Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Mon, 18 Jun 2018 12:35:05 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.6 58307483 Fritidsbåtars ankare förstör torskens barnkammare http://fiske.zaramis.se/2018/06/18/fritidsbatars-ankare-forstor-torskens-barnkammare/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/18/fritidsbatars-ankare-forstor-torskens-barnkammare/#respond Mon, 18 Jun 2018 12:35:05 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=15373 Läs mer...]]> Det finns ett samband mellan antalet bottenankrande båtar och antalet ankringsspår på mjuka bottnar, visar studier i den nya avhandlingen. Och eftersom ankring förekommer på samma ställen där viktiga och känsliga arter håller till, som exempelvis ålgräs, så kan detta få konsekvenser för ekosystem och miljö. Med allt fler fritidsbåtar har detta blivit ett stort problem för ålgräs, ostron, musslor såväl som för fisk.

–  De ankare vi traditionellt använder gräver ner sig i bottnarna och kan då förstöra ålgräsets rötter och riva upp plantorna. Det kan på sikt leda till minskad utbredning av ålgräs och det får i sin tur konsekvenser för bland annat torsk, som använder just ålgräs som uppväxtområde, säger avhandlingens författare, Jenny Egardt vid Göteborgs universitet.

Hon föreslår också fritidsbåtsägare att bland annat undvika bottenankring, speciellt i områden där ålgräs syns på botten, och istället ankra längs med öarna och på så sätt minska negativ påverkan. Kanske borde fritidsbåtar helt förbjudas ankra i områden md ålgräs, invid fågelskyddsområden och marina reservat med känsliga bottnar.

Ett annat problem tas upp i avhandlingen är giftiga båtbottenfärger som trots att de är förbjudna sen länge ändå förekommer i bottensedimenten.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/18/fritidsbatars-ankare-forstor-torskens-barnkammare/feed/ 0 15373
Rörö och Fiskebäck – just nu lika stora fiskelägen http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/roro-och-fiskeback-just-nu-lika-stora-fiskelagen/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/roro-och-fiskeback-just-nu-lika-stora-fiskelagen/#respond Sun, 17 Jun 2018 10:17:36 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12631 Läs mer...]]> Fiskebäck är fortfarande Sveriges största fiskeläge om vi bara räknar tonnaget för aktiva fiskebåtar, men Rörö är nästan lika stort. Om vi räknar med en båt som för närvarande är avregistrerad som fiskebåt är Rörö dock störst. Detta om vi pratar om totalt tonnage som ägs av personer och företag i Fiskebäck eller på Rörö. När de nya GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland levereras så går Fiskebäck ifrån rejält igen.

Om vi räknar hur mycket tonnage som har ett visst fiskeläge som hemmahamn är Fiskebäck mycket större än Rörö. Dvs bara båtar med svensk flagg. Dessutom är Donsö, Fotö, Dyrön större som fiskelägen om vi mäter på det viset. Sannolikt också Hönö och Träslövsläge.

S 264 Astrid och S 364 Rockall

S 264 Astrid och S 364 Rockall. Bild: Bandholm Skibsbilleder

Rörös större fiskebåtar, namn, bruttoton, ägare (koncern, företag eller familj)

S 264 Astrid, 2 352, Astrid Fiske
S 364 Rockall, 2 135, Astrid Fiske
S 144 Themis, 1 568, Themis Fiskeri
GG 764 Astrid, 705, Astrid Fiske
GG 840 Svanen, 152, Svanen Fiskeri AB
GG 39 Rossö, 151, Rossö Fiskeri AB
GG 77 Falken, 56, Astrid Fiske
GG 32 Tristan, 55, Rossö Fiskeri AB
GG 70 Marie, 32, Astrid Fiske

De nio största båtarna på Rörö är på totalt 7 206 bruttoton. De mindre båtar som finns tillför mycket lite vad det gäller tonnage. En bra avrundad siffra är därför 7 200 bruttoton. Om vi också räknar Rockall II (1 461 bruttoton) som ska säljas och för närvarande ligger på varv och fortfarande ägs av Astrid-koncernen blir Rörö det största fiskeläget med cirka 8 700 bruttoton.

Fiskebäcks större fiskebåtar, namn, bruttoton, ägare (koncern, företag eller familj)

GG 203 Ginneton, 1 424, Fiskeri AB Ginneton
S 205 Ceton, 1 337, Fiskeri AB Ginneton
GG 505 Polar, 1 211, Bryngeld Fiskeri AB
Nordic, 966, Zandic
GG 158 Sunnanland, 749, Axelsson
GG 206 Ahlma, 514, Ahlma Fiskeri AB
L 421 Cadiz, 373, Berndtsson & Börjesson Fiskeri
GG 683 Rön, 358, Alfhild Fiskeri AB
S 158 Saron, 269, August Fiskeri
GG 690 Vingasand, 234, Johnsson
GG 150 Älvsborg, 200, Ganefjord med flera
GG 208 Ganthi, 120, Västanfisk AB
GG 210 Vera C, 98, Fiskeri AB Ginneton
GG 1 Grimskär, 40, Grahn & Lundberg
GG 7 Noomi, 14, Sture Johansson

De 15 största båtarna i Fiskebäck har ett totalt tonnage på 7 907 bruttoton. Det finns många små båtar i Fiskebäck och det sammanlagda tonnaget kan säkert bli totalt ungefär 8 000.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/roro-och-fiskeback-just-nu-lika-stora-fiskelagen/feed/ 0 12631
Ett antal större svenska pelagiska båtar i Skagen http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/ett-antal-storre-svenska-pelagiska-batar-i-skagen/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/ett-antal-storre-svenska-pelagiska-batar-i-skagen/#respond Sun, 17 Jun 2018 07:17:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12623 Läs mer...]]> Här är lite bilder på svenska och svenskägda pelagiska fiskebåtar i Skagen. Bilderna är tagna av Kent Bandholm från Bandholm Skibsbilleder. Bilderna är på Sveriges tre största fiskebåtar,  GG 203 Ginneton, GG 229 Clipperton, och GG 505 Polar med ägare på Fiskebäck i två fall och Donsö i ett fall. Vidare är det bilder på de tre största svenskägda fiskebåtarna i Danmark, S 264 Astrid, S 364 Rockall och S 144 Themis, alla med ägare på Rörö.

