Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Thu, 16 Nov 2017 22:27:55 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.8.3 58307483 Gustaf Almqvist – seriös forskare som sannolikt har fel http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/gustaf-almqvist-serios-forskare-som-sannolikt-har-fel/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/gustaf-almqvist-serios-forskare-som-sannolikt-har-fel/#respond Thu, 16 Nov 2017 22:27:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11657 Läs mer...]]> Gustaf Almqvist är en forskare vid Stockholms Universitets Östersjöcentrum som arbetar med något som heter Baltic Eye. Han arbetar bland annat med hållbart fiske men också andra frågor som har med Östersjöns miljö att göra såsom exempelvis övergödning.

Det finns dock ett problem med Baltic Eye. Finansiär och partner till Stockholms Universitet i projektet är Baltic Sea 2020, en stiftelse med tveksam bakgrund som startades av affärsmannen Björn Carlson som gjorde sig en förmögenhet på spekulationer mot den svenska staten och skatteplanering.

I det här fallet finns dock kanske inte samma problem som med Conrad Stralka. Forskarna på Baltic Eye, inklusive Gustaf Almqvist, arbetar inte åt den skumma stiftelsen utan är nog att lita på. Det betyder inte att de har helt rätt. De har rätt i att det ofta är bättre att fiska med passiva redskap. Det är dock inte alltid bättre. Exempelvis innebär garnfiske bifångster av fågel och havsdäggdjur. I Östersjön kan det betyda bifångster av sällsynta östersjötumlare. De har rätt i att bottentrål påverkar bottnarna, men det gör de faktiskt inte alltid på ett problematiskt eller dåligt sätt. På sandbottnar betyder bottentrålning i stort sett inga skador och på grusbottnar små skador. Det är mer problematiskt på lerbottnar men det kan ocklså innebär mer skaldjur och fisk.

Att bottentrål med nödvändighet skulle vara mindre selektivt än garnfiske är också en sanning med modifikation. Garnfiske kan inriktas på bara små fiskar, bara stora fiskar eller bara mellanstora fiskar. Det omfattande polska torskfisket i Östersjön (varav minst en tredjedel är olagligt fiske) består till ungefär hälften av garnfiske, dvs fiske med passiva redskap. Detta polska garnfiske har hela tiden varit inriktat enbart på de största fiskarna och sakta men säkert har de fiskat ner torsken till mindre storlek.

Bottentrål kan konstrueras för att fiska vissa storlekar med rist och maskor av olika format och storlek. Det är ingen naturlag att bottentrål är mindre selektivt än garnfiske. Men i Östersjön är det sannolikt så då fiskelagstiftningen är befängd då den stipulerar vissa bestämda tråltyper med viss bestämd utformning. Reglerna är helt enkelt allt för detaljerade.

För att det ska vara möjligt att fiska med garn måste också sälstammen minskas. Utan jakt på säl kommer garnfisket vid kusten inte att överleva.

Gustaf Almqvist och hans kollegor har helt enkelt fel lösning när det gäller fisket i Östersjön. Att rent generellt förbjuda bottentrålning låter sig inte göras och det leder sannolikt inte till att torsken räddas. Ett paket av flera olika åtgärder är mer rimligt.

  1. Ta bort onödiga detaljregler kring trålars utformning.
  2. Licensjakt på säl eller till en början med skottpeng.
  3. Områden i Östersjön för att skydda tumlare där garnfiske är förbjudet men bottentrålsfiske tillåtet.
  4. Andra områden där bottentrålning är förbjudet men garnfiske tillåtet. Öresund finns redan idag liksom trålförbud nära kusten innanför trålfiskegränsen.

Kanske har Gustaf Almqvist och hans kollegor fel lösning då de har fel finansiär. Kanske har de bara fel för att de inte gillar fiskare eller har en romantisk bild av fisket som yrke. Eller så har de bara fel. Almquist verkar i alla fall ärlig. Men vi har inte samma uppfattning om bottentrålning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/gustaf-almqvist-serios-forskare-som-sannolikt-har-fel/feed/ 0 11657
Säl och skarv konkurrerar ut det kustnära fisket http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/sal-och-skarv-konkurrerar-ut-det-kustnara-fisket/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/sal-och-skarv-konkurrerar-ut-det-kustnara-fisket/#respond Thu, 16 Nov 2017 08:19:55 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11660 Läs mer...]]> I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie från bland annat Stockholms universitet och SLU.

– Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser kring fåglars och sälars effekter på fisket. Debatten baserats ofta på ogrundade antaganden, varför jag tog initiativ till en studie av hur det verkligen förhåller sig, säger professor Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hansson har, tillsammans med fyra forskare från Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ytterligare sju kollegor från länder kring Östersjön, undersökt hur mycket djuren äter och fisket fångar. De i särklass viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Även om dessa är bjässar jämfört med fåglarna, så är de senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Fisket tar upp drygt tre gånger så mycket fisk (cirka 700 000 ton) som fåglar och sälar tillsammans (200 000 ton), men när det gäller det kustnära fisket fångar säl och skarv minst lika mycket som vad människan gör.

Det är i synnerhet det kustnära fisket som drabbas av konkurrensen. I detta fiske är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktiga, och av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna.

Ålen har av okänd anledning minskat dramatiskt och anses vara akut hotad. Av den orsaken har fisket reducerats och i de senaste fiskeriförhandlingarna inom EU pläderade Sverige för ett totalt ålfiske­förbud. I detta perspektiv ska noteras att skarvens konsumtion av ål är av samma storleksordning som fiskets fångster.

Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar (främst skarv) och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är acceptabelt, beroende på fiske och/eller rovdjur, behövs åtgärder. Dessa kan vara minskat fiske eller åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar. Sådana åtgärder kan vara jakt för att minska bestånden eller åtgärder för att skrämma iväg djuren från vissa områden.

Forskningsresultaten tyder på att säl- och skarvjakt är nödvändigt för att det kustnära fisket ska kunna överleva,

Sälar och fåglar har inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.

Artikeln Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds, presenteras i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/sal-och-skarv-konkurrerar-ut-det-kustnara-fisket/feed/ 0 11660
Marcin Rucinski – från svartfiskedöljande byråkrat till påstådd miljövän http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/marcin-rucinski-fran-svartfiskedoljande-byrakrat-till-pastadd-miljovan/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/marcin-rucinski-fran-svartfiskedoljande-byrakrat-till-pastadd-miljovan/#respond Thu, 16 Nov 2017 05:50:59 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11655 Läs mer...]]> Marcin Rucinski är idag talesman för Low Impact Fishers of Europa, LIFE, en organisation för yrkesfiskare som fiskar med passiva redskap. i Sverige är Sveriges Yrkesfiskare Ekonomiska Förening (SYEF) medlem, SYEF representerar i praktiken inte fler än en handull svenska yrkesfiskare och de flesta som fiskar med passiva redskap och är med i en organisation är medlemmar i Sveriges Fiskares PO (SFPO) som representerar majoriteten av de svenska yrkesfiskarna.

Rucinski är en fullfjädrad byråkrat, tidigare har han arbetat med fiske för EU-rådet och EU och i många år var han en av dem som hade ansvar för fisket i Polen som anställd byråkrat och representant för regeringen. En stor del av fisket i Polen bedrivs med passiva redskap, framförallt med garn. Detta gäller även det mer storskaliga fisket på torsk. Samtidigt är det polska fisket ökänt för att det fångats mycket mer torsk än vad de haft kvoter för. Det illegala fisket i Polen på torks och lax i Östersjön är ökänt och landet har flera gånger straffats av EU för detta.

Det illegala fisket i Polen har uppskattats till att vara omkring 50% av den legala polska fångsten vilken är den näst största efter Danmark i Östersjön. Det handlar med andra ord stor kvantiteter torsk som fiskas svart i Polen, ungefär lika mycket som eller mer än hela den svenska fångsten på ett år. Fram till 2007 beräknades det illegala fisket vara lika stort som det legala fisket i Polen, 2009-2011 minskade detta svartfiske för att från och med 2012 öka igen. Häften av det olagliga polska fisket handlar om fiske med passiva redskap, fiske med garn

En av de ansvariga för det polska fisket under tiden som det omfattande svartfisket pågått har Varit Marcin Rucinski. Uppenbarligen gjorde han inget åt situationen.

Nu när Rucinski är anställd hos LIFE som koordinator för Östersjön och Nordsjön är Rucinski helt inne på att att det hela trålfiskets fel. Att Polen fiskat och fiskar lika mycket torsk per år illegalt som alla svenska fiskare tar upp tillsammans tycks enligt Rucinski inte vara ett problem. Han var ju en av dem som inte gjorde nåt åt det polska svartfisket. En av de ansvariga för att det polska svartfisket kunde fortsätta. Inte heller när han arbetade i EU tycks han ha agerat för att åtgärda det polska svartfisket.

Det är verkligen oseriöst när en man som tillåtit eller accepterat svartfiske alternativt underlåtit att vidta åtgärder eller blundat under en lång rad av år idag framställs som en miljövän bara för att han representerar en organisation för yrkesfiskare som fiskar med passiva redskap och som medlemsorganisationer har organisationer för de polska garnfiskare som stått för hälften av Polens illegala fiske på torsk.

Ska vi tolka detta som att Rucinskir är för illegalt fiske bara det sker med garn? Men mot bottentrålning även om den är legal och sker enligt vetenskaplig rådgivning. Eller? I vilket fall som helst tycker jag det finn stor anledning att misstro Marcin Rucinski och hans intentioner. Och så länge LIFE har honom anställd finns det anledning att misstro även dem.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/16/marcin-rucinski-fran-svartfiskedoljande-byrakrat-till-pastadd-miljovan/feed/ 0 11655
Barslund Jensen – räkkungen och torskkvoterna http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/barslund-jensen-rakkungen-och-torskkvoterna/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/barslund-jensen-rakkungen-och-torskkvoterna/#respond Wed, 15 Nov 2017 07:34:06 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11640 Läs mer...]]> Inlägg nr 17 av 17 i serien Danska kvotkungar

Kristian Barslund Jensen från Svaneke på Bornholm är Danmarks rikaste fiskare och driver ett av Danmarks största fiskeriföretag, Ocean Prawns A/S, som han äger ihop med sina söner Daniel Barslund Jensen och Martin Barslund Jensen som äger 20 % var. Bolaget har sitt huvudkontor i Nexø. I styrelsen för familjeföretaget sitter förutom de tre nämnda familjemedlemmarna också Henrik Espersen, Hanne Grete Jensen och Niels-Ole Hald.

