Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Thu, 23 Feb 2017 09:10:08 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.7.2 58307483 Förnyelse i Shetlands pelagiska fiskeflotta http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/fornyelse-i-shetlands-pelagiska-fiskeflotta/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/fornyelse-i-shetlands-pelagiska-fiskeflotta/#respond Thu, 23 Feb 2017 09:10:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10025 Läs mer...]]> På Shetlandsöarna finns 8 stora pelagiska fiskebåtar. De flesta av dem hör hemma på Whalsay. Shetlands, liksom Skottlands, fiskeflotta är inne i en förnyelsefas. LK 419 Antares är en nyligen levererade ny båt på 2 974 bruttoton byggd av Simek i Norge 2016 och ägd av Antares Fishing Co (Whalsay) Ltd.

LK 419 Antares

LK 419 Antares. Bild: Simek

Serene Fishing Co Ltd har sålt sin båt LK 297 Serene (2943 bruttoton och 72 meter lång) till Norge där båten ska få namnet Havstål. Också Serene är från Whalsay. Som ersättning har företaget beställt en ny 82 meter lån båt från Karstensens Skibsværft i Skagen.

LK 297 Serene

Beställda LK 297 Serene. Bild: Karstensens

Även Whalsay-båten LK 62 Research på 2 921 bruttoton har sålts av ägarna, Research Fishing Co Ltd, i det fallet till Färöarna där båten får namnet Borgarin. Inget är känt om ersättningsbåt.

LK 145 Antarctic II

LK 145 Antarctic II. Bild: Darren Round

Fiskebas Fishing Co Ltd som äger båten LK 145 Antarctic II på 1 771 bruttoton har valt en annan väg. Båten ska till varv i Norge och byggas om rejält så att den blir större och modernare.

Kvar finns efter det bara 4 båtar som inte bytts ut nyligen, ska bytas ut eller byggas om. Äldst av dem är LK 394 Zephyr och de andra är LK 193 Adenia II, LK 429 Altaire och LK 362 Charisma.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/fornyelse-i-shetlands-pelagiska-fiskeflotta/feed/ 0 10025
Gamla Bristol tillbaks till svenska ägare och Donsö http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/gamla-bristol-tillbaks-till-svenska-agare-och-donso/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/gamla-bristol-tillbaks-till-svenska-agare-och-donso/#respond Thu, 23 Feb 2017 08:17:57 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10022 Läs mer...]]> Danska båten L 920 Tina Jeanette är den tidigare svenska GG 229 Bristol. Ägare är Brdr. Langer A/S. De har nu sålt båten till Kristin Fischereigesellschaft Mbh i Tyskland som ägs av Kristine Fiskeri AB på Donsö. Båten kommer i Tyskland att bli NC 330 Kristine och har precis genomgått upprustning och renovering vid varv i Thyborøn, Danmark. På sätt och viss kommer Bristol därmed tillbaka till Donsö, men nu med tysk flagg och namnet Kristin. Båten är 44 meter lång och på 713 bruttoton. På bilderna nedan i Frihamnen i Göteborg innan den såldes till Danmark.

frihamnen_paskdagen06frihamnen_paskdagen23

Tidigare var meningen att Donsöborna skulle köpa SO 734 Aine, men den båten hamnar nu hos Brdr. Langer A/S istället:

I stedet har brøderene Jens Peter og Danny Langer sammen med Jan Torp Nielsen købt SO 734 »Aine«, der i sin tid blev bygget på Karstensens Skibsværft, (nybygning nummer 389) tilbage i 2003. Skibet har siden været hjemmehørende i Irlands største fiskerihavn Killybegs, beliggende på sydkysten, hvor den har fisket i 13 år i farvandet ud for Irland.

