udvikle grundlaget for et bæredygtigt lokalt fiskeri på bestanden til gavn for dem, der skal fiske og forarbejde dem, og ikke mindst for de mange kystfiskere, som i dag plages af de ødelæggende bifangster. Men man mangler den nødvendige viden, teknologi og ikke mindst et fartøj, som kan håndtere og køle store mængder fisk. Den rolle udfylder Junior og rederiet Asbjørn. Fartøjet har på nuværende tidspunkt gennemført to forskningstogter. Salg af fangsterne varetages af INRH.”

Läs också: Danska Asbjørn A/S ska börja fiska i Västsahara

PS. Jag har citerat uttalanden från Esben Sverdrup-Jensen från DPPO som publicerats på danska Afrika-kontakts hemsida. Där finns också fler artiklar om påstått danskt fiske i Västsahara. Det mesta i de artiklarna är felaktigt, både vad det gäller fisket och vilka som äger båtarna. De flesta av de båtar som nämnts ägdes innan de hamnade i Marocko av svenska även om de hade dansk flagg och de var inte ägda av svenska när de väl hamnade i Marocko och Västsahara.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/17/varfor-fiskar-en-danskagd-bat-i-marockanska-och-vastsahariska-vatten/feed/ 0 17870
Regeringen vill ha skärpt fiskerikontroll – men lögner är dåliga argument http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/regeringen-vill-ha-skarpt-fiskerikontroll-men-logner-ar-daliga-argument/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/regeringen-vill-ha-skarpt-fiskerikontroll-men-logner-ar-daliga-argument/#respond Sat, 16 Nov 2019 09:55:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17850 Läs mer...]]> Regeringen gav i somras Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå hur försök med kamerabevakning av fiskefartyg kan genomföras. Nu vill regeringen ta ytterligare ett steg och uppdrar därför åt Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen att föreslå vad som kan förbättras och effektiviseras inom fiskerikontrollen för att bidra till livskraftiga fiskbestånd.

EU:s så kallade kontrollförordning sätter ramarna för fiskerikontrollen och ska säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs. De senaste åren har det bland annat kommit fram uppgifter om brister vad gäller efterlevnaden av den så kallade landningsskyldigheten. Detta har framförallt berört torskfisket i Östersjön. Ett fiske som i praktiken inte längre existerar. Det har också framkommit uppgifter som indikerar att det kan finnas skäl att förstärka kontrollverksamheten avseende art- och storlekssammansättning i fångsten ombord för att bl.a. möjliggöra realtidsstängningar. Även detta har berört det idag stoppade torskfisket, men även räkfisket på västkusten.

Samtidigt menar regeringen att det det viktigt att inte öka den samlade administrativa bördan för företagen varför Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen, enligt uppdraget, även ska lämna förslag som kan minska administrationen för företagen.

– Detta uppdrag till Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen är en viktig del i arbetet med livskraftiga fiskbestånd och för att förhindra fiske som inte sker i enlighet med rådande EU- och nationella regler, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson, i ett pressmeddelande.

Uppdraget till Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen ges i enlighet med januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen som träffats mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det ska inte löna sig att fuska. Illegalt fiske är ett av de största hoten mot havet. Globalt fångas 26 miljoner ton fisk olagligt eller utan kontroll varje år, och vi vet att problemet förekommer även i Sverige. Därför behövs en skärpt och mer effektiv kontroll, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

Det är inga problem med att regeringen vill ha skärpt fiskerikontroll. Det finns acceptabla och vettiga anledningar till det. Men det är inte acceptabelt att en minister ljuger. Det gör nämligen Isabella Lövin.

Inget vet om det förekommer problem med illegalt yrkesfiske i Sverige. Det kan vara så, men det finns inga som helt belägg, bevis eller misstankar om sådant. Lövin far med osanning på denna punkt. Inte heller siffran på 26 miljoner ton olagligt och okontrollerat fiske finns det några belägg för. Det kan var så mycket då en majoritet av världens småskaliga fiske är helt okontrollerat. Inom det storskaliga fisket som är mycket bättre kontrollerat är det illegala fisket av mindre omfattning, men det förekommer och är ofta mycket omskrivet.