Av andra danska fiskeriföretag är endast Polar Seafood med sin huvudsakliga verksamhet på Grönland är i samma storleksordning som Barslund-Jensens koncern Ocean Prawns A/S. Företaget inklusive helägda dotterbolag har totalt omkring 500 anställda varav cirka 120 i Danmark.

De egna kapitalet i företaget var vid utgången av 2015 hela 728 miljoner DKK, mer än dubbelt så mycket som Gitte Hennings egenkapital.  2016 hade det egna kapitalet ökat till 850 miljoner DKK. Företaget hade bokförda tillgångar i fiskelicenser (fiskerättigheter) för 1,3 miljarder DKK år 2016. Detta inkluderar inte fiskerättigheter i Danmark då de båtar som har sådana delägs av Kristian Barslund Jensen personligen.

När det gäller det kanadensiska räkfisket i Atlanten innehar de 2 av 17 licenser. Fisket bedrivs dels av ett delägt företag, Clearwater Ocean Prawns Canada Joint Venture, vars andra delägare är Clearwater Seafoods Inc vilka tillsammans äger två licenser för räkfiske. Ocean Prawns äger räktrålarna Atlantic Enterprise ( 3 457 bruttoton) och Ocean Prawns (3 751) som förutom de av Clearwater ägda licenserna också fiskar på en tredje licens som ägs av Unaaq Fisheries Inc samt de två egna licenserna som ägs av de två delägda företagen Harbour Grace Shrimp Co Ltd och Pikalujak Fisheries Ltd. Ocean Prawns fiskar därmed på 5 av 17 licenser vilket gör företaget till det största räkfiskeföretaget i Kanada. Båtarna fiskar också grönländsk hälleflundra. De två kanadensiska båtarna sysselsätter närmare 60 personer. Delägare i Harbour Grace Shrimp Co är det isländska företaget Eimskip som också är huvudägare i St. Anthony Coldstore (Eimskip) Inc.

I Estland är Ocean Prawns hälftenägare i Reval Seafoods Oü i vilket islandskägda estniska företaget AS Reyktal  Oü äger den andra hälften. Reval Seafoods har en större räktrålare, Reval Viking på 2 350 bt som fiskar i Barents hav och andra delar av Nordatlanten. Reval Viking sysselsätter ungefär 20 personer. Reval Seafood äger för sin del 59% i det litauiska företaget UAB Marlinas som för sin del äger räktrålaren Taurus som också fiskar i Nordatlanten.

Den danskflaggade räktrålaren R 38 Ocean Tiger fiskar i grönländska vatten. Båten sysselsätter omkring 20 personer och ägs i huvudsak av Kristian Barlsund Jensen personligen. Delägare i R 38 Ocean Tiger sen 1998 är dock det franska företaget Comapeche SA. Båten sköts av Ocean Prawns A/S och fiskar för det danska bolaget såväl som för Comapeche.

Totalt har Ocean Prawns fiskerättigheter och kvoter på omkring 25 000 ton räkor, det mesta av detta i Kanada.

Ocean Prawns A/S startades år 1976 av Kristian Barslund Jensen tillsammans med Birger Pedersen men från 1998 var Barslund Jensen ensam ägare. 1990 köpte de två männen samt Per Briger Madsen en båt som blev R 38 Ocean Tiger. Den såldes till Green Fisheries Corp i Belize år 1995. 1994 köpte Barslund Jensen och Pedersen räktrålaren R 2 Sermilik som dock såldes redan året efter, till Argentina och ett bolag med namnet Sermilik SA. Troligen ägdes både köparbolagen av Ocean Prawns eller närstående. Den nuvarande R 38 Ocean Tiger beställdes 1997 och var klar år 1998. Kristian Barslund Jensen köpte sistnämnda år Birger Pedersens andel och sålde sen 30 % av andelarna i båten till franska Comapeche SA.

Sönerna till Kristian Barlsund Jensen blev delägare i Ocean Prawns A/S år 2013. Med fisket började han själv dock redan 1968 och både hans far och farfar var yrkesfiskare. Enligt vad han själv uppger arbetar han fortfarande ombord på nån av räktrålarna 4-5 veckor varje år. Under 1980-talet var räkfisket i kanadensiska och grönländska vatten mycket lönsamt.

Kristian Barslund Jensen personligen äger idag också fiskebåtarna R 230 Ocean Freja på 145 bt, kvotjollen R 379 Freja (1bt) och trålaren R 231 Ocean Laura på 329 bt tillsammans med Per Lund-Hansen. Dessa båtar sysselsätter omkring 10 personer.  Tillsammans har de också stora fiskerättigheter inom det danska FKA-systemet, framförallt när det gäller torsk i Östersjön.

R 231 Ocean Laura skaffades som nybyggd år 2000 av Kristian Barslund Jensen och Per Lund-Hansen. Båten finansierades med hlälp av de stor vinsterna från räkfisket utanför Grönland och Kanada. Ytterligare fiskerättigheter köptes sen år med 5 båtar när individuella överförbara fiskerättigheter (FKA) infördes i det demersala fisket.

R 229 Nordsjælland var en av de båtar som köptes. Den köptes 2007 och såldes till Polen senare samma år. R 151 Fønix köpets också samma år, från bland annat Conrad Hviid och Lars Graff Vohnsen i Thyborøn, Den såldes senare samma år till Sverige. 2008 köptes R 368 Mette Harboe av Kristian Barslund Jensen, Per Lund-Hansen och Michael Hansen. Redan samma år såldes båten till Sverige och den är idag LL 161 Svan. Vilka de övriga inköpta båtarna var är okänt för mig.

