Njord http://fiske.zaramis.se Sveriges största tidning om yrkesfiske Thu, 25 Feb 2021 09:13:17 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=5.5.3 58307483 Åklagare kräver att Henning Kjeldsen ska förbjudas bedriva fiske http://fiske.zaramis.se/2021/02/25/aklagare-kraver-att-henning-kjeldsen-ska-forbjudas-bedriva-fiske/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/25/aklagare-kraver-att-henning-kjeldsen-ska-forbjudas-bedriva-fiske/#respond Thu, 25 Feb 2021 08:48:15 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21889 Igår, onsdag, startade rättegången i det så kallade kvotärendet vid domstolen i Holstebro 10 personer är åtalade för brott mot reglerna för kvotkoncentration. Central i åtalet är den så kallade kvotkungen Henning Kjeldsen. Läs mer...

The post Åklagare kräver att Henning Kjeldsen ska förbjudas bedriva fiske first appeared on Njord.]]>
Igår, onsdag, startade rättegången i det så kallade kvotärendet vid domstolen i Holstebro 10 personer är åtalade för brott mot reglerna för kvotkoncentration. Central i åtalet är den så kallade kvotkungen Henning Kjeldsen. Alla de åtalade förnekar brott:

Der er ti tiltalte i sagen, herunder Henning Kjeldsen, hans kone, seks fiskere fra Vestjylland samt en revisor og en advokat. Alle nægter sig skyldige.

Henning Kjeldsen anses af Bagmandspolitiet for at være hovedmanden.

Han er tiltalt for at have overtrådt reglerne om, hvor stor en andel af de danske kvoter for eksempelvis torsk, rødspætte og makrel, som en enkelt fisker må besidde.

Det skal være sket gennem selskaber, der var ejet af syv andre personer, herunder storfiskerens kone.

Men anklagemyndigheden mener, at de syv personer kun på papiret var ejere af en række fiskeriselskaber med tilhørende fiskekvoter.

Det var reelt Henning Kjeldsen, der ifølge anklagen trak i trådene og kontrollerede selskaberne.

Henning Kjeldsen anses alltså vara huvudman i ärendet men även hans tidigare revisor, Jørgen Ulrik Riise från MC Revision och en advokat, Lars Sigurd Espersen (Advokatfirmaet Espersen Aps), är åtalade liksom hans fru Birthe Kjeldsen och hans styvson Patrik Røn. Dessutom verkar det som om hans numera döde far Erik Kjeldsen också omfattas av åtalet. De övriga åtalade är Kim Folmer Pedersen, Lindy Lynge, Kim Vedel Fredsøe, Brian Bloch Larsen och Johnni Kaalund Munksgaard. Om de verkligen gjort något olagligt återstår att se. De två sistnämnda har uttalat sig i media och menar att de bara är fiskare och inget annat:

De to tiltalte er også nogle af de eneste, som tidligere har udtalt sig til pressen. Her afviste de at have været involveret i stråmandsvirksomhed for Henning Kjeldsen i forbindelse med en artikel i Berlingske, som byggede på et norsk fiskerimedies kortlægning af storfiskerens erhvervsmæssige netværk.

B.B.L. havde ifølge avisen arbejdet for Henning Kjeldsen i tre år, mens hovedpersonen selv lagde vægt på, at storfiskeren havde givet ham ”en enestående chance”.

”Jeg har fisket i 20 år og har altid selv gerne villet have mit eget. Uden hans assistance var jeg aldrig kommet i nærheden af at låne de penge, der skulle til,” sagde B.B.L. til avisen og konstaterede:

”Er der noget, vi ikke er, så er det stråmænd. Det gælder både mig og (J.K.M., red.), som har fået nøjagtigt den samme ordning. Vi er ikke stråmænd. Vi er fiskere.”

Att Brian Bloch Larsen och Johnni Kaalund Munksgaard förekommer i åtalet förefaller mig något märkligt.

Åklagaren kräver böter och att 231 miljoner kronor ska konfiskeras från sammanlagt 8 olika företag. Av detta kärvs Gitte Henning A/S på cirka 104 miljoner. Dessutom kräver åklagaren att Henning Kjeldsen ska förbjudas att bedriva kommersiellt fiske. Det förefaller mig vara ett alltför hårt straff för en man vars liv är fiske. Henning Kjeldsen äger idag Danmarks största fiskeriföretag. Även den tidigare revisorn och advokaten riskerar att förlora sina arbeten. Om det som de gjort bedöms vara olagligt. Den danske åklagaren anser det men frågan är om domstolen anser det.