 

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/17/ett-antal-storre-svenska-pelagiska-batar-i-skagen/feed/ 0 12623
Kustnära småskaligt fiske på väg att dö ut i Östersjön http://fiske.zaramis.se/2018/06/16/kustnara-smaskaligt-fiske-pa-vag-att-do-ut-i-ostersjon/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/16/kustnara-smaskaligt-fiske-pa-vag-att-do-ut-i-ostersjon/#respond Sat, 16 Jun 2018 04:36:40 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12621 Läs mer...]]> Det kustnära småskaliga fisket i Östersjön är på att sakta dö ut. Orsaken är framförallt säl- och skarvproblematiken. Säl äter fångsten i garnen, säl förstör fångsten i garnen, säl och skarv äter så mycket fisk invid kusten att det blir mycket lite kvar till yrkesfisket och sälen sprider sjukdomar och parasiter som drabbar fisken.

Sammantaget har säl- och skarvproblematiken lett till att kustnära fiske med garn inte längre går att livnära sig på. De enda som kan ägna sig åt sådant fiske är äldre deltidsfiskare som inte har fisket som huvudinkomst. Problemen har till och med börjat smyga sig in i Öresund och det kustnära fisket med garn i västra Östersjön fiskar inte längre upp sin kvot. Detta har lett till att Havs- och vattenmyndigheten måste omfördela kvoten för torsk så att en del av den kvot som avsattas till fiske med passiva redskap måste flyttas över till trålfisket:

Med hänvisning till den låga infiskningen med passiva redskap i västra Östersjön har Havs- och vattenmyndigheten beslutat att överföring av 200 ton torsk ska ske från passiva redskap till trålfisket i västra Östersjön.

Havs- och vattenmyndigheten försöker möjliggöra att Sveriges kvoter kan fiskas i största möjliga mån. Med hänsyn till att infiskningen med passiva redskap under år 2018 varit låg så görs bedömningen att överföring av 200 ton ska ske till trålfisket i västra Östersjön. Överföringen kommer ske före den 1 juli 2018. Fiske får inte börja bedrivas förrän tilldelning av fiskemöjligheter i västra Östersjön delats ut.

Trålfiske går fortfarande att leva på, men det är på grund av de sälspridda parasiterna i fisken svårt att få även detta fiske att gå ihop, framförallt för mindre trålare som fiskar i områden med mycket säl. Parasiterna är främst sälmask och levermask som lever i fisken respektive fiskens lever. Torsken tycks hårdast drabbad. Det gör att det är svårt att sälja torsk för bra priser och lönsamheten blir därmed sämre.

Till och med det lönsamma kustnära siklöjefisket i Bottenviken drabbas av sälproblematiken. I det fallet handlar det om att sälen äter så mycket att kvoten för yrkesfisket hela tiden måste minskas.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/16/kustnara-smaskaligt-fiske-pa-vag-att-do-ut-i-ostersjon/feed/ 0 12621
Sveriges Natur får det mesta fel om sillfisket http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/sveriges-natur-far-det-mesta-fel-om-sillfisket/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/sveriges-natur-far-det-mesta-fel-om-sillfisket/#respond Fri, 15 Jun 2018 14:36:43 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12617 Läs mer...]]> Merparten av sillen i Östersjön fiskas av båtar från Västkusten. Det är korrekt. Merparten fiskas också för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja (kallas industrifiske eller skrapfiske). Anledningen till det är att sillen från Östersjön inte går att sälja till konsumtion på grund av Livsmedelsverkets numera felaktiga rekommendationer. Sveriges Natur försöker hitta på nån annan anledning. Östersjösillen är inte heller den bästa sillen för inläggning och har aldrig nånsin, inte ens innan den fick för mycket miljögifter, använts till inlagd sill i nån större utsträckning. Den är helt enkelt inte lämplig till det. Östersjösill och strömming äts med fördel stekt. Den är bättre och godare på det viset än vad sill från Skagerak och Nordsjön är.

Tidskriften Sveriges Natur och journalisten Andreas Tun Hedfors har dock fått det mesta om sillfisket om bakfoten. Det inser läsaren av artikeln om sillfisket i Östersjön ganska snart. Det finns sill som säljs till konsumtion från båtar i Östersjön. Då handlar det om mindre båtar än de som fiskar sill för industriändamål.

En stor del av den sill som fiskas för konsumtionsändamål i Östersjön tillhör det västra beståndet i Östersjön (kallas ofta Rügensill). Den sillen innehåller inga gifter och får fiskas i Skagerak och Kattegatt utan några om helst restriktioner men lyder under Livsmedelsverkets råd för Östersjön när den fiskas där.  Rügensillen leker och föds i sydvästra Östersjön, men äter sig fet och fin i Kattegatt och Skagerak. Därför har den egentligen aldrig varit giftig.

Sill från Bottenhavet används också för konsumtion, bland annat tillverkas surströmming. Det finns nog ingen som äter riskabla mängder surströmming.

Livsmedelsverkets råd kommer dessutom att ändras. Sillen från Östersjön ska bli tillåten att äta i hela Europa och de särskilda råden för konsumenter i Sverige och Finland har då inte längre fog för sig.

