Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Thu, 23 Jan 2020 10:21:22 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.3.2 58307483 Färöiska landningar av sill http://fiske.zaramis.se/2020/01/23/faroiska-landningar-av-sill/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/23/faroiska-landningar-av-sill/#respond Thu, 23 Jan 2020 10:19:50 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18372 Läs mer...]]> Färöiskt sillfiske är av ungefär samma omfattning som svenskt sillfiske. Men det finns betydligt färre fiskeriföretag som ägnar sig åt sillfiske på Färöarna än i Sverige. Det handlar om 6 företag varav tre är delvis utlandsägda.

Tre av världens största fiskeriföretag, Samherji (Island) som äger 25% av Sp/f Framherji, PP Group (Nederländerna) som äger hälften av P/f Næraberg och Andrew Marr (Storbritannien) som är störste ägare i P/f Jókin, är etablerade i det färöiska fisket.

Sp/f Framherji är delägare i flera demersala fiskeriföretag vilket också gäller isländska Samherji. Den andre delägaren i P/f Næraberg är P/f JFK Trol som främst är ett demersalt fiskeriföretag via dotterbolaget P/f JFK i vilket PP Group (Parlevliet & van der Plas) sannolikt också är delägare.

P/f Varðin är moderbolag för P/f Krossbrekka, P/f Driftin, P/f Hvamm och P/f Gulenni och är delägare i demersala fiskeriföretag. P/f Palli hja Mariannu är för sin del moderbolag för P/f Hvalnes och P/f Christian í Grótinum. P/f Thor Fisheries ingår i en större rederikoncern som främst sysslar med offshore-verksamhet i oljefälten på Nordsjön.

De färöiska företagen driver både pelagiska färskfisktrålare såväl som pelagiska fabriks- och frystrålare. De driver också fiskfabriker i land och är delägare i andra fabriker, däribland fiskmjöls- och fiskberedningsföretag. Siffrorna för 2019 är inte offentliggjorda än så jag redovisar siffror för 2018.

FD 86 Finnur Fríði, Bild: Vardin P/f

Sillandningar totalt per båt 2018, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. FD 86 Finnur Fríði, 14 000, P/f Krossbrekka, Gøta
  2. FD 1210 Fagraberg, 12 456, Sp/f Framherji, Fuglafjørður
  3. KG 689 Norðborg, 10 369, P/f Hvalnes, Klaksvík
  4. FD 42 Jupiter, 9 580, P/f Driftin, Gøta
  5. FD 175 Tróndur í Gøtu, 7 432, P/f Hvamm, Gøta
  6. FD 125 Tummas T, 7 156, P/f Gulenni, Gøta
  7. KG 690 Christian í Grótinum, 6 357, P/f Christian í Grótinum, Klaksvík
  8. KG 491 Borgarin, 4 624, P/f Næraberg, Klaksvík
  9. KG 21 Nordingur, 4 433, P/f Næraberg, Klaksvík
  10. TG 965 Arctic Voyager, 3 911, P/f Jókin, Hvalba
  11. FD 110 Høgaberg, 3 440, Sp/f Framherji, Fuglafjørður
  12. KG 14 Næraberg, 2 950, P/f Næraberg, Klaksvík
  13. TN 90 Hoyvík, 1 158, P/f Thor Fisheries, Tórshavn

Sillandningar totalt per företag 2018, namn, ton, ägare, hemort

  1. P/f Varðin, 38 078, fam. Jacobsen, Gøta
  2. P/f Palli hjá Mariannu, 16 726, fam. Rasmussen, Klaksvík
  3. Sp/f Framherji, 15 896, Anfinnur Olsen och Samherji ehf, Fuglafjørður
  4. P/f Næraberg, 12 007, PP Group och JFK Trol, Klaksvík
  5. P/f Jókin, 3 911, Andrew Marr International och Tummas Christophersen m.fl., Hvalba
  6. P/f Thor Fisheries, 1 158, fam. Joensen, Tórshavn

Källor: Vørn, Teyggjan, Business Line,

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/23/faroiska-landningar-av-sill/feed/ 0 18372
Danska landningar av sill 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/01/22/danska-landningar-av-sill-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/22/danska-landningar-av-sill-2019/#respond Wed, 22 Jan 2020 08:13:49 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18370 Läs mer...]]> Det danska sillfisket domineras av ett fåtal företag. Fisket bedrivs i Nordsjön, Norska havet, Skagerak och Östersjön med huvuddelen av fisket i Nordsjön. Koncentrationen av fisket till ett fåtal båtar är lika uttalad som på Island, och större än i Sverige och Norge.

Landningar av NVG-sill per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. HG 264 Ruth, 5 813, Rederiet Ruth A/S, Hirtshals
  2. HG 333 Isafold, 4 702, P/R HG 333 Isafold, Hirtshals
  3. S 349 Gitte Henning, 3 268, Gitte Henning A/S, Skagen
  4. HG 265 Asbjørn, 3 166, Asbjørn A/S, HIrthals
  5. S 264 Astrid, 1 405, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
  6. E 349 Cattleya, 1 104, Cattleya A/S, Esbjerg
  7. HG 62 Beinur, 1 088, Beinur A/S, Hirtshals
S 264 Astrid. Bild: Astrid Fiskeri A/S

Landningar av sill från Nordsjön per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. S 264 Astrid, 17 940, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
  2. S 349 Gitte Henning, 14 569, Gitte Henning A/S, Skagen
  3. HG 264 Ruth, 13 309, Rederiet Ruth A/S, Hirtshals
  4. HG 333 Isafold, 12 890, P/R HG 333 Isafold, Hirtshals
  5. HG 265 Asbjørn, 6 696, Asbjørn A/S, HIrthals
  6. HG 62 Beinur, 6 253, Beinur A/S, Hirtshals
  7. L 920 Tina Jeanette, 5 235, Brdr. Langer A/S (75%), Thyborøn
  8. S 364 Rockall, 3 227, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
  9. E 349 Cattleya, 2 381, Cattleya A/S, Esbjerg
  10. S 205 Ceton, 1 866, Gifico ApS, Skagen

I Östersjön fiskar nästan enbart svenskägda danska fiskebåtar samt en mängd mindre båtar som främst är hemmahörande på Själland.

