Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Tue, 25 Apr 2017 06:34:40 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.7.4 58307483 Svenskarna i det danska pelagiska fisket – fiskerättigheter 2017 http://fiske.zaramis.se/2017/04/25/svenskarna-i-det-danska-pelagiska-fisket-fiskerattigheter-2017/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/25/svenskarna-i-det-danska-pelagiska-fisket-fiskerattigheter-2017/#respond Tue, 25 Apr 2017 05:59:43 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10275 Läs mer...]]> Svenskägda fiskebåtar och fiskeriföretag har stor betydelse i det pelagiska fisket i Danmark. Framförallt gäller det för industrifisk (foderfisk) och sill. För industrifisken gäller att svenskarna har stor betydelse när det gäller fisket av brisling (skarpsill) och tobis, men även i viss mån när det gäller sperling (vitlinglyra). I Danmark finns 7 svenskägda fiskeriföretag som har koppling till det pelagiska fisket, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Odeskar Fiskeri A/S, Ahlma Danmark ApS och Christer og Lennart Fiskeri A/S.

Fiskerättigheter ägs främst av Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS och Ahlma Danmark ApS. Fiske utan större fiskerättigheter bedrivs av Gifico ApS, Odeskar Fiskeri A/S och Christer og Lennart Fiskeri A/S. Ahlma Danmark ApS är bara innehavare av fiskerättigheter och har ingen aktiv fiskebåt.

Landbrugs- och Fiskeristyrelsen i Danmark redovisar i nuläget inte den totala sill- och makrillkvoten. Därför består listningarna för dessa arter av tre tabeller, andelen i procent, faktiska fiskerättigheter i ton efter byten under detta år och landningar hittills i de fall det mesta redan fiskats. De två senare uppgifterna ändras dag för dag och därför stämmer de inte om ni går in på hemsidan för Landbrugs- och Fiskeristyrelsen för att titta på nuläget.

frihamnen_no_tobis2016_ - 11

S 264 Astrid i Frihamnen, Göteborg. Våren 2016.

De svenskägda pelagiska båtarna i Danmark, namn, bruttoton, ägare

S 264 Astrid, 2 352, Astrid Fiskeri A/S
E 532 Rockall, 1 461, Astrid Fiskeri A/S
S 205 Ceton, 1 337, Gifico ApS
AS 202 Neptun, 747, Odeskar Fiskeri A/S
S 144 Themis, 735, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 672, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
L 106 Monsun, 656, Christer og Lennart Fiskeri ApS
RS 2 Lukas-Silas, 9, Themis Fiskeri AB (kvotbåt, ägd av filial till det svenska företaget)
H 220 Ørnen, 7, Themis Fiskeri A/S
S 206 Ahlma West, 5, Ahlma Danmark ApS (kvotbåt)

Astrid Fiskeri A/S är dotterbolag till svenska Astrid Fiske AB som i sin tur också har systerbolaget Astrid Pelagic AB i Sverige. Astrid Pelagic AB bedriver pelagiskt fiske i Sverige och Astrid Fiske bedriver demersalt fiske i Sverige. Themis Fiskeri A/S ägs av svenska Rylo AB som också äger Themis Fiskeri AB. Både Themis och Astrid hör hemma på Rörö.

Ahlma Danmark ApS är dotterbolag till Ahlma Fiskeri AB, Odeskar Fiskeri A/S har samma ägare som svenska Odeskär AB, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS samma som svenska Stella Nova Fiskeri AB, Christer og Lennart Fiskeri ApS samma som svenska Christer och Lennart Fiskeri AB och Gifico ApS samma som Fiskeri AB Ginneton. Fiskeri AB Ginneton bedriver både pelagiskt och demersalt fiske i Sverige och Ahlma Fiskeri AB bedriver pelagiskt fiske i Sverige. Ahlma och Ginneton hör hemma i Fiskebäck.

Båtar som företagen äger i Sverige, namn, bruttoton, ägare

GG 203 Ginneton, 1 424, Fiskeri AB Ginneton
GG 764 Astrid, 705, Astrid Pelagic AB
GG 206 Ahlma, 514, Ahlma Fiskeri AB
GG 210 Vera C, 68, Fiskeri AB Ginneton
GG 77 Falken, 56, Astrid Pelagic AB
GG 70 Marie, ?, Astrid Fiske AB
GG 292 Martina, ?, Astrid Fiske AB

När det gäller fiskerättigheter i Danmark är Astrid Fiskeri A/S i särklass med Themis Fiskeri A/S som god två. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS har också en hel del fiskerättigheter. Ahlma Danmark ApS hyr ut sina fiskerättigheter medan övriga företag måste hyra in eller låna in för att kunna bedriva fiske.

För svenska fiske är sill och skarpsill (brisling) de viktigaste fiskarterna och även i de svenskägda fiskeriföretagen i Danmark är dessa två arter viktigast. När det gäller sill så har svenskägda företag cirka 18% i västra Östersjön, ungefär 38% i östra Östersjön,  nästan 17% i Nordsjön och 21% i Skagerak och Kattegatt. När det gäller landningar har svenskägda företag en ännu större andel.

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sill i västra Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 144 Themis, 9,8%, 409, Skagen, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 5,0%, 207, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
RS 2 Lukas-Silas, 3,2%, 132, Bønnerup, Themis Fiskeri AB

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sill i östra Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 144 Themis, 15,0%, 545, Skagen, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 14,7%, 533, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
RS 2 Lukas-Silas, 7,7%, 279, Bønnerup, Themis Fiskeri AB

Företag, fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017, namn, ton, moderbolagets hemort, ägare

Themis Fiskeri, 1 365, Rörö (Sverige), Ryberg
Astrid Fiskeri A/S, 740, Rörö (Sverige), Johansson

Företag, landad sill från Östersjön 2017, namn, ton, moderbolagets hemort, ägare

Themis Fiskeri A/S, 1 971, Rörö, Ryberg
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 390, Fotö/Öckerö, Bryngelsson
Gifico ApS, 1 223, Fiskebäck, Claesson
Odeskar Fiskeri A/S, 886, Vrångö/Donsö, Andersson

Läs också: Danska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017

Båtar, andel av fiskerättigheterna för nordsjösill, namn, andel i %, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 14,4%, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
S 144 Themis, 2,2%, Skagen, Themis Fiskeri A/S (Ryberg)

Båtar, fiskerättigheter för nordsjösill, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 10 314, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 144 Themis, 2 650, Skagen, Themis Fiskeri A/S
L 106 Monsun, 400, Thyborøn, Christer og Lennart Fiskeri ApS

foto_150612_21

AS 464 Stella Nova på Fotö

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sill i Skagerak och Kattegatt, namn, andel i %, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 13,2%, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)
AS 464 Stella Nova, 5,6%, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS (Bryngelsson)
S 144 Themis, 2,2%, Skagen, Themis Fiskeri A/S (Ryberg)

Båtar, fiskerättigheter för sill i Skagerak och Kattegatt, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 4 502, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 1 195, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
S 144 Themis, 605, Skagen, Themis Fiskeri A/S

Företag, fiskerättigheter för sill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt, namn, ton, moderbolagets hemort, ägare

Astrid Fiskeri A/S, 14 816, Rörö, Johansson
Themis Fiskeri A/S, 3 255, Rörö, Ryberg
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 195, Fotö/Öckerö, Bryngelsson

Läs också: Danska fiskerättigheter för sill i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt 2017

Båtar, andel av fiskerättigheterna för NVG-sill, namn, andel i %, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 0,4%, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)

Båtar, andel av fiskerättigheterna för NVG-sill, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 562, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)

Båtar, landad NVG-sill 2017, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 5 183, Skagen, Astrid Fiskeri A/S

Läs också: Danska fiskerättigheter för NVG-sill 2017

När det gäller industrifisket (foderfisket) så har svenskägda företag lite över 30% av fiskerättigheterna för skarpsill (brisling) i Nordsjön och mer än 50% i Östersjön men i Skagerak och Kattegatt har de mindre än 10%. För vitlinglyra (sperling) har svenskägda företag mer än 30% och för tobis lite mer än 25%. Framförallt vad det gäller landningar av skarpsill så har svenskägda företag en större andel än vad de har av fiskerättigheterna.