Det småskaliga fisket av sill i Östersjön består i praktiken av fyra olika delar, del ett är lite större trålare som ingår i det pelagiska systemet och har rätt till regional kvot, del två mindre trålare som fiskar på kustkvoten, del tre är två snörpvadsbåtar i Blekinge och del fyra är garnbåtar som fiskar i Öresund.

Det är endast i Öresund som passiva redskap spelar nån större roll när det gäller mängden fångad sill. I resten av Östersjön är det omöjligt att fiska med passiva redskap på grund av att det finns så mycket säl och skarv. Patrik Persson från Havs- och vattenmyndigheten har helt enkelt fel när han hävdar att passiva redskap dominerar fisket på kustkvoten i Östersjön. Kanske är det fler båtar som har tillstånd att fiska med passiva redskap än de som har tillstånd för trålfiske, men de fiskar mycket lite sill.

Vidare så tilldelas inte kvoter (fiskerättigheter) på grund av historiskt fiske som Sveriges Natur påstår. Det gjordes en gång för alla för cirka 10 år sen, men efter det så är fiskerättigheterna individuella samt köp- och säljbara. Och förresten stämmer deras uppdelning av båtarna som innehar fiskerättigheterna också dåligt. GG 505 Polar har tillfälligt tre båtars fiskerättigheter (GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland och GG 505 Polar) och normalt har båten inte så stora fiskerättigheter som de har i år. Det är lätt att se genom att titta på landningarna under tidigare år.

Sveriges Natur är ute och cyklar. De har fel om varför vissa båtar fiskar den mesta sillen, fel om vad Östersjösill används till och varför, har noll koll på sillbestånden, ingen koll på båtarnas fiskerättigheter och varför de ser ut som de gör, fel om att sill skulle vara farligt att äta osv.

Läs också:

PS. Jag begriper inte heller valet av bild som Sveriges Natur gjort. Bilden visar en typ av trålare som inte längre existerar (förutom den nuvarande Glomskär som verkar ligga i bakgrunden). Dessutom är de inte stora, inte heller Glomskär.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/sveriges-natur-far-det-mesta-fel-om-sillfisket/feed/ 0 12617
Lögner om sillens giftighet http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/logner-om-sillens-giftighet/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/logner-om-sillens-giftighet/#respond Fri, 15 Jun 2018 13:40:25 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12615 Läs mer...]]> Sill är inte farligt att äta. Inte ens sill från Östersjön. Livsmedelsverket ljuger de också när de menar att sill från Östersjön kan innehålla för mycket gifter. Varken sill från Östersjön eller sill från Nordsjön och Skagerak innehåller farliga mängder gifter. Tidigare har sillen från Östersjön varit giftig men så är inte längre fallet och Livsmedelsverkets rekommendationer ska ändras.

Sill från Nordsjön, Skagerak och Kattegatt har aldrig varit giftig. Aldrig någonsin. Inlagd sill är aldrig från Östersjön utan alltid från Kattegatt, Skagerak, Nordsjön eller Nordatlanten. Inlagd sill har aldrig varit giftig och är inte farlig att äta. Den absoluta majoriteten av inlagd sill som säljs i butik är från Västkusten och Nordostatlanten och innehåller inte höga halter miljögifter. Trots detta förekommer det påståenden i media om att det finns gifter i den inlagda sillen. Det är ren lögn.

Intressant i sammanhanget är också det faktum att samma sillbestånd, det västra beståndet i Östersjön, den så kallade Rügensillen, fiskas i både Östersjön, Öresund, Kattegatt och Skagerak. När den fiskas i Östersjön och Öresund har Livsmedelsverket ansett att den är giftig och när den fiskas i Kattegatt och Skagerak att den är är ogiftig. Sådan rekommendationer kan inte tas på allvar. Sannningen är att den inte innehåller några farliga mängder gifter.

Sill är ofarligt att äta. Oavsett varifrån den kommer förutom om den kommer från Bottenhavet. Då kan den innehålla för mycket gifter. Sill (strömming) från Bottenhavet äter folk i huvudsak i form av surströmming och den säljs sällan som färsk konsumtionsfisk.

Läs mer:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/15/logner-om-sillens-giftighet/feed/ 0 12615
GP vilseleder om fiske och tillståndet i havet http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/gp-vilseleder-om-fiske-och-tillstandet-i-havet/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/gp-vilseleder-om-fiske-och-tillstandet-i-havet/#respond Wed, 13 Jun 2018 06:56:43 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12607 Läs mer...]]> I en artikel i GP står det om tillståndet för olika djur och växter i havet. Artikeln är full med faktafel trots att de (journalisten Ellinor Svensson) påstår att de använt Havs- och vattenmyndigheten som en av sina källor. Forskningen tycks de däremot inte ha använt eftersom det inte förekommer någon hänvisning till SLU Aqua. Låt oss ta det art för art.

Japanska jätteostron har blivit vanligare. Det är helt rätt. Om det är bra är däremot mycket tveksamt. Det är trots allt en invasiv art.

Tonfisk har också blivit vanligare. Men tonfisk lever inte normalt i varmare vatten som GP påstår. Normalt är att den vandrar från varmare vatten till Skagerak, Kattegatt, Nordsjön och Nordatlanten för att äta upp sig. Sedan vandrar tonfisken i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt tillbaks till varmare vatten (främst Medelhavet) för att leka. Tonfisk är alltså normalt på svenska västkusten.

När det gäller valar så finns tumlare och späckhuggare i vattnen utanför Bohusläns kust året runt.  Knölvalar förekommer också under stora delar av året. Delfiner finns på sommaren. Tumlare finns också i Kattegatt och Östersjön.

