Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Wed, 25 Apr 2018 14:24:30 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.9.5 58307483 Svensk fiskexportör köpt av kinesiskt företag http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/svensk-fiskexportor-kopt-av-kinesiskt-foretag/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/svensk-fiskexportor-kopt-av-kinesiskt-foretag/#respond Wed, 25 Apr 2018 14:24:30 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12389 Läs mer...]]> Feskarbröderna är ett större fiskhandelsföretag i Göteborg. Det har en rad dotterbolag varav det största är Bröderna Hanssons i Göteborg Export AB. Det senare företaget har sålts till det kinesiska företaget Huitai Group, formellt Hui Tai Investment Group Ltd. Detta företag sysslar med saltutvinning, tillverkning av kemiska produkter med utgångspunkt från salt, livsmedel, fiskodling, transporter, handel (bland annat fiskimport) och finansverksamhet. Huvudägare i företaget är Loncin Group som ägs av Tu Jianhua.

Innan affären blir helt klar krävs det godkännande från de svenska och kinesiska livsmedelsverken

Bröderna Hansson hade 54 anställda under 2016 med en omsättning på 361 miljoner SEk. Enligt VD Håkan Wing som uttalar sig i GP var omsättningen under 2017 betydligt högre, 452 miljoner kronor, Han uppger också att de huvudsakliga exportprodukterna varit sill och torsk till Finland,

Bröderna Hansson startade sin verksamhet redan 1880 men har nu en längre tid ägts av Feskarbröderna. Ägare av Feskarbröderna är främst familjen Nilsson. Moderbolaget har tidigare också varit engagerat i pelagiskt fiske visa dotterbolaget Gustus AB. ENligt Gp fisnn det inga arvingar som vill ta över efter de nuvarande ägarna som därför beslutat sig att sälja exportverksamheten till det kinesiska företaget.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/svensk-fiskexportor-kopt-av-kinesiskt-foretag/feed/ 0 12389
SFPO vill se ett förbud mot plastpåsar http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/sfpo-vill-se-ett-forbud-mot-plastpasar/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/sfpo-vill-se-ett-forbud-mot-plastpasar/#respond Wed, 25 Apr 2018 06:27:39 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12387 Läs mer...]]> Sveriges Fiskares PO är den största organisationen för yrkesfiskare i Sverige. De anser att plast i haven är ett stort problem och menar att det inte behövs utredningar om plastpåsar utan alternativen är ju redan kända. De har också en uttalad miljöpolicy som lyder:

Förorening och nedskräpning av haven är en stor internationell utmaning. SFPO anser att vi har ett gemensamt ansvar för att säkerställa ett rent och produktivt hav. I det här sammanhanget vill SFPO därför förtydliga att fiskeindustrins egen miljöpåverkan måste minimeras så långt som möjligt.

SFPO och dess medlemmar verkar för rent och produktivt hav genom att driva följande frågor:

  • Förebygga utsläpp av miljögifter och andra skadliga föroreningar för att kunna förse marknaden med säker sjömat.
  • Förhindra nedsmutsning och marint avfall från fiskerinäringen. Våra medlemmar ska eftersträva att landa allt eget avfall, anmäla och försöka lokalisera och återta alla förlorade fiskeredskap samt i möjligaste mån landa även skräp som fås upp från haven i samband med fiske. De ska även rapportera in oljeutsläpp som upptäcks under fisketurer.
  • Förbättra möjligheter till uppstädning och avfallshantering i haven och längs kusterna.
  • Säkerställa väl fungerande avfallshantering i hamnarna.
  • Etablera goda retur- och producentansvarssystem för skrotad fiskeutrustning och annat avfall.
  • Ta fram bättre kunskap om hur vi bäst kan skydda den marina miljön och ta denna kunskap till aktiv användning.
  • Utveckla skonsamma och selektiva fiskeredskap.
  • Skydda nyckelområden för produktion och fiske av sjömat, till exempel ålgräsängar, mot skadlig påverkan och exploatering.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/25/sfpo-vill-se-ett-forbud-mot-plastpasar/feed/ 0 12387
Frankrikes största fiskebåtar 2018 http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/frankrikes-storsta-fiskebatar-2018/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/frankrikes-storsta-fiskebatar-2018/#respond Mon, 23 Apr 2018 09:25:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12385 Läs mer...]]> De största fiskebåtarna i Frankrike är snörpvadsbåtar för fiske av tonfisk. Många av dem hör hemma på öarna Reunion (RU) och Mayotte (DI) i Indiska Oceanen medan andra hör hemma i Frankrike. Reunion och Mayotte utgör formellt delar av Frankrike. Den allra största båten, Joseph Roty 2 är dock en fabrikstrålare som fiskar oliak typer av torskfiskar, främst blåvitling från St. Malo. Prince Bernhard och Sandettie är pelagiska fabrikstrålare. Resten av båtarna på listan är tonfiskbåtar.