Båtar, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Nordsjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 9,0%, 2 536, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 205 Ceton, 5,9%, 1 651, Skagen, Gifico ApS
S 144 Themis, 4,7%, 1 333, Skagen, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 3,9%, 1 105, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
RS 2 Lukas-Silas, 3,8%, 1 057, Bønnerup, Themis Fiskeri AB
S 206 Ahlma-West, 0,1%, 20, Skagen, Ahlma Danmark ApS

Koncerner/företag, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Nordsjön 2017, namn, andel i %, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Astrid Fiskeri A/S, 16,6%, 4 667, Rörö, Johansson
Themis Fiskeri A/S, 8,5%, 2 390, Rörö, Ryberg
Gifico ApS, 5,9%, 1 651, Fiskebäck, Claesson
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 3,9%, 1 105, Fotö/Öckerö, Bryngelsson
Ahlma Danmark ApS, 0,1%, 20, Fiskebäck, Ahlström & Magnusson

Båtar, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 15,0%, 3 585, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 144 Themis, 15,0%, 3 583, Skagen, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 14,4%, 3 432, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
RS 2 Lukas-Silas, 5,4%, 1 302, Bønnerup, Themis Fiskeri AB
E 532 Rockall, 3,9%, 942, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S

Koncerner/företag, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Themis Fiskeri, 20,4%, 4 885, Rörö, Ryberg
Astrid Fiskeri A/S, 18,9%, 4 527, Rörö, Johansson
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 14,4%, 3 432, Fotö/Öckerö, Bryngelsson

Båtar, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Skagerak och Kattegatt 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 206 Ahlma-West, 3,0%,  595, Skagen, Ahlma Danmark ApS
S 264 Astrid, 2,5%, 498, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 144 Themis, 2,5%, 498,Skagen, Themis Fiskeri A/S

Koncerner/företag, andel av fiskerättigheterna för brisling (skarpsill) i Skagerak och Kattegatt 2017, namn, andel i %, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Ahlma Danmark ApS, 3,0%, 595, Fiskebäck (Sverige), Ahlström & Magnusson
Themis Fiskeri, 2,6%, 516, Rörö, Ryberg
Astrid Fiskeri A/S, 2,5%, 498, Rörö, Johansson

Läs också: Danska fiskerättigheter för brisling 2017

Båtar, andel av fiskerättigheterna för tobis 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 9,0%, 37 079, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 205 Ceton, 5,7%, 23 483, Skagen, Gifico ApS
S 144 Themis, 4,5%, 18 704, Skagen, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 2,2%, 8 899, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS
E 532 Rockall, 2,0%, 8 116, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S
AS 202 Neptun, 1,0%, 4 120, Grenå, Odeskar Fiskeri A/S
S 206 Ahlma West, 1,0%, 3 996, Skagen, Ahlma Danmark ApS
L 106 Monsun, 0,7%, 2 884, Thyborøn, Christer og Lennart Fiskeri A/S

Koncerner/företag, andel av fiskerättigheterna för tobis 2017, namn, andel i %, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Astrid Fiskeri A/S, 11,0%, 45 319, Rörö, Johansson
Gifico ApS, 5,7%, 23 483, Fiskebäck, Claesson
Themis Fiskeri A/S, 4,5%, 18 704, Rörö, Ryberg
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 2,2%, 8 899, Fotö/Öckerö, Bryngelsson
Odeskar Fiskeri A/S, 1,0%, 4 120, Vrångö/Donsö, Andersson
Ahlma Danmark ApS, 1,0%, 3 996, Fiskebäck, Jonas Ahlström & Magnusson
Christer og Lennart Fiskeri A/S, 0,7%, 2 884, Donsö, Jansson

Läs också: Danska fiskerättigheter för tobis 2017

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sperling (vitlinglyra) 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

E 532 Rockall, 15,2%, 18 064, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 9,0%, 10 702, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 144 Themis, 4,2%, 4 947, Skagen, Themis Fiskeri A/S
RS 2 Lukas-Silas, 2,0%, 2 398, Bønnerup, Themis Fiskeri AB
S 206 Ahlma West, 1,0%, 1 213, Skagen, Ahlma Danmark ApS

Koncerner/företag, andel av fiskerättigheterna för sperling (vitlinglyra) 2017, namn, andel i %, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Astrid Fiskeri A/S, 24,2%, 28 766, Rörö (Sverige), Johansson
Themis Fiskeri, 6,2%, 7 325, Rörö (Sverige), Ryberg
Ahlma Danmark ApS, 1,0%, 1 213, Fiskebäck, Jonas Ahlström & Magnusson

Läs också: Danska fiskerättigheter för sperling 2017

För blåvitling och makrill som fiskas i Nordatlanten och Nordsjön kring Rockall, Färöarna och Shetland samt väster om de brittiska öarna så har de svenskägda fiskeriföretagen i Danmark mindre betydelse än för sill, skarpsill (brisling), tobis och vitlinglyra (sperling). 35% av fiskerättigheterna för hästmakrill (taggmakrill) innehas av svenskägda företag, 10% av fiskerättigheterna för makrill och omkring 8% av fiskerättigheterna för blåvitling.

Båtar, andel av fiskerättigheterna för blåvitling i EU och internationellt vatten 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 8,2%, 4 324, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
S 206 Ahlma West, 0,7%, 348, Skagen, Ahlma Danmark ApS
S 144 Themis, 0,05%, 26, Skagen, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 0,01%, 5, Grenå, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS

Båtar, andel av fiskerättigheterna för blåvitling i färöiskt vatten 2017, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 5,2%, 58, Skagen, Astrid Fiskeri A/S

Koncerner/företag, fiskerättigheter för blåvitling 2017, namn, ton, hemort moderbolag, ägarfamilj/person

Astrid Fiskeri A/S, 4 382, Rörö, Johansson
Ahlma Danmark ApS, 348, Fiskebäck, Jonas Ahlström & Magnusson
Themis Fiskeri, 26, Rörö, Ryberg
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 5, Fotö/Öckerö, Bryngelsson

Läs också: Danska fiskerättigheter för blåvitling 2017

Båtar, andel av fiskerättigheterna för hästmakrill (taggmakrill) 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 34,3%, 2 711, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (Johansson)

Läs också: Danska fiskerättigheter för hästmakrill och havgalt 2017

När det gäller makrill har förhållandena ändrat sig sen jag gick igenom de danska fiskerättigheterna för makrill. Det är möjligt att tidigare redovisning från Landbrugs- og Fiskeristyrelsen varit felaktig.

Båtar, andel av fiskerättigheterna för makrill 2017, namn, andel i %, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 8,3%, Skagen, Astrid Fiskeri A/S (förut stod huvuddelen på E 532 Rockall)
S 144 Themis, 2,0%, Skagen, Themis Fiskeri A/S

Båtar, fiskerättigheter för makrill, namn, ton, hemmahamn, ägare

S 264 Astrid, 804, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
E 532 Rockall, 532, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S

Båtar, landad makrill 2017, namn, ton, hemmahamn, ägare

E 532 Rockall, 1 397, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 1 210, Skagen, Astrid Fiskeri A/S

Läs också: Danska fiskerättigheter för makrill 2017

Källa till alla sifferuppgifter är Landbrugs- og Fiskeristyrelsen,och när det gäller ägandet så är det proff.dk och allabolag.se. Eftersom fiskerättigheter är föremål för handel och byten växlar storleken på em varje dag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/25/svenskarna-i-det-danska-pelagiska-fisket-fiskerattigheter-2017/feed/ 0 10275
Veckans båt – VK 190 Scanö http://fiske.zaramis.se/2017/04/24/veckans-bat-vk-190-scano/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/24/veckans-bat-vk-190-scano/#respond Mon, 24 Apr 2017 06:38:35 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10314 Läs mer...]]> VK 190 Scanö är en fiskebåt med hemmahamn i Händelöp utanför Västervik. Det är en båt som fiskar pelagiskt med flyttrål efter sill och skarpsill i Östersjön, främst i farvattnen mellan Västerviks skärgård, Öland och Gotland. Båten ingår i det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter då företaget har en mycket liten andel skaprsill men främst fiskar båten på den regionala kvoten i Östersjön. Scanö fiskar enbart fiskar i Östersjön och enbart landar i Östersjöhamnar. 2016 landade Vk 190 Scanö 1 732 ton sill och 672 ton skarpsill.