Rättegången skulle ursprungligen har börjat den 14 januari men sköts upp på grund av strängare coronaregler. Totalt har 25 dagar avsatts för förhandlingar och en dom förväntas i maj eller juni.

Läs mer:

The post Åklagare kräver att Henning Kjeldsen ska förbjudas bedriva fiske first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/25/aklagare-kraver-att-henning-kjeldsen-ska-forbjudas-bedriva-fiske/feed/ 0 21889
Familjen Knak har sålt sina båtar till nybildat fiskeriföretag i Hirtshals http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/familjen-knak-har-salt-sina-batar-till-nybildat-fiskeriforetag-i-hirtshals/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/familjen-knak-har-salt-sina-batar-till-nybildat-fiskeriforetag-i-hirtshals/#respond Wed, 24 Feb 2021 11:42:03 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21886 Leif Knak och hans son Andi Knak i Thyborøn har en längre tid vari ägare av de två fiskebåtarna L 573 Hallingsø och L 673 Meilsø. Även innan dessa båtar införskaffades ägde familjen Knak flera olika fiskebåtar och de har under lång tid bedrivit ett fiska med inriktning på industrifiske av tobis och skarpsill som råvara till fiskmjölsindustrin. Läs mer...

The post Familjen Knak har sålt sina båtar till nybildat fiskeriföretag i Hirtshals first appeared on Njord.]]>
Leif Knak och hans son Andi Knak i Thyborøn har en längre tid vari ägare av de två fiskebåtarna L 573 Hallingsø och L 673 Meilsø. Även innan dessa båtar införskaffades ägde familjen Knak flera olika fiskebåtar och de har under lång tid bedrivit ett fiska med inriktning på industrifiske av tobis och skarpsill som råvara till fiskmjölsindustrin. Men nu tycks de ha avvecklat sina fiskeriintresssen och sålt båda båtarna.

L 573 Hallingsø har blivit HG 465 East Ocean och L 673 Meilsø har blivit HG 462 West Ocean. Köpare av båda båtarna är AB Ocean ApS. Ägare av detta företag är 6 personliga holdingbolag som ägs av lika många privatpersoner. Fridi Petur Magnusen kontrollerar 22,5% av aktierna och rösterna i AB Ocean ApS, hans bror Roi Magnusen 22,5%, Fridalvur Virgarsson Tindskard 27,78%, hans bror Runi Virgarson Tindskard 16,66%, Gunnar Nolsø 5,56% och Nicolai Asbjørn Magnusen (son till nån av de andra Magnusen) 5%. Bolaget äger också HG 162 North Ocean (den tidigare S 49 Birgitte Martine) och HG 165 South Ocean (tid. S 47 Lasse) som köpts från Rederiet Ruth A/S som i sin tur köpte dem från Gitte Henning A/S.

Fridalvur Virgarsson Tindskard kontrollerar också 55,56% av aktier och röster i Beinur A/S, Runi Virgarson Tindskard 33,33% och Gunnar Nolsø 11,11%. Beinur A/S äger den stora pelagiska fiskebåten HG 62 Beinur. Bröderna Tindskards syster Elin Virgarsdotter Tindskard äger S 281 Elin ApS som äger fiskebåtarna HG 281 Elin och HG 63 Brestur. Fridalvur Virgarsson Tindskard är styrelsemedlem i Danmarks Pelagiske PO (DPPO).

Fridi Petur Magnusen kontrollerar för sin del också 45% i Asbjørn A/S, Roi Magnusen 45% och Nicolai Asbjørn Magnusen 10%. Asbjørn A/S äger de pelagiska fiskbåtarna HG 265 Asbjørn och HG 365 Junior. Fridi Petur Magnusen är också styrelseordförande i Danmarks Pelagiske PO där också Roi Magnusen är styrelsemedlem.

Sammantaget är de nya ägarna av familjen Knaks två båtar några av Danmark största fiskeriföretag med några av de största båtarna. De är också delägare i reparationsvarvet Hirtshals Yard.

S 47 Lasse och S 49 Birgitte Martine, idag HG 165 South Ocean och HG 162 North Ocean.

The post Familjen Knak har sålt sina båtar till nybildat fiskeriföretag i Hirtshals first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/familjen-knak-har-salt-sina-batar-till-nybildat-fiskeriforetag-i-hirtshals/feed/ 0 21886
HG 264 Ruth såld till Ryssland http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/hg-264-ruth-sald-till-ryssland/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/hg-264-ruth-sald-till-ryssland/#respond Wed, 24 Feb 2021 09:28:34 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21881 Ryska fiskeriföretag med verksamhet i Fjärran Östern där det bland annat fiskar sill, ansjovis, sardiner och liknanden små pelagiska arter har under senare år köpt allt fler pelagiska trålare från de nordiska länderna. Den senast i raden är HG 264 Ruth som sålts till CJSC Kurilskiy Rybak på ön Sakhalin. Läs mer...