Vi vet däremot att det finns omfattande problem med illegalt fritidsfiske. De senaste åren har det varit flera rättsprocesser kring olagligt fritidsfiske och det är välkänt att fritidsfiskare på västkusten olagligt säljer makrill och hummer. Det verkar regeringen inte vilja nåt åt. Däremot finns det tankar från EU om att fritidsfiske och sportfiske ska kvotregleras och omfattas av licenser.

Läs mer:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/regeringen-vill-ha-skarpt-fiskerikontroll-men-logner-ar-daliga-argument/feed/ 0 17850
Laxföretag stämda av US-amerikanska företag http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/laxforetag-stamda-av-us-amerikanska-foretag/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/laxforetag-stamda-av-us-amerikanska-foretag/#respond Sat, 16 Nov 2019 07:03:34 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17848 Läs mer...]]> I våras granskades några ledande stora laxföretag, Mowi (tidigare Marine Harvest), Lerøy, Seafood, Salmar (som äger Scottish Seafarms ihop) och Grieg Seafood av EU-komissionens konkurrensmyndighet för kartellsamarbete. De misstänkte att fiskodlarna kunde ha brutit mot EU:s monopolregler som förbjuder kartellsamarbeten. 

Bolagens skotska dotterbolag utsattes för en razzior i februari. Däremot ingick inte färöiska Bakkafrosts (börsnoterat i Norge) eller kanadensiska Cookes skotska verksamheter bland de bolag som undersöktes. Undersökningen avslutades i april då kommissionen inte hittat några belägg för kartellbildning och inte har mandat att driva undersökningar i länder som inte är med i EU såsom Norge. Enligt en del debattörer i Norge är det konkurrerande bolag som legat bakom anklagelserna om kartellbildning. Men att de samarbetat kring priser är inte helt otänkbart. Det har nämligen skett tidigare.

Däremot så är de norska laxföretagen föremål för en US-amerikansk undersökning och stämning kring prissamarbete och kartellbildning. Stämningen inlämnades i april när EU:s undersökning fortfarande pågick. De bolag som omfattas av den US-amerikanska undersökningen och stämningen är Mowi (Marine Harvest och Ducktrap), Lerøy Seafood, Salmar, Grieg Seafood, Bremnes Seashore, Scottish Seafarms (ägt av Salmar och Lerøy), Ocean Quality (försäljningsbolag ägt av Bremnes och Grieg) samt deras US-amerikanska och kanadensiska dotterbolag.

Anklagelserna om prissamarbete som kommer från uppköpare i USA har förekommit sen 2015. De US-amerikanska företagen använder EU-undersökningen som ett argument i stämningen som alltså lämnades in i april detta år. Undersökningen och stämningen i USA är alltså både en följd av och en orsak till EU-undersökningen.

De norska laxföretagen förnekar att de skulle ägna sig åt prissamarbete.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/16/laxforetag-stamda-av-us-amerikanska-foretag/feed/ 0 17848
Allt mer sill landas i östersjöhamnar http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/allt-mer-sill-landas-i-ostersjohamnar/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/allt-mer-sill-landas-i-ostersjohamnar/#respond Fri, 15 Nov 2019 10:03:59 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17841 Läs mer...]]> På 1990-talet landades i stort sett all skarpsill och sill som fångades i Östersjön på den svenska västkusten och i Danmark. De stora hamnarna var Skagen, Grenå, Ängholmen (Rönnäng), Nogersund och Simrishamn. Kanske 10% landades i östersjöhamnar. 

Några landningar i Västervik, Norrsundet och Ronehamn fanns på den tiden inte. En mottagningsläggning för sill och skarpsill var på väg att byggas i Västervik. Den byggdes av ett fiskeriföretag med bas i Göteborgs skärgård, Astrid Fiskexport AB. Numera drivs anläggningen av Scandic Pelagic som också har byggt en mottagningsanläggning i Ronehamn och har sådana i Ellös och Skagen. På de två senare orterna har de också bearbetningsfabriker. Ägare av Scandic Pelagic är västsvenska yrkesfiskare. Astrid Fiskexport AB har en anläggning i Stansvik (Rönnäng).

