Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Wed, 02 Dec 2020 09:46:06 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.5.3 58307483 Upphävda begränsningar för överlåtelser av fiskemöjligheter i räkfisket http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/upphavda-begransningar-for-overlatelser-av-fiskemojligheter-i-rakfisket/ http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/upphavda-begransningar-for-overlatelser-av-fiskemojligheter-i-rakfisket/#respond Wed, 02 Dec 2020 09:34:48 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21324 De som beviljas fisketillstånd för nordhavsräka i Skagerrak/Kattegatt delas in i två olika grupper; ransonsklass A-C (mindre båtar) respektive D-E (större båtar). En licensinnehavare tillhör en och samma grupp under hela året och omfördelningar av fiskemöjligheter får endast ske inom Läs mer...

The post Upphävda begränsningar för överlåtelser av fiskemöjligheter i räkfisket first appeared on Njord.

]]>
De som beviljas fisketillstånd för nordhavsräka i Skagerrak/Kattegatt delas in i två olika grupper; ransonsklass A-C (mindre båtar) respektive D-E (större båtar). En licensinnehavare tillhör en och samma grupp under hela året och omfördelningar av fiskemöjligheter får endast ske inom gruppen. Det finns möjligheten att i undantagsfall frångå begränsningen gällande överlåtelser mellan grupperna. Det är endast möjligt att frångå begränsningen om nyttjandet i en av grupperna är lågt medan det är högt i den andra och det endast är en kortare tid kvar av året.

Då nyttjandet i gruppen ”ransonsklass D-E” är högt medan det är lågt i gruppen ”ransonsklass A-C” och det endast är en kortare tid kvar av året så har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) beslutat att begränsningen för överlåtelser inom räkfisket ska tas bort från och med den 1 december 2020 för att möjliggöra ett högre nyttjande av räkkvoten. Från och med den 1 januari 2021 kommer begränsningen i överlåtelser mellan grupperna gälla igen.

För att möjliggöra ett högre nyttjande av räkkvoten så har Havs- och vattenmyndigheten också beslutat att koncentrationsnivåerna för de båda grupperna ska öka från nuvarande 8 och 4 % till 10 respektive 5 %. De nya nivåerna kommer gälla året ut.

Beslutet från HaV illustrerar flera av problemen med förvaltningen av räkfisket.

För många båtar och för många inaktiva fiskare ör de grundläggande problemen. Inaktiva yrkesfiskare med små båtar som fiskar nån gång om året gynnas på bekostnad av de aktiva yrkesfiskarna som skaffat sig större båtar. Dessutom finns det fiskelicensinnehavare som varken fiskar på de fiskemöjligheter de har eller äger den båt som använder fiskemöjligheterna. Systemet blir inte transparent och det är svårt att vet vem som egentligen innehar en fiskemöjlighet och vem som egentligen fiskar den.

Idag finns det drygt 60 båtar med tillstånd att fiska räka. Det är för många och antalet bör minska till i alla fall omkring 20-25. Hälften stora och hälften små. Förvaltningssystemet för räkfisket och annat demersalt fiske måste göras om. Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit ett system med överförbara fiskerättigheter vilket helt klart skulle lösa de problem som idag finns i räkfisket. Detta skulle ge många en chans att lämna fisket utan skulder och med en liten slant på banken.

The post Upphävda begränsningar för överlåtelser av fiskemöjligheter i räkfisket first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/upphavda-begransningar-for-overlatelser-av-fiskemojligheter-i-rakfisket/feed/ 0 21324
Några felaktigheter i bra broschyr från Landsbygdsnätverket http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/nagra-felaktigheter-i-bra-broschyr-fran-landsbygdsnatverket/ http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/nagra-felaktigheter-i-bra-broschyr-fran-landsbygdsnatverket/#respond Wed, 02 Dec 2020 08:57:19 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21320 I den i stort sett korrekta och informativa broschyren Fisk och fiske – vad är det som gäller? från Landsbygdsnätverket har det insmugit sig en några få fel. Enstaka är ganska allvarliga. Exempelvis står det: De tre arter som det fiskas Läs mer...

The post Några felaktigheter i bra broschyr från Landsbygdsnätverket first appeared on Njord.

]]>
I den i stort sett korrekta och informativa broschyren Fisk och fiske – vad är det som gäller? från Landsbygdsnätverket har det insmugit sig en några få fel. Enstaka är ganska allvarliga. Exempelvis står det:

De tre arter som det fiskas mest av; sill, skarpsill och tobis, som till främst används till att göra foder av till vattenbruket, redovisas inte i diagrammet för Västerhavet.