Gamla S 205 Ceton, numera GG 203 Ginneton. Bild: Fiskeri AB Ginneton

Landningar av sill från östra Östersjön per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. S 205 Ceton, 2 274, Gifico ApS, Skagen
  2. AS 202 Neptun, 2 069, Odeskar Fiskeri A/S, Grenå
  3. AS 464 Stella Nova, 1 595, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Grenå
  4. S 144 Themis, 1 135, Themis Fiskeri A/S, Skagen
HG 333 Isafold

Totala landningar av sill per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. S 264 Astrid, 19 425, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
  2. HG 264 Ruth, 19 121, Rederiet Ruth A/S, Hirtshals
  3. S 349 Gitte Henning, 17 837, Gitte Henning A/S, Skagen
  4. HG 333 Isafold, 17 794, P/R HG 333 Isafold, Hirtshals
  5. HG 265 Asbjørn, 9 862, Asbjørn A/S, Hirtshals
  6. HG 62 Beinur, 7 341, Beinur A/S, Hirtshals
  7. L 920 Tina Jeanette, 5 235, Brdr. Langer A/S (75%), Thyborøn
  8. S 205 Ceton, 4 140, Gifico ApS, Skagen
  9. S 364 Rockall, 3 886, Astrid Fiskeri A/S, Skagen
  10. E 349 Cattleya, 3 485, Cattleya A/S, Esbjerg
  11. AS 202 Neptun, 2 345, Odeskar Fiskeri A/S, Grenå
  12. AS 464 Stella Nova, 1 595, Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, Grenå
  13. S 144 Themis, 1 135, Themis Fiskeri A/S, Skagen

Av de 12 största sillfiskeföretagen i Danmark är 5 stycken ägda av svenskar, två av dessa företag har också fiskeriverksamhet i Sverige, Astrid Fiskeri A/S (via moderbolaget Astrid Fiske AB) och Gifico ApS (via huvudägaren Fiskeri AB Ginneton som äger 50%). Familjen Ryberg/Lorentsson som äger Themis Fiskeri A/S via Rylo AB äger också Jette Kristine E 727 ApS via Rylo Danmark ApS.

Totala landningar av sill per företag 2019, namn, ton, ägare, hemort

  1. Astrid Fiskeri A/S, 23 311, Astrid Fiske AB (fam. Johansson), Skagen
  2. Gitte Henning A/S, 19 579, Henning Kjeldsen, Skagen
  3. Rederiet Ruth A/S, 19 121, Gullak Madsen, Hirtshals
  4. P/R HG 333 Isafold, 17 794, Karsten Mølgaard & Lise Bjørn Jørgensen, Hirtshals
  5. Asbjørn A/S, 9 862, fam. Magnusen, Hirtshals
  6. Beinur A/S, 7 341, fam. Tindskard, Hirtshals
  7. Brdr. Langer A/S, 5 235, fam. Langer, Thyborøn
  8. Gifico ApS, 4 140, fam. Claesson, Skagen
  9. Cattleya A/S, 3 485, Flemming Pedersen, Esbjerg
  10. Odeskar Fiskeri A/S, 2 345, fam. Andersson, Grenå
  11. Fiskeriselskabet Stella Nova ApS, 1 595, fam. Bryngelsson, Grenå
  12. Themis-koncernen, 1 531, fam. Ryberg, Skagen

Källor: Fiskeristyrelsen, CVR,

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/22/danska-landningar-av-sill-2019/feed/ 0 18370
Isländska landningar av sill 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/01/21/islandska-landningar-av-sill-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/21/islandska-landningar-av-sill-2019/#respond Tue, 21 Jan 2020 07:50:25 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18367 Läs mer...]]> Det isländska sillfisket är huvudsakligen ett fiske på NVG-sill norr och öster om island men även sommarlekande sill fiskas söder om Island. NVG-sillen som fiskas norr om Island är den som i Sverige traditionellt gått under namnet islandssill. Fisket domineras av ett fåtal företag med Samherji ehf i spetsen.

De flesta företagen bedriver också demersalt fiske, fiskberedningsindustrier och fiskmjölsfabriker. Några är engagerade i laxodling och Samherji är ett storföretag i många länder vilket gör bolaget til ett av världens största fiskeriföretag. Koncentrationsgraden inom fisket är mycket högre än i Norge, dvs det finns färre företag.