Antalet sälar har också vuxit. Så mycket att det knappast kan anses vara något positivt, utan snarare negativt då det sannolikt har en mycket negativ betydelse för många fiskbestånd och hindrar dessas återkomst. Gråsäl har dock aldrig funnits på Västkusten så den kan inte komma tillbaks och förhoppningsvis kommer den inte alls till Västkusten.

Att det blivit vanligt med skarv på Västkusten tar Ellinor Svensson och GP upp som en bra sak. Vilket det inte är. Det är samma som med sälen, en negativ sak. Antalet skarvar är numera så stort att det har en negativ påverkan på fiskbestånden. Dessutom handlar det om en invasiv variant av skarv, Mellanskarv.

Många fiskbestånd i Västerhavet mår bra, men storleken på enskilda fiskar tycks minska och reproduktionen bli sämre för vissa bestånd. Det är inte så att storleken fortfarande är liten som det påstås i GP utan det är en ny utveckling de allra senaste åren, sannolikt orsakad av klimatförändringar.

Att räkor och kräftor skulle må sämre har jag aldrig tidigare hört. jag tvivlar på att det är ett korrekt påstående. Att bottentrålfisket skulle orsaka problem för räkor och kräftor är ren lögn. Det är välbelagt och välkänt att kräftor och räkor gynnas av bottentrålning. Muddring och dumpning kan inte heller vara nåt större problem då det idag är ovanligt med muddring och dumpning.

Visst är det så att lokala lekbestånd av torsk i Bohusläns fjordar försvunnit. Men det kan inte bero på trålfiske för fjordarna i Bohuslän har aldrig nånsin trålats. Att trålfiskeförbudet i Öresund skulle var det som räddat torsken där är därför sannolikt inte heller sant. Troligen är en viktig orsak istället frånvaron av ett omfattande polskt tjuvfiske/svartfiske med garn. Orsaken till problemen för torskbestånden i Bohusläns fjordar är inte kända.Öresund bör ju vara lika mycket eller mer utsatt för övergödning än Bohuslän så det borde inte heller kunna vara den huvudsakliga anledningen. Att de bestånd som finns inte återhämtar sig beror dock sannolikt på för mycket säl och skarv.

Ålgräsets utbredning har minskat. Övergödning, båthamnar, båtliv med mera är sannolikt orsakerna, men även det faktum att vattnen utanför Nordre älvs mynning (där försvinnandet är störst) blivit mycket sötare periodvis är antagligen också en bidragande orsak.

Antalet ostron har sannolikt minskat, men definitivt inte på grund av fiske. Nåt omfattande fiske av ostron har inte funnits i Sverige sen början av 1800-talet.

Sakfelen är faktisk så många i GP:s artikel om tillståndet i havet att tidningen borde avpublicera artikeln och definitivt inte trycka den i papperstidningen.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/gp-vilseleder-om-fiske-och-tillstandet-i-havet/feed/ 0 12607
Håller blåmusslorna på att försvinna? http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/haller-blamusslorna-pa-att-forsvinna/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/haller-blamusslorna-pa-att-forsvinna/#respond Wed, 13 Jun 2018 06:12:41 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12605 Läs mer...]]> Åtskilliga rapporter verkar tyda på att blåmusslorna blivit allt mer sällsynta i svenska vatten, däribland Bohuslän. Men ingen vet egentligen hur det står till. Varken för ostron eller blåmusslor. En sak vet vi dock, antalet japanska jätteostron har ökat. IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) har på grund av de bristande kunskaperna startat ett projekt med att kartlägga blåmussel- och ostronbeståndet i svenska vatten:

– I nuläget går det inte att säga om blåmusslorna eller de inhemska ostronen har minskat eller inte eftersom det inte finns någon övervakning av varken blåmussel- eller inhemska ostronbestånd på västkusten. Det finns anledning att tro att de kan ha minskat om man ser till övriga Europa där musslor har blivit färre, säger Åsa Strand, marinbiolog och forskare vid IVL svenska miljöinstitutet.

Åsa Strand menar att det inte går att dra slutsatser kring att situationen ser likadan ut längs Sveriges kust eftersom det i Europa finns andra hotbilder som inte är lika uttalade i Sverige som fiske av vilda musselbestånd, sjukdomar och parasiter. Andra hotbilder som till exempel klimatförändringar är viktigare att titta på.

I Kalvöfjorden vid Kalvön norr om Orust och invid Bokenäset har jag dock observerat fler vilda blåmusslor i år än tidigare. Jag har också hittat levande ostron och japanska jätteostron på badstranden samt observerat fler ejdrar än tidigare. Det ökande antalet ejdrar och att blåmusslor tycks ha ökat i antal under de sista åren har förmodligen samband med musselodlingen i fjorden som nu funnits i så många år att den skördats en gång. I år är det också mycket mer blåstång invid stranden än det varit på säkert 10 år.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/haller-blamusslorna-pa-att-forsvinna/feed/ 0 12605
Svenskt räkfiske 2015-2017 http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/svenskt-rakfiske-2015-2017/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/svenskt-rakfiske-2015-2017/#respond Wed, 13 Jun 2018 04:56:21 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12593 Läs mer...]]> Inlägg nr 1 av 2 i serien Fisket i Sverige 2015-2017

Efter det pelagiska fisket är räkfiske och kräftfiske de viktigaste fiskena i Sverige. Räkfisket bedrivs nästan enbart i Skagerak, men i viss mån också i Nordsjön och vissa år i mindre mängder i Kattegatt. Detta enligt SLU Aquas rapport SLU Aqua  ”Atlas över svenskt kust- och havsfiske 2003-2015” (Aqua reports 2018:3). Räkfisket bedrivs med bottentrål försedd med rist. Sen 1 februari 2013 är det inte tillåtet att använda trål utan rist. Oftast finns det en tunnel så att bifångst kan fångas om kvot och möjlighet finns. Sen slutet på 1990-talet har rist varit obligatoriskt vid fiske innanför trålgränsen.