2012 köptes R 310 Tell Avie som avregistrerades och skrotades 2015.

År 2014 köptes den nuvarande R 230 Ocean Freja från Cyrano II ApS (Valter Vendelbo) som köpt den tidigare samma år. Då hette båten AS 30 Mette Amalie. När båten var nybyggd år 2002 hade den namnet RS 30 Mette Amalie.

FKA-fiskerättigheter i promille, R 231 Ocean Laura, 2008, 2017

Torsk i Nordsjön, 4,36 ‰, 4,36 ‰
Torsk i Kattegatt, 0,13 ‰, 0,13 ‰
Torsk i västra Östersjön, 20,20 ‰, 0 ‰
Torsk i östra Östersjön, 82,67 ‰, 82,61 ‰
Sej (mørksej), 26,70 ‰, 26,70 ‰
Kolja (kuller) i Nordsjön, 28,81 ‰, 28,81 ‰
Kolja i Skag., Katt. och Östersjön, 0,94 ‰, 0,94 ‰
Kummel (kulmule), 3,04 ‰, 3,04 ‰
Marulk (havtaske), 7,06 ‰, 7,06 ‰
Tunga i Skag., Katt. och Östersjön, 0,01 ‰, 0,01 ‰
Rödspätta i Nordsjön, 8,51 ‰, 8,51 ‰
Rödspätta i Kattegatt, 0,07 ‰, 0,07 ‰
Rödspätta i Östersjön, 28,52 ‰, 28,52 ‰
Piggvar och slätvar, 4,88 ‰, 4,88 ‰
Kräfta (jomfruhummer) i Nordsjön, 18,19 ‰, 0 ‰
Kräfta i Nordsjön, norsk zon, 2,33 ‰, 2,33 ‰
Kräfta i Skag., Katt. och Östersjön, 2,28 ‰, 0 ‰
Lax i Östersjön, 0,24 ‰, 0,83 ‰

FKA-fiskerättigheter i promille, R 230 Ocean Freja, 2008, 2017

Torsk i västra Östersjön, 0 ‰, 27,85 ‰
Kräfta i Skag., Katt. och Östersjön, 0 ‰, 2,28 ‰

Sen 2008 har Kristian Barslund Jensen och Per Lund-Hansen i princip inte skaffat fler fiskerättigheter. de har lite mer torsk i västra Östersjön och lax i Östersjön, men mindre kräfta (jomfruhummer) i Nordsjön.

Utöver fiskerättigheter, fiskelicenser och fiskebåtar äger också Ocean Prawns-koncernen en mängd fastigheter och fastighetsbolag såväl som många mindre industrier och turistföretag på Bornholm.

Källor: CVR, Landbrugsstyrelsen, Dansk Skibsregister

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/barslund-jensen-rakkungen-och-torskkvoterna/feed/ 0 11640
Vem är Christian Tsangarides? http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/vem-ar-christian-tsangarides/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/vem-ar-christian-tsangarides/#respond Wed, 15 Nov 2017 05:48:53 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11631 Läs mer...]]> Christian Tsangarides arbetar idag på Fishsec, en lobbyorganisation på fiskets område som startades av Naturskyddsföreningen, WWF och Sportfiskarna. Organisationen finansieras av fonder kontrollerade av storkapitalister i Danmark och Schweiz samt den svenska regeringen. Han är kommunikationsansvarig och arbetar för att den gemensamma fiskeripolitiken ska implementeras fullt ut i Östersjön.

En del den gemensamma fiskeripolitiken är individuella överförbara fiskerättigheter (TFC). Vilket är bra och något som skulle innebära att fiskerikapaciteten i torskfisket i Östersjön skulle anpassas till resursen. Tsangarides är dock motståndare till dessa.

Naturskyddsföreningen som står bakom Fishsec och Greenpeace för vilka Fishsecs direktör Jan Isakson tidigare arbetade är mot individuella överförbara fiskerättigheter. Dvs de är inte för att skapa en smidig, anpassningsbar och resurseffektiv förvaltning av fisket och fisken i svenska vatten.

Tidigare var Tsangarides en lobbyist i Bryssel som arbetade åt Ocean 2012, dvs i praktiken Pew Charitable Trust, för att driva igenom den gemensamma fiskeripolitiken i EU med bland annat individuella överförbara fiskerättigheter. De var emot individuella överförbara fiskerättigheter.  Överförbara fiskerättigheter kommer det dock sannolikt att bli i nästan allt svenskt fiske oavsett vad kustfiskarna, Tsangarides eller Fishsec tycker om det.

Tsnagarides är inte en man som yrkesfiskarna kan lita på. Han vill inte ha ett självreglerande, välfungerande system där yrkesfiskaren själv kan anpassa sig till verkligheten utan som det verkar vill han ha ett byråkratiskt system där nästa allt detaljstyrs som i dagens demersala svenska fiske. Klart är att han knappast är yrkesfiskarnas vän.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

PS. Jag har fått ändra inlägget på Christian Tsangarides påpekat att han alltid varit emot TFC.