Detta ger en felaktig uppfattning om fisket. I stort sett all sill som fiskas i Västerhavet, dvs Kattegatt, Skagerak och Nordsjön används till konsumtion och inte för fiskmjölstillverkning. Den skarpsill som svenska fiskare fångas tas främst i Skagerak och den används också till konsumtion. Det är problematiskt när en broschyr som ska förklara hur saker och ting ligger till inte gör det utan reproducerar felaktiga spridda uppfattningar och fördomar. Jag tror inte Landsbygdsnätverket menat att ge en felaktigt uppfattning utan det handlar om en olyckligt formulering som slunkit igenom. Detta intryck förstärks av att stycket också är språkligt felaktigt ”som till främst används”. Redigeringen har uppenbart misslyckats här.

Ett annat problematiskt konstaterande är:

En del fiskarter (sill/strömming från Östersjön, vildlax och öring från Östersjön, Vänern, Vättern, sik från Vänern och Vättern samt röding från Vättern) kan innehålla miljöföroreningar, som dioxiner, PCB:er eller kvicksilver. För bland annat sill/strömming från Östersjön, har nu halterna av giftiga ämnen minskat kraftigt och understiger EU:s gränsvärden.

Sill från södra Östersjön är av allt att döma lika oproblematiskt att äta som sill från Skagerak och Kattegatt. Det är delvis exakt samma sill som fångas i de två olika områdena då den vårlekande rügensillen vandrar från södra Östersjön till Kattegatt och Skagerak för att äta upp sig under hösten och sedan vandrar de tillbaks för att leka på våren. Egentligen är det bara sill (strömming) från Bottenhavet som idag innehåller några problematiska mängder gift (förutom de andra nämnda arterna i citatet där gifthalterna fortfarande är lite högre). Denna problematik berörs dock också i broschyren på ett bra sätt på annan plats. Landsbygdsnätverket vill antagligen inte kritisera Livsmedelsverket och uttrycker sig därför försiktigt. Det är onekligen lite fegt.

När sillen från Östersjön används för att tillverka fiskmjöl så renas den från miljögifter och det producerade fiskmjölet innehåller inga miljögifter. När sillen kommer tillbaks till konsumenten i form av framförallt lax så är det alltså en giftfri produkt. Detta beskrivs i broschyren på ett förtjänstfullt sätt.

Att sill, skarpsill och tobis används för att tillverka foder till fiskodlingar innebär också att uppgiften om att bara 40% av fisken används till konsumtion också är ett mycket tveksamt påstående. Landsbygdsnätverket borde kanske inte haft med påståenden eller så skulle de tydligare kopplat påståenden till resonemanget om att laxen är sill i en annan form. I verkligheten är det nog snarare så att cirka 80% slutar som mänsklig konsumtion.

Påståendena om att det är enklare att få tillstånd för landbaserade odlingar är också mycket tveksamma. En rigid tillämpning av djurskyddsregler har gjort det mycket svårt för småskaliga anläggningar vilket inneburit att en del av dem har fått lägga ner. Därtill har byråkratiska tolkningar av miljöregler gjort det nästan omöjligt att få tillstånd för större odlingsanläggningar i delar av Sverige. Det är så verkligheten ser ut och här tycker jag Landsbygdsnätverket skönmålar läget.

Kapitlet om fiskeriförvaltning, kvoter och kvotfördelning är informativt och bra. Det gör upp med människors fantasier om ”dammsugning av havet” och annat trams. Det innehåller dock tveksamma skrivningar kring spårbarhetssystemet. Detta system har ju kritiserats mycket hårt av fiskbranschen och dessa företrädare. Det kanske hade varit på sin plats att beröra detta i broschyren, Kanske är det även här en orkritisk och servil inställning till myndigheterna som spökar.

 

The post Några felaktigheter i bra broschyr från Landsbygdsnätverket first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/12/02/nagra-felaktigheter-i-bra-broschyr-fran-landsbygdsnatverket/feed/ 0 21320
Sarv – går lika bra att äta som andra karpfiskar http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/sarv-gar-lika-bra-att-ata-som-andra-karpfiskar/ http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/sarv-gar-lika-bra-att-ata-som-andra-karpfiskar/#respond Tue, 01 Dec 2020 16:20:58 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21316 Sarv (Scardinius erythrophthalmus) är en av många outnyttjade eller underutnyttjade karpfiskar. Det är en liten fiske som påminner om den mer kända mörten men är mer guldfärgad och med tydligt rödfärgade fenor. Sarven är en sötvattensfisk som förekommer i Europa Läs mer...

The post Sarv - går lika bra att äta som andra karpfiskar first appeared on Njord.

]]>
Sarv (Scardinius erythrophthalmus) är en av många outnyttjade eller underutnyttjade karpfiskar. Det är en liten fiske som påminner om den mer kända mörten men är mer guldfärgad och med tydligt rödfärgade fenor.