Beitir NK 123. Bild: Síldarvinnslan hf

Landningar av isländsk sommarlekande sill per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. Beitir NK 123, 4 337, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  2. Ásgrímur Halldórsson SF 250, 4 189, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  3. Börkur NK 122, 3 925, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  4. Hákon EA 148, 3 912, Gjögur hf, Grenivík
  5. Jóna Eðvalds SF 200, 3 578, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  6. Hoffell SU 80, 3 082, Loðnuvinnslan hf, Fáskrúðsfjörður
  7. Víkingur AK 100, 2 552, Brim hf, Akranes
  8. Venus NS 150, 2 349, Brim hf, Vopnafjörður
  9. Bjarni Ólafsson AK 70, 2 249, Runólfur Hallfreðsson ehf, Akranes
  10. Kap VE 4, 2 156, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
  11. Álsey VE 2, 2 025, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  12. Sigurður VE 15, 1 604, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  13. Heimaey VE 1, 1 476, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  14. Ísleifur VE 63, 1 330, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
Venus NS 150. Bild: Brim hf

Landningar av NVG-sill per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. Venus NS 150, 11 594, Brim hf, Vopnafjörður
  2. Margret EA 710, 9 995, Samherji Ísland ehf, Akureyri
  3. Beitir NK 123, 8 454, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  4. Börkur NK 122, 8 366, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  5. Sigurður VE 15, 7 874, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  6. Heimaey VE 1, 7 791, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  7. Ásgrímur Halldórsson SF 250, 7 557, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  8. Jóna Eðvalds SF 200, 7 092, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  9. Aðalsteinn Jónsson SU 11, 6 010, Eskja hf, Eskifjörður
  10. Jón Kjartansson SU 111, 5 935, Eskja hf, Eskifjörður
  11. Huginn VE 55, 5 583, Huginn ehf, Vestmannaeyjar
  12. Víkingur AK 100, 3 978, Brim hf, Akranes
  13. Hákon EA 148, 3 881, Gjögur hf, Grenivík
  14. Ísleifur VE 63, 3 603, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
  15. Kap VE 4, 3 306, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
  16. Bjarni Ólafsson AK 70, 3 120, Runólfur Hallfreðsson ehf, Akranes
  17. Hoffell SU 80, 1 265, Loðnuvinnslan hf, Fáskrúðsfjörður
Ásgrímur Halldórsson SF 25, Bild: Skinney-Þinganes hf

Totala landningar av sill per båt 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. Venus NS 150, 13 943, Brim hf, Vopnafjörður
  2. Beitir NK 123, 12 791, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  3. Börkur NK 122, 12 291, Síldarvinnslan hf, Neskaupstaður
  4. Ásgrímur Halldórsson SF 250, 11 746, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  5. Jóna Eðvalds SF 200, 10 670, Skinney-Þinganes hf, Hornafjörður
  6. Margret EA 710, 10 162, Samherji Ísland ehf, Akureyri
  7. Sigurður VE 15, 9 478, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  8. Heimaey VE 1, 9 267, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar
  9. Hákon EA 148, 7 793, Gjögur hf, Grenivík
  10. Aðalsteinn Jónsson SU 11, 6 570, Eskja hf, Eskifjörður
  11. Víkingur AK 100, 6 530, Brim hf, Akranes
  12. Huginn VE 55, 6 286, Huginn ehf, Vestmannaeyjar
  13. Jón Kjartansson SU 111, 6 061, Eskja hf, Eskifjörður
  14. Kap VE 4, 5 462, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
  15. Bjarni Ólafsson AK 70, 5 369, Runólfur Hallfreðsson ehf, Akranes
  16. Ísleifur VE 63, 4 933, Vinnslustöðin hf, Vestmannaeyjar
  17. Hoffell SU 80, 4 347, Loðnuvinnslan hf, Fáskrúðsfjörður
  18. Álsey VE 2, 2 025, Ísfélag Vestmannaeyja hf, Vestmannaeyjar

Samherji ehf är moderbolag till Samherji Ísland ehf och huvudägare i Síldarvinnslan hf med 47%. Runólfur Hallfreðsson ehf är ett dotterbolag till Síldarvinnslan. Gjögur hf äger för sin del 34% i Sildarvinnslan

Brim hf (tidigare HB Grandi hf) ägs av Útgerðarfélag Reykjavíkur hf som tidigare hette Brim. Brims huvudägare Kristján Guðmundsson och hans söner Kristjansson är dessutom delägare i Eskja hf via KG Fiskverkun.

Vinnslustöðin hf är för sin del kontrollerande ägare i Huginn ehf.

Totala landningar av sill per företag 2019, namn, ton, ägare, hemort

  1. Samherji-koncernen, 40 613, Kristján Vilhelmsson m.fl., Akureyri
  2. Skinney-Þinganes hf, 22 416, Ingvaldur Ásgeirsson m.fl., Hornafjörður
  3. Ísfélag Vestmannaeyja hf, 20 770, Matthiasdottir, Vestmannaeyjar
  4. Útgerðarfélag Reykjavíkur, 20 743, fam. Kristjan Gudmundsson, Reykjavík
  5. Vinnslustöðin, 15 781, Seil (Gislasson/Gisladottir) och KG Fiskverkun (Kristjansson), Vestmannaeyjar
  6. Eskja hf, 12 631, Kristjansson (inte samma ägare som KG Fiskverkun), Eskifjörður
  7. Gjögur hf, 7 793, ??, Grenivík
  8. Loðnuvinnslan hf, 4 347, ??, Fáskrúðsfjörður

Källa: Fiskistofa,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/21/islandska-landningar-av-sill-2019/feed/ 0 18367
Norska landningar av sill 2019 http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/norska-landningar-av-sill-2019/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/norska-landningar-av-sill-2019/#respond Mon, 20 Jan 2020 15:11:23 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18361 Läs mer...]]> Landningar av sill är mycket mer jämt fördelat mellan båtarna i Norge än i Danmark och Sverige. På grund av det norska fisket storlek är också antalet båtar många fler, faktiskt flera hundra än, i Sverige.