Sapmer med huvudkontor och bas på Reunion är det enda franskkontrollerade företaget med båtar på listan. Ägaren Jacques d’Armand de Chateauvieux är född på Reunion men bor numera i Paris. Övriga båtar ägs av bolag som kontrolleras av de nederländska storföretagen Parlevliet & van der Plas och Cornelis Vrolijk/Jaczon.

Fisket av tonfisk bedrivs främst i Indiska Oceanen men även i Guineabukten. Det storskaliga fisket efter torskfiskar och pelagisk fisk bedrivs i huvudsak i Nordatlanten.

Joseph Roty II

Joseph Roty II. Bild: Comapeche

Frankrikes största fiskebåtar 2018 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

SM 199078 Joseph Roty 2, 3 188, Comapeche (Parlevliet & van der Plas)
RU 930604 Dolomieu, 2 667, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
RU 930605 Belouve, 2 667, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929204 Manapany, 2 666, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929727 Bernica, 2 666, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 928376 Franche Terre, 2 664, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
FC 716900 Prins Bernhard, 2 610, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 932206 Gevred, 2 357, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
CC 932207 Pendruc, 2 357, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 899950 Glenan, 2 319, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
DI 925754 Trevignon, 2 319, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
DI 925755 Drennec, 2 319, CFTO (Parlevliet & van der Plas)

Franche Terre

Franche Terre. Bild: Sapmer

Frankrikes största fiskebåtar 2018 efter längd, namn, meter, ägare

SM 199078 Joseph Roty 2, 91, Comapeche (Parlevliet & van der Plas)
RU 930604 Dolomieu, 89, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
RU 930605 Belouve, 89, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929204 Manapany, 89, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929727 Bernica, 89, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 928376 Franche Terre, 89, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
FC 716900 Prins Bernhard, 88, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
FC 716999 Sandettie, 86, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 899950 Glenan, 84, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
DI 925754 Trevignon, 84, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
DI 925755 Drennec, 84, CFTO (Parlevliet & van der Plas)

Frankrikes största fiskebåtar 2018 efter motorstyrka, namn, kW, ägare

CC 899950 Glenan, 4 000, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
DI 925754 Trevignon, 4 000, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
DI 925755 Drennec, 4 000, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 932206 Gevred, 3 920, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 932207 Pendruc, 3 920, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
RU 930604 Dolomieu, 3 800, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
RU 930605 Belouve, 3 800, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929204 Manapany, 3 800, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 929727 Bernica, 3 800, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)
DI 928376 Franche Terre, 3 800, Sapmer (Jacques d’Armand de Chateauvieux)

Om båtarna med hemmahamn på Reunion och Mayotte utesluts skulle listorna på de största båtarna bli lite annorlunda. Fortfarande främst tonfiskbåtar, men nu bar med nederländskt ägda båtar och företag på listan.