Fisket med rist utan tunnel bedrivs framför allt i kustnära vatten och i Koster-Väderöområdet medan fisket med rist och tunnel bedrivs i centrala Skagerrak och Nordsjön. Rist utan tunnel är obligatoriskt innanför trålgränsen och endast enkeltrålar får användas här. Totalt är det 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden. Fisket i Koster- och Väderöfjordarna samt i Gullmarsfjorden kan betraktas som ett småskaligt kustnära fiske.

Landningarna från fisket äger framför allt rum i hamnar på svenska västkusten men också i Danmark. De största landningshamnarna är Göteborg, Kungshamn och Smögen.

Räkfisket regleras till största delen av olika EU-regler inom den gemensamma fiskeripolitiken. Viktiga sådana regler är årliga förordningar som fastställer TAC och kvoter och kontrollförordningen. En annan lagstiftning som haft stort genomslag kring hur bottentrålfisket i Skagerrak och Kattegatt strukturerats är EU:s regler om tekniska bevarandeåtgärder. Enligt denna förordning är det möjligt att ha betydande mängder av 58 bifångster av bottenlevande fisk i räkfisket (80 procent bifångster varav 50 procent kvoterade arter är tillåtet). Trålfisket efter räka var trots detta inte inkluderat i den effortbegränsning som etablerades inom ramen för torskåterhämtningsplanen. Räkfisket drabbades därför inte på samma sätt som till exempel fisket efter bottenlevande fiskarter av årliga nedskärningar i ansträngning vilket gjorde räkfisket till lite av en fristad jämfört med andra bottentrålfisken i Västerhavet.

Numera är effortsystemet och alla typer av ransonering per tidsperiod borttaget och istället har ett system med överförbara årskvoter införts. Detta har som det verkar medfört minskat antal aktiva båtar.

Räkfisket i Skagerak och Nordsjön regleras vidare genom olika överenskommelser med Norge i det årliga Norgeavtalet. Avsikten är att samma regler ska gälla på norskt och EU vatten i så stor mån som möjligt. Sådana överenskommelser med Norge som är av betydelse för räkfisket gäller bland annat förbudet mot utkast av fisk och skaldjur som lagligt kan landas (så kallat highgradingförbud 2009) och utökade krav på selektion för bottentrålar (2013). Förbud mot utkast av fisk och skaldjur som lagligen kan landas var enligt rapporten från SLU Aqua av betydelse för räkfisket, eftersom det inte finns någon minsta landningsstorlek för räka. Detta innebar i princip att all räka skulle landas.

Räkfiske bedrevs 2015 av 61 fartyg. Storleken på fartygen som ingår i fisket varierar mellan 9 och 32 meter. Sedan 2003 (då fanns 76 båtar med tillstånd) har antalet fartyg som är involverade i fisket minskat med knappt 20 procent. Det är huvudsakligen större fartyg över 20 meter som försvunnit. Totalt är det enligt Havs- och vattenmyndigheten 62 båtar som har räkfisketillstånd och cirka 40 båtar har tillstånd att fiska med trål innanför trålgränsen vilket i första hand innebär Kosterfjorden-Väderöfjorden. 4 båtar har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden.

Antalet båtar som enligt rapporten från SLU Aqua fiskar aktivt var 52 stycken år 2015 (en aktiv båt landar enligt SLU:s definition mer än 10% av medelvärdet på båtarnas landningar). Många av båtarna fiskar också i ett eller flera andra fisken. De flesta av dessa fiskebåtar (26 av 52) var år 2015 också aktiva i bottentrålfisket efter fisk och kräfta i Skagerrak och Kattegatt. 1 var aktiv i torskfisket i Östersjön, en i fisket med passiva redskap på Västkusten, 2 i fiskfiske med bottentrål i Nordsjön och en i fiske med kräftburar.

Sen 2015 har antalet aktiva räkfiskebåtar som är aktiva i kräftfisket minskat till 13 stycken. Delvis beroende på att antalet aktiva räkfiskebåtar minskat. Antalet båtar som är aktiva i andra fisken varierar dock från år till år. Se nedanstående översikt av landningar för båtar som landat minst 3 ton räka 2017 (vilket är mer än 10% av medellandningen per båt) som omfattar totalt 42 båtar.

I räkfisket med rist och tunnel landades 2013-2015 i genomsnitt drygt 1 100 ton per år till ett värde av knappt 72 miljoner kronor. Totalt landades 39 arter. Räka stod för 65 procent av den totala landningsvikten och 88 procent av värdet. I genomsnitt fångades vidare 182 ton gråsej, 118 ton torsk och 36 ton rödtunga per år i fisket.

Den totala fångsten i räkfisket utan rist och från 2013 med rist och tunnel har sedan mitten av 2000-talet reducerats med mer än 50 procent. Minskningen i landningsvikt kommer framförallt som en konsekvens av minskade landningar av räka. År 2010-2012 reducerades succesivt räkkvoten, som en följd av beståndets status, men har sedan dess legat förhållandevis stabilt. Under tidsperioden har också den relativa betydelsen av ansträngningen i räkfisket med rist ökat medan den i fisket utan rist /med rist och tunnel minskat. Den totala mängden landade bifångsarter har inte minskat på samma sätt som landningarna av målarten.

År 2003-2005 landades det i genomsnitt 437 ton bifångstarter per år från fisket. Motsvarande siffra från 2013-2015 är 390 ton vilket innebär att reduktionen i bifångstarter är 10 procent. Detta indikerar att bifångsterna har fått en större betydelse för fisket under senare år. Detta avspeglas också i att räkans del i det totala landningsvärdet sjunkit från 92 procent till 88 procent.