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/15/vem-ar-christian-tsangarides/feed/ 0 11631
Går det att lita på Conrad Stralka? http://fiske.zaramis.se/2017/11/14/gar-det-att-lita-pa-conrad-stralka/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/14/gar-det-att-lita-pa-conrad-stralka/#respond Tue, 14 Nov 2017 06:02:22 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11627 Läs mer...]]> Conrad Stralka är en man som arbetar för stiftelsen Baltic Sea 2020 (det formella namnet är Björn Carlsons Östersjöstiftelse). Hans arbete går ut på att förstöra för svenska fiskare, framförallt för det småskaliga fisket. Han vill förbjuda bottentrålning i Östersjön vilket innebär att majoriteten av det småskaliga fisket i Östersjön kommer att slås ut. Garnfisket, det kustnära fisket med passiva redskap, slås för sin del ut av sälen. Utan möjlighet till ett lönsamt garnfiske och utan möjlighet till trålfiske kommer fisket helt att slås ut i Östersjön. Detta är vad Conrad Stralka arbetar för att genomföra.

Baltic Sea 2020 har skapats genom pengar från en man som heter Björn Carlson, en skattesmitare och skatteplanerare som till stor del fått sin pengar genom företag placerade i lågskatteländer och genom spekulation mot den svenska staten. I början av 1990-talet var Björn Carlson central aktör bakom de spekulationer mot svenska valutan och mot den svenska staten som ledde till hyperinflation och till att många vanliga svenska småhusägare ruinerades. Företaget som spekulerade mot den svenska staten och som ruinerade många vanliga svenskar hette Luxonen och var baserat i lågskattelandet Luxemburg. Luxonen startades 1991. Hans fiffel och spekulationer kostade enligt Expressen den svenska staten omkring 25 miljarder.

Inte nog med att Carlson spekulerade mot den svenska staten, han och hans kompanjon har enligt DI också lurat småsparare genom att köpa en stor post aktier i det egna bolaget billigt.

Carlson tycks var en man som verkar sakna moral och skrupler.

Året efter Carlson startade Luxonen startade han också fondbolaget Carlson Investment Management. Det bolaget sålde han 1999 till Skandia varefter han satte upp ett nytt bolag i skattesmitarlandet Irland.

Det är åt denne skatteplanerare och spekulant som Conrad Stralka arbetar som verksamhetschef i Björn Carlsons Östersjöstiftelse (Baltic Sea 2020). Carlson själv är styrelseordförande.

En person som Björn Carlson är ingen seriös aktör på miljö och fiskeriområdet. Hans förtjänster från spekulationer och skatteplanering används nu till att finansiera verksamhet som syftar till att ödelägga svenskt småskaligt östersjöfiske. När Conrad Stralka använder pengar tjänade på ett omoraliskt sätt solkar det också ner honom. Det finns därför anledning att faktiskt inte lita på Conrad Stralka. Att inte ta hans idéer och planer kring fisket på allvar. Sådan herre sådan hund…

Conrad Stralka har så vitt jag kan förstå inga egentliga kunskaper om fiske och fiskerikultur. Han är företagsekonom och arbetade tidigare på Stockholms Universitet. Numera är han lobbyist, en odemokratisk påtryckare. Han skiter i fisket och fiskare. Han tillhör eliten i Stockholm. Det är dumt att lita på en sådan person som Conrad Stralka.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/14/gar-det-att-lita-pa-conrad-stralka/feed/ 0 11627
Kjærsgaard Hirtshals och HG 306 Tobis http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/kjaersgaard-hirtshals-och-hg-306-tobis/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/kjaersgaard-hirtshals-och-hg-306-tobis/#respond Mon, 13 Nov 2017 09:31:42 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11619 Läs mer...]]> Inlägg nr 16 av 17 i serien Danska kvotkungar

Från 1978 var Jørgen Kjærsgaard, bosatt i Løkken, ensam ägare av sin första båt med namnet HG 306 Tobis. Troligen hade han varit delägare en tid innan dess. Denna båt behöll han till 1989 då den såldes till Jens Borup och blev S 306 Starholm. 1998 överläts båten på Starholm A/S som ägdes av Jens Borup för att 2002 flaggas om till Tyskland med Starholm-Fishing-GmbH, också det ett bolag ägt av Jens Borup.

1991 köpte Jørgen Kjærsgaard fiskebåten R 65 Ditte Hansen från Fiskeribanken Danmark som övertagit båten på tvångsauktion, efter köpet fick båten namnet HG 306 Tobis. 1992 blev sonen John Christian Kjærsgaard delägare och 1997 även sonen Niels Erik Kjærsgaard. 1999 sålde de sina andelar till det nybildade bolaget Kjærsgaard Hirtshals A/S som fadern och sönerna vid den tiden ägde tillsammans.

2008 sålde familjeföretaget båten till HG 139 Nicoline A/S varvid båten blev HG 139 Nicoline men detta företag gick i konkurs redan 2010 varvid båten såldes till Jørgen Christensen och fick namnet HG 77 Kas-Ken. 2015 såldes båten tillbaks till Kjærsgaard Hirtshals A/S för att omedelbart säljas till Tonny Christian Espersen och byta namn till HG 410 Signet som den heter än idag,

Den äldre HG 306 Tobis som såldes 2008 ersattes med en nybyggd båt som fick samma namn. Ägare till denna båt var Kjærsgaard Hirtshals A/S som nu ägdes av bröderna John Christian Kjærsgaard och Niels Erik Kjærsgaard (båda bosatta i Hirtshals) via holdingbolaget Kjærsgaard Hirtshals Holding ApS. Företaget äger denna båt än idag.