En kraftig dominans för fiskelägen i Austevolls kommun samt Fosnavåg i Herøy kommun föreligger bland de båtar som fångar och landar mycket sill. Bland de som fångar NVG-sill i Norska havet förekommer också en hel del båtar från Nordnorge. De fiskar inte så ofta i Nordsjön.

H-99-Av Østerbris. Bild: Teknomar

Norska landningar av NVG-sill (atlantoskandisk sill) 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. H-99-AV Østerbris, 9 281, Østerbris AS, Torangsvåg (Austevoll)
  2. M-150-HØ Christina E, 4 450, Ervik & Sævik AS, Fosnavåg (Herøy)
  3. T-111-T Skulbaren, 4 409, Skulbaren Rederi AS, Sommarøy (Tromsø)
  4. H-2-AV Radek, 4 270, Nye Radek AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  5. N-400-B Kvannøy 4 261, Dahl Fiskeri AS, Bodø
  6. H-1-O Hargun, 4 095, Hargun Havfiske AS , Lepsøy (Os)
  7. H-32-AV Gerda Marie, 3 950, Gerda Marie AS, Torangsvåg (Austevoll)
  8. M-21-HØ Herøyfjord, 3 816, Traal AS, Fosnavåg (Herøy)
  9. M-29-HØ Eros, 3 767, Eros AS, Fosnavåg (Herøy)
  10. M-139-A Gunnar Langva II, 3 600, Gunnar Langva AS, Ålesund
  11. H-74-AV Talbor, 3 485, Talbor AS, Storebø (Austevoll)
  12. H-1-AV Harvest, 3 455, Hardhaus AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  13. H-1-BN Brennholm, 3 433, Brennholm AS, Hjellestad (Bergen)
  14. H-77-AV Malene S, 3 365, Skårungen II AS, Torangsvåg (Austevoll)
  15. H-87-AV Birkeland, 3 338, Br. Birkeland Fiskebåtrederi AS, Storebø (Austevoll)
  16. H-26-AV Manon, 3 332, K. Halstensen AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  17. H-20-B Trygvason, 3 229, Trygvason AS, Bømlo
  18. H-100-AV Slaatterøy, 3 189, K. Halstensen AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  19. H-58-AV Knester, 3 129, Knester AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  20. H-21-F Endre Dyrøy, 3 115, Endre Dyrøy AS, Knarrevik (Fjell)
  21. M-40-HØ Nordsjøbas, 3 110, Fosnavaag Havfiske AS, Fosnavåg (Herøy)
  22. N-145-VR Johan Berg, 3 098, Jarle Bergs Sønner AS, Værøy
  23. M-250-HØ Herøyhav, 3 092, Herøyhav AS, Fosnavåg (Herøy)
  24. M-65-HØ Smaragd, 3 019, Smaragd AS, Fosnavåg (Herøy)

Fisket i Nordsjön är i stort ungefär av samma storlek som fisket i Norska havet efter NVG-sill men uppdelat mellan norsk zon och EU-zon. Centrum för sillfisket i Nordsjön är också Fosnavåg (Herøy) och Austevoll.

M-250-HØ Herøyhav. Bild: Fiskebåt

Norska landningar av sill från Nordsjön 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. H-32-AV Gerda Marie, 1 952, Gerda Marie AS, Torangsvåg (Austevoll)
  2. M-250-HØ Herøyhav, 1 951 Herøyhav AS, Fosnavåg (Herøy)
  3. H-87-AV Birkeland, 1 943, Br. Birkeland Fiskebåtrederi AS, Storebø (Austevoll)
  4. H-1-O Hargun, 1 915, Hargun Havfiske AS , Lepsøy (Os)
  5. N-400-B Kvannøy 1 894, Dahl Fiskeri AS, Bodø
  6. H-74-AV Talbor, 1 845, Talbor AS, Storebø (Austevoll)
  7. H-58-AV Knester, 1 748, Knester AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  8. H-34-AV Gardar, 1 748, Gardar AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  9. H-26-AV Manon, 1 740, K. Halstensen AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  10. M-139-A Gunnar Langva II, 1 670, Gunnar Langva AS, Ålesund
  11. H-140-AV Morten Einar, 1 649, Troland Havfiske AS, Torangsvåg (Austevoll)
  12. H-77-AV Malene S, 1 631, Skårungen II AS, Torangsvåg (Austevoll)
  13. H-21-F Endre Dyrøy, 1 505, Endre Dyrøy AS, Knarrevik (Fjell)
  14. M-300-A Havstål, 1 492, Havskår AS, Ålesund
  15. M-200-A Havskjer, 1 426, Havståls AS, Ålesund
  16. H-69-S Krossfjord, 1 401, Krossfjord AS, Manger (Radøy)
  17. SF-1-V Andrea L, 1 366, Torbas AS, Raudeberg (Kinn)
  18. H-380-AV Storeknut, 1 305, Drønen Havfiske AS, Torangsvåg (Austevoll)
  19. H-4-O Røttingøy, 1 302, Dales Rederi AS, Lepsøy (Os)
  20. H-81-BN Havdrøn, 1 163, Havdrøn AS, Hjellestad (Bergen)
  21. M-150-HØ Christina E, 1 153, Ervik & Sævik AS, Fosnavåg (Herøy)
  22. N-60-B Senior, 1 142, MS Senior AS, Bodø
  23. H-148-B Elisabeth, 1 129, Elisabeth AS, Bømlo
  24. SF-46-V-Gambler, 1 093, Torbas AS, Raudeberg (Kinn)
  25. H-50-ØN Havglans, 1 092, Havglans AS, Hellesøy (Øygarden)
  26. H-2-F Ligrunn, 1 052, Libas AS, Straume (Fjell)
  27. H-182-AV Norderveg, 1 041, Steinsundet AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  28. M-24-ME Selvåg Senior, 1 016, Selvåg Senior AS, Halsa
  29. M-29-HØ Eros, 1 016, Eros AS, Fosnavåg (Herøy)
H-87-AV Birkeland. Bild: Fiskebåt