En del av fisket med rist och tunnel bedrivs i Nordsjön. I detta fiske har inte landningsvikten reducerats på samma sätt som för fisket i hela området Jämförs perioden 2013-2015 med perioden 2003-2005 har den totala landningsvikten sjunkit med knappt 20 procent. Under samma period har värdet av landningarna ökat med 70 procent. Bara ett mindre antal större trålare ägnar sig åt räkfiske i Nordsjön.

I räkfisket med rist landades 2013-2015 i genomsnitt knappt 590 ton per år till ett värde av knappt 51 miljoner kronor. Totalt landades 30 arter, alla utom räka i mycket små kvantiteter. Ca 98 procent av den totala landningsvikten utgörs av räka, vilket också är den helt dominerande arten för det totala landningsvärdet i fisket. Den bifångstart som har viss ekonomisk betydelse är havskräfta.

Landade fångster i ton 2017, båt, räka, kräfta, rödtunga, rödspätta, torsk, sej, torsk Östersjön

GG 707 Arkö, 123, 7, 4, -, 13, 36, –
GG 234 Kennedy, 114, -, 4, -, 13, 39, –
LL 628 Atlantic, 93, 3, 5, -, 11, 34, –
LL 207 Nautic, 93, 1, -, -, 14, 25, –
GG 504 Randi, 85, 3, -, -, 37, -, 56
GG 73 Ingun, 83, -, 2, -, 35, 82, 108
GG 781 Sandefjord, 76, -, 32, 3, 21, 35, –
SD 437 Viken, 57, 22, 1, 1, 14, 4, –
GG 892 Strannefjord, 52, 23, 44, 10, 66, 53, –
SD 622 Vanguard, 46, 5, 1, -, 3, 2, –
SD 62 Theres, 43, 3, -, -, -, -, -, –
GG 181 Västerland, 42, -, 15, 104, 64, 43, –
GG 105 Titania, 41, -, -. -, 3, -, –
SD 416 Nippon, 40, 2, -, -, 2, -, –
SD 258 Brattvåg, 36, 2, -, -, -, –
GG 173 Vingafjord, 34, -, 47, 8, 19, 28, –
SD 511 Eros III, 34, 1, -, -, -, -, –
SD 623, Dagny, 31, -, -, -, -, -, –
SD 578 Vikingö Nord, 31, -, -, -, 3, -, –
SD 341 Sundland II, 31, 1, -, -, -, -, –
LL 775 Rio, 28, 1, -, -, 9, -, –
LL 425 Vikefjord, 27, 2, -, -, -, -, –
SD 286 Listerö, 26, 2, -, -, -, -, –
SD 539 Gryning, 24, 3, -, -, -, -, –
SD 262 Carona, 22, 1, -, -, -, -, –
SD 451 Ferder 3, 22, 7, -, -, -, –
LL 9 Svartskär, 20, 1, -, -, -, -, –
SD 248 Axö, 19, -, -, -, -, -, –
GG 1221 Singapore, 18, 6, -, -, 2, -, –
GG 21 Zentha, 16, 10, -, -, 2, -, –
SD 258 Falken, 15, -, -, -, -, -, –
LL 470 Starlet, 13, -, -, -, -, -, –
VG 29 Christina, 6, 21, -, 3, 2, -, 1
LL 677 Ocean, 6, 12, 1, 2, 14, 2, –
SD 158 Luna, 6, 14, -, -, -, -, -, –
LL 467 Gullbris, 5, 1, -, -, -, -, –
GG 773 Signora, 5, 22, -, -, -, -, –
SD 47 Brattskär, 5, -, -, -, -, -, –
SD 669 Palermo, 4, 19, -, -, -, -, –
GG 168 Tromsö, 4, 10, -, -, 8, -, –
SD 95 Mia, 4, 3, -, -, -, -, –
SD 191 Silverön, 3, 3, -, -, -, -, –

Flertalet av de fiskeriföretag som har större båtar äger minst en båt till. Ibland fiskar en sådan båt aktivt i kräftfisket, ibland är de egentligen inte aktiva alls mer än att de fiskar så mycket så att licensen kan behållas. Båtar som bara landat räka eller bara räka och kräfta fiskar enbart med bottentrål och rist utan tunnel. Kräftan är i de flesta fall bifångst. Båtar med mindre mängder fisk fiskar ibland med bottentrål med rist och tunnel.

Rödtunga är en okvoterad art som tas som bifångst i räkfisket men också fiskas i ett riktat fiske. Den enda räkbåt som fångar rödspätta i ett riktat fiske är GG 181 Västerland som bl.a. fiskar rödspätta med skotsk snurrevad. Sej och torsk är oftast bifångster men det finns också ett riktat fiske på sej i Skagerak och Nordsjön.

Under 2017 deltog två räktrålare aktivt i torskfisket i Östersjön, under 2016 var det noll. De två båtarna var GG 73 Ingun och GG 504 Randi. GG 73 Ingun, GG 504 Randi, GG 781 Sandefjord, GG 892 Strannefjord, GG 173 Vingafjord, VG 29 Christina, GG 168 Tromsö och LL 677 Ocean kan räknas som aktiva båtar i fiskfisket i Skagerak och Nordsjön. Detta är en klar ökning av antalet båtar i sådant fiske gentemot 2015. Orsaken är sannolikt det nya systemet med överförbara årskvoter. Antalet räkbåtar som aktivt ägnar sig åt kräftfiske tycks ha minskat.