Sarven är en sötvattensfisk som förekommer i Europa och mellersta Asien runt Nordsjön, Östersjön, Svarta havet, Kaspiska havet och Aralsjöarna. Arten har introducerats i Irland, USA, Marocko, Madagaskar, Tunisien, Nya Zeeland, Kanada och Spanien.

I Sverige finns sarv från Skåne till Indalsälven i Jämtland och Medelpad. Den saknas i fjällen samt på delar av Småländska höglandet och i mer höglänta delar av Västergötland.

Påträffas i anslutning till vegetationen i grunda och näringsrika miljöer, både i sött och bräckt vatten och finns följaktligen längs delar av Östersjökusten. Den uppehåller sig ofta nära ytan, ibland i sällskap med mört och andra karpfiskar. Yngre individer äter små ryggradslösa djur, medan äldre individer huvudsakligen livnär sig på kärlväxter och alger men också ytinsekter, andra små ryggradslösa djur och småfiskar. Vintern tillbringas på djupare vatten.

Leken sker normalt i maj–juni, tidigast i april, nära stranden och över vegetation. Honan lägger upp till 200 000 ägg. Äggen klibbar fast på vegetationen och kläcks efter 3–15 dygn beroende på temperaturen. Sarv kan hybridisera med mört, björkna, braxen och löja (benlöja).

Kan bli upp till 35 cm lång men vanligen cirka 30 cm.

I Sverige fiskas den inte till mat men den är en populär fisk i sportfisket och används till agn i fisket efter insjökräfta och vid fiske av gädda, gös och abborre. Det är dock en mycket användbar matfisk och borde kanske ätas mer. I andra länder äts den i större utsträckning, ofta är den då friterad.

Läs mer:

The post Sarv - går lika bra att äta som andra karpfiskar first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/sarv-gar-lika-bra-att-ata-som-andra-karpfiskar/feed/ 0 21316
Ny hamnpir i Grebbestad http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/ny-hamnpir-i-grebbestad/ http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/ny-hamnpir-i-grebbestad/#respond Tue, 01 Dec 2020 14:48:26 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21312 För två veckor sen invigdes en ny hamnpir i Grebbestad. Den är byggd som ett T och ger hamnplats åt 11 fiskebåtar. Det är precis som när det gäller den två år gamla hamnpiren på Donsö en flytande hamnpir. Den Läs mer...

The post Ny hamnpir i Grebbestad first appeared on Njord.

]]>
För två veckor sen invigdes en ny hamnpir i Grebbestad. Den är byggd som ett T och ger hamnplats åt 11 fiskebåtar. Det är precis som när det gäller den två år gamla hamnpiren på Donsö en flytande hamnpir.

Grebbestads hamn

Den nya piren ersätter en 88 år gammal pålad brygga. T-piren är 120 meter lång med cirka 200 bryggmeter för förtöjning av fartyg och är byggd så att fartygen kan nås med truck. Varje sektion är 6 meter bred och 30 meter lång och väger nästan 200 ton styck med ett fribord om 1 meter. El och vatten är draget ut på bryggan och det finns även en station för tömning av septiktankar. Bryggan är ansluten till internet och varnar vid strömavbrott eller annat oförutsett. Den nya bryggan har kostat totalt 18,5 miljoner kronor varav 3,5 är EU-bidrag.

Fiskhamnen i Grebbestad drivs av det kommunala bolaget Tanums Hamnar AB som också driver Resö, Havstenssund och Hamburgsunds fiskhamnar.

The post Ny hamnpir i Grebbestad first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/12/01/ny-hamnpir-i-grebbestad/feed/ 0 21312
Tång som föda http://fiske.zaramis.se/2020/11/30/tang-som-foda/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/30/tang-som-foda/#respond Mon, 30 Nov 2020 08:54:06 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21305 Tång har ätits och odlats i Japan i många hundra år. Idag äter vi det också i Sverige när vi äter sushi för de flesta makirullar är omlindade av tång. En tång som kallas nori och odlas i omfattande utsträckning Läs mer...

The post Tång som föda first appeared on Njord.

]]>
Tång har ätits och odlats i Japan i många hundra år. Idag äter vi det också i Sverige när vi äter sushi för de flesta makirullar är omlindade av tång. En tång som kallas nori och odlas i omfattande utsträckning i Japan. Nori är ätbara rödalger av släktet Porphyra, däribland P. yezoensis and P. tenera. Släktet kallas ibland Pyropia.