Sen 1990-talet har landningarna ökat markant i östersjöhamnarna. Under perioden 2003-2005 landades cirka 27,5% av den sill som fiskades i östra Östersjön i östersjöhamnar. De viktigaste hamnarna totalt set var Skagen, Grenå, Simrishamn, Västervik, Nogersund och Ängholmen. Perioden 2012-2013 landades över 50% i östersjöhamnar. I Västervik landades ungefär hälften av detta. Total sett var de viktigaste landningshamnarna Skagen, Västervik, Grenå, Simrishamn, Ronehamn och Nogersund.

När det gäller sill från västra Östersjön så landades cirka 80% av denna sill i skånska hamnar under perioden 2003-2005. I Simrishamn landades nästan 60%. Övriga viktiga hamnar på denna tid var Ystad, Trelleborg, Mukran och Køge. Under perioden 2012-2013 landades cirka 95% av all sill fångad i västra Östersjön i skånska hamnar. De totalt sett viktigaste landningshamnarna var Simrishamn (60%), Trelleborg, Ystad, Grenå och Ellös.

För strömming från Bottenhavet och Bottenviken är det på motsvarande sätt. Landningarna i svenska östkusthamnar har ökat kraftigt. Under perioden 2003-2004 landades cirka 40% där. Det totalt sett viktigaste hamnarna var Kaskö i Finland (cirka 46% av landningarna), Öregrund, Stocka och Bönan. Perioden 2012-2013 landades cirka 75% av strömmingen i svenska östersjöhamnar. 60% landades i Norrsundet. Övriga viktiga landningshamnar var Skagen, Västervik och Skutskär.

Ökningen av landningarna i svenska österhamnar är tydlig. För sill fiskad i östra Östersjön har östersjöhamnarnas andel ökat från cirka 27,5% av landningarna till cirka 50%. Det är nästan en fördubbling. Andelen av landningarna för sill från västra Östersjön har ökat från nästan 60% till cirka 95% medan andelen för strömming från Bottenhavet och Bottenviken som landas i svenska östersjöhamnar ökat från 40% till 75%.

När det gäller skarpsill fångad i Östersjön så har landningarna i Östersjöhamnar också ökat. Under perioden 2003-2005 landades cirka 28% i östersjöhamnar. De totalt sett viktigaste landningshamnarna var Skagen, Grenå, Västervik, Ängholmen och Simrishamn. Perioden 2012-2013 hade andelen ökat till cirka 42% (Västervik 25,5%). I Helsingborg landades dessutom ytterligare 1,5%. De totalt sett viktigaste landningshamnarna var Skagen, Västervik, Grenå, Simrishamn och Nogersund. Då skarpsill bara fiskas för användning till foder och fiskmjöl har förändringen inte varit lika stor som för landningarna av sill.

Andel av sillen och skarpsillen som landades i östersjöhamnar, 2003-2005, 2012-2013

  • Strömming från Bottenhavet, 40%, 75%
  • Sill från östra Östersjön, 27,5%, 50%
  • Sill från västra Östersjön, 60%, 95%
  • Skarpsill från Östersjön, 28%, 45%

Varför har då ökningen av landningarna i östersjöhamnar varit så stor? Det beror inte på politiska beslut, det beror inte på regleringar och det beror inte på att yrkesfiskare baserade i Östersjön investerat i mottagningsanläggningar. Anledningen är att västkustfiskare byggt nya mottagningsanläggningar i Västervik och Ronehamn. Hamnen i Norrsundet såväl som mottagningen av strömming i Skutskär har utvecklats av ett privatägt hamnföretag baserat i Gävle som äger och driver fyra hamnar, förutom de två nämnda också Torsboda och Härnösand. 