Skibet, der er 48,60 meter langt og 11,20 meter bredt, er i fin stand. Men som Jens Peter Langer siger til FiskerForum, »så er der en logistikmæssig opgave i at få tingene sat op på en måde, da båden istedet for 11 besætningsmedlemmer ombord, fremover kun skal betjenes af 4 danske fiskere. Det er ikke noget problem, det kræver bare lidt ændringer ombord, kommer det smilende fra den nye ejer at det tidligere irske fartøj SO 734 »Aine«.

Aine är på 798 bruttoton och byggd 2003 på Karstensens i Skagen.

SO 734 Aine

SO 734 Aine. Bild: Karstensens

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/23/gamla-bristol-tillbaks-till-svenska-agare-och-donso/feed/ 0 10022
Ny Isafold på gång? http://fiske.zaramis.se/2017/02/22/ny-isafold-pa-gang/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/22/ny-isafold-pa-gang/#respond Wed, 22 Feb 2017 07:47:15 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10018 Läs mer...]]> Enligt den norska tidningen Fiskeribladet Fiskaren kan det snart var aktuellt med en beställning av en ersättning för den nuvarande HG 333 Isafold. HG 333 Isafold ägs av ett partrederi med Karsten Mølgaard (33%), Lise Bjørn Jørgensen (33%), Niels Jensen (30%) och Karsten Larsen Holding ApS (4%) som delägare. Fiskeribladet Fiskaren har intervjuat Karsten Mølgaard som också är skeppare ombord. Han uppger att det inom kort kan vara aktuellt med en beställning av en ny båt.

hirtshals1_nov_2016 - 18hirtshals1_nov_2016 - 6

Idag är HG 333 Isafold minst med sina 2 499 bruttoton av de fyra stora pelagiska fiskebåtar som har Hirtshals som hemmahamn. När båten var ny var det den största av de fyra. Så i Hirtshals har Isafold gått från att vara den största pelagiska båten till den minsta, när det gäller det pelagiska fisket som helhet finns det dock många båtar som är mindre.

hirtshals1_nov_2016 - 8hirtshals1_nov_2016 - 4

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/22/ny-isafold-pa-gang/feed/ 0 10018
Övergödningen spelar ingen roll för torskfisket i västra Östersjön http://fiske.zaramis.se/2017/02/21/overgodningen-spelar-ingen-roll-for-torskfisket-i-vastra-ostersjon/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/21/overgodningen-spelar-ingen-roll-for-torskfisket-i-vastra-ostersjon/#respond Tue, 21 Feb 2017 10:03:50 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10015 Läs mer...]]> I en rapport om övergödning och fiske har torskfisket med passiva redskap i västra Östersjön studerats av forskare vid Köpenhamns Universitet, Stavangers Universitet, SLU Aqua och Lunds Universitet. De har tittat på på det samhällsekonomiska värdet av fisket i förhållande till kvävehalterna i havet. De konstatera att en förändring av kvävehalterna inte skulle påverka torskfiskets samhällsekonomiska avkastning överhuvudtaget. Däremot skulle en minskning av antalet fiskebåtar förbättra det ekonomiska utbytet av fisket, framförallt i Sverige.

Studien tar inte hänsyn till hela ekosystemet eller kulturella värden i fisket som leder till andra inkomster från exempelvis turism och besöksnäring utan bara den ekonomiska avkastningen i själva fisket ur samhällsekonomisk synpunkt. Det tar inte hänsyn till om fisket är en deltidssysselsättning, vilket är vanligt i Sverige, eller inte. Ingen hänsyn har tagits till effekter av eller på rovdjur av olika slag. Det svenska fisket med passiva redskap i västra Östersjön som undersökts omfattar 55 fiskebåtar och det danska fisket omfattar 26 fiskebåtar med en sysselsättning för 36 personer i Sverige och 26 i Danmark. Det danska fisket är både företagsmässigt och samhällsekonomiskt lönsamt medan det svenska fisket inte är lönsamt på något sätt.