I Sverige har vi också gott om ätbara alger, en av dem är släkt med nori, den kallas navelsloke eller purpurhinna (Porphyra umbilicalis) och finns längs hela Västkusten. Den kan plockas men vill vi ha kommersiell användning är nog odling nödvändig. Nån odling av purpurhinna finns ännu inte. Däremot finns det försöksodling av sockertare eller sockertång (Saccharina latissima), fingertare eller fingertång (Laminaria digitata) och havssallad (Ulva lactuca). Flera olika företag har startat odling. Dessa alger eller tångarter plockas också vilda. De säljs till lyxrestauranger runt Sverige och i en del butiker. Så länge det bara är på lyxkrogar som de används och i små specialaffärer de säljs blir det dock inget underlag för nån större kommersiell odling av tång men då det finns i många andra delar av världen så bör det vara möjligt även i Sverige.

Sockertare. Bild: Baralloco Licens: CC BY-SA 3.0

Andra tångarter, alger, i Sverige som kan plockas och ätas är bland annat rörhinna som också kallas tarmtång (Ulva intestinalis), snärjtång eller sudare (Chorda filum), blåstång (Fucus vesiculosus), knöltång (Ascophyllum nodosum) och Karragenalg eller karragentång (Chondrus crispus).

Karragentång. Licens: CC BY-SA 3.0

Karragenalg används idag som råvara för tillverkning av karragenan som används som förtjockningsmedel i många olika olika livsmedelsprodukter med mera, däribland glass, grädde, milkshake, patéer, tandkräm, hud- och hårvårdsprodukter, sojamjölk och pålägg (både chark- och vegetariska produkter). Det kallas i livsmedelssammanhang E 407. Karragenalg plockas idag främst vid Irlands kuster.

Även blåstång och fingertare används idag för tillverkning av förtjockningsmedel, alginat eller E 400 och för smaksättningsprodukter och till buljonger, då det innehåller stora mängder glutamat och också glutaminsyra. På engelska kallas dessa brunalger oftast kelp och i Japan kombu. I Japan finns också en mycket omfattande odling av flera släktingar till sockertare, exempelvis Saccharina japonica, som används för tillverkning av alginat och kombu. Kombu används i många olika japanska maträtter.

Alla nämnda arter av tång/alger har livskraftiga bestånd men kan knappast plockas storskaligt och kommersiellt vid den svenska kusten. När det gäller plockning av vild tång är det nog bara lokalt och småskaligt som gäller. Tång, alger, växer i huvudsak längs med västkusten. Odlingar kan dock bli storskaliga och de är naturligtvis mycket intressanta inför framtiden men bara om en stor marknad kan skapas.

Odling av alger (tång) är inte bara intressant för matproduktion utan det innebär också rening av havet.

Läs mer:

The post Tång som föda first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/30/tang-som-foda/feed/ 0 21305
Svensk sushi eller sushi på svenska http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/svensk-sushi-eller-sushi-pa-svenska/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/svensk-sushi-eller-sushi-pa-svenska/#respond Sun, 29 Nov 2020 11:06:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21299 Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, Läs mer...

The post Svensk sushi eller sushi på svenska first appeared on Njord.

]]>
Det är fullt möjligt att äta sushi gjord med helt svenskfångade fiskråvaror. De flesta fiskarter som fiskas eller kan fiskas i Sverige kan användas till sushi. Makrill (rökt eller marinerad), sill/strömming, skarpsill, siklöja, piggvar, slätvar, hälleflundra, torsk, svartmunnad smörbult, räka, kräfta (då menar jag havskräfta), bläckfisk (kokt), kungskrabba, hummer, gös, gädda, pilgrimsmussla, ostron osv. Särskilt bra är det att äta sill, skarpsill och siklöja. Det är fiskarter vi utan problem kan äta mer av.

I sammanhanget kan det vara bra att nämna att i stort sett all svensk, dansk och norsk fisk är hållbart fiskad och den mesta är också MSC-märkt.

Det är hur enkelt som helst att ersätta all räka i sushiköket med svenskfångad kräfta eller räka, att ersätta tonfisk med makrill osv. Laxen som är den vanligaste fisken på svenska sushirestauranger bör naturligtvis komma från norska odlingar och inte från andra sidan jordklotet och så är det väl säkerligen också. I framtiden kan laxen kanske komma från landbaserade svenska odlingar och i dagsläget kan den säkert ersättas av odlad röding eller regnbåge från Sverige.

Crabsticks som är vanligt på sushi i Sverige är gjorda av surimi vilket i praktiken är samma sak som finmald fiskfärs (fiskpasta). Fiskbullar är därför i praktiken gjorda av surimi. Surimi för crabsticks görs idag huvudsakligen alaska pollock men kan lika gärna göras av sej, blåvilting, vitlinglyra, guldlax och andra fiskar som fiskas i nordiska vatten. Fiskbullar görs idag främst av sej och guldlax och gjordes förr främst av torsk.