1992 köpte Jørgen Kjærsgaard också båten R 412 Tanito som då bytte nummer och namn till HG 305 Pion. 1997 blev sönerna delägare även i denna båt och 1999 såldes den till Kjærsgaard Hirtshals A/S. 2007 såldes denna båt till Lars Nielsen och blev HG 55 Antares. Två år senare blev även Jesper Nielsen delägare. Köptes 2010 av Tonny Christian Espersen som behöll den till 2015 som HG 410 Signet till 2015 så han köpte en annan av Kjærsgaards gamla båtar, den tidigare HG 306 Tobis.

1997 köpte familjen Kjærsgaard också båten H 36 Melin från familjen Høybye Hansen i Gilleleje. Båten bytte namn till HG 304 Trio och 1999 blev det nybildade familjeföretaget också ägare av denna båt.

Kjærsgaard Hirtshals A/S köpte slutligen också båten HG 169 Argos år 2007 från familjen Tindskard. Idag är bolaget ägare av HG 169 Argos, HG 304 Trio och HG 306 Tobis. Den nuvarande HG 306 Tobis är Danmarks största demersala trålare om vi inte räknar R 38 Ocean Tiger.

2011 hade Kjærsgaard Hirtshals A/S fiskerättigheter för nästan 36 miljoner danska kronor. 2016 hade det bokförda värdet minskat till 29 miljoner DKK.

Fiskerättigheter i promille, HG 306 Tobis, 2008, 2017

Torsk i Nordsjön, 20,49 ‰, 31,17 ‰
Torsk i Skagerak, 18,05 ‰, 8,79 ‰
Torsk i östra Östersjön, 0 ‰, 8,46 ‰
Sej (mørksej), 78,38 %, 83,36 ‰
Kolja (kuller) i Nordsjön, 32,53 ‰, 33,83 ‰
Kolja i Skag., Katt. och Östersjön, 26,77 ‰, 19,96 ‰
Kummel (kulmule), 3,24 ‰, 3,70 ‰
Marulk (havtaske), 99,50 ‰, 129,77 ‰
Tunga i Nordsjön, 0,35 ‰, 0,36 ‰
Tunga i Skag., Katt. och Östersjön, 2,33 ‰, 2,33 ‰
Rödspätta i Nordsjön, 3,82 ‰, 3,87 ‰
Rödspätta i Skagerak, 0,96 ‰, 0,96 ‰
Rödspätta i Östersjön, 0 ‰, 12,09 ‰
Piggvar och slätvar, 0,93 ‰, 0,93 ‰
Kräfta (jomfruhummer) i Nordsjön, 2,96 ‰, 2,96 ‰
Kräfta i Nordsjön norsk zon, 75,95 ‰, 71,95 ‰
Kräfta i Skag., Katt. och Östersjön, 3,57 ‰, 3,57 ‰

Fiskerättigheter i promille, HG 169 Argos, 2008, 2017

Torsk i Kattegatt, 0,10 ‰, 0 ‰
Torsk i västra Östersjön, 1,33 ‰, 5,94 ‰
Torsk i östra Östersjön, 2,74 ‰, 0 ‰
Sej, 0,05 ‰, 0,05 ‰
Kolja i Nordsjön, 0,02 ‰, 0,02 ‰
Rödspätta i Nordsjön, 0,36 ‰, 0,36 ‰
Rödspätta i Östersjön, 0 ‰, 16,82 ‰
Kräfta i Skag., Katt. och Östersjön, 0,05 ‰, 0,05 ‰

Kjærsgaard Hirtshals A/S har som helhet mer FKA-fiskerättigheter idag än de hade 2008. När det gäller marulk överskrider företaget kvottaket idag men eftersom det finns två delägare är detta inget olagligt då ingen av de två personerna innehar mer än kvottaket.

hirtshals1_nov_2016 - 7

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/kjaersgaard-hirtshals-och-hg-306-tobis/feed/ 0 11619
Veckans båt – SM 42 Kajsa http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/veckans-bat-sm-42-kajsa/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/veckans-bat-sm-42-kajsa/#respond Mon, 13 Nov 2017 06:45:04 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11544 Läs mer...]]> SM 42 Kajsa är cirka 8 meter lång, på cirka 3 bruttoton och byggd av trä i Sverige 1957. En liten fiskebåt med en motor på cirka 37 kW. Båten ägs av Rune Wikström som dessutom har ytterligare en liten fiskebåt, SM 49 som är av plats och 5 meter lång. Fisket bedrivs med garn och burar och är mycket småskaligt. 2016 landade SM 42 Kajsa bland annat 303 kilo torsk, 263 kilo sill och 20 kilo skarpsill. Annat som fiskas är bl.a. abborre, gös, sik, lax och gädda. Hemmahamn är Ramsmora brygga på Möja i Stockholms skärgård. Möja ligger i Uppland men ingår numer i Värmdö kommun som huvudsakligen ligger i Södermanland.

Rune Wikström ombord på SM 42 Kajsa

Rune Wikström ombord på SM 42 Kajsa. Bild: Wikströms Fisk

Förutom fisket driver familjen också en restaurang där menyn till stor del baseras på det som fångats i fisket. Verksamheten bedrivs i företaget AB Wikströms Fisk som 2016 omsatte 2 miljoner kronor. i styrelsen för företaget sitter också Rune Wikströms fru Ingalill Wikström och dotter Stina Wikström Åbrandt.

Rune Wikström är idag den ende kvarvarande yrkesfiskaren på Möja:

Rune Wikström och hans familj lever på året runt-fiske.