The post HG 264 Ruth såld till Ryssland first appeared on Njord.]]>
Ryska fiskeriföretag med verksamhet i Fjärran Östern där det bland annat fiskar sill, ansjovis, sardiner och liknande små pelagiska arter har under senare år köpt allt fler kombinerade pelagiska trålare och snörpvadsbåtar från de nordiska länderna. Den senaste i raden är HG 264 Ruth som sålts till CJSC Kurilskiy Rybak på ön Sakhalin.

Båten har enligt Fiskerforum flaggats i Storbritannien med hemmahamn i Portsmouth. Men det är inte korrekt. Båten har visserligen Portsmouth som hemmahamn, men inte Portsmouth i Storbritannien utan Portsmouth på ön Dominica där den är flaggad.

Ruth när den hette H-10-AV Slaatterøy. Bild: Aage Schjoelberg

HG 264 Ruth är den tidigare norska H-10-AV Slaatterøy på 1 821 bruttoton och den blev HG 264 Ruth vid ett bytesaffär mot den dåvarande och betydligt större HG 264 Ruth. När den mindre Ruth nu sålts så har Rederiet Ruth A/S just nu ingen pelagisk fiskebåt. Men i juni månad detta år (2021) är det tänkt att företaget ska få en ny fiskebåt.

Några av de första som såldes till Fiskeriföretag i Fjärran Östern var de svenska GG 204 Tor-ön och GG 207 Torland. Köpare av dessa båtar såväl som av GG 203 Ginneton var också CJSC Kurilskiy Rybak. CJSC Kurilski Rybak ingår i den stora ryska fiskerikoncernen Gidrostroi (Gidrostroy). De tre tidigare svenska båtarna flaggades först med bekvämlighetsflagg i likhet med Ruth men senare har de fått rysk flagg. Ginneton blev först flaggad i Dominica precis som Ruth medan de andra två flaggades på Cook Islands innan de fick rysk flagg.

The post HG 264 Ruth såld till Ryssland first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/24/hg-264-ruth-sald-till-ryssland/feed/ 0 21881
Hur information om fiske och havsmiljö förvandlas till falska nyheter http://fiske.zaramis.se/2021/02/23/hur-information-om-fiske-och-havsmiljo-forvandlas-till-falska-nyheter/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/23/hur-information-om-fiske-och-havsmiljo-forvandlas-till-falska-nyheter/#respond Tue, 23 Feb 2021 08:36:34 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21877 Ny information om fiske och havsmiljö börjar ofta med ny forskning. Forskarna är beroende av stöd från olika privata intressenter i form av stiftelser och företag. Stiftelserna får sina pengar från folk med mycket pengar eller företag. Läs mer...

The post Hur information om fiske och havsmiljö förvandlas till falska nyheter first appeared on Njord.]]>
Ny information om fiske och havsmiljö börjar ofta med ny forskning. Forskarna är beroende av stöd från olika privata intressenter i form av stiftelser och företag. Stiftelserna får sina pengar från folk med mycket pengar eller företag. Forskarna, även de som är knutna till stora universitet, måste för att få pengar framställa sin forskning som spännande och gärna presentera nåt uppseendeväckande och kontroversiellt resultat. Ofta är detta bara en liten detalj i forskningen som inte betyder så mycket. I Sverige handlar det ofta om påståenden om att fisket eventuellt kan skada ett fiskbestånd eller havsmiljön.

Låt oss ta tumlarna i Östersjön som exempel. Det finns bara cirka 500 tumlare i Östersjön och ett så litet bestånd kan lätt försvinna. En av de saker som kan drabba dem är att de fastnar i garn och drunknar. Det är mycket ovanligt att detta sker i Östersjön, i princip aldrig, och när det sker är det i allmänhet tumlare från det stora beståndet i Bälthavet och Kattegatt som omfattar cirka 20 000 till 30 000 djur.