Att landningarna i östersjöhamnarna ökat sen 1990-talet och även sen början av 2000-talet beror alltså på företagsekonomiska överväganden och inte annat. Frånvaron av initiativ från östkustfiskare är markant. Alla större satsningar har istället gjorts av västkustfiskare och andra företagare utan intressen i fiskerinäringen.

Hur utvecklingen ser ut efter 2013 är lite svårare att ha koll på. Men andelen av de totala landningarna av sill som landas i östersjöhamnar från cirka 40% 2003 till cirka 60% år 2013. Landningarna på västkusten minskade under samma tid från över 60% till strax över 40%. Detta gäller enbart andelen av landningarna i svenska hamnar. Ungefär 50% av landningarna skedde både 2003 och 2013 i utlandet. Det gör att cirka 30% av alla sillandningar (sill fiskad i Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön) skedde i östersjöhamnar år 2013.

Landningar av sill per kuststräcka 2003-2013

2015 landades totalt 50% av all sill och skarpsill som fiskades i utlandet, 35% i östersjöhamnar och 15% på västkusten. Landningarna i östersjöhamnar var på ungefär samma nivå som 2013 vilket betyder att en majoritet av den sill som fiskas i Östersjön också landas i östersjöhamnar.

Tittar vi på de totala landningarna av fisk och skaldjur var andelen som landades i östersjöhamnar cirka 32% år 2016 och cirka 30% 2018. Landningarna av torsk i Östersjön har minskat kraftigt under den perioden och det landas egentligen inga större mängder av nåt annat som fiskas i Östersjön än sill, skarpsill och torsk. Det finns därför ingenting som tyder på att östersjöhamnarnas andel av landningarna av sill och skarpsill minskat sen 2015. Men andelen har sannolikt inte heller ökat.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/allt-mer-sill-landas-i-ostersjohamnar/feed/ 0 17841
Sveriges tidiga ringnotsbåtar http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/sveriges-tidiga-ringnotsbatar/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/sveriges-tidiga-ringnotsbatar/#respond Fri, 15 Nov 2019 07:18:07 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17838 Läs mer...]]> På 1960-talet utvecklades kraftblocket i Norge som ett sätt att maskinellt snörpa ihop en snörpvad. Den traditionella snörpvaden modifierades något och den varianten kallas därför ofta ringnot. Båtarna kallas dock oftast vadbåtar för ringnoten är i grunden en helt vanlig snörpvad, bara anpassad till kraftblocken. Snörpvad är fortfarande det vanliga vardagsnamnet i Norge och Bohuslän.

Idén till ringnot för fiske av små pelagiska arter kom från USA där ringnot utvecklats för fiske av tonfisk. I Norge anpassades ringnoten till makrillfiske men kom snart också att användas till sillfiske. Ringnot ihop med obegränsat fiske och oljeprospektering lede till kollaps för sillbestånden i Nordatlanten och Nordsjön på 1960-talet respektive 1970-talet.

Vid mitten av 1960-talet introducerades ringnot också i det svenska fisket men det slog egentligen aldrig igenom. På 1970-talet byggdes edan ett antal stora ringnotsbåtar men de kom egentligen aldrig att sättas in i svenska fiske mer än under ett par åt eller inte alls för 1977 utestängdes den svenska fiskflottan från Nordsjön och Nordatlanten, från makrillfisket och sillfisket. .

Byggda snörpvadsbåtar på 1960- och 1970-talen för ringnotsfiske, namn, byggår

LL 56 Stella Polaris byggdes i grunden enligt samma ritningar som GG 435 Stella Nova medan GG 569 Vingaborg, GG 344 Timor och UA 960 Abba var systerbåt. Det fanns dessutom ytterligare en systerbåt, HG 262 Lene Polaris. De tre svenska båtarna användes bara mycket kort tid i det svenska fisket.