– För femton år sedan var vi 30-35 fiskare på Möja. I dag är jag ensam. Många slutade när det blev ont om torsk. Jag hade tur som började med skärgårdsfisk på ett tidigt stadium. Jag fiskar det som havet bjuder. Till och med simpa, som anses vara både ful och ointressant. Friterad är den faktiskt en delikatess!

Den nyfångade fisken säljs i familjens gårdsbutik eller tillagas och serveras i ljuvliga anrättningar. När höstmörkret faller på flyttas verksamheten till ett litet hus på Bollnästorget på Skansen. Där steker man strömming och aborrfiléer till frusna turister och stockholmare. Vintern ägnas också åt att laga redskap och åt att jobba upp ett lager med sik som fryses in.

Familjen Wikström har varit fiskare i sex, sju generationer. Rune lärde av sin pappa Hilding, som lärde av sin far, Edvin.

Åren 2006-2014 var Rune Wikström också riksdagsledamot för moderaterna. Idag är han också med i styrgruppen för Eldrimner som är en enhet inom länsstyrelsen i Jämtlands län som sysslar med att utveckling av mathantverk med hjälp av statliga pengar. Han är också övertygad om att jakt på säl är nödvändigt för att det kustnära fisket med passiva redskap på sikt ska kunna klara sig.

SM 42 Kajsa

SM 42 Kajsa. Bild: Wikströms Fisk

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/13/veckans-bat-sm-42-kajsa/feed/ 0 11544
HM 555 Kingfisher och Ny-Kingfisher ApS http://fiske.zaramis.se/2017/11/12/hm-555-kingfisher-och-ny-kingfisher-aps/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/12/hm-555-kingfisher-och-ny-kingfisher-aps/#respond Sun, 12 Nov 2017 08:21:12 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11615 Läs mer...]]> Inlägg nr 15 av 17 i serien Danska kvotkungar

Ny-Kingfisher ApS (numera Ny Kingfisher A/S) grundades 2012 av Finn Leonhard Svendsen och Svenn Anker Gasberg Grønkjær. De äger idag 45% var av företaget medan resterande 10 % ägs av den unge fiskaren Brian Rasmussen.

Företaget övertog HM 555 Kingfisher från Fiskeriselskabet Kingfisher A/S som gick i konkurs år 2012. Från början beställdes fiskebåten från Vestværftet i Hvide Sande av Sara Maria ApS men överläts när den var klar år 2008 till Fiskeriselskabet Kingfisher A/S. Båten är med sina 467 bruttoton Danmarks näst största demersala fiskebåt om vi inte räknar räktrålaren R 38 Ocean Tiger som ju dock inte fiskar i danska vatten. Fisket bedrivs med bottentrål. Fiskeriselskabet Kingfisher A/S grundades ursprungligen år 2004 som HM 430 Kasper Tot A/S av Brian Emil Didriksen. Övertogs 2007 av Finn Leonhard Svendsen, Svenn Anker Gasberg Grønkjær och Per Stævnsbo Nielsen från Brian Emil Didriksen, Finn Gonge och Bitte Didriksen och bytte därefter namn. Per Stævnsbo Nielsen deltog inte i bildandet av Ny-Kingfisher ApS.

Även fiskebåten ND 60 Lene Sara ägs av Ny-Kingfisher A/S. Den båten övertogs också från Fiskeriselskabet Kingfisher A/S.

HM 555 Kingfisher är en av de största innehavarna av FKA-fiskerättigheter i Danmark och har så varit sen 2008. 2013 hade företaget fiskerättigheter för 97 miljoner DKK, 2016 var de värda 90 miljoner DKK.

Fiskerättigheter för HM 555 Kingfisher i promille, 2008, 2017

Torsk i Nordsjön, 36,01 ‰, 49,91 ‰
Torsk i Skagerak, 2,64 ‰, 2,87 ‰
Torsk i Kattegatt, 0,14 ‰, 0 ‰
Torsk i västra Östersjön, 7,16 ‰, 30,27 ‰
Torsk i östra Östersjön, 15,24 ‰, 71,45 ‰
Sej (Mørksej), 100,92 ‰, 101,70 ‰
Kolja (Kuller) i Nordsjön, 259,67 ‰, 120,05 ‰
Kolja i Skag., Katt. och Östersjön, 95,98 ‰, 96,79 ‰
Kummel (Kulmule), 13,74 ‰, 15,58 ‰
Marulk (Havtaske), 124,62 ‰, 82,18 ‰
Tunga i Nordsjön, 1,52 ‰, 0‰
Tunga i Skag., Katt. och Östersjön, 1,62 ‰, 0 ‰
Rödspätta i Nordsjön, 5,06 ‰, 0,12 ‰
Rödspätta i Skagerak, 2,42 ‰, 0,13 ‰
Rödspätta i Kattegatt, 0,04 ‰, 0 ‰
Rödspätta i Östersjön, 4,08 ‰, 4,08 ‰
Piggvar och slätvar, 10,07 ‰, 26,11 ‰
Kräfta (Jomfruhummer) i Nordsjön, 18,98 ‰, 0,95 ‰
Kräfta i Nordsjön norsk zon, 126,86 ‰, 38,06 ‰
Kräfta i Skag., Katt. och Östersjön, 4,72 ‰, 0 ‰
Räka i Nordsjön, norsk zon, 21,95 ‰, 0 ‰