Sådana detaljer nämns aldrig i pressmeddelanden utan där nämns att tumlarna i Östersjön löper risk att utrotas och lite information om detta. Journalister får tag på pressmeddelanden men kommer inte åt den ursprungliga artikeln med forskningsresultaten. Deras tolkning av pressmeddelandet blir att tumlaren som art riskerar att utrotas. De anser ofta att de inte har tid att kontrollera pressmeddelandet påståenden utan stuvar bara om det hela till en artikel där de fokuserar på det mest upprörande. Om det har lite tid över kanske de ringer till nån talesman för en miljöorganisation som WWF, Naturskyddsföreningen, Our fish, Oceana och Greenpeace eller lobbyorganisationer som exempelvis Fishsec och Sportfiskarna och ställer frågor om det mest upprörande. I allmänhet förstärker talesmännen för dessa organisationer journalistens åsikt, i detta fall att tumlarna är utrotningshotade.

Konsekvensen blir att allmänheten i Sverige bibringas uppfattningen att tumlaren som art är utrotningshotad rent generellt som i en artikel av Emma Åhman i Expressen. En artikel där hon dessutom helt felaktigt hävdar att tumlare är den enda arten av val som finns i svenska vatten. Därefter uppstår en rundgång mellan olika webbsajter och medier som citerar varandra och det blir en ”sanning” att tumlare som art är utrotningshotad.

WWF, Oceana, Greenpeace, Naturskyddsföreningen och andra liknande organisationer är helt beroende av bidrag från allmänheten och har ett behov av att överdriva miljöproblemen för att får ett stadigt tillskott av pengar från allmänheten och samma stiftelser som redan tidigare finansierat forskningen. De får mest pengar om de smeker människors fördomar, så som de förmedlats i media, medhårs. Dessa organisationer framställer dessutom också egna rapporter som ofta fokuserar bara på problemet utan att redogöra för den stora bilden. De bidrar därför ofta direkt till att felaktigheter blir till sanningar. Dessa organisationers anställda är beroende av att få in pengar. Det ligger i deras eget intresse för annars förlora de jobbet.

På samma sätt fungerar det med bottentrålning, storskaligt pelagiskt fiske, bifångster osv. Att bottentrålning kan skada bottnar förvandlas till att bottentrålning alltid är skandalöst farligt. Dessutom bibringas allmänheten uppfattningar om att det är det storskaliga pelagiska fisket som bottentrålar liksom att det är detta fiske som har stora bifångster.

I grunden går det att säga att pengarna är det som korrumperar både forskare, miljöorganisationer, lobbygrupper och journalister. Det hela förstärks av dålig allmänbildning bland unga journalister, av att forskare låtit sig påverkas av miljöorganisationer och lobbyorganisationer för annars kanske de inte får några pengar. Det hela blir ett självspelande piano av falska nyheter, felaktiga påståenden, korrupt forskning på felaktiga premisser, journalistiskt slarv osv.

Tumlare är inte utrotningshotade. Bara det lilla beståndet i Östersjön har det problematiskt och ett av problemen i sammanhanget kan vara det småskaliga garnfisket.

Bottentrålning kan vara skadligt på vissa bottnar men är helt problemfritt på sand- och grusbottnar. Bara cirka 20% av Östersjön bottentrålas under normala omständigheter. Idag är det snarare 10% då torskfisket är förbjudet. Det storskaliga pelagiska fisket använder inte bottentrål utan flyttrål.

Överfiske (dvs fiske där kvoterna överskrids) förekommer inte i svenska vatten. Kvoterna sätt utifrån vetenskapliga bedömningar och råd). Det kan trots det förekomma fiskbestånd där läget är problematiskt men fisket är då inte orsaken, Yrkesfiskarna är trots det de får betala för de problem som orsakas av säl, skarv, övergödning, miljögifter och klimatförändringar liksom för felaktiga vetenskapliga råd och felaktiga politiskt beslutade kvoter.

Läs mer:

The post Hur information om fiske och havsmiljö förvandlas till falska nyheter first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/23/hur-information-om-fiske-och-havsmiljo-forvandlas-till-falska-nyheter/feed/ 0 21877
GG 764 Astrid såld till Marocko eller Västsahara? http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/gg-764-astrid-sald-till-marocko-eller-vastsahara/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/gg-764-astrid-sald-till-marocko-eller-vastsahara/#respond Mon, 22 Feb 2021 15:42:21 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21875 GG 764 Astrid befinner sig just nu i engelska kanalen med destination Dakhla. Det betyder sannolikt att båten sålts till marockanska ägare i samband med att nya GG 64 Astrid Marie tagits i bruk. GG 764 Astrid är dock inte avförd från EU:s register ännu. Läs mer...

The post GG 764 Astrid såld till Marocko eller Västsahara? first appeared on Njord.]]>
GG 764 Astrid befinner sig just nu i engelska kanalen med destination Dakhla i Västsahara. Det betyder sannolikt att båten sålts till marockanska ägare i samband med att nya GG 64 Astrid Marie tagits i bruk. GG 764 Astrid är dock inte avförd från EU:s fiskebåtsregister ännu.