LL 304 Bornö visade sig vara lite för liten för ett fungerande och lönsamt ringnotsfiske, GG 248 Tunis var ingen fungerande ringnotsbåt och GG 920 Stella Carina hann aldrig användas i svenskt fiske. Den första GG 569 Vingaborg, GG 435 Stella Nova, LL 56 Stella Polaris och GG 339 Sette Mari var däremot framgångsrika båtar.

De tidiga ringnotsbåtarna hörde främst hemma i tre fiskelägen, Donsö, Öckerö och Grundsund. Dessutom var det en begränsad skara ägare. Astor Berntsson med sonen David Berntsson och svärsonen Kjell-Ove Bryngelsson på Öckerö ägde GG 435 Stella Nova och GG 920 Stella Carina. Sture Larsson från Hönö var till en början delägare i GG 435 Stella Nova men sålde sin andel för att skaffa GG 339 Sette Mari tillsammans med sonen Morgan Larsson. Innan de fick GG 435 Stella Nova arbetade Kjell-Ove Bryngelsson och Sture Larsson ett halvår på GG 248 Tunis.

Den första GG 569 Vingaborg ägdes av Henry Johansson, dennes bror Bo Johansson, Ingemar Eriksson och Hans Johnsson, alla från Donsö och de var också delägare i den andra GG 569 Vingaborg. Firman Ljungsvik & Carlsson i Göteborg ägde UA 530 Seiko och köpte den gamla Vingaborg när den nya levererades och döpte om den till GG 969 Ajax. De var också delägare i GG 334 Timor.

På 1980-talet byggdes det återigen nya snörpvadsbåtar med kraftblock. De byggdes för ett helt annat fiske än det storskaliga ringnotsfisket i Nordsjön och Nordatlanten. De byggdes för ett mer kustnära snörpvadsfiske som sen 1900-talets början bedrivits i Bohuslän. Denna gång låg centrum för de nya snörpvadsbåtarna på Rörö och i Fiskebäck. Några av dem var rena snörpvadsbåtar men några var också kombinerade snörpvadsbåtar och trålare. I samma veva byggdes också äldre vadbåtar av trä i mellersta Bohuslän (Lysekil och Sotenäset) om och utrustades med kraftblock.

Byggda snörpvadsbåtar på 1980-talet och i början av 1990-talet, namn, byggår

  • GG 764 Astrid, 1981
  • LL 149 Thetis, 1984 (ombyggd)
  • GG 64 Astrid Marie, 1986
  • GG 203 Ginneton, 1987
  • GG 205 Ganthi, 1987
  • GG 312 Särö, 1988
  • GG 764 Astrid, 1988
  • GG 505 Polar, 1990
  • GG 64 Martina, 1992

På 1980-talet köptes det också in några snörpvadsbåtar från Norge.

Inköpta snörpvadsbåtar på 1980-talet, namn, inköpsår

  • LL 149 Pater Noster, 1986
  • SD 538 Tanja, 1986

I slutet av 1990-talet levererades ytterligare ett par snörpvadsbåtar. Alla var kombinerade trålare och snörpvadsbåtar förutom GG 64 Astrid Marie som var en ren snörpvadsbåt.

Byggda snörpvadsbåtar i slutet av 1990-talet, namn, byggår

  • GG 203 Ginneton, 1997
  • GG 205 Ganthi, 1997
  • GG 204 Tor-ön, 2000
  • GG 207 Torland, 2000
  • GG 64 Astrid Marie, 2000

Idag finns i den svenskägda fiskeflottan fyra kombinerade trålare och snörpvadsbåtar, GG 764 Astrid, S 264 Astrid, GG 203 Ginneton och GG 505 Polar. I mellersta Bohuslän finns också ett antal små fiskebåtar som fiskar med snörpvad och i Blekinge finns två små vadbåtar.

På 1990-talet trodde bedömare att snörpvadsfisket med ringnot skulle dominera fisket i framtiden. Så blev det inte. Idag är det snarare så att flyttrålen tagit över. Att fiska med flyttrål kräver mindre personal än att fiska med snörpvad.