Maximal samhällsekonomisk avkastning i det danska fisket skulle innebära 11 båtar medan den för det svenska fisket skulle innebära 8 båtar. Totalfångsterna skulle vara mindre än idag. Att minska eller öka kvävehalten i vattnet skulle enligt studien ha marginella effekter och det finns alltså ingen anledning att fokusera på det. En minskning av antalet båtar uppnås enklast genom överförbara fiskerättigheter vilket inte finns inom det småskaliga kustnära fisket med passiva redskap i Sverige, medan det finns i Danmark.

Genom att rapporten bara tar hänsyn till fisket i sig och inte sker runtomkring har den dock ett begränsat värde som underlag för beslut om fiskeripolitik även om mycket tyder på att en minskning av en kustnära fiskeflottan i Sverige vore bra för alla, inklusive de som idag är yrkesfiskare i västra Östersjön.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/21/overgodningen-spelar-ingen-roll-for-torskfisket-i-vastra-ostersjon/feed/ 0 10015
Antalet medlemmar i fiskeriorganisationerna http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/antalet-medlemmar-i-fiskeriorganisationerna/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/antalet-medlemmar-i-fiskeriorganisationerna/#respond Mon, 20 Feb 2017 10:45:14 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10011 Läs mer...]]> De svenska yrkesfiskarna är organiserade i ett antal producentorganisationer och i en del fall i andra föreningar som inte är godkända producentorganisationer. De största organisationerna är Sveriges Fiskares PO (SFPO) och Havs- och Kustfiskarnas PO (HKPO). De godkända producentorganisationerna är idag:

Norrbottens Kustfiskares Producentorganisation (Norrkustfiske) har ansökt om stöd bli en godkänd producentorganisation.

Utöver detta finns en mängd lokala föreningar samt några som har karaktären av producentorganisationer såsom Sveriges Yrkesfiskares Ekonomiska Förening (SYEF) och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund (Insjöfiskarna).

SFPO, SPF, Gävlefisk, STPO och Insjöfiskarena är medlemmar i Sveriges Yrkesfiskares Riksförbund (SFR).

Antalet medlemmar i de olika organisationerna brukar mätas i antalet medlemsbåtar men det är inte helt lätt att få korrekta och exakta siffror. På hemsidorna redovisas antalet medlemmar inte alltid och om det görs som hos SPF och HKPO så finns det en viss eftersläpning då sidorna inte uppdateras tillräckligt ofta. I riksdagens uppföljning och utvärdering av det pelagiska systemet finns dock medlemsantal angivna för några av de producentorganisationerna.

Organisationer, medlemsantal

SFPO, cirka 300 (294)
HKPO, cirka 50 (52)
Norrkustfiske, cirka 40 (38 båtar och 35 yrkesfiskare ingår i det MSC-märkta siklöjefisket)
SPF, cirka 30 (30)
STPO, cirka 10
SYEF, cirka 10 (8)

Siffrorna inom parentes är sådan som är angivna i riksdagens utvärdering eller på organisationens hemsida om inget annat anges.

Antalet medlemmar i Insjöfiskarena och Gävlefisk är okänt och inga ledtrådar har kunnat finnas. Men det totala medlemsantalet i de olika yrkesfiskarorganisationerna är sannolikt inte fler än 500. Det finns över 1 000 registrerade fiskebåtar och över 1 000 registrerade yrkesfiskare.

Utöver detta finns det 4 svenskägda båtar som är medlemmar i Danmarks Pelagiske Producentorganisation (DPPO) och 6 som är medlemmar i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO), varav två har svensk flagg och fiskar på svenska kvoter. Sju svenska båtar har ett avtal med DFPO om att de ingår i MSC-märkningen för en del danska fisken och fiskarter. Två svenskägda båtar är med i de tyska yrkesfiskarnas organisation.