Blåvitling och vitlinglyra är två fiskar som idag främst fiskas för tillverkning av fiskmjöl för foderändamål men borde kunna utnyttjas som föda i större utsträckning. Blåvitling används redan idag till surimitillverkning. Ett bra sätt att utnyttja den lilla torskfisken vitlinglyra som mat kunde vara att tillverka surimi av den. Även blåvitling kan utnyttjas på samma sätt men den duger också som matfisk direkt. Huvuddelen av den blåvitling som används till konsumtion exporteras från Västeuropa till Nigeria och andra afrikanska länder.

Några elever på Berghs school of communication har för sin del tagit fram sushi baserad på Östersjöfisk som ål, mört, sarv, gädda, sill/strömming, torsk, svartmunnad smörbult* och braxen.

I Sverige finns några lyxrestauranger som serverar nordiska råvaror med japanskt stuk, bland annat som sushi och sashimi. Men sådant gör ett mycket litet avtryck i konsumtionen av svenska och nordiska fiskarter.

Det som krävs är att billiga hål i väggen-ställen serverar nordisk sushi, svensk sushi, östersjösushi, bohussushi (med exempelvis makrill, sill, skarpsill, räka, kräfta, stenbitsrom), kalixsushi (med exempelvis löjrom, siklöja, sik, lax) eller vänersushi (lax, siklöja, löjrom, öring, gös, gädda).

Det finns också en massa svensk tång som kan ätas, däribland purpurhinna som kam torkas och lindas runt maki (sushirullar). Riset kan kanske bytas ut mot korngryn, havreris, hirs (går också att odla i Sverige), matvete och bulgur.

Läs mer:

*Svartmunnad smörbult är en invasiv fiskart som ska rapporteras in till Havs och vattenmyndighetens Rappen

The post Svensk sushi eller sushi på svenska first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/svensk-sushi-eller-sushi-pa-svenska/feed/ 0 21299
Snäckor från havet som kan ätas http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/snackor-fran-havet-som-kan-atas/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/snackor-fran-havet-som-kan-atas/#respond Sun, 29 Nov 2020 08:31:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21297 Snäckor är sniglar med skal. Det finns många snäckor som kan ätas och i södra Europa är det vanligt att folk äter snäckor. I Sverige är det ovanligt trots att vi har ätbara snäckor i vårt land. Flera av dem Läs mer...

The post Snäckor från havet som kan ätas first appeared on Njord.

]]>
Snäckor är sniglar med skal. Det finns många snäckor som kan ätas och i södra Europa är det vanligt att folk äter snäckor. I Sverige är det ovanligt trots att vi har ätbara snäckor i vårt land. Flera av dem lever i havet och exempelvis valthornssnäcka fiskas sen länge i flera länder runt Nordsjön som Danmark, Nederländerna, Belgien och Tyskland liksom i andra länder som Frankrike.

Valthornssnäcka (Buccinum undatum) fiskas med kupor (burar) eller med speciella trålar, och landas även som bifångst vid annat kommersiellt fiske. I Sverige landas några kilo per vecka och fiskauktionens prisnoteringar ligger på ca 10–20 kr per kg exklusive moms (november 2018). Vid Göteborgs universitet pågick ett provfiskeprojekt i slutet på 1990-talet där redskapsutveckling och marknad undersöktes. Det finns möjlighet att öka konsumtionen och fisket av valthornssnäcka, Valthornssnäcka finns längs med hela Västkusten.

Valthornssnäckan förekommer längs Europas kuster från Norge till Frankrike, samt omkring Brittiska öarna och Island. Den förekommer även längs Grönlands sydkust, Kanadas östkust, samt längs kusten till nordöstra USA. Den livnär sig bland annat på musslor, döda fiskar och andra döda djur.

Valthornssnäcka. Bild: Hans Hillewaert. Licens: CC BY-SA 4.0

Även strandsnäckor som finns i stora mängder längs västkusten kan ätas. 6 olika arter av strandsnäcka finns, den mest förekommande är vanlig strandsnäcka (Littorina littorea) och de andra arterna är Trubbig strandsnäcka (Littorina obtusata), Bandad lagunsnäcka (Littorina vincta), Vivipar strandsnäcka (Littorina saxatilis), Littorina fabalis och Blek lagunsnäcka (Lacuna pallidula).

Vanlig strandsnäcka. Bild: Guttorm Flatabø Licens: CC BY-SA 3.0

Den vanliga strandsnäckan lägger äggkapslar med 1 till 5 ägg i varje. Ungarna lever pelagiskt i tre veckor innan de sätter sig på en stenig eller klippig strand ovanför medelvattenlinjen. Vid lågvatten befinner de sig ovanför vattenytan men vid högvatten under. De livnär sig på alger. De kan parasiteras av sugmaskar som har en livscykel som fortsätter i fåglar.