Fiskerättigheter för ND 60 Lene Sara i promille, 2008, 2014, 2017

Torsk i Nordsjön, 0,86 ‰, 0,86 ‰
Torsk i västra Östersjön, 11,72 ‰, 27,62 ‰
Torsk i östra Östersjön, 24,25 ‰, 0 ‰
Kolja i Nordsjön, 5,48 ‰, 0 ‰
Kummel (Kulmule), 5,33 ‰, 5,33 ‰
Tunga i Skag., Katt. och Östersjön, 0 ‰, 0,15 ‰
Rödspätta i Östersjön, 12,99 ‰, 14,87 ‰

Fiskeriselskabet Kingfisher A/S samt efterföljaren Ny-Kingfisher ApS är ett kvotkungsbolag som minskat sina fiskerättigheter sen individuella överförbara fiskerättigheter infördes. Konkursen är sannolikt den stora orsaken till detta. Företaget har dock fiskerättigheter som är högre än kvottaket för torsk i Nordsjön, sej och kolja i Nordsjön men det är inget olagligt i det då det inte finns nåt kvottak för enskilda båtar eller företag utan bara för personer. Eftersom företaget har tre delägare kommer ingen av dem över kvottaket för någon art. Detta visar på problematiken med att inte ha ett kvottak för enskilda båtar eller för enskilda företag.

Det förefaller också som om HM 555 Kingfisher borde ha problem med bifångster och olagliga utkast. De verkar inte ha tillräckligt med rödspättekvoter för att de ska kunna fiska torsk utan att olagligen kasta ut rödspätta i havet igen. Om det verkligen är så vet jag dock inget om.

Källor: Landbrugsstyrelsen, Dansk Skibsregister och CVR

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/12/hm-555-kingfisher-och-ny-kingfisher-aps/feed/ 0 11615
Vänerns röda guld firas i Spikens fiskehamn http://fiske.zaramis.se/2017/11/11/vanerns-roda-guld-firas-i-spikens-fiskehamn/ http://fiske.zaramis.se/2017/11/11/vanerns-roda-guld-firas-i-spikens-fiskehamn/#respond Sat, 11 Nov 2017 08:21:24 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=11613 Läs mer...]]> Vänerns röda guld – löjrommen, uppmärksammas med en egen dag för femte gången i ordningen i år. Genom Löjrommens dag som äger rum den 12 november mellan klockan 11 och 16 synliggörs löjromsfisket i Vänern och det hantverk som ligger bakom delikatessen.

Vänerlöjrom

Med utgångspunkt i Spikens fiskehamn fiskas, förädlas och levereras det varje år tiotals ton med löjrom. Löjromsfisket pågår under en kort och intensiv period mellan 17 oktober och 17 december. Totalt är det omkring 15 båtar som ägnar sig åt siklöjefiske i Vänern. När fiskebåtarna kommer in i hamnen och skakar siklöjan ur näten ska den snabbt tas om hand. Då finns arbetslaget på plats redo att börja klämma ur rommen ur fisken. Det är omkring 20-30 personer som jobbar heltid under dessa månader med löjromsfisket i Spikens fiskehamn. De sitter i bodarna och klämmer ur löjrommen ur fisken för att sedan skölja den, hänga den på tork under ett par dagar och avslutningsvis salta, paketera och frysa rommen för att sedan leverera denna delikatess ut i landet.

– Under löjrommens dag får allmänheten möjlighet att se detta hantverk på nära håll eftersom vi öppnar upp bodarna, dessutom får alla som vill smaka på Vänerlöjrom, berättar Thommy Möller, yrkesfiskare i Spiken och ordförande i föreningen Vänerlöjrom.

Förutom att studera löjromsberedningen kan besökarna aktivera sig även på andra sätt i Spikens fiskehamn denna dag. Alla fiskebodar och hantverksbutiker håller öppet och dessutom finns ett tält med lokala produkter.

Henrik Rapp, en erfaren kock, finns på plats för att tillaga fisk och skaldjursrätter med tema löjrom i ett uppbyggt utomhuskök.

– Henrik var ett väldigt lyckat inslag förra året och vi är väldigt glada att han ställer upp i år igen. Besökarna kan vänta sig matlagningsinspiration och goda smakprover, säger Carolina Hellström, Destinationsutvecklare vid Destination Läckö-Kinnekulle AB, i ett pressmeddelande.

Evenemanget Löjrommens dag arrangeras av Destination Läckö-Kinnekulle AB i samarbete med näringslivet i Spikens Fiskehamn, föreningen Vänerlöjrom samt Kållandsöföreningen. Besöksmässigt har Löjrommens dag vuxit under åren, från 1 000 första året till närmare 3 000 i fjol.

– Löjrommens dag sammanfaller med Fars dag. Detta är en perfekt utflykt att göra med familjen. Har vi tur med vädret blir det en riktig härlig dag där Spiken visar sig från sin bästa sida, avslutar Carolina Hellström, Destination Läckö-Kinnekulle AB.

För den som vill äta löjrom och fisk från Vänern serveras allt ifrån löjromssnittar, stekt siklöja med potatismos till löjromsinspirerade menyer på restaurangerna och caféerna denna dag.

– Vi samarbetar dessutom med Vänermuseet som kommer finnas på plats i Spiken med utställningen ”Främmande arter i Vänern! Har du koll?”, berättar Carolina Hellström vidare.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/11/11/vanerns-roda-guld-firas-i-spikens-fiskehamn/feed/ 0 11613