Endast i Norge finns det idag ett rent snörpvadsfiske i större skala med stora båtar, dels snörpvadsfiskare som ägnar sig åt kustfiske, dels stora snörpvadsbåtar som fiskar sill och makrill med ringnot. Det är lagstiftningen i Norge som gör att snörpvadsfisket där skyddas. I alla andra länder med stort sill- och makrillfiske dominerar flyttrålsfisket totalt. I andra delar världen används dock snörpvad för att fiska pelagisk fisk, menhaden i USA, anchoveta i Peru, sardiner i Portugal och Spanien. Och sist men inte minst i tonfiskfisket i hela världen.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/15/sveriges-tidiga-ringnotsbatar/feed/ 0 17838
Rederiet Ruth har beställt en ny trålare http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/rederiet-ruth-har-bestallt-en-ny-tralare/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/rederiet-ruth-har-bestallt-en-ny-tralare/#respond Thu, 14 Nov 2019 14:47:44 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17824 Läs mer...]]> Rederiet Ruth A/S i Hirtshals och Karstensens Skibsværft A/S i Skagen har tecknat kontrakt på en ny 89,35 lång pelagisk trålare. Det blir varvets nybyggnad nr 463.

Rederiet Ruth grundades redan 1988 av Gullak Madsen genom köp av fiskebåten Arica I (ex Marie Polaris), som därefter bytte namn till ”Ruth”. 1990 följde Ruth nr 2 som köptes från Färöarna och byggdes om. 6 å senare tog rederiet över Ordinat från ett norskt fiskeriföretag och döpte om den till Ruth. Den var den tredje HG 264 Ruth. Nummer 4 förvärvades 2005, även den från Ordinat-rederiet i en byteshandel.

Ruth-företaget driver pelagiskt konsumentfiske, främst för sill och makrill men också för blåvitling, vilket också har blivit en betydande del av företagets verksamhetsbas. Det nya fartyget måste driva och fiska efter samma principer.

Den nuvarande HG 264 Ruth (nr 5) levererades från Karstensens Skibsværft i mars 2016. Den har nyligen bytts bort mot en norsk fiskebåt, Slaatterøy, som alltså kommer att bli den sjätte HG 264 Ruth. Denna båt ska användas tills den nybeställda HG 264 Ruth levereras från Karstensens Skibsværft i Skagen i juni 2021.

Den nya båten som byggs vid Karstensens Skibsværft ska bli 89,35 m lång, 17 m bred och med ett djup på 9,6 m. Den ska förse med elektriska vinschar, sidopropellrar från Brunvoll, RSW-anläggning från Johnson Control. Huvudmotorn ska vara på cirka 5 000 kW och så bränslesnål som möjligt och med katalytisk avgasrening.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/rederiet-ruth-har-bestallt-en-ny-tralare/feed/ 0 17824
Samherji anklagas för att ha betalat mutor i Namibia http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/samherji-anklagas-for-att-ha-betalat-mutor-i-namibia/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/samherji-anklagas-for-att-ha-betalat-mutor-i-namibia/#respond Thu, 14 Nov 2019 08:53:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17826 Läs mer...]]> Wikileaks har publicerat mer än 30 000 dokument om det isländska storföretaget Samherjis verksamhet i Namibia åren 2010-2016. Dokumenten har publicerats under rubriken Fishrot Files. De menar att dokumenten visar hur Samherji skaffat sig fiskerättigheter i landet genom mutor till politiker och tjänstemän:

The documents are dated from 2010 to 2016, the period during which the company gained its foothold in Namibia. SAMHERJI has now become the biggest single recipient of fishing quotas in the country. The documents (which include e-mails, internal reports, spreadsheets, presentations and photos) expose how the company spent millions of dollars in pay-offs to senior Namibian officials and politicians in order to ensure growing and continued access to the country’s resources.

It also exposes that lofty promises by SAMHERJI, to build infrastructure in the country and create jobs, were never fulfilled. On the contrary, the company used its international corporate structure to transfer proceeds from the operations straight out of the country. This was done through intermediaries it controls in Cyprus and in the tax-haven of Mauritius.