Strandsnäcka kan vara möjligt att kommersiellt utnyttja för ett småskaligt kommersiellt fiske och fiskas lämpligen genom handplockning.

Läs också:

The post Snäckor från havet som kan ätas first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/29/snackor-fran-havet-som-kan-atas/feed/ 0 21297
SG 146 Nimrod såld till Västsverige? http://fiske.zaramis.se/2020/11/28/sg-146-nimrod-sald-till-vastsverige/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/28/sg-146-nimrod-sald-till-vastsverige/#respond Sat, 28 Nov 2020 08:11:35 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21269 Det verkar som om SG 146 Nimrod är såld till Västsverige. Den ligger för närvarande i Fiskebäcks hamn. Den har tidigare haft Nogersund på Listerlandet som hemmahamn med Nimrod 3 AB som ägare. Detta bolag ägs i sin tur av Läs mer...

The post SG 146 Nimrod såld till Västsverige? first appeared on Njord.

]]>
Det verkar som om SG 146 Nimrod är såld till Västsverige. Den ligger för närvarande i Fiskebäcks hamn. Den har tidigare haft Nogersund på Listerlandet som hemmahamn med Nimrod 3 AB som ägare. Detta bolag ägs i sin tur av Lennart Arvidsson. Båten har använts till pelagiskt fiske av sill och skarpsill. En köpare av sillen har varit Hugosson & Persson Fisk AB (HP-fisk) i Nogersund vilka nu får en leverantör mindre. Huvuddelen av Nimrods fångst har dock sannolikt gått till minkfoder för minkfarmarna på Listerlandet.

SG 146 Nimrod har fiskerättigheter till till 0,62% av skarpsillen och 0,57% av sillen plus en regional tilldelning på 345 ton sill och 48 ton skarpsill. Totalt blir det 579 ton sill och 286 ton skarpsill under 2020. Den regionala kvoten omfördelas på kvarvarande båtar med hemmahamn vid Östersjöns kuster om det är så att SG 146 Nimrod flyttas till västkusten. Övriga fiskerättigheter flyttas med båten om de inte säljs separat.

Vem som har köpt Nimrod, om den nu är såld, har jag ingen aning om. Däremot så köptes den från Norge, där den burit namnet Havbøen, år 1999. Den byggdes 1985 i Kolvereid som Åserøybuen. Svensk köpare var Lennart Arvidsson som 2015 överlät båten på sitt bolag Nimrod 3 AB.

SG 146 Nimrod är på 83 bruttoton och cirka 18 meter lång med en motor på 283 kW.

The post SG 146 Nimrod såld till Västsverige? first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/28/sg-146-nimrod-sald-till-vastsverige/feed/ 0 21269
Falska nyheter och påhittade fakta från WWF och Our Fish http://fiske.zaramis.se/2020/11/26/falska-nyheter-och-pahittade-fakta-fran-wwf-och-our-fish/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/26/falska-nyheter-och-pahittade-fakta-fran-wwf-och-our-fish/#respond Thu, 26 Nov 2020 10:45:28 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21291 WWF har gjort en rapport om bifångst, What´s in the Net? I samband med detta har WWF i media bland annat påstått att östersjötumlare ofta fångas som bifångst i garn: In Europe, a species known as the Baltic proper habour Läs mer...

The post Falska nyheter och påhittade fakta från WWF och Our Fish first appeared on Njord.

]]>
WWF har gjort en rapport om bifångst, What´s in the Net? I samband med detta har WWF i media bland annat påstått att östersjötumlare ofta fångas som bifångst i garn:

In Europe, a species known as the Baltic proper habour porpoise is often lost to fishing bycatch, the WWF said. Its population is down to around 500.

Det är en ren lögn.

Det finns inga som helst belägg för detta och deras egen rapport stöder inte heller ett sånt påstående.

Our Fish är en annan miljöorganisation. De påstår att kvoterna inom EU höjts med upp till 50% under 2020 på grund av landningskyldighetens införande. Det är en falsk nyhet. En icke-nyhet. En kraftig överdrift. De påstår också att utkasten inte minskat på grund av landningsskyldigheten. Detta påstående saknar belägg och är sannolikt inte sant.

Tumlare fastnar emellanåt i garn men det är i danska och svenska vatten inget stort problem. Det finns omkring 20 000 tumlare i Bälthavet och totalt cirka 30 000 om Kattegatt och Skagerak inkluderas. I hela Nordsjön finns det många fler.