Endast 13 stycken kan numera räknas som aktiva kräftfiskebåtar, nämligen SD 437 Viken, GG 892 Strannefjord, SD 451 Ferder 3, GG 21 Zentha, GG 1221 Singapore, VG 29 Christina, LL 677 Ocean, SD 158 Luna, GG 773 Signora, SD 669 Palermo, GG 168 Tromsö, SD 95 Mia och SD 191 Silverön. En anledning till detta är sannolikt att vissa företag har ytterligare en båt vilket vi kan se om vi tittar på sammanlagda landningar från dessa företag. En annan orsak är troligen det nya kvotsystemet med överförbara årskvoter.

Företag med minst två båtar, landningar av räka och kräfta 2017

Arkö Fiske AB, 123, 9 (LL 107 Rimfors, GG 707 Arkö)
Jonas Klingander, 116, 35 (GG 234 Kennedy, LL 1125 Saibon, GG 19 Clinton, GG 30 Eros)
LL 628 Atlantic AB, 93, 18 (LL 628 Atlantic och GG 348 Milton)
LL 207 Nautic, 93, 1 (LL 207 Nautic, LL 497 Zaida)
Valöskär AB, 85, 3 (GG 504 Randi, GG 410 Valöskär)
Fiskeri AB Ingun, 85, -, (GG 73 Ingun, GG 980 Danafjord)
Sandefjord Fiske AB, 77, – (GG 781 Sandefjord, LL 578 Svanvik)
SD 437 i Edsvik AB, 76, 22 (SD 437 Viken och SD 248 Axö)
Hagberg & Hansson Fiske AB, 52, 35 (GG 892 Strannefjord, GG 56 Gottskär, FG 72 Lagun)
Västerland AB, 44, – (GG 181 Västerland och SD 748 Odderö)
Conny Ivarsson och Jörgen Andersson, 44, 3 (GG 105 Titania och SD 191 Silverön)
Wogenius/Johansson, 41, 2 (SD 258 Brattvåg, SD 47 Brattskär, SD 105 Sydland, SD 280 Monsun och SD 397 Ia)
Robert Gustafsson, 34, 16 (GG 21 Zentha och GG 1221 Singapore)
Fiskebåt LL 9 Lysekil AB, 25, 2 (LL 9 Svartskär och LL 467 Gullbris)

LL 1125 Saibon och GG 19 Clinton landade dessutom 12 respektive 11 ton torsk var. Så Jonas Klingander måste ses som en fiskare aktiv inom räkfiske såväl som kräftfiske och fiskfiske även om det är så att en del fisk fångas som bifångst i både kräftfiske och räkfiske. Hagberg & Hansson Fiske framstår också som ett företag som ägnar sig åt räkfiske, kräftfiske och fiskfiske. LL 628 Atlantic AB ägnar sig åt kräftfiske med sin andra båt GG 348 Milton.

De som också är aktiva fiskfiskare eller torskfiskare i Östersjön och har två båtar har huvudsakligen den andra båten som ren kvotbåt för räka (exempelvis LL 207 Nautic AB, Valöskär AB, Fiskeri AB Ingun, Sandefjord Fiske AB, Västerland AB och SD 437 i Edsvik AB).

Noterbart är att de flesta företag med två båtar och de flesta företag med diversifierat fiske finns i Göteborgsområdet. Med diversifierat fiske ökar chansen för bestående lönsamhet och överlevnad på sikt. Diversifieringen har ökat sen 2015i de mest aktiva företagen, troligen som en följd av det nya kvotsystemet. Samtidigt har antalet aktiva båtar minskat vilket är naturligt i ett fiske där det finns bristande lönsamhet i många företag.

Sammanlagt är det 14 räkfiskeföretag som också fiskar kräfta aktivt, 7 stycken som ägnar sig åt fiskfiske i Skagerak och Kattegatt samt 2 stycken som aktivt fiskar torsk i Östersjön

Den totala ansträngningen i räkfisket i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön har fluktuerat under tidsperioden 2003-2015, men har sedan mitten av 2000 talet reducerats med ungefär 25 procent. Nedgången sen 2011 beror på minskade kvoter (TAC). Ansträngningen i räkfisket i Nordsjön visar inte samma trend utan har varit förhållandevis stabil under hela tidsperioden. Ansträngningen i Kattegatt är i jämförelse med de andra fiskeområdena låg och varierar mellan år. Fisket med rist utan tunnel har successivt ökat under hela tidsperioden medan det konventionella räkfisket minskat (från 2013 med rist och tunnel). En förskjutning från storskaligt till småskaligt räkfiske har ägt rum vilket också minskningen av antalet stora båtar visar. År 2015 genomfördes drygt hälften av den totala fiskeansträngningen i fisket med rist utan tunnel.

Räkfisket bedrivs året, dock bedrivs ett mer omfattande fiske under våren . Detta sammanfaller med att räkan då kommer in på grundare vatten för att leka och då blir mer tillgänglig för mindre fartyg. Fisket i Nordsjön är också störst under de tidiga vårmånaderna.

I räkfisket utan rist och från 2013 med rist och tunnel kastades under 2008-2015 mellan 25 och 65 procent av de totala årliga fångsterna. Det innebär att den totala mängden utkast under åren 2008-2015 varierat mellan 250 och över 3 000 ton. Huvudsakligen kastas räka, industriarter, som blåvitling och vitlinglyra, samt bottenlevande arter som gråsej och torsk. Utkasten av dessa arter har minskat kraftigt efter att rist blev obligatoriskt år 2013. Men vitlinglyra måste utgöra ett problem i de fall den fångas då de inte kan landas i Sverige då Sverige helt saknar kvot.