Norska landningar av sill från Nordsjön EU-zon 2019, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. H-87-AV Birkeland, 2 276, Br. Birkeland Fiskebåtrederi AS, Storebø (Austevoll)
  2. M-250-HØ Herøyhav, 1 904, Herøyhav AS, Fosnavåg (Herøy)
  3. H-99-AV Østerbris, 1 793, Østerbris AS, Torangsvåg (Austevoll)
  4. H-32-AV Gerda Marie, 1 783, Gerda Marie AS, Torangsvåg (Austevoll)
  5. H-140-AV Morten Einar, 1 632, Troland Havfiske AS, Torangsvåg (Austevoll)
  6. H-21-F Endre Dyrøy, 1 505, Endre Dyrøy AS, Knarrevik (Fjell)
  7. H-1-BN Brennholm, 1 367, Brennholm AS, Hjellestad (Bergen)
  8. H-34-AV Gardar, 1 317, Gardar AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  9. H-69-S Krossfjord, 1 303, Krossfjord AS, Manger (Radøy)
  10. H-74-AV Talbor, 1 284, Talbor AS, Storebø (Austevoll)
  11. SF-1-V Andrea L, 1 278, Torbas AS, Raudeberg (Kinn)
  12. M-150-HØ Christina E, 1 153, Ervik & Sævik AS, Fosnavåg (Herøy)
  13. H-50-ØN Havglans, 1 140, Havglans AS, Hellesøy (Øygarden)
  14. M-139-A Gunnar Langva II, 1 103, Gunnar Langva AS, Ålesund
  15. H-77-AV Malene S, 1 063, Skårungen II AS, Torangsvåg (Austevoll)
  16. H-2-F Ligrunn, 1 052, Libas AS, Straume (Fjell)
  17. H-58-AV Knester, 1 042, Knester AS, Bekkjarvik (Austevoll)

Totala norska landningar av sill 2019 per båt, namn, ton, ägare, hemmahamn

  1. H-99-AV Østerbris, 11 074, Østerbris AS, Torangsvåg (Austevoll)
  2. H-32-AV Gerda Marie, 7 685, Gerda Marie AS, Torangsvåg (Austevoll)
  3. H-87-AV Birkeland, 7 557, Br. Birkeland Fiskebåtrederi AS, Storebø (Austevoll)
  4. M-250-HØ Herøyhav, 6 947, Herøyhav AS, Fosnavåg (Herøy)
  5. H-1-O Hargun, 6 853, Hargun Havfiske AS , Lepsøy (Os)
  6. M-150-HØ Christina E, 6 756, Ervik & Sævik AS, Fosnavåg (Herøy)
  7. H-74-AV Talbor, 6 614, Talbor AS, Storebø (Austevoll)
  8. M-139-A Gunnar Langva II, 6 400, Gunnar Langva AS, Ålesund
  9. N-400-B Kvannøy, 6 155, Dahl Fiskeri AS, Bodø
  10. H-21-F Endre Dyrøy, 6 125, Endre Dyrøy AS, Knarrevik (Fjell)
  11. H-77-AV Malene S, 6 062, Skårungen II AS, Torangsvåg (Austevoll)
  12. H-58-AV Knester, 5 919, Knester AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  13. H-140-AV Morten Einar, 5 812, Troland Havfiske AS, Torangsvåg (Austevoll)
  14. H-1-BN Brennholm, 5 689, Brennholm AS, Hjellestad (Bergen)
  15. H-2-AV Radek, 5 659, Nye Radek AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  16. H-69-S Krossfjord, 5 410, Krossfjord AS, Manger (Radøy)
  17. M-300-A Havstål, 5 189, Havskår AS, Ålesund
  18. SF-1-V Andrea L, 5 176, Torbas AS, Raudeberg (Kinn)
  19. H-26-AV Manon, 5 072, K. Halstensen AS, Bekkjarvik (Austevoll)
  20. M-29-HØ Eros, 5 034, Eros AS, Fosnavåg (Herøy)
  21. M-21-HØ Herøyfjord, 4 882, Traal AS, Fosnavåg (Herøy)
  22. T-111-T Skulbaren, 4 829, Skulbaren Rederi AS, Sommarøy (Tromsø)
  23. H-81-BN Havdrøn, 4 745, Havdrøn AS, Hjellestad (Bergen)
  24. H-4-O Røttingøy, 4 726, Dales Rederi AS, Lepsøy (Os)
  25. H-380-AV Storeknut, 4 603, Drønen Havfiske AS, Torangsvåg (Austevoll)
  26. M-200-A Havskjer, 4 528, Havstål AS, Ålesund
  27. H-2-F Ligrunn, 4 496, Libas AS, Straume (Fjell)
  28. H-50-ØN Havglans, 4 386, Havglans AS, Hellesøy (Øygarden)
  29. M-65-HØ Smaragd, 4 175, Smaragd AS, Fosnavåg (Herøy)
  30. H-20-B Trygvason, 4 086, Trygvason AS, Bømlo

Austevoll Seafood ASA är ett av världens största fiskeriföretag, laxodlingsföretag och fiskberedningsföretag genom et mängd dotterbolag, delägda bolag och intressebolag. I koncernen ingår de norska fiskeriföretagen Br. Birkeland Fiskebåtrederi AS (H-87-AV Birkeland) och Talbor AS (H-74-AV Talbor).