Enligt en undersökning fångades 25 tumlare i garn under 776 fisketurer under ett år. Undersökningen omfattade sex båtar som var kortare än 15 meter och som fiskad i Nordsjön, Skagerak och Öresund. Den första undersökningen har följts upp med en undersökning som ännu pågår med total 8 båtar som fiskar i Öresund. Under åren 2010 till 2018 följdes tre båtar under 1 607 havsdagar och 8 485 fisketillfällen (dvs upptagning av garn). Det fångades en hel del fåglar i garnen men inga tumlare. Detta enligt WWF.  I en av de rapporter som WWF påstår de hämtat uppgifterna ifrån och som gäller åren 2006-2014 står följande:

From 2006, no cetacean bycatch was reported in the Danish National reports although no information was provided for 2007, 2013 and 2014. One harbour porpoise was mentioned to have been bycaught during 2008 by the ICES WGBYC report in 2011 (covering 2009), however it was not mentioned in what gear or area this incident occurred or if it was reported during EC 812/2004 monitoring, REM trials or directly from the fisher. Nonetheless, this harbour porpoise was not reported in 2008 showing the potential inconsistencies in different reporting fora.

[…]

Between May 2010 and April 2011, REM was conducted on 6 gillnetters with vessel lengths varying between 10-15 m and 36 bycaught porpoises were recorded by REM and a further 3 that had not been observed by REM were reported in the fisher’s logbooks (Kindt-Larsen et al., 2012). This study 16 highlights that cetacean bycatch is occurring in vessels not covered by on-board observers under EC 812/2004. The study also details the effectiveness of REM when compared to dedicated on-board observations.

Det första stycket gäller båtar med en läng på över 12 meter. I den andra rapporten rapporterades 39 bifångade tumlare, de flesta i Nordsjön och Skagerak. Inte 25 som WWF påstår. WWF verkar inte ha gått igenom sina källor ordentligt.

Vad som är uppenbart från själva undersökningarna är att en ganska omfattande bifångst av tumlare förekommer i det småskaliga garnfisket i Nordsjön och Skagerak men inte i Öresund. Det är sannolikt att också garnfisket i Bälthavet och Kattegatt har bifångster av tumlare. Men inget av detta berör Östersjön där bifångster av tumlare inte verkar existera. Troligen på grund av att tumlare är så ovanligt i Östersjön. Det storskaliga fisket verkar ine få nån bifångst av tumlare alls.

Landningskyldigheten (utkastförbudet) började införas 2015 och de flesta arter omfattades av landningsskyldigheten 2018 och för de de sista kvoterade arterna infördes landningsskyldighet under 2019. För många arter innebar landningsskyldigheten att kvoterna höjdes i enlighet med beräkningar av hur mycket som faktiskt kastats ut tidigare. De flesta av dessa höjningar genomfördes innan 2020 men för demersala arter (bottenlevande arter) kring de brittiska öarna genomfördes detta under 2020 vilket innebär en höjning av kvoterna för dessa arter under 2020. För flertalet kvoterade arter infördes dock landingsskyldigheten tidigare.

Our Fish påstår sen att ökningen av kvoterna med 50% jämfört med innan landningsskyldigheten helt beror på landningsskyldigheten och att utkasten fortfarande är lika stora som innan. Det är helt enkelt inte sant.

Det finns inga som helst belägg för att utkasten är oförändrade jämfört med 2015. Det finns inga belägg för att de minskat heller. I torskfisket med trål i Östersjön fanns det enligt undersökningar fortfarande en hel del utkast år 2018 men av allt att döma var det mindre än tidigare. Detta fiske var det enda i Östersjön som hade stora utkast. Nu finns det inga utkast alls där då det inte finns något sådant fiske.

När det gäller de ökade kvoterna sen 2015 kan de mycket väl beror på landningsskyldigheten. Den kan ha inneburit en bättre koll på hur mycket fisk det finns och därmed lett till åtgärder som ökat mängden fisk och i förlängningen till högre kvoter. Det kan alltså lika gärna vara en positiv utveckling av bestånden som lett till ökade kvoter som att det enbart skulle bero på att kvoterna ökats för att ta hänsyn till landningsskyldigheten. När Our Fish påstår det senare hittar de faktiskt bara på. De skapar en falsk nyhet utan några som helst belägg eller bevis.

 

The post Falska nyheter och påhittade fakta från WWF och Our Fish first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/26/falska-nyheter-och-pahittade-fakta-fran-wwf-och-our-fish/feed/ 0 21291
Dags att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier http://fiske.zaramis.se/2020/11/25/dags-att-sluta-prata-om-overfiske-i-samband-med-svenska-fiskerier/ http://fiske.zaramis.se/2020/11/25/dags-att-sluta-prata-om-overfiske-i-samband-med-svenska-fiskerier/#respond Wed, 25 Nov 2020 13:54:26 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21289 Det bör inte överraska någon att ordet ”överfiske” dök upp på den sista Östersjöfiske2020 konferensen. Men det är hög tid att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier. Begreppet är missvisande. Problemet är inte enskilda fiskare, utan hur Läs mer...