I en jämförelse med Danmark är det svenska fisket oerhört splittrat. I Danmark finns bara tre organisationer, förutom DPPO och DFPO så finns också Foreningen för Skånsomt Kystfiskeri (FSK). Detta trots att antalet fiskebåtar och yrkesfiskare i Danmark är många fler än i Sverige.

Sett ur mitt perspektiv borde STPO gå ihop med SFPO och SYEF med HKPO. Norrkustfiske borde också bli medlemmar i SFR.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/antalet-medlemmar-i-fiskeriorganisationerna/feed/ 0 10011
Veckans båt – SD 47 Brattskär http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/veckans-bat-sd-47-brattskar/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/veckans-bat-sd-47-brattskar/#respond Mon, 20 Feb 2017 08:50:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10008 Läs mer...]]> SD 47 Brattskär är en trålare som bland annat är tänkt att använda till räkfiske och kräftfiske. Ägd av Ekenäs Fisk HB på Nordkoster som i sin tur ägs av Clas Johansson och Håkan Wogenius (tidigare Johansson). Båten är nästan 15 meter lång, på 42 bruttoton, av plast och med en motor på 173 kW.

SD 47 Brattskär

SD 47 Brattskär. Bild: Svensk Räkakademin

Den såldes så sent som i december 2016 till Ekenäs Fisk HB. Säljare var HB Missanas (Bengtsson) på Ven i Öresund. Under namnet LA 336 Missanas hade båten hemmahamn i Bäckeviken på Ven och användes för garnfiske i Öresund såväl som för trålfiske utanför Öresund.

LA 336 Missanas

LA 336 Missanas. Bild: Terje Fredh/Sjöhistoriska museet. Licens: CC by SA

Ursprungligen byggd 1989 i Sverige av Mount Rose Marin som LA 12 Hvenö fick den 1999 namnet LA 336 Missanas. Ett namn och nummer den behöll tills försäljningen till Kosteröarna där båten ersatte SD 47 Aerö.

LA 336 Missanas

LA 336 Missanas. Bild: Terje Fredh/Sjöhistoriska museet. Licens: CC by SA

Clas Johansson äger också SD 105 Sydland, en mindre båt på 9 meter via S 105 Sydland AB medan Håkan Wogenius äger SD 278 Brattvåg (12 meter och 19 bruttoton), SD 280 Monsun (4 meter) och SD 397 Ia (11 m, ägd via SD 397 Ia AB)). Troligen är det så att Ekenäs Fisk HB också är ägare av SD 278 Brattvåg. Håkan Wogenius sitter också i styrelsen för Nordkosters Fiskehamnsförening, Strömstadsfiskarnas andelsförening med mera medan Claes Johansson sitter i Korshamns Fiskehamnsförening, Strömstadsfiskarnas andelsförening med flera organisationer och bolag.

2011 fångade Claes och Håkan Johansson en ovanlig fisk med SD 278 Brattvåg:

Med sin båt SD 278 Brattvåg var Håkan och Claes Johansson ute på räkfiske måndag 7 februari 2011. De drog sin trål på 140 meters djup söder om Ramsö i norra Bohuslän, i Sveriges artrikaste havsområde Kosterhavets nationalpark. I fångsten fick de en fisk de aldrig tidigare sett. Via Fiskauktionen i Strömstad kom den till Lovéncentret Tjärnö, där man konstaterade att det var en havsbraxen. Där kommer den att användas under universitetskurser med fiskmoment.

Exemplaret var 54 cm långt och vägde 605 gram. Arten kan bli 80 cm och 6 kg.

Havsbraxen

Havsbraxen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/20/veckans-bat-sd-47-brattskar/feed/ 0 10008
Ökning av tobiskvoten i norska vatten http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/okning-av-tobiskvoten-i-norska-vatten/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/okning-av-tobiskvoten-i-norska-vatten/#respond Sun, 19 Feb 2017 08:38:23 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10006 Läs mer...]]> Efter undersökningar av tobisbeståndet har norska Havforskningsinstituttet beslutat öka rådet om tobiskvoten i norskt vatten från 40 000 ton år 2016 till 50 000 ton.