Today’s released files also demonstrate how these same tools were used to transfer funds to a secret account, set up by SAMHERJI in Dubai, for the sole purpose of transferring kick-backs to the corrupt entities in Namibia.

Dokumenten har överlämnats till Wikileaks av Johannes Stefánsson, en tidigare anställd i Samherji som ansvarig för verksamheten i Namibia. Det är alltså han som varit ansvarig för utbetalning av mutor och sparkades 2016 på grund av misskötsel av verksamheten och på det personliga planet. Att mutor utbetalats verkar klarlagt så det handlar nu sannolikt mest om var ansvaret för det hela ska läggas. Även en man vid namn Jón Óttar Ólafsson pekas i dokumenten ut som en av de ansvariga för mutorna.

Företagsledningen i Samherji uppger att de inte haft någon som helst kännedom om de olagliga affärerna i Namibia som de menar gjorts av Stefánsson utan att företagsledningen på Island varit medvetna om problemet:

Samherji claims Stefansson was fired from his position in Namibia in 2016 because of ”mismanagement and unacceptable behavior”. Now, he has admitted to engaging in illegal activities while managing Samherji’s subsidiaries in Namibia, said Baldvinsson. 

”Until recently, we had no knowledge of the scope and nature of Johannes Stefansson’s business practices and it is uncertain whether they really were the way he describes,” he said. 

Samherji has engaged the international law firm Wikborg Rein in Norway to investigate its activities in Namibia. ”In this investigation, nothing will be excluded and we will disclose its findings as soon as they become available,” the company said. 

”We are deeply shocked that Johannes Stefánsson not only admits being involved in illegal activities, he is now also making allegations against colleagues. This is not how we do business. This is not Samherji,” said Baldvinsson.

Det verkar vara ett något ihåligt försvar. Verksamheten i Namibia har skötts via företag på Cypern som direkt eller indirekt haft andelar i företag på Kanarieöarna, i Namibia och Belize med flera länder. Ägandet har genom åren ändrats många gånger och bolagen har med jämna mellanrum bytt namn. Bolaget i Namibia har exempelvis bytt namn från Katla till Mermaria, Esja, Arcticnam och Samherji. Ett sådant upplägg har företag för att dölja det faktiska ägandet, minska skatten och kunna göra tveksamma affärer utan att företagsledningen kan kopplas till dem. De har anlitat en advokatfirma i Norge för att genomföra en egen utredning av anklagelserna:

Samherji said it takes the allegations “very seriously” and has engaged the international law firm Wikborg Rein based in Norway to assist in a ”thorough investigation” of its operations in Africa. “Until the investigation has been concluded we will not comment on specific allegations.”

At the start of 2016, Samherji said it “came to suspect that something was wrong with our operations in Namibia”.

The company then hired a former police officer from the country’s special prosecutor’s office to go to Namibia and look into the matter. His investigation led to the dismissal of Stefansson, according to Samherji.

Företagsledningen menar också att företaget utretts i åratal utan att myndigheterna i Namibia kunnat hitta eller påvisa några felaktigheter.

Stefánsson menar förstås att allt han gjort haft stöd från företagsledningen. Han medverkar enligt egen uppgift i den korruptionsutredning som pågår i Namibia sen ett år tillbaka. Utredningen berör även myndigheter i Dubai, Mauritius, Cypern, Norge och Island vilka samarbetar med utredarna i Namibia.

De som ska ha mottagit mutor är bland annat Namibias fiskeriminister Benhard Esau, justitieminister Sacky Shanghala och affärsmannen James Hatuikulipi. Bland annat ska de ha varit inblandade i en affär kring fiskerättigheter i angolanska vatten. Angolas tidigare fiskeriminister Victória de Barros Neto nämns också i dokumenten.

Samherjis chef Thorsteinn Mar Baldvinsson hävdar i publikationen Undercurrent News att de avvecklat sina investeringar i Namibia. Men det finns inte mycket som tyder på det. Det mesta tyder på att företaget direkt, indirekt samt via bulvaner fortfarande har verksamhet i Namibia.