VK 190 Scanö

VK 190 Scanö. Bild: SPF

Ägare av båten är Jörgen Nilsson och hans kusinbarn Magnus Svensson via företaget VK 190 Fiskeri AB. Omsättningen 2015 var 5,4 miljoner kronor. Ombord arbetar också Jörgens Nilssons två söner, Marcus och Alexander Hjalmarsson. I likhet med många andra båtar i det pelagiska systemet av VK 190 Scanö alltså en ung besättning. Alexander Hjalmarsson har också båten VK 35 Ägget.

Båten byggdes 1991 på Sydväst Stålbåtar AB i Kallhäll som VY 76 Boköland. Då hade båten en motor på 404 KW och var på 115 bruttoton med en längd på 20 meter. Efter en ombyggnad 1998 så är bruttotonnaget 149 ton, längden 24 meter och med en ny motor på 441 kW. 2009 köptes båten av Magnus Svensson och Jörgen Nilsson som då också bytte ut sin äldre båt. Den tidigare VY 76 Boköland blev nu VK 190 Scanö och den tidigare och mindre VK 190 Scanö blev VY 76 Boköland.

VK 190 Scanö

VK 190 Scanö på varvet i Simrishamn. Bild: Simrishamns varv

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/24/veckans-bat-vk-190-scano/feed/ 0 10314
Astrid Fiske – ägarförhållanden http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/astrid-fiske-agarforhallanden/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/astrid-fiske-agarforhallanden/#respond Sat, 22 Apr 2017 16:52:56 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10303 Läs mer...]]> Astrid Fiske AB är en svenska fiskerikoncern som ägs av familjen Johansson på Rörö. Företagets störst verksamhet finns i Danmark där pelagiskt fiske bedrivs med två stora båtar, E 532 Rockall och S 264 Astrid i dotterbolaget Astrid Fiskeri A/S. Därför är koncernens hemsida på danska. Astrid Fiske AB äger 98% av danska Astrid Fiskeri A/S medan Mogen Ørts Jensen äger 2%. E 532 Rockall ska i slutet av 2017 ersättas med en ny båt, S 364 Rockall.

I Sverige bedriver Astrid Fiske AB även demersalt fiske och de äger de två mindre fiskebåtarna GG 70 Marie och GG 292 Martina. GG 70 Marie hyrs ut till en annan fiskare, Göte Lundgren, för att främst användas till kräftfiske och GG 292 Martina används främst av åldermannen i familjen, Leif Johansson, för burfiske på kräfta och till hummerfiske. Han har personligen också en annan liten båt, GG 767 Böljan.

Astrid Fiske AB har också dotterbolaget Astrid Invest AB som äger Astrid Fiskexport AB, en fiskberedningsindustri i Rönnäng, och MP-Produkter AB, en fiskberedningsindustri i Mollösund. Koncernen har totalt 70 anställda varav 20 i MP-produkter AB och 10 i Astrid Fiskexport AB. I styrelsen för Astrid Fiske AB sitter bröderna Börje Johansson och Thomas Johansson samt deras söner Daniel Johansson respektive Johannes och Kristian Johansson. I det danska dotterbolaget finns det 10-15 anställda. Styrelsen i Astrid Fiskeri A/S består av samma personer som det svenska moderbolagets styrelse plus Mogen Ørts Jensen och Jens Kofoed Stadum. Den sistnämnde är ett styrelsproffs som har en mängd styrelseuppdrag i Skagens fiskindustri. Förutom i Astrid Fiskeri A/S är han bland annat styrelsemedlem i Karstensens Skibsværft A/S, Prime Ocean A/S, Launis A/S, Skagerak Pelagic A/S och FF Skagen fond som är huvudägare i FF Skagen A/S.

Familjen Johansson äger också Astrid Pelagic AB som i Sverige äger GG 764 Astrid som är en pelagisk trålare och snörpvadsbåt samt GG 77 Falken som är lysbåt till GG 764 Astrid i snörpvadsfisket på skarpsill men också används till demersalt fiske av kräfta och fisk. I styrelsen för Astrid Pelagic AB sitter bröderna Börje och Thomas Johansson samt sönerna Daniel Johansson respektive Kristian Johansson.

Rena Hav Sverige AB är ett annat företag som familjen är delägare i. Börje Johansson äger också Rörö Holding AB medan Thomas Johansson innehar företaget Breviksvale AB. Kristian Johansson är för sin del också intressent i bolaget PipeIsland AB.

Astrid-koncernen

Ägarförhållanden Astrid-koncernen

De totala bokförda tillgångarna i Astrid Fiske AB var den siste december 2015 nästan 1,2 miljarder och omsättningen under 2015 var 428 miljoner SEK. Astrid Pelagic AB omsatte ungefär 8 miljoner och hade bokförda tillgångar i slutet på år 2015 på totalt 75 miljoner. Inget annat svenskt fiskeriföretag är i närheten av den storlek som Astrid-koncernen har.

Astrid-koncernen innehar stora fiskerättigheter i Danmark och Sverige. I Sverige har de 43,6% av NVG-sillen, 24,8% av sillen i Nordsjön och 14,7% av sillen i Skagerak och Kattegatt. Av skarpsillen i Skagerak och Kattegatt har de 40,4%. Slutligen har de 5,5% av tobisen, 32% av makrillen, 63,3% av taggmakrillen och 11% av blåvitlingen. Astrid är största företag när det gäller skarpsill i Skagerak och Nordsjön, makrill, taggmakrill, sill i Nordsjön och NVG-sill.

I Danmark som har större kvoter än Sverige har Astrid-koncernen 13,2% av sillen i Skagerak, 14,4% i Nordsjön, 14,7% i östra Östersjön och 5% i västra Östersjön. Vidare har de 16,6% av brislingen (skarpsillen) i Nordsjön, 18,9% i Östersjön och 2,5% i Skagerak och Kattegatt. Av tobiskvoten har de fiskerättigheter för 11%, för hästmakrill (taggmakrill) 34,3%, för sperling (vitlinglyra) 24,2%, blåvitling 8,2%, för blåvitling i färöiska vatten 5,2% och slutligen har de fiskerättigheter för 8,3% av makrillen. Astrid-koncernen är största fiskerättighetsinnehavare i Danmark för sperling (vitlinglyra), och hästmakrilll (taggmakrill).

Detta tillägg är speciellt tillägnat den tidigare socialdemokratiske riksdagsmannen Jan-Olof Larsson. En trevlig man, men ibland får han saker för sig. På ett möte i Stockholm var han av villfarelsen att Astrid-koncernen var ett utlandsägt företag. Men som ni sett så är det ett svenskt företag med stor fiskeriverksamhet i Danmark och Sverige men med beredningsverksamheten i Sverige.

Källor till uppgifterna är Landbrugs- og Fiskeristyrelsen i Danmark, Havs- och vattenmyndigheten, proff.dk, allabolag.se och hemsidan för Astrid-koncernen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/astrid-fiske-agarforhallanden/feed/ 0 10303
Pelagiska fiskerättigheter på företagsnivå http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/pelagiska-fiskerattigheter-pa-foretagsniva/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/pelagiska-fiskerattigheter-pa-foretagsniva/#respond Sat, 22 Apr 2017 06:40:59 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10296 Läs mer...]]> Inlägg nr 8 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

I riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter har de analyserat koncentrationen av fiskerättigheter på båtnivå men inte på företagsnivå. Det finns en koncentrationsgräns på fiskebåtsnivå som är 10% men det borde nog sannolikt också finnas en på företags eller ägarnivå på samma sätt som det finns i Danmark.