Tobis

De har i Norge också beslutat om lite förändringar  vad det gäller den förvaltningsmodell de införde år 2014 med syfte att göra fisket lite mer flexibelt. Den slutliga kvoten beslutas dock sannolikt först i maj:

Selv om det er del usikkerhet knyttet til den nye skrapetokttidsserien (som startet i 2014), indikerer toktresultatene at 2016-årsklassen er sterk. Grunnet denne usikkerheten tillegges rekrutteringsmålingene ikke full vekt i det foreløpige rådet. Det endelige svaret på styrken av denne årsklassen vil foreligge i mai når det akustiske tobistoktet er ferdig.

Akustikktoktet i 2016 viser at 2015-årsklassen er meget svak i alle områder, og det er derfor positivt at 2016-årsklassen ser ut til å være sterk. Det litt forsiktige uttaket i 2016 gjør at det står igjen en god gytebiomasse i de sørlige områdene av norsk sone, mens bestanden i de nordligere områdene, deriblant på Vikingbanken, er meget liten.

Sannolikt hoppas nu danska fiskare på att kvoten av tobis i EU-vatten också ska öka från förra årets extremt låga nivå, i praktiken obefintlig nivå då endast ett mycket begränsat fiske var tillåtet. Tobis är normala år ett mycket viktigt fiske i Danmark och tobis står för den största delen av industrifisket. 2016 var det istället skarpsill (brisling) som var viktigast.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/okning-av-tobiskvoten-i-norska-vatten/feed/ 0 10006
Loddafisket gör slut på isländsk strejk http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/loddafisket-gor-slut-pa-islandsk-strejk/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/loddafisket-gor-slut-pa-islandsk-strejk/#respond Sun, 19 Feb 2017 08:14:08 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10004 Läs mer...]]> I nästan två månader har de anställda på isländska fiskbåtar strejkat. Strejken har nu tagit slut efter att arbetsgivare och fackföreningar kommit en överens. Troligen har den stora loddakvoten i år varit det som lett till att de stridande parterna till slut kunnat komma överens. Utan en snabb överenskommelse hade det inte blivit nåt loddafiske.

Lodda

Kvoten för lodda har i år tredubblats jämför med de preliminära siffror som presenterades i januari:

Ministeren for Fiskeri har besluttet at øge denne sæsons lodde kvote til 299.000 tons, hvoraf ca. 196.000 tons går til den islandske flåde. Det store Islandske fiskeri HB Grandi har 18% af den islandske loddekvote, hvor 5,3 procent af kvoten er tildelt specifikt eller omkring 10.000 ton. Det islandske Fiskeri HB Grandi:s andel bliver 33,423 tons.

Dette er væsentligt højere end kvoten som Havforskningsinstituttet havde anbefalet den 25. januar i år, hvor anbefalingen kun lød på 57.000 tons. Men grundet ydre forhold som vejret og havisen, fik man iværksat endnu en ekspedition og måling af loddebestanden. Denne faldt noget mere heldig ud, da prøvefiskeriet her indikerede en bestand på 815.000 tons.

Korrigeret for usikkerheder og for prædation af torsk, kuller og sej, er Havforskningsinstituttets rådgivning nu ændret til 299.000 tons.

Av det som går till andra länder går en hel del till norska fiskebåtar som fått över 19 000 ton i tillägg till de 5 000 ton de hade initialt:

Av den opprinnelige norske delen av kvoten er det nå knappe 5 000 igjen pluss da de 19 360 tonnene som norske fartøy nå kan fiske etter kvoteøkningen.