Frankrikes största fiskebåtar 2018 (exkl. Reunion och Mayotte) efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

SM 199078 Joseph Roty 2, 3 188, Comapeche (Parlevliet & van der Plas)
FC 716900 Prins Bernhard, 2 610, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 932206 Gevred, 2 357, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
CC 932207 Pendruc, 2 357, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 899950 Glenan, 2 319, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 752558 Gueotec, 2 255, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 75257 Gueriden, 2 255, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 911320 Talenduic, 2 109, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
FC 716999 Sandettie, 2 068, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 752564 Via Avenir, 1 737, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 790948 Via Mistral, 1 737, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 791294 Via-Euros, 1 737, CFTO (Parlevliet & van der Plas)

Frankrikes största fiskebåtar 2018 (exkl. Reunion och Mayotte) efter längd, namn, meter, ägare

SM 199078 Joseph Roty 2, 91, Comapeche (Parlevliet & van der Plas)
FC 716900 Prins Bernhard, 88, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
FC 716999 Sandettie, 86, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 899950 Glenan, 84, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
CC 752558 Gueotec, 82, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 75257 Gueriden, 82, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 911320 Talenduic, 80, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 752564 Via Avenir, 78, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 790948 Via Mistral, 78, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 791294 Via-Euros, 78, CFTO (Parlevliet & van der Plas)

Frankrikes största fiskebåtar 2018 (exkl. Reunion och Mayotte) efter motorstyrka, namn, kW, ägare

CC 899950 Glenan, 4 000, Cie Française de Thon Oceanique (CFTO, Parlevliet & van der Plas)
CC 932207 Pendruc, 3 920, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 899950 Glenan, 3 920, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 752558 Gueotec, 3 640, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 75257 Gueriden, 3 640, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 911320 Talenduic, 3 533, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
FC 716900 Prins Bernhard, 3 240, France Pelagique Sarl (Cornelis Vrolijk)
CC 752564 Via Avenir, 3 091, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 790948 Via Mistral, 3 091, CFTO (Parlevliet & van der Plas)
CC 791294 Via-Euros, 3 091, CFTO (Parlevliet & van der Plas)

Källor: EU:s skeppsregister och företagens hemsidor

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/frankrikes-storsta-fiskebatar-2018/feed/ 0 12385
SweDen Pelagic är numera Scandic Pelagic http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/sweden-pelagic-ar-numera-scandic-pelagic/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/sweden-pelagic-ar-numera-scandic-pelagic/#respond Mon, 23 Apr 2018 05:28:10 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12383 Läs mer...]]> SweDen Pelagic köpte förra året upp Nielsens Fiskeeksport A/S från Launis-koncernen och företaget döptes om till SweDen Pelagic Aalbæk A/S. Ägare i Sweden Pelagic AB och SweDen Pelagic Aalbæk A/S var Västkustfisk SVC AB och FF Skagen A/S med hälften var. FF Skagen A/S köpte för sin del Skagerak Pelagic A/S från Skagerak Group.

Såväl FF Skagen  A/S som Västkustfisk SVC AB kontrolleras av svenska pelagiska yrkesfiskare så att de två uppköpta företagen ihop med svenska SweDen Pelagic AB nu fusioneras till Scandic Pelagic är inte speciellt förvånande. Företaget har sillbearbetningsfabriker i Aalbæk, Skagen och Ellös samt mottagningsanläggningar i Västervik och Ronehamn.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/23/sweden-pelagic-ar-numera-scandic-pelagic/feed/ 0 12383
Nederländernas största fiskebåtar 2018 http://fiske.zaramis.se/2018/04/22/nederlandernas-storsta-fiskebatar-2018/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/22/nederlandernas-storsta-fiskebatar-2018/#respond Sun, 22 Apr 2018 05:58:17 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12380 Läs mer...]]> De största båtarna i Nederländerna är stora pelagiska fabrikstrålare. Tre företag är ägare av dem, Parlevliet & van der Plas, Willem van der Zwan & Zonen och Cornelis Vrolijk/Jaczon. Deras båtar byter dock ofta flagg och därför varierar de största något från år till år även om det på mycket länge inte byggts några nya. Men just detta år är det inga egentliga skillnader jämfört med förra året. Flera av de nederländska båtarna hör också hemma bland de största båtarna i världen. KW-174 Annelies Ilena är förutom att vara Nederländernas största fiskebåt också världen största. De tre sista båtarna i listan är bomtrålare som fiskar plattfisk.