Analyseras koncentrationen av fiskerättigheter på företagsnivå är det en fiskerättighetsägare i Sverige som kommer upp i mer än 10% och några fler som ligger precis under. Uppgifterna om procentandel kommer från riksdagens uppföljning. Flera företag har flera båtar. Astrid Pelagic AB äger GG 77 Falken och GG 764 Astrid, B-C Pelagic AB och systerföretag har GG 229 Bristol, GG 438 Clipperton och GG 1226 Clippfjord, TLF-Torönland Fiskeri AB äger GG 204 Tor-ön, GG 207 Torland och fiskerättigheter för en båt till. Utanför listan finns familjen Söderberg med 2,65% av de pelagiska fiskerättigheterna, båtarna SIN 50 Laguna och SIN 602 Courage och flera olika bolag.

GG 778 Lövön

GG 778 Lövön. Bild: Tjörnvarvet AB

10 största innehavarna av fiskerättigheter, båt, andel i sept 2016, hemmahamn, ägare

GG 778 Lövön, 9,83%, Rönnäng, Lövön AB
GG 204 Tor-ön, 9,80%, Fiskebäck, TLF-Torönland Fiskeri AB
GG 330 Carmona, 9,54%, Dyrön, Båt GG 330 Carmona AB
GG 207 Torland, 9,23%, Fiskebäck, TLF-Torönland Fiskeri AB
GG 203 Ginneton, 8,88%, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
GG 206 Ahlma, 8,65%, Önnered, Ahlma Fiskeri AB
GG 438 Clipperton, 8,37%, Donsö, B-C Pelagic AB
GG 764 Astrid, 7,05%, Rörö, Astrid Pelagic AB
GG 218 Västfjord, 6,94%, Fotö, Västfjord Fiskeri AB
GG 158 Sunnanland, 6,37%, Fiskebäck, Axelsson

frihamnen2_14nov_2016 - 5

Pelagiska fiskebåtar i Frihamnen. GG 207 Torland, GG 204 Tor-ön, GG 505 Polar, gamla GG 203 Ginneton och nya GG 203 Ginneton.

10 största innehavarna av fiskerättigheter, företag, andel i sept 2016, moderbolagets hemort, ägare

TLF-Torönland Fiskeri AB, 19,03%, Fiskebäck, familjerna Martin och Robert Ahlström
Lövön AB, 9,83%, Rönnäng, familjen Arvidsson
B-C Pelagic AB, 9,79%, Donsö, familjerna Backman och Jansson
Båt GG 330 Carmona AB, 9,54%, Dyrön, familjen Gustafsson
Fiskeri AB Ginneton, 9,04%, Fiskebäck, familjen Claesson
Ahlma Fiskeri AB, 8,65%, Fiskebäck, Jonas Ahlström och familjen Magnusson
Astrid Pelagic AB, 8,44%, Rörö, familjen Johansson
Västfjord Fiskeri AB, 6,94%, Fotö, familjen Gustavsson
Axelsson, 6,37%, Fiskebäck, familjen Axelsson
Bryngeld Fiskeri AB, 2,82%, Fiskebäck, familjen Bryngeld

De siffror jag har från februari 2017 från Havs- och vattenmyndigheten tyder på att B-C Pelagic AB ökat sin andel ytterligare.

Ett par av de stora företagen i det pelagiska fisket eller systerföretag till dem bedriver också demersalt fiske. Det gäller Astrid Fiske AB som är systerbolag till Astrid Pelagic AB, men också Astrid Pelagic AB vars mindre båt, GG 77 Falken, också fiskar demersalt. I det pelagisk fisket är GG 77 Falken lysbåt åt GG 764 Astrid vid snörpvadsfiske med ljus på skarpsill. Fiskeri AB Ginneton har också demersalt fiske genom GG 210 Vera C som också innehar pelagiska fiskerättigheter. Bryngeld Fiskeri AB bedriver demersalt fiske med båtar som inte har pelagiska fiskerättigheter. Ägarna av Båt GG 330 Carmona är också delägare i en båt som fiskar demersalt, GG 350 Liz.

Även några av de mindre pelagiska fiskeriföretagen bedriver demersalt fiske, det gäller Svanen Fiskeri AB (GG 840 Svanen) och Fiskebåten Rossö HB (GG 39 Rossö) som tillsammans också äger GG 32 Tristan som fiskar demersalt. Vidare så har Vingaskär Fiskeri AB (GG 500 Vingaskär) också demersalt fiske. Dessa företag är i praktiken de enda som fiskar traditionellt på västkusten.

B-C Pelagic AB, Astrid Fiske AB och Ahlma Fiskeri AB eller deras ägare fiskar också med riktigt små båtar på den pelagiska kustkvoten.

Genomgången är dock inte komplett förrän vi också tittar på fiskemöjligheterna i Bottenhavet. Där har 6 båtar fiskerättigheter, men fyra båtar har den överväldigande delen av dessa rättigheter. Det är GE 49 Sette Marie, GG 359 Westerö, GG 370 Mercy och SM 53 Glomskär.

Största innehavarna av årliga fiskemöjligheter, båt, andel i feb 2017, hemmahamn, ägare

GE 49 Sette Marie, 48,67%, Engesberg, Rederi AB Engesberg
GG 359 Westerö, 29,33%, Hönö, Larsson
SM 53 Glomskär, 19,28%, Öregrund, DE Fiske AB
GG 370 Mercy, 15,60%, Hönö, Olofsson

Största innehavarna av årliga fiskemöjligheter, båt, andel i feb 2017, moderbolagets hemort, ägare

Rederi AB Engesberg, 48,67%, Gävle, Karlsson & Bergström
Larsson, 29,33%, Hönö, Tomas Larsson
DE Fiske AB, 19,28%, Öckerö, Daniel Andersson och Erik Gripse
Olofsson, 15,60%, Hönö, Carl-Olof Olofsson

DE Fiske AB innehar numera också fiskerättigheter inom det pelagiska systemet men inte särskilt stora. När fiskemöjligheterna från 2019 omvandlas till fiskerättigheter inom det pelagiska systemet så kommer dessa företag inte att höra till de största innehavarna av fiskerättigheter.

GG 370 Mercy och GG 359 Westerö fiskar också demersalt, i deras fall handlar det om torskfiske i Östersjön.

Ett av företagen/en av ägarfamiljerna tillhör de allra största innehavarna av pelagiska fiskerättigheter i Danmark. Det är familjen Johansson på Rörö som via Astrid Fiske AB, systerföretag till Astrid Pelagic AB, äger det danska fiskeriföretaget Astrid Fiskeri A/S som äger två stora fiskebåtar och stora fiskerättigheter. Ytterligare ett svenskt företag tillhör de 10 största innehavarna av pelagiska fiskerättigheter i Danmark, det är Themis Fiskeri som också har sitt säte på Rörö (moderbolaget heter Rylo AB). Utöver dessa två företag så äger också familjen Claesson ett företag i Danmark, Gifico ApS som har fiskerättigheter. Vidare så har Ahlma Fiskeri AB ett danskt dotterbolag, Ahlma Danmark ApS, som äger fiskerättigheter i Danmark.

Familjen Andersson som äger Odeskär AB i Sverige som har fiskerättigheter här har också en båt i Danmark via systerbolaget Odeskar Fiskeri A/S som dock i huvudsak fiskar utan att ha egna fiskerättigheter. Stella Nova Fiskeri AB på Fotö/Öckerö har också ett systerbolag i Danmark, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS som äger både båt och stora fiskerättigheter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/22/pelagiska-fiskerattigheter-pa-foretagsniva/feed/ 0 10296
Vad hände med de pelagiska fiskebåtarna som försvann? http://fiske.zaramis.se/2017/04/21/vad-hande-med-de-pelagiska-fiskebatarna-som-forsvann/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/21/vad-hande-med-de-pelagiska-fiskebatarna-som-forsvann/#respond Fri, 21 Apr 2017 11:28:45 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10290 Läs mer...]]> Inlägg nr 7 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

När det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes så fanns det 82 båtar i systemet. Idag finns det 31 plus 5 båtar i Bottenhavet, dvs totalt 36. En minskning med 46 totalt om vi också räknar med de båtar som fick fiskerättigheter i Bottenhavet förra året. Om vi räknar bara det ursprungliga systemet så är det en minskning med 50. Det är en mindre minskning än vad riksdagens uppföljning redovisar, men det beror på att antalet båtar i det pelagiska systemet ökat med två mellan 2015 och februari 2017 (de senaste uppgifter jag har). Detta inlägg är samtidigt ett komplement till ett av mina tidigare inlägg.