Gerda Marie AS (H-32-AV Gerda Marie) är störste ägare i Havglans AS (H-50-ØN Havglans) med 42,5% av aktierna. Halstensen Holding AS äger K. Halstensen AS (H-26-AV Manon och H-100-AV Slaatterøy) och Gardar AS (H-34-AV Gardar). I december 2019 fick Gerda Marie AS en ny båt, H-365-Av Gerda Marie som har Bergen som hemmahamn.

Totala norska landningar av sill 2019 per företag, namn, ton, ägare, hemort

  1. Austevoll Seafood ASA, 14 171, fam. Møgster, Storebø
  2. Gerda Marie AS, 12 071, fam. Mælingen (Melingen), Torangsvåg
  3. Halstensen Holding AS, 11 326, fam. Halstensen, Bekkjarvik
  4. Østerbris Invest AS, 11 074, fam. Østervold, Torangsvåg
  5. Birger H Dahl AS, 10 083, fam. Dahl, Bodø
  6. PME AS, 9 916, Per Magne Eggesbø, Ålesund
  7. Veibust Fiskeriselskap AS, 9 717, Henning Tangen Veibust, Ålesund
  8. Torbas Invest AS, 8 589, Agnar Johan Lyng 67%, Raudeberg
  9. Herøyhav AS, 6 947, fam. Rolf-Jarle Ervik, Bølandet
  10. Hargun Havfiske AS, 6 853, fam. Garvik, Lepsøy
  11. Ervik & Sævik AS, 6 756, Espen Ervik och Rita Christina Sævik, Bølandet
  12. Gunnar Langva AS, 6 400, fam. Longva, Ålesund
  13. Endre Dyrøy AS, 6 125, fam. Lokøy, Knarrevik
  14. Solhaug AS, 6 062, fam. Tor Østervold, Torangsvåg
  15. Knester AS, 5 919, fam. Stenevik, Bekkjarvik
  16. Troland Havfiske Holding AS, 5 812, fam. Troland, Torangsvåg
  17. Brennholm AS, 5 689, fam. Sandtorv, Hjellestad
  18. Nye Radek AS, 5 659, Arild Sekkingstad 80%, Bekkjarvik
  19. Krossfjord AS, 5 410, fam. Hamre, Manger (Radøy)

Birger H Dahl AS är moderbolag i en koncern som innefattar de två fiskeriföretagen Dahl Fiskeri AS (N-400-B Kvannøy) och MS Senior AS (N-60-B Senior). PME AS är huvudägare i Eros AS (M-29-HØ Eros) och Traal AS (M-21-HØ Herøyfjord). samt är huvudägare och delägare i ytterligare ett antal fiskeriföretag som sysslar med demersalt fiske av vitfisk och räkor.

Veibust Fiskeriselskap AS äger Havstål AS (M-300-A Havstål) och Havskår AS (M-200-A Havskjer), Torbas Invest AS äger Torbas AS med de två båtarna SF-1-V Andrea L och SF-46 V Gambler och Solhaug AS är koncernmoderbolag till Skårungen II AS.

Källa till uppgifterna är Fiskeridirektoratet, Fiskeriportalen, Fiskebåt och Proff.no. Jag kan ha räknat fel eller missat enstaka båtar, men i stort sett är det mesta sannolikt korrekt.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/norska-landningar-av-sill-2019/feed/ 0 18361
Trålfiskestopp gör inte att det blir färre sälar http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/tralfiskestopp-gor-inte-att-det-blir-farre-salar/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/tralfiskestopp-gor-inte-att-det-blir-farre-salar/#respond Mon, 20 Jan 2020 08:03:31 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18363 Läs mer...]]> Det stora antalet sälar är att av de stora miljöproblemen i Östersjön. Sälarna äter så mycket fisk och skadar fiskeredskap och fångster i sådan utsträckning att lokalt kustnära fiske nästan ingenstans i Östersjön är möjligt att utföra med tillräcklig lönsamhet för att en fiskare ska kunna försörja sig enbart på fisket.

Dessutom sprider sälen parasiter, sälmask och levermask, som bidrar till torskens dåliga hälsotillstånd och litenhet. Säl är delvis en orsak till torskbeståndets problem i Östersjön. Att sluta med trålning är ingenting som påverkar mängden sälar och alltså helt meningslöst om syftet är att rädda det kustnära småskaliga fisket med garn.

För att garnfisket längs kusterna ska kunna bli möjligt att bedriva på ett lönsamt och långsiktigt sätt krävs det helt enkelt att det blir färre sälar. Minskat antal sälar kan bara åstadkommas med jakt. Säl är idag ett skadedjur på samma sätt som vildsvin är det. Därför vore årlig licensjakt av samma slag som förekommer när det gäller älg, rådjur och många andra djur en rimlig åtgärd. Det skulle underlätta om produkter av säl även var lagligt att sälja.