Det pelagiska bedrivs i Nordsjön, Nordatlanten och utanför Västafrika medan bomtrålarna enbart fiskar i Nordsjön.

Parlevliet & van der Plas är ett av världens största fiskeriföretag.

KW 174 Annelies Ilena

KW 174 Annelies Ilena. Bild: P&P

Största fiskebåtarna i Nederländerna 2017 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare

KW-174 Annelies Ilena, 14 055, Parlevliet & van der Plas (P&P)
SCH-302 Willem van der Zwan, 9 494, Willem van der Zwan & Zonen
SCH-24 Afrika, 7 127, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-81 Carolien, 7 053, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-72 Frank Bonefaas, 6 562, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-123 Zeeland, 6 005, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-6 Alida, 3 274, Willem van der Zwan & Zonen
KW-172 Dirk Dirk, 3 181, Parlevliet & van der Plas
ARM-15 De Vrouw Jannetje, 573, Fa. P. Meulmeester & A. Schaier
ARM-18 Joris Senior, 572, L. & L. Meulmeester C.V.
ARM-7 Jan Senior, 560, Grietje B.V.

ARM 15 De Vrouw Jannetje

ARM 15 De Vrouw Jannetje. Bild: Ron van de Velde

Att lista båtarna efter längd gör ingen skillnad på ordningen och att lista dem efter motorstyrka innebär inte heller några egentliga förändringar.  Men det kan ändå vara intressant att se hur långa de riktigt stora är.

Största fiskebåtarna i Nederländerna 2017 efter längd, namn, meter, ägare

KW-174 Annelies Ilena, 145, Parlevliet & van der Plas (P&P)
SCH-302 Willem van der Zwan, 142, Willem van der Zwan & Zonen
SCH-24 Afrika, 126, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-81 Carolien, 126, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-72 Frank Bonefaas, 120, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-123 Zeeland, 115, Cornelis Vrolijk/Jaczon
SCH-6 Alida, 100, Willem van der Zwan & Zonen
KW-172 Dirk Dirk, 95, Parlevliet & van der Plas

Eftersom nederländska företag äger många stora fiskebåtar i andra länder listar jag dock nederländskt ägda fiskebåtar.

Största fiskebåtarna som nederländska företag äger 2017 efter tonnage, namn, bruttoton, ägare, land

KW-174 Annelies Ilena, 14 055, Parlevliet & van der Plas, Nederländerna
KL 855 Margiris, 9 499, Parlevliet & van der Plas, Litauen
SCH-302 Willem van der Zwan, 9 494, Willem van der Zwan & Zonen, Nederländerna
ROS 171 Maartje Theadora, 9 082, Parlevliet & van der Plas, Tyskland
BX 791 Jan Maria, 7 646, Parlevliet & van der Plas, Tyskland
ROS 785 Helen Mary, 7 278, Parlevliet & van der Plas, Tyskland
SCH-24 Afrika, 7 127, Cornelis Vrolijk/Jaczon, Nederländerna
SCH-81 Carolien, 7 053, Cornelis Vrolijk/Jaczon, Nederländerna
SCH-72 Frank Bonefaas, 6 562, Cornelis Vrolijk/Jaczon, Nederländerna
SCH-123 Zeeland, 6 005, Cornelis Vrolijk/Jaczon, Nederländerna

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ,  

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/22/nederlandernas-storsta-fiskebatar-2018/feed/ 0 12380
SFPO sågar HaV-rapport om Havsmiljödirektivet http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/sfpo-sagar-hav-rapport-om-havsmiljodirektivet/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/sfpo-sagar-hav-rapport-om-havsmiljodirektivet/#respond Fri, 20 Apr 2018 12:53:12 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12378 Läs mer...]]> Havsmiljödirektivet (Ramdirektiv om en marin strategi, 2008/56/EG) är miljöpelaren i den integrerade havspolitiken. Direktivet är EU:s gemensamma ramverk för havsmiljön och omfattar marina vatten från kusten till yttersta gränsen för den ekonomiska zonen (EEZ).