2016 fanns ytterligare en båt som innehade fiskerättigheter, VG 59 Lipton som fanns med vid systemets införande, gjorde sig av med alla sina fiskerättigheter precis som all andra båtar i Träslövsläge, men efter båtbyte köpte in sig i systemet år 2016 igen. Men det ägandet tycks inte ha blivit långvarigt, för i februari fanns båten inte med bland innehavarna av fiskerättigheter. Det är fortfarande samma ägare.

Av de 6 båtar som har individuella fiskemöjligheter (dvs årsvisa fiskerättigheter i Bottenhavet) så är det två som fanns med i det ursprungliga systemet år 2009. Det är GE 49 Sette Marie som då hette GG 59 Sette Marie och SM 53 Glomskär som då var VG 95 Stjärnvik. Ägare och tillståndsinnehavare är dock inte samma.

Andra båtar som gjort sig av med fiskerättigheter i det pelagiska systemet men skaffat igen inkluderar GG 505 Polar som i praktiken har samma tillståndshavare och ägare men det handlar inte om samma fysiska båt och GG 850 Odeskär som också har samma ägare och tillståndshavare men inte samma båt. Dessutom finns det i februari 2017 en del nya båtar som inte fanns i systemet från början, GG 1226 Clippfjord, VK 190 Scanö och GG 210 Vera C.

donso11april_208

GG 1226 Clippfjord

SM 53 Glomskär fanns dock i systemet vid starten som VG 95 Stjärnvik och det handlar kanske om samma tillstånd, men ny tillståndsinnehavare. GG 210 Vera C har tagit över det tillstånd som fanns på GG 352 Veronica. VK 190 Scanö ägs av en ung fiskare som kan ha tagit över ett tillstånd som tidigare tillhörde en annan båt i Västervik-distriktet, VK 133 Marica som inte längre finns kvar. När det gäller Clippfjord hittar jag inte tillstånd de tagit över, men det är sannolikt bara så att jag saknar de uppgifterna

Vissa tillstånd har övertagits av arvingar till eller andra delägare i båten än den tillståndsinnehavare som fanns 2009 och de räknar jag som samma tillståndsinnehavare.

GG 318 Dyning försvann först ur systemet, men kom in igen med annan tillståndinnehavare (Thomas Bryngeld) som sedan överlät båten på ytterligare en annan person. Denne, John Ahlström, stod i februari upptagen som tillståndsinnehavare utan båt.

Det har under systemets existens också varit så att båtar först köpt på sig rättigheter och sen sålt dem. Bland sådana båtar märks LL 338 Ternö, LL 377 Canopus, båda med Peter Olsson som tillståndsinnehavare, LL 377 Wardö med Björn Ryberg, SG 40 Miraculix med Magnus Johansson, KR 27 Mary II (Hans Arvidsson). En del av dess har sannolikt övertagit andras tillstånd. Ingen av dessa båtar finns idag kvar i systemet.

Bland båtar som fanns i det pelagiska systemet när det startade och som försvunnit har de flesta tillståndsinnehavare slutat helt med fisket. Det gäller båtar som GG 89 Rigel, GG 151 Wolma, GG 236 Glittvåg, GG 361 Santos, GG 502 Hemland, GG 564 Roxen, GG 812 Veronica, GG 920 Stella Polaris, GG 921 Bohuslän, KA 17 Porjus, LL 1149 Herring, LL 279 Släggö, LL 71 Västingskär, NG 2, SD 443, SD 454 Winga, SG 27 Ceylon, SG 481 Halsvik, SIN 272 Zaima, SIN 791 Wally, VG 14 Svanö, VG 161 Silverfors , VG 30 Nordland och VG 45 Westland.

Ett fåtal tillståndsinnehavare och båtar fiskar istället kräfta och fisk eller torsk i Östersjön. Det förstnämnda gällde för VG 562 Randi ett tag, men inte längre. Nu fiskar båten istället räka. GG 205 Ganthi har försvunnit ur det pelagiska systemet men de som hade båten och tillståndet fiskar idag kräfta med GG 208 Ganthi, GG 234 Kennedy fiskar idag fisk, kräfta och räka och GG 410 Valöskär har fiskat räka sen båten och tillståndsinnehavaren lämnade det pelagiska systemet.

Donsö_ganthi_Vera_C_Juni2016 - 4

GG 208 Ganthi

GG 517 Kenty blev räktrålare som LL 1248 Saibon men tillståndsinnehavaren slutade med fiske. Nu har de som hade som räkfiskebåt också slutat och den återfinns idag i det pelagiska systemet igen som GG 229 Bristol. Det är sannolikt bara en tillfällighet och den kommer antagligen att skrotas när den nya GG 438 Clipperton levereras nästa år. GG 78 SIlverland är numera en båt som heter FG 111 Tunafjord och som knappt används till nånting. Den landade lite torsk under 2011. Några båtar som idag ägnar sig åt torskfiske i Östersjön men som från början var med i det pelagiska systemet är KA 156 Karlsö och SG 50 Tajama. Karlsös tillståndsinnehavare och ägare är idag missnöjd med att inte ha nån sill och dessutom för lite torsk. De flesta av de som börjat fiska demersalt hade tillstånd för sådant fiske även innan de lämnade det pelagiska systemet och det innebar alltså inget tillskott av kapacitet i de fallen.

Tre tillståndsinnehavare fiskar idag på kustkvoten med små båtar, det gäller GG 704 Timor som blivit GG 334 Timor (Peter Alexandersson), samt GG 8 Helena (Per Claeson) och GG 1206 Danö (Per-Olof Larsson). Danö  och Timor fiskar bara på den pelagiska kustkvoten.

Enstaka båtar har lämnat det pelagiska systemen men har fortsatt med pelagiskt fiske. Det gäller VY 76 Boköland, men även SG 40 Miraculix och KR 27 Mary II som köpte in sig i det pelagiska systemet men sen lämnade igen. De fiskar alla på den regionala kvoten i Östersjön.

Sen har vi tillståndsinnehavare som sålt i Sverige och börjat fiska i Danmark. Det gäller Ryberg och GG 144 Themis, Johansson och GG 64 Astrid Marie, Claesson och GG 202 Nimber, Bryngelsson och GG 464 Stella Nova, Jansson och GG 934 Monsun samt Andersson och GG 850 Odeskär. Andersson har dock sen köpt in sig i det pelagiska systemet i Sverige igen.

När det gäller GG 912 Sunnanö så har några delägare i båten blivit räkfiskare i Danmark och andra blivit kräftfiskare i Sverige. De senare var dock först kvar i det pelagiska fisket med GG 77 Falken men den båten övertogs senare av familjen Johansson på Rörö som därmed fortfarande har två båtar det pelagiska systemet trots att de sålt en båt och investerat i Danmark. Lisborg som ägde GG 784 Silvervåg som fanns med i det pelagiska systemet fiskar idag demersalt efter fisk i Norge. Kjellberg som hade GG 270 Nordic har idag en båt i Marocko (Västsahara) som de fiskar pelagiskt med.

Familjen Bryngeld sålde först in båt, GG 505 Polar, och lämnade det pelagiska systemet i Sverige. De skaffade dock en pelagisk båt i Finland, den tidigare GG 206 Danö. De som hade GG 206 Danö innan dess slog sig ihop med ägarna av GG 564 Roxen till en enda båt, GG 206 Ahlma. Men samtidigt har den tidigare tillståndshavaren för GG 206 Danö börjat med pelagiskt kustfiske med GG 1206 Danö.

mindre_båtar_fiskeback20

GG 1206 Danö

GG 734 Monsun flyttade också till Finland med familjen Jansson som ägare och därefter till Marocko. När Jansson sålde båten till marockanska ägare köpte de snart in sig i det danska fisket. En liknande utveckling gäller för Ganthi som ägs av en gren av släkten Ahlström. Ägaren och tillståndsinnehavaren Ove Ahlström började fiska i Västsahara med en annan båt. När den såldes köpte sönerna en svensk kräftfiskebåt.