Utan säljakt inget kustnära småskaligt fiske i Östersjön. Att förbjuda trålfiske som en del förvirrade personer vill är inget som kan rädda det småskaliga kustnära garnfisket. Istället skulle det slå ut allt fiske med bas i Östersjön för gott.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/20/tralfiskestopp-gor-inte-att-det-blir-farre-salar/feed/ 0 18363
Trålfiskestopp hjälper inte mot miljögifter http://fiske.zaramis.se/2020/01/19/tralfiskestopp-hjalper-inte-mot-miljogifter/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/19/tralfiskestopp-hjalper-inte-mot-miljogifter/#respond Sun, 19 Jan 2020 06:59:54 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18358 Läs mer...]]> De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier.

Utsläppen var så stora att fet fisk som lax och sill/strömming i Östersjön blev giftig för människor. Länge var det förbjudet att sälja denna fisk som mat i EU förutom i Sverige och Finland som hade undantag från försäljningsförbudet. Istället har det i Sverige funnits rekommendationer om att inte äta för mycket sill/strömming, lax, sik eller annan fet fisk från Östersjön.

På grund av förbudet mot att sälja sillen till mat utvecklades ett foderfiske (industrifiske, skrapfiske) av sill och strömming där det mest landades för att användas för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja medan resten landades som foder till pälsfarmer. Vid tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kan gifterna rensas bort.

Sen länge har utsläppen av miljögifter (dioxiner, pcb med mera) minskat kraftigt. Halterna av miljögifter i Östersjön har också minskat länge och de senaste åren har mängden miljögifter i sill från Östersjön minskat så mycket att det numera är tillåtet att sälja den som mat inom EU. Även i laxen har halterna av miljögifter minskat kraftigt. Skarpsill är sen länge en fisk där gifthalterna ligger under gränsvärdena.

Halterna av miljögifter påverkas inte alls av fisket. Att stoppa trålfisket innebär ingen vinst på detta område och innebär inte att miljön i Östersjön blir bättre. Industrifisket fortsätter självklart och den långa perioden av förbud mot försäljning av sill och lax från Östersjön som mat gör att det inte idag finns nån marknad för fet fisk från Östersjön. Ingen vill köpa den som mat då de tror att den är giftig även om det inte gäller längre. Den låga efterfrågan gör att priset en fiskare kan få är lågt och de får samma betalning från fiskmjölsindustrin som om de säljer sillen för beredning till konsument.

Bara ökad efterfrågan kan öka andelen sill och strömming som går till konsument, trålfiskeförbud betyder ingenting och kan inte leda till ökad avsättning av sill och strömming till konsument. Snarare omvänt. Utan trålfiske finns inga förutsättningar för att utveckla en större konsumentmarknad för sill och strömming eller för den delen för skarpsill.

Läs också:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/19/tralfiskestopp-hjalper-inte-mot-miljogifter/feed/ 0 18358
Miljövänners okunnighet om hoki och alaska pollock http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/miljovanners-okunnighet-om-hoki-och-alaska-pollock/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/miljovanners-okunnighet-om-hoki-och-alaska-pollock/#respond Sat, 18 Jan 2020 08:58:56 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18354 Läs mer...]]> Alaska pollock fiskas i de norra delarna av Still Havet. Främst av Ryssland, Korea, Japan och USA. Det mesta rensas, fileas och fryses ombord och inte i land.

Det finns noll kilo Alaska pollock som skickas till Kina från Europa och sen tillbaka. Det mesta av EU:s import av Alaska pollock kommer dessutom från USA. En del av det kan dock säkert också fileas och frysas i Kina. Även när det gäller hoki är det noll kilo som skickas från Europa till Asien och tillbaka. Detta då hoki fångas kring Nya Zeeland och Australien.

Ändå tycks Anna Ljungström på Supermiljöbloggen tro att hoki och alaska pollock skickas fram och tillbaka mellan Europa och Kina.

När det gäller torsk och sej så rensas, fileas och packas i stort sett allt i Norge, Polen, Sverige (jo det finns såna fabriker i Sverige) och ombord på fabrikstrålare. Det förekommer dock att torsk fångad i norska eller ryska vatten skickas till Kina för att fileas och frysas. Klimatpåverkan är dock inte högre för den fisken än för den som fileas i Europa.

Det finns alltså inget ohållbart ur klimatsynpunkt med detta vilket Anna Ljungström antyder (även om hon medger att det inte finns). Det som kan kritiseras är utnyttjandet av de låga lönerna i Kina. Och Ljungström menar nog sill och skarpsill när hon skriver sill och ansjovis. Ansjovis är ovanligt i Sverige och när det står ansjovis på en burk handlar det i allmänhet om skarpsill.

Vildfångad fisk är inte heller ett bättre alternativ än odlad som Ljungström påstår. Odlad lax innehåller alltid mindre mängd gifter, i stort sett inget, än vildfångad lax och är alltså bättre. Fisket för tillverkning av fiskmjöl som blandas in i laxfodret är i stort sett alltid långsiktigt hållbart, alltid klimatvänligt och miljövänligt. Det är mycket klimatvänligare än torskfiske. Det har också möjliggjort att vi kunnat utnyttja Östersjöns skarpsill och sill till mat vilket vi annars inte kunnat göra i samma utsträckning som idag. Och WWF:s fiskguide är delvis en förljugen produkt.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/miljovanners-okunnighet-om-hoki-och-alaska-pollock/feed/ 0 18354
Stoppat trålfiske hjälper inte mot klimatförändringar http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-klimatforandringar/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-klimatforandringar/#respond Sat, 18 Jan 2020 07:41:10 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18347 Läs mer...]]> Ett av de stora miljöproblemen för Östersjön vid sidan av övergödning, miljögifter och sälar är klimatförändringar. Klimatförändringarna innebär ju att världen blir varmare. Havet blir också varmare och uppvärmningen av havet har accelererat under senare år. Östersjön värms upp snabbare än andra hav på grund av det är ett innanhav, i allt väsentligt fungerar Östersjön som en insjö, och för att det är ett förhållandevis grunt hav.