GG 764 Astrid var den sista större svenska båten som fiskade med snörpvad och då GG 64 Astrid Marie bara är en trålare så betyder det i praktiken att det svenska fisket av skarpsill för ansjovistillverkning har upphört. Såvida inte några mindre trålare kan tänkas fiska skarpsill i Skagerak för ansjovistillverkning. GG 764 Astrid ägdes av Astrid Pelagic AB men den nya GG 64 Astrid Marie ägs enligt DNV:s fartygsregister av Astrid Fiske AB. Om det stämmer eller inte har jag i nuläget ingen aning om.

Roro_hamn_feb_2017 - 1

GG 764 Astrid

Det finns dock en kvarvarande större svensk båt som har möjlighet att fiska med snörpvad, GG 203 Ginneton.  Om de nånsin tänk göra det är mera osäkert.

GG 203 Ginneton

GG 64 Astrid Marie på provtur 16 december 2020. Bild: Kent Bandholm/Bandholms Skibsbilleder

The post GG 764 Astrid såld till Marocko eller Västsahara? first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/gg-764-astrid-sald-till-marocko-eller-vastsahara/feed/ 0 21875
Räddningsplan för torsken ska baseras på senaste forskningen http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/raddningsplan-for-torsken-ska-baseras-pa-senaste-forskningen/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/raddningsplan-for-torsken-ska-baseras-pa-senaste-forskningen/#respond Mon, 22 Feb 2021 10:39:46 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21869 Lobbyorganisationen FishSec har startat ett tvåårsprojekt för att hjälpa Östersjöns kollapsade torskbestånd att återhämta sig. Projektet Return of the Cod, som delfinansieras av Postkodstiftelsen, kommer både ta fram förslag till en räddningsplan för torsken och analysera de socioekonomiska effekterna planen beräknas föra med sig. Läs mer...

The post Räddningsplan för torsken ska baseras på senaste forskningen first appeared on Njord.]]>
Lobbyorganisationen FishSec har startat ett tvåårsprojekt för att hjälpa Östersjöns kollapsade torskbestånd att återhämta sig. Projektet Return of the Cod, som delfinansieras av Postkodstiftelsen, kommer både ta fram förslag till en räddningsplan för torsken och analysera de socioekonomiska effekterna planen beräknas föra med sig. Förslagen kommer sedan presenteras för beslutsfattare i hela Östersjöregionen.

Torsken är den viktigaste rovfisken i Östersjön och den spelar en viktig roll i havets ekosystem. Under decennier har det stora östra torskbeståndet minskat dramatiskt. Förutom historiskt överfiske och fortsatt stora otillåtna utkast av oönskade torskar har beståndet drabbats av matbrist, parasiter och syrefattiga bottnar, vilket bland annat lett till att östra beståndet idag bara leker på en känd plats – i Bornholmsdjupet norr om Bornholm.

Därför är det viktigt att komma överens om och genomföra åtgärder, baserade på bästa tillgängliga forskning, för att underlätta återväxten av det östra torskbeståndet. Dagens magra torskar och kollapsade bestånd är ett hårt slag för havets ekosystem, alla fiskare och kustsamhällen runt Östersjön.

-Det här projektet inkluderar samarbetspartner i alla åtta EU-länder som är delaktiga i förvaltningen av Östersjön. Vi startar med att ta fram två forskningsrapporter – en litteraturöversikt om torsken och en socioekonomisk analys – som ska utmynna i en rad konkreta förslag för att underlätta torskens återväxt. Förslagen kommer att utgöra basen för ett omfattande påverkansarbete riktat mot ansvariga politiker och tjänstemän i respektive EU-land”, säger Cornilla von Plomgren, tf kanslichef på FishSec, i ett pressmeddelande.

Östersjön är ett av världens mest studerade hav, vilket gett avtryck i forskningen. Det finns också många bra målsättningar och regler för förvaltning av både havsmiljö och fiskbestånd. Det som saknas är åtgärder som omsätter forskningsresultaten i konkreta åtgärder för att nå målsättningarna. Stödet från Postkodstiftelsen gör det möjligt att ta fram en återhämtningsplan för Östersjötorsken, en plan baserad på en ekosystembaserad fiskförvaltning som gynnar torsken men även samspelet mellan olika organismer i Östersjön.