Familjen Claesson har också två pelagiska tillstånd i likhet med familjen Johansson, dels för GG 203 Ginneton, dels för GG 210 Vera C som tagit över det tillstånd som tidigare gällde för GG 352 Veronica. Familjen Ahlström (det finns fler tillståndsinnehavare med samma efternamn, de är släkt men inte nära släkt, även familjen Claesson är släkt med dem) har tre tillstånd, för GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland samt ett som för närvarande tycks sakna nån koppling till en båt.

I det pelagiska systemet finns sex båtar som också fiskar demersalt, Det är GG 39 Rossö, GG 77 Falken, GG 210 Vera C, GG 500 Vingaskär och GG 840 Svanen. Av de nytillkomna båtarna fiskade GG 1226 Clippfjord en liten mängd kräfta år 2016. Där finns också två semesterbåtar, GG 683 Rön och GG 690 Vingasand, som används för sillfiske på hösten när de som har dem är lediga från sina ordinarie arbeten, men som annars ligger still.

SM 53 Glomskär tillhör de sex båtar som ingår i systemet med pelagiska fiskemöjligheter i Bottenhavet men ingår alltså även i det ursprungliga pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter. Av de andra 5 som ingår i Bottenhavssystemet är det två som också fiskar torsk i Östersjön.

Vad hände med båtarna/tillstånden som fanns i det pelagiska systemet år 2009:

Kvarvarande i det pelagiska systemet (inklusive Bottenhavet)
Kvar i pelagiska systemet, 31
Kvar i det pelagiska Bottenhavssystemet, 1
Nytillkomna, 4

Totalt antal båtar i det pelagiska systemet 2017: 36

Lämnat det pelagiska systemet
Lämnat fisket helt, 31
Demersalt fiske, 8
Danmark, 6
Pelagisk kust/regionalkvot, 3
Norge, 1
Marocko, 1

Totalt antal båtar som lämnat: 50

Totalt antal båtar 2009: 82

Notera också att tre båtar som ingick i det pelagiska systemet år 2009 genererat fem nya båtar med aktivt fiske år 2016 plus en liten inaktiv båt i Sverige och en inaktiv båt i Danmark. Det gäller GG 206 Danö, GG 564 Roxen och GG 912 Sunnanö som gett upphov till en båt inom det pelagiska systemet, en båt inom det pelagiska kustfisket, en demersal fiskebåt i Danmark (räka) och en demersal fiskebåt i Sverige samt en pelagisk båt i Finland. Den danska, den finska och de inaktiva båtarna har inte räknats med i ovanstående sammanställning.

Utöver detta finns det ungefär 300 båtar som fiskar pelagiskt på kustkvoten och den regionala kvoten i Östersjön.

Dessutom finns det några båtar som lämnade det pelagiska fisket redan innan 2009. Bland annat GG 36 Kristin, GG 578 Victoria och GG 597 Midsjö. De två förstnämnda finns idag i Tyskland där en fiskar pelagiskt och en demersalt. Midsjö flyttades till Marocko/Västsahara där den fiskade med samma ägare. Idag ska båten vara såld och en av de tidigare ägarna fiskar på den svenska kustkvoten.

Detta inlägg är ett komplement till ett tidigare inlägg och tillsammans gör de två inläggen det som riksdagens uppföljning av det pelagiska systemet inte gjorde. Analyserar vart de som lämnade det pelagiska fisket tog vägen.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/21/vad-hande-med-de-pelagiska-fiskebatarna-som-forsvann/feed/ 0 10290
Det pelagiska systemet är en succé http://fiske.zaramis.se/2017/04/20/det-pelagiska-systemet-ar-en-succe/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/20/det-pelagiska-systemet-ar-en-succe/#comments Thu, 20 Apr 2017 15:32:36 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10284 Läs mer...]]> Inlägg nr 6 av 8 i serien Uppföljning av det pelagiska systemet

En sammanfattning av det möte om det pelagiska systemet som jag idag varit på är väldigt enkel att göra. Det pelagiska systemet har varit en succé. Alla målsättningar för systemet som sattes upp innan det införds av uppnåtts. Detta utan att det kustnära fisket eller det demersala fisket drabbats av försämringar. Antalet pelagiska båtar har minskat med hälften, fisket har blivit lönsamt och såväl mer miljövänligt som mer klimatvänligt.

Det pelagiska systemet är helt enkelt en succé. Det var alla utom ett fåtal av de närvarande på ett seminarium i riksdagen om det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ). Mötet hölls med anledning av att riksdagens miljö- och jordbruksutskott utvärderat det pelagiska systemet. Deras slutsats är precis densamma som den som Havs- och vattenmyndigheten presenterade i sin egen utvärdering.

Thomas Ahlström från Swedish Pelagic Federation PO (SPF) menade att det pelagiska systemet varit mycket framgångsrikt och skapat lönsamma företag osv. Han kollega Anton Paulrud fyllde i med att det nya systemet inneburit kraftiga löneökningar, bättre arbetsmiljö, nya båtar med mera vilket lockat ungdomar och inneburit en föryngring av yrkesfiskarkåren. Bengt Gunnarsson från Fiskbranschens Riksförbund (FR) menade att förhållandena i fiskberedningsindustrin blivit mycket bättre. genom långsiktiga kontrakt med yrkesfiskare garanteras ett jämnt flöde av fisk till fabrikerna vars drift därför kan vara jämnare, effektiv och lönsammare. Peter Olsson från Sveriges Fiskares PO (SFPO) menade att systemet inte hade blivit bra om det inte hade funnits kustkvoter. Dessutom påpekade han att kustfisket fått mer än det de från början begärde.

Havs- och vattenmyndighetens Patrik Persson var mycket nöjd med det pelagiska systemet då det uppfyllde alla målsättningar som satts upp innan systemets genomförande. Han påpekade också att kustkvoterna sällan tar slut och att problemet ofta överdrivs. SFPO:s Peter Olsson påpekade att det var ett problem varje gång ett fiske på kustkvoten stoppades. Även små stopp innebär kännbara ekonomiska bekymmer för många småskaliga yrkesfiskare. Samtliga som berörde frågan om kustkvoter omtalade dock att det alltid löste sig, bland annat med hjälp av de stor pelagiska båtarna i det pelagiska systemet som ofta överlämnar kvot till kustfiskarna i krislägen.

De enda som inte var helt nöjda på seminariet var ett par av de som talade, Filippa Säwe och Johan Hultman från Lunds universitet och Inger Melander från WWF samt dessutom socialdemokraten och tidigare riksdagsmannen Jan-Olof Larsson. Säwe och Hultman hade en mer generell kritik som gick ut på att systemet sannolikt fungerar väl i sig men att det inte vid genomförandet tagits hänsyn till alla sociala och kulturella aspekter. De ifrågasatte också det vettiga i att lösa miljöproblem med ekonomiska metoder liksom svårigheterna att mäta sociala effekter av ett system. De menade också att det inte var självklart att dessa ekonomiska metoder alltid måste användas. En iofs helt riktig inställning rent generellt, men specifikt när det gäller fisket finns det ingen annan fungerande metod att minska överkapacitet inom fisket än individuella överförbara fiskerättigheter (TFC).

Därför är det nog så att den enda framkomliga vägen på sikt är att införa TFC även i det demersala fisket. Det är enda kända sättet som fungerar. Dessutom har det pelagiska systemet i Sverige visat att ett sådant system kan genomföras utan negativa konsekvenser för det småskaliga kustnära fisket. Samma gäller förstås inom det demersala fisket.

Inger Melander uppehöll sig vid vikten av att fiskeriförvaltning tar hänsyn till hela det ekologiska systemet. Så är det inte idag, där har hon förstås rätt, men det pelagiska fisket är det mest miljövänliga och klimatvänliga fisket som finns i Sverige varför förutsättningarna för detta fiske för att kunna hanteras på ett ekosystembaserat är bra mycket bättre än för annat fiske. Det pelagiska fisket påverkar inte bottnarna och bifångsterna är mycket små. Det handlar med andra ord främst om att ta hänsyn till de djur som äter och de djur, växter etc som äts av den pelagiska fisken när fiskeriförvaltningen ska anpassas till ekosystembaserad förvaltning. För annat fiske är det besvärligare, där ska hänsyn tas till många fler faktorer.