– Økningen til hvert fartøy er på 50% og det vil nok som sagt gi seg litt utslag på priser fremover, men vi håper at flåten greier å fiske restkvantumet i den uken som er igjen før fisket stenges 22 februar, sier Garvik

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/19/loddafisket-gor-slut-pa-islandsk-strejk/feed/ 0 10004
Siklöjefisket 2016 http://fiske.zaramis.se/2017/02/18/siklojefisket-2016/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/18/siklojefisket-2016/#respond Sat, 18 Feb 2017 06:14:01 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=10002 Läs mer...]]> Sveriges viktigaste fisken rent ekonomiskt är sillfisket, skarpsillsfisket, torskfisket i Östersjön, fisket på havskräfta i Västerhavet och räkfisket i Västerhavet. Fiskefisket i Västerhavet är till stor del ett bifångstfiske men har stor betydelse för många mindre fiskeriföretag. Det finns riktat fiske på bl.a. rödspätta och rödtunga samt vitfisk i allmänhet i lite mindre skala och begränsad utsträckning.

Vid sidan av dessa fisken finns det ett mycket lönsamt fiske på siklöja i Bottenviken och ett lönsamt fiske på siklöja i Vänern. Siklöja fiskas också i Mälaren och har fiskats i Vättern. Siklöjefisket är ett lokalt centrerat fiske där de flesta fiskare kommer från fiskevattnens närområde.

Siklöjefisket i Bottenviken bedrivs nästan enbart med bottentrål men det finns ett mindre fiske med en typ av landvad (fiskenot) från isen på vintern.Trålen måste vara utrustad med selektionspanel (storlekssorterande) och inte ha mindre maskstorlek än 26 mm. Bottentrålsfisket bedrivs i huvudsak som partrålning och trålarna är ganska små. Fisket på siklöja i Bottenviken är MSC-märkt och kräver tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten. Det finns 35 tillstånd för 35 yrkesfiskare som har 38 båtar. På ett år fiskas ungefär 1 300 ton siklöja som främst används för tillverkning av löjrom. Siklöjefisket med trål bedrivs 20 september-31 oktober.

Av de 38 båtarna som fiskar siklöja i Bottenviken hör 17 båtar hemma i Haparanda-området (HA), 16 i Luleåområdet (LÅ), 3 i Piteå-området (PÅ), en i Härnösandsområdet (HND) och en i Sundsvallområdet (SL) uppdelade på 17 partrålslag och en båt som trålar ensam.

HA 44 Anna och LÅ 1 Tärnö

HA 44 Anna och LÅ 1 Tärnö

Fiskebåtar med tillstånd att fiska siklöja i Bottenviken, namn, hemmahamn, tillståndsinnehavare/ägare