Varmare hav innebär minskad syrenivå i havet. Syrebrist är redan från början ett problem i Östersjön som en följd av övergödning. Uppvärmningen av havet förvärrar syrebristen. Syrebristen innebär att bottenlevande fiskar får allt mindre yta att leva på då de inte kan leva i eller föröka sig i allt för syrefattigt vatten. Syrebristen leder också till att det blir brist på passande föda.

Att sluta med allt trålfiske hjälper inte på något sätt mot klimatförändringar. Kanske kan det under ogynnsamma förhållanden till och med vara kontraproduktivt.

Storskaligt flyttrålsfiske efter skarpsill och sill samt andra pelagiska fiskar är tillsammans med storskaligt snörpvadsfiske världens klimatvänligaste fiske. Att förbjuda det för att försöka skapa ett fiske som innebär högre bränsleförbrukning såsom småskaligt kustnära garnfiske förefaller vara en mycket dum idé. Dessutom är det ju så att kustnära småskaligt fiske med garn inte är möjligt att bedriva på ett lönsamt sätt idag då det stora sälbeståndet sätter stopp för det.

Läs mer:

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/18/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-klimatforandringar/feed/ 0 18347
Fritidsfiskare fuskar med lax i Vänern http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/fritidsfiskare-fuskar-med-lax-i-vanern/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/fritidsfiskare-fuskar-med-lax-i-vanern/#respond Fri, 17 Jan 2020 09:49:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18349 Läs mer...]]> Det har visat sig att fritidsfiskare som fångar vilda laxar i Vänern följer lagen och släpper ut dem igen. Men de stympar dem också genom att klippa bort fettfenan. Det är något som görs på odlade laxar för att kunna skilja dem från de vilda. Odlad lax med klippt fettfena är tillåten att fånga medan vild lax inte får fångas.

Om en person, i dessa fall en fritidsfiskare, klipper bort fettfenan från en vild lax innebär det att nästa gång någon fångar laxen så går den inte att skilja från de odlade och sätts alltså inte ut igen vilket Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland ser som ett stort problem:

Vild fisk som klipps kommer ju då inte att transporteras upp för lek i Klarälven vilket drabbar de vilda populationerna av Klarälvslax och öring. Fisk som klipps kan heller inte särskiljas från odlad fisk ute på sjön och riskerar därför att fångas upp utan att återutsättas. Eftersom det är nästintill omöjligt för våra tillsynsmän att bevaka detta kommer vi i förlängningen, om problemet fortsätter, att behöva se över fredningsområden då områden fria från fiske, i realiteten, är det enda som kan skydda fisken från denna olagliga hantering.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/fritidsfiskare-fuskar-med-lax-i-vanern/feed/ 0 18349
Stoppat trålfiske hjälper inte mot övergödning http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-overgodning/ http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-overgodning/#respond Fri, 17 Jan 2020 07:28:48 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=18345 Läs mer...]]> Ett av Östersjön stora problem är övergödning. Orsakerna till detta är bl.a. gamla synder, dvs orenade utsläpp av avlopp från människans aktiviteter från 1950-talet fram till 1990-talet. Detta är numera åtgärdat, men utsläppen från jordbruket återstår. Framförallt handlar det om att åtgärder inte vidtagits i det polska jordbruket medan alla andra länder minskat sina utsläpp.

Övergödning orsakar syrebrist och döda bottnar. Dessutom har situationen förvärrats av att det allt mer sällan kommer in salt friskt vatten från Kattegatt. Orsakerna till det är sannolikt delvis storskaliga klimatförändringar som exempelvis färre rejäla stormar. Rejäla stormar brukar medföra stora inflöden. Kanske kan också ändrade vind- och strömförhållanden genom byggandet av broar ha påverkat inflödet av friskt vatten.

Övergödningen resulterade i ett enormt torskbestånd under 1980-talet som ledde till ett överfiske. Sannolikt ledde det också till en kraftig tillväxt av skarpsillsbeståndet för innan 1980-talet var det helt okänt att det skulle finnas så mycket skarpsill i Östersjön. Under senare år har det lett till en mycket kraftig tillväxt av storspiggsbeståndet vilket lett till minskade bestånd av rovfisk nära kusten. Storspigg fiskas inte alls och när det gäller skarpsil fiskas sannolikt för lite.

Ett stoppat trålfiske kan inte råda bot på övergödningen och sannolikt skulle det istället förvärra läget, vilket också det stoppade torskfisket eventuellt kommer att göra. Stoppat trålfiske är helt meningslöst och kanske kontraproduktivt. Det skulle innebära att spiggen och skarpsillen skulle bred ut sig ännu mer med minskade bestånd av rovfisk som konsekvens. Istället borde troligen trålfisket av skarpsill ökas och trålfiske av spigg startas.

Läs också: Felaktigheter och dumheter i DI om industrifiske

]]>
http://fiske.zaramis.se/2020/01/17/stoppat-tralfiske-hjalper-inte-mot-overgodning/feed/ 0 18345