Syftet är att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i Europas hav och att skydda de resurser som den marint relaterade ekonomin och samhällsaktiviteterna är beroende av. Detta ska ske genom en ekosystembaserad metod för förvaltning av mänskliga aktiviteter. Ett framgångsrikt genomförande av direktivet är enligt rapporten frånHavs- och vattenmyndigheten (HaV) avgörande om den integrerade havspolitiken ska kunna leverera som avsett, bland annat för att skapa förutsättningar för blå tillväxt.

Havsmiljödirektivet är infört i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen (2010:1341). HaV är enligt förordningen ansvarig myndighet för genomförandet och har föreskriftsrätt. Förordningen gäller för alla marina vatten och deras underliggande jordlager, från strandlinjen till och med Sveriges ekonomiska zon. HaV har gett ut en inledande rapport (2017:32) om havsmiljödirektivets genomförande i Sverige som heter Samråd om inledande bedömning 2018 –  Genomförande av havsmiljöförordningen. Jag har själv dömt ut rapporten tidigare och nämnt den i en kommentar till några lögner från Rädda Östersjötorsken. Sveriges Fiskares PO (SFPO) som är remissinstans sågar dock rapporten med ganska hårda ordalag:

Framställandet av olika indikatorer och parametrar som antingen GOD (grön) eller ICKE GOD (röd) status enligt principen ”one out – all out” anser vi är onyanserad och förmedlar en alltför negativ bild av verkligheten. Många parametrar ligger nära god status men detta framgår inte. Det framgår inte heller att många parametrar har väldigt hög osäkerhet i sin bedömning.

  • Vi hittar faktafel och brister både när det gäller ekonomisk statistik och analys (där man jämför äpplen med päron) och biologiska parametrar (där politik i många fall ersätter vetenskap och fakta). Vi tycker att stora delar av det remitterade underlaget är så undermåligt att HaV faktiskt borde skämmas för att ha skickat ut det i denna form. Vi har lagt en stor ansträngning på att faktagranska och rätta rapporten, vilket inte borde vara nödvändigt.
  • Många bedömningar av miljöindikatorer görs helt på nationell nivå vilket gör att de inte blir jämförbara med andra länder och att våra grannländer skulle kunna bedöma precis samma indikator i samma vattenområde på ett helt annat sätt än Sverige. Detta tycker vi är till nackdel för tillförlitligheten i bedömningen och emot EU-principen om ”level playing field” när det gäller näringarnas förutsättningar för sitt utövande.
  • Det finns starka målkonflikter mellan havsmiljödirektivet och t.ex. målsättningarna i den gemensamma fiskeripolitikens grundförordning. Vi vill lyfta att rent juridiskt så har vid konflikter i EU-rätten mellan förordningar och direktiv, förordningar alltid företräde.
  • Framställandet av olika indikatorer och parametrar som antingen GOD (grön) eller ICKE GOD (röd) status enligt principen ”one out – all out” anser vi är onyanserad och förmedlar en alltför negativ bild av verkligheten. Många parametrar ligger nära god status men detta framgår inte. Det framgår inte heller att många parametrar har väldigt hög osäkerhet i sin bedömning.
  • För fiskar och fiske har man inte tagit hänsyn till att målet i fiskeripolitiken är att fiska PÅ MSY (långsiktigt maximalt hållbart nyttjande), utan målsättningen inom den inledande bedömningen är istället att man ska fiska under MSY. Detta är en felaktighet som måste rättas till. De olika bedömningarna av fiskar och fiske innehåller en hel del faktafel, konstigheter och otydligheter, som vi påpekar mer detaljerat senare i vårt yttrande. Bedömningarna känns i många fall inte tillförlitliga då de är behäftade med stora osäkerheter eller rena felaktigheter eller har tillämpats på sätt som det uttryckligen står att de inte bör.
  • När det gäller sälar är målnivåerna för populationerna uppenbart politiskt valda och saknar vetenskaplig grund. Bedömningarna för säl är verklighetsfrämmande och känns inte seriösa.