Räka sorteras ombord i tre sorteringar, kokräk, råräk och ”lus”. Kokräkan
kokas ombord och säljs för direkt humankonsumtion medan råräka landas till
processindustrin. Prisskillnaden på dessa sorteringar är stor vilket innebär att råräkan ibland kastats för att inom tillgänglig ranson ge plats åt mer kokräk. ”Lus” kastades regelmässigt under den period som rapporten från SLU Aqua behandlar (2008-2015) eftersom det då inte fanns någon avsättning för den. Andelen kastad räka av räkfångsten har under den redovisade perioden varierat mellan 14 och 32 procent. Andelen utkast började stiga när kvoten minskade 2010-2012 vilket tyder på high-grading.

Gråsej och torsk har under den i rapporten redovisade perioden i stor utsträckning kastats för att fartygen inte haft tillräcklig ranson för att landa den eller för att den svenska kvoten varit stängd. Efter det gradvisa införandet av landningsskyldigheten under åren 2016-2019 har fiskebåtarna blivit skyldiga att ha kvottäckning för att få bedriva fiske.

I räkfisket med rist utan tunnel kastades under 2008-2015 mellan 17 och 39 procent av de totala fångsterna. Det innebär att den totala mängden utkast under perioden varierat mellan 110 och över 300 ton. Att andelen utkast är relativt hög i ristfisket beror på att i princip all landningsbar fisk selekteras bort av risten under fisket. Kvar att landa blir i princip bara räka. Räka väger förhållandevis lite vilket innebär att andelen utkast kan vara hög även om volymen utkast inte är så stor.

I räkfisket med rist kastas huvudsakligen räka samt individer av olika fiskarter (huvudsakligen vitlinglyra), som är så små att de går igenom spjälorna i risten. Räka kastades av samma skäl som i fisket med tunnel det vill säga på grund av prisskillnader i olika räksorteringar. Andelen räka som kastas i rist fisket överensstämmer med den som kastas i fisket med tunnel.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/13/svenskt-rakfiske-2015-2017/feed/ 0 12593
Rolls Royce konstruerar världens modernaste fabrikstrålare http://fiske.zaramis.se/2018/06/12/rolls-royce-konstruerar-varldens-modernaste-fabrikstralare/ http://fiske.zaramis.se/2018/06/12/rolls-royce-konstruerar-varldens-modernaste-fabrikstralare/#respond Tue, 12 Jun 2018 10:08:48 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12589 Läs mer...]]> Rolls Royce är en av många konstruktörer av större fiskebåtar. Likt många andra fiskebåtskonstruktörer som exempelvis Skipsteknisk, Salt Ship Design, Vard och Wärtsilä har de sin verksamhet inom fiskebåtsområdet i Norge.

Nya Prestfjord

Nya Prestfjord. Illustration från Rolls Royce Marine.

Mest uppmärksammad av de senaste beställningarna från Rolls Royce är nya Prestfjord till norska Prestfjord AS som ägs av familjen Holmøy. Nya Prestfjord kommer enligt konstruktörerna att bli en av världens modernaste fiskebåtar:

– Prestfjord har alltid ønsket å utnytte mulighetene som ligger i ny teknologi fra Rolls-Royce. Flere ganger har de vært den første bestilleren av det siste vi har utviklet, og vi har fått lov til å høste av deres erfaringer. Denne nye tråleren vil være først i bransjen med Rolls-Royce siste batteri-hybridsystem, i kombinasjon med nyeste innen vinsjer, propulsjon og teknologi for energiovervåkning, sier Monrad Hide i Rolls-Royce Marine.

Tråleren er ca. 77 meter lang og har innredning for 29 personer, og det er lagt mye arbeid i å få sikre arbeidsområder. Innredningen – styrehus, messe, dagrom og lugarer er av høy standard. På det nye fartøyet vil alt av restråstoff bli tatt vare på.

– Vi er over gjennomsnittet opptatt av teknologi i Prestfjord, og gleder oss til å få nok en superbåt inn i flåten, sier Knut Roald Holmøy.

Rolls-Royce skal blant annet levere skipsdesign, et batterisystem som regulerer for endringer i last og som er integrert i et hybrid fremdriftssystem. Sentralt i systemet er Hybrid Shaft Generator (HSG) som bidrar til reduserte utslipp. Det betyr at tråleren kan skifte mellom å operere diesel-elektrisk, diesel-mekanisk eller med en kombinasjon av begge. HSG-systemet vil operere i samspill med den nyeste Bergen B33:45 hovedmotor samt hjelpemotor, og Promas integrert ror- og propellsystem. Fartøyet får også permanent magnet (PM) trålvinsjer, dette er elektriske drevne vinsjer som gir svært dynamiske egenskaper for aktivt fiske.

Nya Prestfjord sak byggas av Gondan Shipyard i Spanien och vara färdig år 2020. Det är en fabrikstrålare avsedd för fiske med pelagisk trål och bottentrål efter vitfisk och räkor i Nordatlanten.

Rolls Royce har som företag totalt 50 000 anställda och är indelat i fyra divisioner, Aerospace, Power Systems, Defence och Commercial Marine. I Norge finns 2 300 anställda varav 1 600 i Rolls Royce Marine AS och 700 i Bergen Engines AS som tillverkar motorer. Förutom fartyg levererar företaget olika typer av utrustning och motorer till rederier över hela världen. Över 25 000 fartyg i världen har utrustning från Rolls-Royce.

Utöver Prestfjord har Rolls-Royce fått beställning på en 100 meter lång trålare från det US-amerikanska bolaget Arctic Storm. Det är en fabrikstrålare som ska användas till fiske av pollock och stillahavstorsk med flyttrål. Trålaren ska levereras 2021 från varvet Thoma-Sea Marine Constructors i Louisiana, USA.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/06/12/rolls-royce-konstruerar-varldens-modernaste-fabrikstralare/feed/ 0 12589