The post Dags att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier first appeared on Njord.

]]>
Det bör inte överraska någon att ordet ”överfiske” dök upp på den sista Östersjöfiske2020 konferensen. Men det är hög tid att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier. Begreppet är missvisande. Problemet är inte enskilda fiskare, utan hur fiskeresursen förvaltas.

Östersjöfiske2020 har varit en mötesplats för de som bryr sig om yrkesfisket i Östersjön och det svenska yrkesfisket i stort. Konferensen har sedan 2015 anordnats av Simrishamns Marint centrum, som jobbar aktivt för hållbart fiske och rena vatten. 171 personer anmälde sig till konferensen detta år, bland annat yrkesfiskare, tjänstemän från statliga myndigheter, politiker, företagare, forskare, företrädare för ideella organisationer, föreningar och anställda på regional och kommunal nivå.

Programmet utgick ifrån frågan ”Vad ska vi ha svenskt yrkesfiske till?” och redan nu finns flera oberoende blogginlägg om innehållet (dag 1, dag 2, panel med yrkesfiskare). För att vara helt transparent bör jag klargöra att jag själv var med på programmet både i år och förra året, och att jag tillsammans med Sebastian Linke och Milena Arias Schreiber driver ett forskningsprojekt med Simrishamns Marint centrum som partner.

Under en presentation på konferensens första dag pratade Linnea Engström från MSC om ”överfiske”, ett ämne som MSC ofta har lyft, bland annat i dokumentärfilmen The end of the line (2009). Vad gäller MSC har flera forskare diskuterat ett viktigt problem, att certifieringsprocessen är dyr och komplicerad, vilket gör certifiering svårtillgängligt för småskaliga fiskare. MSC är medvetna om problemet och har etablerat en fond för att motverka det. Vad jag vill fokusera på från presentationen är just begreppet ”överfiske.” I relation till svenska fiskerier är ordet vilseledande och det är dags att sluta använda det.

Ordet blir missvisande i sammanhanget på grund dess konnotationer: enskilda yrkesfiskare som överfiskar. Tyvärr döljs här det verkliga problemet: en förvaltning som sätter kvoter som överskrider det internationella havsforskningsrådets rekommendationer. Kort sagt, ”överfiske” som begrepp pekar på yrkesfiskare och inte på beslutsfattande instanser rörande fiskekvoter. Dessa instanser äger i första hand rum på EU-nivå, sedan på den nationella nivån. Om uttaget av fisk i Östersjön är för stort är det inte yrkesfiskarnas fel. Den stora majoriteten av svenska yrkesfiskare fiskar på sina lagliga kvoter och Sverige har omfattande fiskerikontroller. Till och med Isabella Lövin – som de flesta yrkesfiskare inte ser som en allierad – vidmakthåller att svenska yrkesfiskare har fiskat ansvarsfullt, åtminstone under de senaste 10-15 åren.

Min intention är inte att påstå att överfiske aldrig har ägt rum. Det finns exempel på överfiske världen över och genom historien, inklusive i antiken, som Hamada och Wilk diskuterar i boken Seafood: Ocean to Plate. Sedan vill jag också betona att vi som bor i Sverige har ett ansvar att informera oss själva om fisket och problemen i Östersjön, dess anledningar och konsekvenser. Vad jag argumenterar är att problemet inte är ”överfiske” i ordets vanliga bemärkelse – d v s yrkesfiskare som inte bryr sig inte om miljön och vill maximera sin vinst till varje pris.

Baserat på vår enkätundersökning och våra uppföljningsintervjuer kan jag konstatera att svenska yrkesfiskare är miljömedvetna och vill fiska inom ramarna för ekosystemets välmående. Ordet ”överfiske” leder därför till missuppfattningar i dagens Sverige och EU, där fiskerier förvaltas. Ett mer precist uttryck för att prata om problem med uttag av fisk skulle vara inadekvat fiskeförvaltning och fiskepolitik. Det är just fiskeförvaltning och fiskeripolitiken som måste förbättras och, som Joakim Hjelm tydliggjorde på konferensen, i det förbättringsarbetet måste ekosystemets välmående prioriteras först.

Maris Boyd Gillette, ursprungligen publicerat på School of Blogal Studies

The post Dags att sluta prata om ”överfiske” i samband med svenska fiskerier first appeared on Njord.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/11/25/dags-att-sluta-prata-om-overfiske-i-samband-med-svenska-fiskerier/feed/ 0 21289