SFPO svar är dock betydligt längre och ovanstående är bara en sammanfattning. Det är en sågning i både smått (ex.vis.att det inte heter strömming utan sill i Västerhavet) och stort (att det är helt meningslöst när det gäller svensk fisk och svenska fisk att ha med arter och bestånd som inga svenskar nånsin fiskar på och som inte finns i svenska vatten). Det är också märkligt att ett och samma bestånd (vårlekande sill i Östersjön och Skagerak/Kattegatt) har olika miljöstatus i tabellen för Skagerak och tabellen för Östersjön.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/sfpo-sagar-hav-rapport-om-havsmiljodirektivet/feed/ 0 12378
En av Sydnorges största trålare på Ö-varvet http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/en-av-sydnorges-storsta-tralare-pa-o-varvet/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/en-av-sydnorges-storsta-tralare-pa-o-varvet/#respond Fri, 20 Apr 2018 07:11:27 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12376 Läs mer...]]> VA-330-S Hellevig 1 är en av södra Norges största trålare. Det är en allra längsta, men bar den näst största om vi tittar på bruttotonnage. Den var tidigare svenskäga NC 330 Kristin med tysk flagg men ägare på Donsö. Just nu ligger den på varv på Öckerö. Jag blev lite förvånad över att se den då jag inte tidigare sett någon norsk båt på Ö-varvet.

Donsö_pelag2_Juni2016 - 1

NC 330 Kristin 2016.

Ägare av Hellevig 1 är företaget Hellevig AS som ägs av bröderna Oddvin och Ingvar Pettersen. Båten har kvoter på nordsjösill, NVG-sill, kolmule (blåvitling), makrill, vitlinglyra (øyepål), sej och räka.

Av de tre största båtarna  södra Norge är faktiskt två stycken byggda på Tjörnvarvet i Rönnäng. VA-330-S Hellevig 1 på 499 bruttoton och VA-110-S Sille Marie på 484 bruttoton. Sille Marie är 37 meter lång och Hellevig 1 40 meter. Den störst båten sett till bruttotonnage är dock VA-95-K Piraja som är på 566 bruttoton men bara 39 meter lång.

VA-110-S Sille Marie

VA-110-S Sille Marie. Bild: Fiskebåt

VA-330-S Hellevig 1 byggdes som GG 330 Carmona år 2001 och VA-110-S Sille Marie som GG 778 Lövön. De två var systerbåtar vid leveransen 2001, men den ursprungliga GG 330 Carmona förlängdes under tiden den var NC 330 Kristin. Ytterligare två systerbåtar byggdes, S 412 Ronan Ross och S 411 Sarah David.

GG 778 Lövön år 2001

GG 778 Lövön år 2001. Bild: Tjörnvarvet

GG 330 Carmona 2001.

GG 330 Carmona 2001. Bild: Tjörnvarvet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/en-av-sydnorges-storsta-tralare-pa-o-varvet/feed/ 0 12376
Storaffär i isländskt fiske http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/storaffar-i-islandskt-fiske/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/storaffar-i-islandskt-fiske/#respond Fri, 20 Apr 2018 06:31:33 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12374 Läs mer...]]> HB Grandi är Islands näst största fiskeriföretag och det största om vi enbart ser till verksamhet på Island. Företaget har länge kontrollerats av Kristján Loftsson via bolaget Vogun hf. Nu har han dock sålt den kontrollerande aktieposten i HB Grandi till ett annat stort isländskt fiskeriföretag, Brim Hf. Detta företag kontrolleras av Kristjan Gudmundsson och hans två söner Hjalmar och Gudmundur Kristjansson. Gudmundur Kristjansson är VD och viktigaste makthavare. Brim hf äger efter aktieköpen 34,1% av HB Grandi hf:

Fishing company Brim hf. has undersigned a deal to buy all shares in HB Grandi hf. owned by Vogun hf. and Fiskveiðihlutafélagið Venus hf.

Vogun hf. owns 611 million shares (33.51%) in HB Grandi hf. and Fiskveiðihlutafélagið Venus hf. has 9 million shares (0.50%). The agreement will make Brim hf. the largest shareholder of HB Grandi hf. with 34.1% ownership.