Jan-Olof Larsson till slut. Han hade två invändningar mot de beskrivningar av succén som gavs av Bengt Gunnarsson från Fiskbranschens Riksförbund (FR) och Thomas Ahlström från Swedish Pelagic Federation PO (SPF) på två punkter. Han menade att det demersala fisket påverkats hårt av det tillskott på kapital som följt av att många sålt sina båtar och fiskerättigheter i det pelagiska fisket samt att det visst fanns utländskt ägande. Thomas Ahlström höll med att det kunde funnits en sådan effekt precis i början, men att den främst berörde fiske på kustkvoterna och det småskaliga fisket. När det gälle utländskt ägande är emellertid den gode Larsson helt ute och cyklar. det finns inget sånt i det pelagiska fisket.  Det som finns är svenska fiskeriföretag/yrkesfiskarfamiljer som äger företag, fiskebåtar och fiskerättigheter i Danmark och som också äger båtar och fiskerättigheter i Sverige. Men inga utländska företag äger nån pelagisk fiskebåt elelr några fiskerättigheter i Sverige.

I jämförelse med det seminarium som ägde rum i riksdagen igår och som handlade om ekosystembaserad fiskeriförvaltning, småskaligt kustnära fiske och bottentrålning så var det betydligt fler yrkesfiskare och före detta yrkesfiskare på det möte jag var på idag. Inte minst i panelen. Branschen var i hög grad närvarande. Det var också fler politiker, denna gång från samtliga partier (men dock bara en vänsterpartist, Jens Holm, som är ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Han har själv i korthet kommenterat utvärderingen på sin blogg.

Johan Wagnström från Länsstyrelsen i Skåne sammanfattade det hela på ett kort och kärnfullt. Det är uppenbar att det pelagiska systemet kommer att leva kvar efter 2019. Det finns helt enkelt inget alternativ. Den som tror att det finns möjligheter att ändra på detta.

Jag har själv redan tidigare skrivit kommentarer på vissa aspekter av uppföljningen:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/20/det-pelagiska-systemet-ar-en-succe/feed/ 2 10284
Alla vill ha kustnära småskaligt fiske med passiva redskap, men … http://fiske.zaramis.se/2017/04/19/alla-vill-ha-kustnara-smaskaligt-fiske-med-passiva-redskap-men/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/19/alla-vill-ha-kustnara-smaskaligt-fiske-med-passiva-redskap-men/#comments Wed, 19 Apr 2017 16:35:32 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10278 Läs mer...]]> Har idag varit på en konferens i riksdagen ordnad av Miljöpartiet, Naturskyddsföreningen, Länsstyrelsen i Skåne och Stockholms Universitet Östersjöcentrum. Den handlade om läget för fisket i framförallt Östersjön och utgick från frågeställningen ”Är framtidens fiske ekosystembaserat?”

Nåt riktigt svar på den senare frågan fick vi inte, men flera av de som föreläste var inne på att ekosystembaserad förvaltning kräver att också sälbeståndet förvaltas. Johan Wagnström från Länsstyrelsen var tydligt med att sälbestånden måste minska annars har vi inget kustnära småskaligt fiske med passiva redskap kvar. Han beskrev en ond spiral som snart skulle innebära att det småskaliga kustnära fisket med passiva redskap i östra Skåne snart skulle vara borta.

Sara Königson från SLU var också av uppfattningen att dagens småskaliga kutsnära fiske med garn är omöjligt att bedriva idag. Ett sätt att kunna fortsätta fiska är att byta till ett fiske där det inte finns några sälskador, exempelvis trålning. Trålfiske får dock bara bedrivas utanför trålfiskegränsen,Det finns också framtagna metoder som push-upfällor och sälsäkra burar som fungerar. Dessa är dock betydligt slitigare än garnfiske och trålfiske. Trots det finns det ett par torskfiskare i Blekinge som bytt till burar då garnfiske inte längre är möjligt att bedriva.

Gustaf Almqvist från Östersjöcentrum menade att garnfiske hade en bättre profil när det gäller själva fångsten av torsk. Garn fångar bara torsk i ett visst intervall, medan trål fångar allt från en viss minimistorlek och uppåt. Garn är därför bättre ur ett ekologiskt perspektiv. Men den stora orsaken till de stora problemen för torsken och torskfisket är och förblir de stora miljöproblemen i Östersjön med syrefria bottnar beroende på övergödning.

De politiker som var på plats från Liberalerna (Lars Tysklind), Socialdemokraterna, Moderaterna (Rune Wikström) och Miljöpartiet (Emma Nohrén) var överens om betydelsen om en gemensam syn och en gemensam verklighetssyn. Men Emma Nohrén kunde inte på något vis tänka sig en aktiv förvaltning av sälbestånden. Argumenten var att vikaresälen (som nästan bara finns i Bottenviken och därför inte är relevant i sammanhanget) knappt återhämtat sig än och vi inte vet hälsoläget bland sälarna.

Nohrén säger att hon vill ha ett kustnära småskaligt fiske med passiva redskap men vill i praktiken inte göra något för att detta fiske ska finnas kvar. I praktiken tycks hon förneka de enorma problem med sälar som finns bland garnfiskare i framförallt sydöstra Sverige/sydvästra Östersjön.

Ingen på mötet framförde kravet om att bottentrålning ska genomföras. Detta trots att miljöpartiet, vänsterpartiet (som inte var på seminariet) och numera också socialdemokraterna faktiskt har beslut på att driva frågan om ett förbud för bottentrålning. Även Naturskyddsföreningen driver frågan. Att förbjuda bottentrålning är som alla insatta vet detsamma som att förbjuda svenska småskaligt kustnära fiske så kanske det var därför som ingen sa något. Alla som var på mötet är ju insatta personer.

Märkligt var också att Staffan Larsson från STPO samt Fredrik Lindberg och Tore Johnsson från SFPO inte fick tillfälle att säga något. De ville fråga saker eller kommentera men hänvisades då av moderatorn Ellen Bruno från Naturskyddsföreningen och på grund av tidsbrist till ett senare tillfälle. Det senare tillfället dök dock aldrig upp. Flera andra personer fick ställa flera frågor var vid olika tillfällen. Det kändes inte riktigt bra då de tre nämnda faktiskt är valda företrädare för Sveriges yrkesfiskare och det var yrkesfisket som var föremål för seminariet.

Noterade att det bland besökarna fanns ytterligare minst en politiker, flera forskare, representanter för WWF, MSC, Fishsec med mera. Fler miljöaktivister än yrkesfiskare. De senare har små möjligheter att gå på seminarier i Stockholm en vardag mitt i veckan. De hade dock säkerligen inte heller blivit fler om seminariet ägt rum i Göteborg.

Som helhet var seminariet välbesökt och helt okej men frågan är om det går att få Miljöpartiet med på en gemensam verklighetsbeskrivning. Eller så kanske problemet löser sig vid nästa val genom att de ramlar ur riksdagen.

Ska vi ha ekosystembaserad förvaltning och ett fiske kvar måste förvaltningen uppenbart också förvalta sälbestånden. Det innebär licensjakt precis som för älg, rådjur, varg med mera. Detta tycks inte vara vad miljöpartiet vill.