  1. HA 40 Mali 1, Nikkala, Olov Innala
    HA 18 Rebecka, Nikkala, Allan Luthström
  2. HA 97 Tösen, Nikkala, Mats Innala
    HA 4 Sarlut, Nikkala, Arne Luthström
  3. HA 89 Uddvik, Storön, Daniel Lindblom, Lindbloms Fisk AB
    HA 29 Sandön, Storön, Börje Lindblom, Lindbloms Fisk AB
  4. HA 83 Natalia, Storön, Kent Karlsson, Guldhavens Pelagiska AB
    HA 30 Vilma, Storön, Arnold Bodlund, Guldhavens Pelagiska AB
  5. HA 64 Svallgrund, Storön, Roger Andersson
    HA 39 Klacken, Storön, Leif Olofsson
  6. HA 59 Annaett, Karlsborg, Per-Erik Sångberg
    HA 1 Ulrika, Karlsborg, Kent Haglund
  7. HA 44 Anna, Kalix-Nyborg, Kjell Strömbäck
    HA 24 Lutskär, Kalix-Nyborg, Kjell Strömbäck
    LÅ 1 Tärnö, Sören, Gunnar Nilsson
    HA 133 Matilde, Sören, Gunnar Nilsson
  8. HA 23 Ramona, Seskarö, Ingvar Lerdin
    LÅ 42 Lillan, Lövskär, Thomas Innala, Thomas Innala AB
  9. LÅ 18 Nova, Lövskär, Lennart Sundström, Sundströms Fiske AB
    LÅ 39 Elsa, Lövskär, Johan Blomkvist
  10. LÅ 48 Sara II, Lövskär, Jan Holm
    LÅ 21 Altappen, Altappen, Stig Gren
  11. LÅ 16 Sandön, Hindersön, Johnny Stålarm, Bröderna Stålarm AB
    LÅ 6 Tärnö, Hindersön, Kenneth Stålarm, Bröderna Stålarm AB
  12. LÅ 17 Junkön, Junkön, Lars Ökvist, Bröderna Ökvist HB (Junköfiskarna)
    LÅ 31 Junkön 1, Junkön, Lars Ökvist, Bröderna Ökvist HB (Junköfiskarna)
    LÅ 19 Junkön, Junkön, Per Ökvist, Bröderna Ökvist HB (Junköfiskarna)
  13. LÅ 23 Airon, Lövskär, Dag Hjelte
    LÅ 8 Sann, Storbrändön, Ture Ökvist
  14. LÅ 43 Nordanhav, Storbrändön, Stefan Ökvist, Stefan Ökvist AB
    LÅ 22 Silva, Lövskär, Leif Holmberg
  15. LÅ 35 Lilla Fridolf, Långön, Roland Ökvist
  16. PÅ 1 Räbben, Pitsundet, Roland Carlsson
    HA 17 Målsö, Storön, Urban Wik
  17. PÅ 16 Brottsjö, Pitsundet, Magnus Persson, Perssons Löjrom AB
    PÅ 34 Polaric, Renöhamn, Krister Persson, Perssons Löjrom AB
  18. SL 14 Irene, Lörudden, Bo Sillman
    HND 4 Johlin V, Bondhamn, Kenneth Klöfver

Som synes är många av de som fiskar siklöja släkt med varandra. Per och Lars Ökvist är exempelvis kusiner och andra är bröder. Ann-Christin Karlsson sitter som suppleant i styrelsen för såväl Sundströms Fiske AB som Thomas Innala AB.

30 yrkesfiskare i Nikkala, på Seskarö och Storön äger tillsammans BD Fisk AB som numera har sin produktionsanläggning i Luleå. BD Fisk är största uppköpare av fisk i området. Ingvar Lerdin sitter i styrelsen för företaget. Han är också styrelsemedlem i Norrbottens Kustfiskares PO som dessutom förvaltar siklöjefisket i Bottenviken. Övriga styrelseledamöter är Kjell Strömbäck, Lennart Sundström, Magnus Persson och Reinhold Andefors. Suppleanter är Roger Andersson, Mats Innala, Krister Persson, Folke Spegel och Johnny Stålarm.

De flesta av företagen/fiskarna får huvuddelen av sin inkomst från siklöjefisket men fiskar lax, sik, sill (strömming). Sill fås också som bifångst vid siklöjefisket. Några båtar med tillstånd att fiska siklöja fångar dock mycket lite siklöja varje år.

Sillfiske, landad mängd sill (strömming) 2016 , båt, ton (endast siklöjebåtar)

PÅ 16 Brottsjö, 140
HND 4 Johlin V, 118
HA 30 Vilma, 62
HA 89 Uddvik, 51
LÅ 18 Nova, 38
LÅ 48 Sara II, 37
PA 34 Polaric, 29
HA 23 Ramona, 12
LÅ 42 Lillan, 12
HA 4 Sarlut, 11
PÅ 1 Räbben, 10
HA 18 Rebecka, 7
HA 41 Therese, 7
LÅ 19 Junkön, 6
SL 14 Irene, 6
HA 64 Svallgrund, 4
LÅ 17 Junkön, 4
LÅ 1 Tärnö, 4

Jämför med hur mycket som landas av båtar inriktade på sillfiske.