Med köpet och kontrollen över HG Grandi så har Brim hf blivit Islands näst största fiskeriföretag med totalt 12 fiskebåtar i det isländska fisket och dessutom ägarintressen i det grönländska fisket. 2016 köptes också företaget Ögurvik hf av Brim hf.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/20/storaffar-i-islandskt-fiske/feed/ 0 12374
Inga påvisade negativa miljöeffekter av Väröbruks verksamhet http://fiske.zaramis.se/2018/04/19/inga-pavisade-negativa-miljoeffekter-av-varobruks-verksamhet/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/19/inga-pavisade-negativa-miljoeffekter-av-varobruks-verksamhet/#respond Thu, 19 Apr 2018 07:15:29 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12372 Läs mer...]]> Vid pappersmassabruket Södra Cell Värö utförs årliga kontroller av brukets miljöpåverkan i det marina närområdet. År 2016 började Södra Cell Värö tillämpa en ny blekmetod i sina processer. För att registrera potentiella effekter av den nya metoden kan kontrollerna av potentiella miljöeffekter behöva kompletteras. I nuläget kan enligt en rapport från SLU Aqua inga negativa effekter på fisk- och skaldjurssamhället vid bruket.

Pappersmassabruket Södra Cell Värö startade sin verksamhet 1971 och sedan början av 80-talet har vattnet i det marina närområdet undersökts enligt ett kontrollprogram av SLU Aqua Kustlaboratoriet. I kontrollprogrammet undersöks fisk- och skaldjurssamhället vid brukets utsläpp genom provfisken, där fångsten jämförs gentemot ett referensområde. Dessutom kontrolleras hur många uppvandrande ålyngel som tar sig igenom Södra Cell Värös dammanläggning i ån Viskan, genom uppsamling av yngel i specialkonstruerade yngelledare. Utöver detta kontrolleras bottenförhållandet kring brukets utsläppstub genom filmning för visuell analys.

Fram till 1993 brukade Södra Cell Värö klorblekning, som resulterade i utsläpp av dioxin och andra miljöskadliga ämnen. Detta påverkade fisk- och skaldjurssamhället negativt i utsläppsområdet, med minskade fångster och lägre diversitet. Efter 1993 och fram till 2016 upphörde användningen av klorblekning. Som ett resultat har det marina samhället kring bruket återhämtat sig och idag kan inga negativa effekter längre påvisas.

Under 2016 började Södra Cell Värö bruka en ny metod, så kallad ECF- ’elementary chlorine free’-blekning. I denna metod används återigen klor, men i mycket mer restriktiv utsträckning än klassisk klorblekning. I ECF-blekning filtreras de flesta klorerade substanser ut innan de når omgivningen, och bara en bråkdel når havet. Trots att ECF-blekning är mycket mildare än klassisk klorblekning, har tidigare studier visat att ECF-blekning kan ha negativa miljöeffekter. Bland annat kan yngelutvecklingen och hormoner som styr fiskars tillväxt och sexuella mognad störas.

Utvecklingen av fisk- och skaldjurssamhället i utsläppsområdet påvisar idag inga negativa effekter från Södra Cell Värös verksamhet och inga resterande effekter från tiden av klassisk klorblekning kan påvisas. För att kontrollera för de potentiella effekter som ECF-blekning kan ha på den marina miljön kan enligt SLU Aqua de nuvarande kontrollmetoderna behöva komplementeras i framtiden med moment som inkluderar yngelundersökningar och fiskars mognad och könsstatus i förhållande till ålder och storlek.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/19/inga-pavisade-negativa-miljoeffekter-av-varobruks-verksamhet/feed/ 0 12372
ICES märkliga (och lögnaktiga?) beräkningar av utkast i räkfisket http://fiske.zaramis.se/2018/04/17/ices-markliga-och-lognaktiga-berakningar-av-utkast-i-rakfisket/ http://fiske.zaramis.se/2018/04/17/ices-markliga-och-lognaktiga-berakningar-av-utkast-i-rakfisket/#respond Tue, 17 Apr 2018 10:42:51 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=12370 Läs mer...]]> För att bestämma rekommenderat uttag av räkor i räkfisket i Skagerak så gör Internationella Havsforskningsrådet (ICES) beräkningar av de olagliga och lagliga utkast av småräkor som äger rum. Det danska fisket används normalt som norm då uppgifterna från svenskt och norskt fiske är knapphändiga.