-Att hjälpa den östra Östersjötorsken att återhämta sig är oerhört viktigt. Både för balansen i ekosystemet men också för att möjliggöra hållbart fiske som också gynnar människorna i regionen. Vi är därför glada att stötta FishSec i deras arbete att bistå beslutsfattare med relevanta underlag så att de kan ta de beslut som behövs för att möjliggöra ett starkt torskbestånd i Östersjön, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.

Vad som ska göras i projektet är dock lite oklart då det inte någon stans i det material jag kunnat hitta finns några exempel på konkreta åtgärder. En plan för ekosystembaserad förvaltning är bara em massa floskler och har ingen konkret betydelse så länge skarvjakt och säljakt i stor skala inte genomförs. Något som inte är möjligt så länge EU;s lagstiftning ser ut som den gör. En återhämtningplan för torsken har noll möjligheter att lyckas så länga inte klimatförändringarna och övergödningen stoppas. Med andra ord är det så här långt inte nåt annat än en massa prat och svammel. Så frågan är vad pengarna ska gåt till?

Kanske till ytterligare ett gäng pratkvarnar och lobbyister var verksamhet enbart går ut på att de själva ska ha försörjning? Eller kanske till en gäng byråkrater och forskare som i Sportfiskarnas anda vill avskaffa allt yrkesfiske och behålla all fisk för överklassen i Stockholm? Det brukar vara det som Sportfiskarna menar med ett hållbart fiske. Sportfiskarna är en av de organisationer som står bakom Fishsec och dess byråkrater och lobbyister.

Och jag kan nog redan nu säga vilka förslagen från projektet kommer att bli. De kommer att föreslå ett stop för allt trålfiske i marina skyddsområden, ett stopp för det storskaliga pelagiska trålfisket, flyttad trålfiskegräns, Det behövs inte en massa pengar för att förstå att de kommer att föreslå dessa helt meningslösa åtgärder som inte på något sätt kan rädda torsken.

De kommer inte att föreslå det som verkligen kan tänkas fungera enligt den senaste forskningen:

  • Spiggfiske
  • Ökat skarpsillsfiske
  • Säljakt
  • Skarvjakt

Läs också:

De organisationer som står bakom Fishsec är Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen och WWF. Ingen av dem har nåt bra rykte eller nån trovärdighet när det gäller just fiske. Finansiärer är till stor del stiftelser som kontrolleras av överklassintressen och byråkratintressen i Stockholm. En del av dem grundade av skattesmitare och fifflare.

Det hela illustreras väl med det faktum att den nuvarande kanslichefen för Fishsec är från eller ingift i en adlig släkt som en gång i tiden delvis blev rik på olagligheter såsom tesmuggling och olagliga och mycket riskfyllda finanstransaktioner såväl som andra mer lagliga och mindre riskfyllda affärer. Cornilla von Plomgren bär naturligtvis inget ansvar för sina eventuella eller sin mans förfäders (hon kan ju också vara gift von Plomgren) tveksamma handlingar men hon är ett typexempel på den överklasskoppling som finns i Fishsec och i alla fall i två av de tre organisationer som utgör Fishsec (Sportfiskarna och WWF).

The post Räddningsplan för torsken ska baseras på senaste forskningen first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/22/raddningsplan-for-torsken-ska-baseras-pa-senaste-forskningen/feed/ 0 21869
Lake – den sötvattenslevande torskfisken http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/lake-den-sotvattenslevande-torskfisken/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/lake-den-sotvattenslevande-torskfisken/#respond Sun, 21 Feb 2021 10:10:00 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21862 Lake (Lota lota) finns i sjöar och vattendrag över i stort sett hela landet, samt i kustvatten i Bottniska viken och Östersjön söderut till Kalmarsund. På Gotland är den känd från flera vattendrag. Arten har ett stort utbredningsområde som omfattar hela norra Europa och sträcker sig österut genom Sibirien till nordöstra Asien samt angränsande delar av Nordamerika i Alaska. Läs mer...

The post Lake – den sötvattenslevande torskfisken first appeared on Njord.]]>
Lake (Lota lota) finns i sjöar och vattendrag över i stort sett hela landet, samt i kustvatten i Bottniska viken och Östersjön söderut till Kalmarsund. På Gotland är den känd från flera vattendrag. Arten har ett stort utbredningsområde som omfattar hela norra Europa och sträcker sig österut genom Sibirien till nordöstra Asien samt angränsande delar av Nordamerika i Alaska. Lake är släkt med långa, skärlånga och lubb.