Så alla vill gärna ha kustnära småskaligt fiske med passiva redskap. Alla är dock inte beredda att ta de beslut som behövs. Eller ens omfamna den verklighet som finns.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/19/alla-vill-ha-kustnara-smaskaligt-fiske-med-passiva-redskap-men/feed/ 1 10278
Veckans båt – GG 168 Tromsö http://fiske.zaramis.se/2017/04/18/veckans-bat-gg-168-tromso/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/18/veckans-bat-gg-168-tromso/#respond Tue, 18 Apr 2017 18:05:42 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10273 Läs mer...]]> GG 168 Tromsö är en trålare som fiskar kräfta, fisk och räka. Det är en av de minsta räktrålarna med små fiskerättigheter för räka som tillhör den lägsta ransonsklassen. Byggd i Storbritannien 2003 som NN 734 Winter’s Tale. 2009 såld till Sverige där den blev SD 10 Emilia med hemmahamn i Hamburgsund. 2012 köptes den av nuvarande ägare, Per Alexandersson på Björkö, och blev GG 168 Tromsö. Båten är 9,8 meter lång, på 12 bruttoton och med en motor på 205 kW.

2016 landade GG 158 Tromsö nästan 9 ton kräfta, cirka 8,5 ton torsk och 1 ton räka. Dessutom en del annan fiske av olika slag. Fisket bedrivs med bottentrål, ibland enkel och ibland dubbel (tvillingtrål), huvudsakligen i Skagerak, men även till en viss del i Kattegatt. Per Alexandersson har tidigare också haft tillstånd att fiska räka i Gullmarsfjorden, men det har han inte längre.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/18/veckans-bat-gg-168-tromso/feed/ 0 10273
Under påsk går det att se vilka fiskare som är religiösa http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/under-pask-gar-det-att-se-vilka-fiskare-som-ar-religiosa/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/under-pask-gar-det-att-se-vilka-fiskare-som-ar-religiosa/#comments Mon, 17 Apr 2017 08:14:28 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10268 Läs mer...]]> Svenska yrkesfiskare på Västkusten är kända för att vara religiösa. Det gäller i verkligheten främst yrkesfiskare i Göteborgsområdet men inte ens alla där är religiösa. Under denna påsk har det varit möjligt att för vem om helst att se ungefär vilka av de stora pelagiska yrkesfiskarna som är religiösa och troende.

De mycket religiösa och djupt troende yrkesfiskarnas båtar har legat still hela påsken trots att det är mitt i tobissäsongen, en av årets mest intensiva fiskeperioder. Speciellt i år när tobiskvoten är  stor. De mer ljumt troendes båtar gick ut igår och de som inte alls är troende har i princip fiskat hela påsken. Det hela är naturligtvis inte 100 procent korrekt då båtarna har olika mycket tobis de får fiska, men det ger troligen ändå en relativt hyfsat sann bild av det religiösa läget.

frihamnen_mellandagarna_2016_ - 1

GG 207 Torland och GG 204 Tor-ön

I Frihamnen i Göteborg ligger fortfarande GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland liksom GG 203 Ginneton (det är väl fullt möjligt att den ligger still då de istället fiskar med S 205 Ceton), GG 218 Västfjord ligger på Fotö och på Donsö ligger AS 202 Neptun och NC 330 Kristin (som väl iofs inte har nån tobis att fiska).

GG 438 Clipperton lämnade Donsö idag, S 205 Ceton lämnade Göteborg igår, GG 158 Sunnanland lämnade Hirtshals idag, GG 206 Ahlma gick från Fiskebäck igår, AS 464 Stella Nova och GG 764 Astrid gick från Öckerö igår och S 264 Astrid gick från Thyborøn igår. GG 778 Lövön och GG 330 Carmona verkar ha avgått från Skagen igår. Alla båtar som lämnat hamn ser ut att vara på väg till Dogger bank för tobisfiske, men GG 764 Astrid kanske istället ska fiska maatjes (fet nordsjösill som fiskas på våren).

S 144 Themis och E 532 Rockall (som har dansk besättning) lämnade Thyborøn den 15:e, dvs påskafton och L 106 Monsun anlände till Thyborøn idag. Dessa tre båtar tycks ha fiskat under påskhelgen.

Av de danskägda danskflaggade båtarna så lämnade HG 264 Ruth Hirtshals igår men de allra flesta andra tycks ha fiskat under påsk.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/under-pask-gar-det-att-se-vilka-fiskare-som-ar-religiosa/feed/ 2 10268
Danska fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017 http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/danska-fiskerattigheter-for-sill-i-ostersjon-2017/ http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/danska-fiskerattigheter-for-sill-i-ostersjon-2017/#respond Mon, 17 Apr 2017 07:11:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10266 Läs mer...]]> När det gäller innehav av danska fiskerättigheter för sill i Östersjön så är det till stor del en svensk historia. Svenskägda danska båtar och företag innehar en stor andel av fiskerättigheterna för sill i Östersjön och de fiskar en ännu större andel av sillen i framförallt östra Östersjön där svenskägda företag och båtar har ungefär 37% medan de i västra Östersjön har 18%. Noterbart är också att fiskare i Gilleleje har en stor andel i västra Östersjön. det har landats mer än vad de dansk kvoterna omfattar vilket väl tyder på att en del sill bytts in från andra länder. Ingen båt med hemhörighet i nån Östersjöhamn tillhör de största fiskerättighetssinnehavarna för sill i Östersjön.

H 29 Christina Mortensen

H 29 Christina Mortensen. Bild: Folke Østerman

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sill i västra Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

H 29 Christina Mortensen, 15,0%, 625, Gilleleje, Michael Fabricius Mortensen
H 145 Sonja, 15,0%, 625, Gilleleje, Jakob Jørgensen
H 10 Hanne, 10,1%, 419, Gilleleje, Jens Evald Seestern Petersen
HM 379 Lingbank, 11,7%, 488, Hanstholm, Lingbank Fiskeri ApS
S 144 Themis, 9,8%, 409, Skagen, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 5,0%, 207, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
HM 41 William, 4,6%, 192, Hanstholm, Lingbank Baltic ApS
RS 2 Lukas-Silas, 3,2%, 132, Bønnerup, Themis Fiskeri AB

Båtar, andel av fiskerättigheterna för sill i östra Östersjön 2017, namn, andel i %, ton, hemmahamn, ägare

S 144 Themis, 15,0%, 545, Skagen, Themis Fiskeri A/S
S 264 Astrid, 14,7%, 533, Skagen, Astrid Fiskeri A/S
HM 379 Lingbank, 11,8%, 430, Hanstholm, Lingbank Fiskeri ApS
H 145 Sonja, 10,6%, 385, Gilleleje, Jakob Jørgensen
H 10 Hanne, 10,0%, 362, Gilleleje, Jens Evald Seestern Petersen
H 218 Mette, 9,3%, 337, Gilleleje, Leif Aage Larsen
RS 2 Lukas-Silas, 7,7%, 279, Bønnerup, Themis Fiskeri AB
HM 41 William, 4,6%, 169, Hanstholm, Lingbank Baltic ApS

S 144 Themis

S 144 Themis

Företag, fiskerättigheter för sill i Östersjön 2017, namn, ton, moderbolagets hemort, ägare

Themis Fiskeri, 1 365, Rörö (Sverige), Ryberg
Lingbank-koncernen, 1 279, Hanstholm, Rasmussen
Jakob Jørgensen, 1 010, Gilleleje
Astrid Fiskeri A/S, 740, Rörö (Sverige), Johansson
Jens Evald Seestern Petersen, 772, Gilleleje
Michael Fabricius Mortensen, 625, Gilleleje
Leif Aage Larsen, 337, Gilleleje
Kjeldsen, 299, Skagen

Företag, landad sill från Östersjön 2017, namn, ton, moderbolagets hemort, ägare

Themis Fiskeri A/S, 1 971, Rörö (Sverige), Ryberg
Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 390, Fotö/Öckerö (Sverige), Bryngelsson
Gifico ApS, 1 223, Fiskebäck (Sverige), Claesson
Michael Fabricius Mortensen, 996, Gilleleje
Jakob Jørgensen, 948, Gilleleje
Odeskar Fiskeri A/S, 886, Vrångö/Donsö (Sverige), Andersson
Leif Aage Larsen, 754, Gilleleje
Jens Evald Seestern Petersen, 639, Gilleleje
Lingbank-koncernen, 567, Hanstholm, Rasmussen

Källa till uppgifterna är danska Fiskeri- og Landbrugsstyrelsen och danska skeppsregistret.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/04/17/danska-fiskerattigheter-for-sill-i-ostersjon-2017/feed/ 0 10266