Samherji är Islands absolut största fiskeriföretag och dessutom ett av världens största med verksamhet på Island och Färöarna, i Norge, Lettland, Polen, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Cypern, Mauritius, Namibia och Belize.

Bland dokumentet finns också en hel del dokument som berör fiske i västsahariska vatten. Detta då Katla Seafoods SL på Kanarieöarna fram till 2013 var ett dotterbolag till Samherji via bolag på Cypern som då också hette Katla Seafood. Köpare av företaget av ryska Murmansk Trawl Fleet i vilket svenska Magnus Roth var delägare. Idag är svensken Magnus Roth som är bosatt i Norge huvudägare i Katla Seafood via UAB Baltlanta. Katla Seafood har tidigare också fiskat i västshariska, marockanska, mauretanska och senegalesiska vatten. Idag fiskar Baltlantas fiskebåtar i mauretanska vatten. Roth har ingen koppling till mutskandalen i Namibia.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/14/samherji-anklagas-for-att-ha-betalat-mutor-i-namibia/feed/ 0 17826
Nya GG 64 Astrid Marie http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/nya-gg-64-astrid-marie/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/nya-gg-64-astrid-marie/#respond Wed, 13 Nov 2019 15:09:05 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17821 Läs mer...]]> Astrid-koncernen har som jag skrivit tidigare beställt en ny båt som ska ersätta den gamla GG 764 Astrid som ägs av Astrid Pelagic AB. Den nya båten är beställd från Karstensens Skibsværft A/S och leverans ska ske i oktober 2020.

Båten som ska heta GG 64 Astrid Marie beräknas bli på 1 650 bruttoton vilket skulle göra den till Sveriges största fiskebåt då den som för närvarande är störst, GG 229 Clipperton, är på 1 568 bruttoton. Längden ska bli 63,85 meter och huvudmotorn en Wärtsila 6L32E2 på 2999 kW.

.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/nya-gg-64-astrid-marie/feed/ 0 17821
Allt mindre PCB och dioxin i strömming http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/allt-mindre-pcb-och-dioxin-i-stromming/ http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/allt-mindre-pcb-och-dioxin-i-stromming/#respond Wed, 13 Nov 2019 07:58:48 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=17819 Läs mer...]]> Strömmingen i Östersjön innehåller allt lägre halter av miljögifterna dioxin och PCB-föreningar, rapporterar Finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL). 

Allt färre strömmingar innehåller dioxin- och PCB-halter som överskrider EU:s gränsvärden enligt THL:s mätningar under de tre senaste åren. Gifthalterna i strömmingen har minskat med cirka 80 procent sedan 1970-talet. Strömming används som en indikatorart för Östersjöns tillstånd. Därmed kan minskningen ses som ett tecken på förbättring av gifthalterna i Östersjön.

Dioxiner har aldrig producerats avsiktligt utan de bildas under ofullständig förbränning och som biprodukt i klorering. Tack vare utsläppsbegränsningar har utsläppen minskat. Nuförtiden är de största kända källorna avfallssektorn, el- och fjärrvärmesektorn, industriproduktion samt småskalig vedeldning.

Sedan 1930-talet används PCB bland annat i byggnader som fog- och golvmassa, i transformatorer samt i färger. Användningen av PCB är idag förbjuden, men eftersom de bryts ned långsamt, finns de länge kvar i miljön.

Den viktigaste orsaken till de sjunkande halterna är internationella avtal som begränsar utsläppen av dessa miljögifter. Även om förbättringar i miljön kan ta en lång tid är detta ett exempel på hur internationella avtal kan ge effekt som syns tydligt i miljön.

Siiri Latvala

Publicerat i enlighet med licensen CC BY-NC-ND. Ursprungligen publicerat på Supermiljöbloggen.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2019/11/13/allt-mindre-pcb-och-dioxin-i-stromming/feed/ 0 17819