Stora individer hittas företrädesvis i kalla och djupa miljöer, små individer uppträder däremot regelbundet i varmare vatten längs stränder och i grunda vattendrag. Lake var under stora delar av 1900-talet föremål för ett riktat kommersiellt fiske, men arten fiskas numera i mycket begränsad omfattning. Arten har minskat i förekomst i sydliga mindre vatten, troligen främst på grund av klimatförändringar men arten har också påverkats av dammbyggen, rensning av vattendrag och övergödning med mera. Minskningstakten har uppgått till cirka 30 % under de senaste 24 åren och en anses numera vara nära hotad.

Lake. Illustration: Wilhelm von Wright. Fri att använda (public domain)

Det är en sötvattensfisk som också lever i bräckt vatten. Den uppehåller sig vid bottnen, normalt på 0,5–100 meters djup, men den kan gå djupare i djupa sjöar. Arten föredrar kallt vatten och är mest aktiv nattetid på sommaren. Laken kan bli upp till 1,2 m lång och väga 24 kg. Vanligtvis ligger vikten på 0,5-1,5 kg i svenska vatten. Under vintern, då den också leker, är den mer dagaktiv. Större individer jagar först och främst fiskar, men även kräftor och fiskrom ingår i dieten. Yngre individer äter mindre, ryggradslösa djur. Arten kan göra kortare vandringar i samband med lek och årstidsväxlingar; det finns både stationära och vandrande bestånd. Under sommaren uppehåller sig de större, könsmogna individerna normalt på djupt vatten för att framemot vintern vandra till grundare, ibland till och med strömmande vatten för att leka. Yngre individer, som dagtid gömmer sig under stenar, påträffas ibland talrikt i mindre bäckar. Leken sker under perioden december till mars på grunt vatten (0,5–3 m). Under denna tid fiskar man på många ställen arten genom att ”klubba lake” genom blankis. Leken sker gruppvis så att upp till 20 individer klumpar ihop sig i ett stort nystan.

I fiske fångas lake främst som bifångst vid fiske efter gös, öring och sik med bottensatta garn. På senare år har även ett småskaligt riktat fiske för att fånga lake till kräftbete utvecklats. Vid detta fiske används så kallade ”lakstrutar” vilket är en ryssja som hängs från iskanten eller i en vakare så att de precis når till botten. Yrkesfiske av lake har främst bedrivits i Vänern och Vättern men fångster förekommer även i Mälaren och Hjälmaren. Lake kan också fångas med pilk, backor, burar och mjärdar.

I Vänern har landningarna av lake i yrkesfisket under delar av 1900-talet varit relativt höga. Mellan 1914 och 1950-talet landades emellanåt över 100 ton lake per år. Landningarna sjönk sedan och planade under perioden från mitten av 1990-talet till 2010 ut på knappt 40 ton årligen. Därefter sjönk landningarna ytterligare, till nivåer på 12–16 ton åren 2012–2015. Under de följande åren ökade landningarna något till runt 20 ton. Landningarna i Vänern 2019 på 25 ton är de högsta sedan 2010. En ökning i landningarna har skett sedan 2014.  Orsakerna till de minskade landningarna under 1900-talet är två, minskad efterfrågan från konsument och minskat sikfiske.

I Vättern skedde en drastisk minskning av landningarna i yrkesfisket under början av 1970-talet. Nedgången berodde troligtvis på ett för hårt fiske. År 2010 skedde ett trendbrott och landningarna har sedan dess ökat. År 2018 noterades den högsta landningen på femtio år, nämligen 20 ton. 2019 är den ungefär densamma på 19 ton.

I Mälaren och i Hjälmaren är landningarna i yrkesfisket generellt låga och har minskat sedan 1900-talets början. Under 2000-talet ökade landningarna något i Hjälmaren för att återigen minska. Det handlar om landningar på under ett ton årligen i vardera av dessa två sjöar.

Beståndet i Vättern anses ha ökat under senare år och SLU Aqua bedömer att det går att öka fisket av lake i Vättern. I de övriga tre stora sjöarna är utvecklingen inte lika positiv och någon ökning av fångsterna är enligt SLU Aqua inte att tänka på.

Rommen från lake anses vara en stor delikatess. Även lakens lever är delikat och en bra A-vitaminkälla. Tyvärr kan det finnas parasitdjur i levern, men om dessa tas bort innan tillredning så är levern fullt ätbar och den har inte skadats av parasiterna. Lakens kött är delikat och nuförtiden äts den året runt. Tidigare trodde många att man enbart skulle äta lakar som fångats på vintern då köttet skulle vara dåligt andra tider på året.