I det danska fisket är utkasten ungefär 10% och har så varit mycket länge (2017 beräknades utkasten till 7,5%, 2014 till 21,6% vilket är ett remarkabelt undantag, 2015 till 7,5%). De danska uppgifterna har sedan helt eller delvis använts som underlag för att beräkna utkasten i svenskt och norskt fiske. Detta har lett till en underskattning av utkasten i norskt fiske:

Discarding practices in the Norwegian fishery are unknown, and Norwegian discards in Skagerrak have been estimated by applying the Danish discard ratio to the Norwegian data. Norwegian discards are probably underestimated as the proportion of boiled large shrimp found in the Norwegian landings is greater than in the Danish landings.

2017 finns det insamlad data från Norge och utkasten i det norska fisket visade sig vara kring 20%, dvs dubbelt så höga som i danskt fiske.  Samma resonemang som för det norska fisket bör också gälla det svenska för nån tillförlitlig data från svenska båtar existerar inte.

I danskt fiske landas ungefär 70% råräka och 30% kokräka. I norskt och svenskt fiske landas cirka 50-50. Råräkor är mindre än kokräkor och landas till industrin okokta. Det ger också mycket mindre betalt. Eftersom samma redskap används i alla tre länderna och fisket bedrivs i samma områden så är utkasten rent logiskt större i norskt och svenskt räkfiske än i danskt. Siffrorna från Norge visar att så också var fallet under 2017, i det norska fisket var utkasten 22,8% enligt ICES. Norska båtar fiskar dock mer i Nordsjön än danska och svenska båtar vilket gör att utkasten borde vara lite lägre än i Sverige då räkorna i Nordsjön är lite större. Utkasten i svenskt räkfiske borde alltså vara lite över 20%. 20 procent motsvarar 326 ton under 2017.

Men ICES uppger att utkasten i svensk räkfiske bara var 99 ton vilket motsvarar 6%. Det är en siffra som av allt att dömas saknar all form av verklighetsförankring. Fram till 2015 är de beräknade utkasten i svenskt fiske cirka 20%. Med tanke på de norska siffrorna förefaller det vara en rimlig nivå. Men från och med 2016 har ICES minskat de beräknade utkasten helt utan rimlig anledning. Nån förklaring till förfarandet finns inte och nån verklig anledning till att utkasten skulle ha minskat finns inte.

Utkast i räkfisket är i stort sett helt olagliga. Men det ser jag som en olycklig och felaktig lagstiftning som dessutom är omöjlig att kontrollera. För att räkfisket i Sverige och Norge ska fungera bättre krävs andra åtgärder än utkastförbud och ökad kontroll.

Istället borde fisket organiseras på ett sätt som ger yrkesfiskarna möjlighet och ekonomiska incitament för att fiska så miljövänligt som möjligt. Ett sätt att delvis uppnå det är att införa ett system som likna det som finns i det pelagiska fisket. Dvs överförbara fiskerättigheter. Detta skulle gör att antalet båtar skulle minska och de kvarvarande båtarna skulle var och en få större fiskerättigheter vilket skulle öka lönsamheten och minska behovet av utkast för att öka lönsamheten.

Enbart överförbara fiskerättigheter räcker dock sannolikt inte, utan utvecklingen av redskap för att sortera bort små räkor måste också fortsätta till en trål som faktiskt fungerar bar och är lätthanterlig kan tas fram. En fortsatt forskning och utveckling av burfiske är också rimligt. Den skulle i så fall kunna ersätta en del småskaligt trålfiske i Gullmarsfjorden och Kosterfjorden. Idag utgör dock inte burfiske ett ekonomiskt användbart alternativ.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2018/04/17/ices-markliga-och-lognaktiga-berakningar-av-utkast-i-rakfisket/feed/ 0 12370