I Vänern fiskas omkring 300 ton siklöja per år. Allt fiskas med garn (nät) då trålfiske är förbjudet sen 2006. Fiske efter siklöja är endast tillåtet mellan 17 oktober och 17 december. Även från siklöjan som fiskas i Vänern används i första hand rommen. 18 fiskare uppges fiska siklöja i Vänern med 14 båtar. Huvuddelen av de aktiva fiskarna finns i Spiken på Kållandsö och på Torsö (Brommösund och Laxhall). Ttillverkningen av löjrom från siklöjan i Vänern introducerades av en man från Kalix på 1960-talet.

Löjromsbåtar

Johanna och Vänerö i Bärstaviken

Siklöjefiskare Vänern, båt, hemmahamn, ägare

Berta, Sjötorp, Hans Persson och Jörgen Karlsson
Dansaren, Spiken, Ulf Svanberg
Ekö, Spiken, Johan Berling och Sören Gustavsson
Johanna, Bärstaviken, Freddie Pettersson
Linda, Årnäs, Joakim Thunborg
Löga 1, Otterbäcken, Mats Kjellgren o. Fredrik Håsteen (Badängens Rök & Fiskeri)
Löga 2, Otterbäcken, Mats Kjellgren o. Fredrik Håsteen (Badängens Rök & Fiskeri)
Nordsjö, Spiken, Anders Jonsson
Pan, Brommösund, Bo-Gunnar Blom och Boris Åström
Pärlan, Laxhall, Jens-Peder Abrahamsson
SFC6030, Brommösund, Anders Agö
Svarten, Spiken, Thommy Möller och Michael Nylander
Transö, Hörviken, Roland Gustavsson
Vänerö, Bärstaviken, Anders Larsson

I styrelsen för Vänerlöjrom ek.för. sitter Bo-Gunnar Blom, Ulrika, Barbro Margareta Gustavsson, Anders Jonsson, Anders Larsson, Thommy Möller, Hans Persson och Ulf Svanberg som ordinarie ledamöter medan Jens-Peder Abrahamsson, Michael Nylander och Boris Åström är suppleanter.

I Mälaren fiskades förr 100 -200 ton siklöja per år. Sen början av 1990-talet fiskas cirka 10 ton per år. Fisket är idag kommersiellt betydelselöst.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/18/siklojefisket-2016/feed/ 0 10002
Ny räktrålare till Lysekil http://fiske.zaramis.se/2017/02/17/ny-raktralare-till-lysekil/ http://fiske.zaramis.se/2017/02/17/ny-raktralare-till-lysekil/#respond Fri, 17 Feb 2017 06:25:22 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=9980 Läs mer...]]> Lysekil AB Fiskebåt LL 9 har beställt en ny trålare och sålt den GG 9 Svartskär nuvarande till en norsk köpare:

John Martin Strand fra Råde i Østfold har søkt om ervervstillatelse for den svenske trålen Svartskär hjemmehørende i Lysekil. Tråleren skal brukes til trålfiske etter reker og kreps i indre og ytre Oslofjord.

Strand drev fiske med sjarken Samson frem til 2009. Han har også arbeidet på en ringnotbåt fra 1997 til 2000. Nå arbeider han som anleggsmaskinfører, men vil tilbake til fiskeryrket.

Strand hoppas kunna ta över båten i juli-augusti 2017 då den nuvarande ägaren av LL-9 Svartskär ska få en ny båt levererad. Ägare till Lysekil AB Fiskebåt LL 9 är Niclas Hallberg. Han fiskar bl.a. räka i Gullmarsfjorden med Svartskär och med LL 467 Gullbris som företaget också äger.

LL 9 Svartskär

LL 9 Svartskär som GG 50 Santos. Bild: Terje Fredh/Sjöhistoriska. Licens: CC-by-SA

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

]]>
http://fiske.zaramis.se/2017/02/17/ny-raktralare-till-lysekil/feed/ 0 9980