Läs mer:

The post Lake – den sötvattenslevande torskfisken first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/lake-den-sotvattenslevande-torskfisken/feed/ 0 21862
Fiskeriförvaltningen av sillen i Östersjön är felaktig http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/fiskeriforvaltningen-av-sillen-i-ostersjon-ar-felaktig/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/fiskeriforvaltningen-av-sillen-i-ostersjon-ar-felaktig/#respond Sun, 21 Feb 2021 06:06:19 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21857 Jag har tidigare skrivit om att forskningen om sillbestånden med hjälp av DNA tyder på att fiskeriförvaltningen av sillen/strömmingen i Östersjön är felaktig. Under Östersjöcentrums senaste frukostseminarium pratade Leif Andersson från Uppsala universitet om denna forskning. Läs mer...

The post Fiskeriförvaltningen av sillen i Östersjön är felaktig first appeared on Njord.]]>
Jag har tidigare skrivit om att forskningen om sillbestånden med hjälp av DNA tyder på att fiskeriförvaltningen av sillen/strömmingen i Östersjön är felaktig. Under Östersjöcentrums senaste frukostseminarium pratade Leif Andersson från Uppsala universitet om denna forskning. Det var mycket intressant.

Att fiskeriförvaltningen vad det gäller sillen/strömmingen i Östersjön måste göras om framstår som självklart efter Leif Anderssons genomgång av dna-forskningen och de slutsatser som kan dras av dem.

I Sveriges närhet finns det 8 distinkta bestånd av sill:

  • Atlantoskandisk sill, vårlekande (NVG-sill)
  • Atlantoskandisk sill, sommarlekande (fanns inte i forskarnas material då inga prover från södra Island fanns)
  • Norska fjordbestånd (flera olika bestånd som leker lokalt i olika fjordar)
  • Sill som leker kring de brittiska öarna (inkluderar troligen nordsjösill men några såna bestånd ingår inte i testmaterialet), höstlekande
  • Skagerak/Kattegatt/Rügensill, vårlekande
  • Östersjön/Bottenhavet, höstlekande (består förmodligen av flera olika lokala bestånd, Gamlebyviken har ett unikt bestånd)
  • Östersjön/Bottenhavet/Rigabukten, vårlekande (består förmodligen av flera olika lokala bestånd)
  • Östersjön/Bottenhavet/Rigabukten, sommarlekande (består förmodligen av flera olika lokala bestånd, finns i alla fall i Gävlebukten)

Det går inte att skilja på bestånden vid fiske men uppenbart måst förvaltningen ta hänsyn till att det finns många olika bestånd som lever ihop i havet. Det stor antalet bestånd och svårigheten att skilja sill från olika bestånd från varandra borde innebära att kvoter måste sättas lägre än vad nuvarande beräkningsmodeller innebär.

Ett uppenbart fel i förvaltningen är att sillen i västra Östersjön förvaltas som ett särskilt bestånd skiljt från de lokala bestånden i Skagerak och Kattegatt som i praktiken inte har nån förvaltning alls men på pappret förvaltas ihop med nordsjösillen vilket troligen är felaktigt.

Gamlebyvikens bestånd av sill måste sannolikt skyddas ordentligt då det är unikt och är anpassat till att leka i varmare vatten än Östersjöns andra bestånd och därför blir detta bestånd mycket viktigt när Östersjön värms upp på grund av klimatförändringarna.

Rügensillen har däremot problem med varmare vatten (skiljer sig på denna punkt från Skagerak- och Kattegattsill) och faktum är ju att beståndet av rügensill minskat under senare år när vattnet blivit varmare. Om det finns nån koppling (orsakssamband) är däremot inte känt.

The post Fiskeriförvaltningen av sillen i Östersjön är felaktig first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/21/fiskeriforvaltningen-av-sillen-i-ostersjon-ar-felaktig/feed/ 0 21857
Problemen för den kustnära sillen – överfiske eller storskaligt pelagiskt fiske? http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-den-kustnara-sillen-overfiske-eller-storskaligt-pelagiskt-fiske/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-den-kustnara-sillen-overfiske-eller-storskaligt-pelagiskt-fiske/#respond Sat, 20 Feb 2021 13:57:28 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21853 Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd.  Läs mer...

The post Problemen för den kustnära sillen – överfiske eller storskaligt pelagiskt fiske? first appeared on Njord.]]>
Förutom situationen för sillen (strömmingen) rent generellt i Östersjön som jag skrivit om tidigare pratade Magnus Appelberg från SLU Aqua också om fisket av sill och strömming nära kusten i Östersjön och i Bottenhavet av båtar längre än 24 meter under frukostseminariet om sillen i Östersjön. Han visade på hur detta hade ökat mellan 2010 och 2020. Att stora båtar fiskat mer nära kusten är helt klart men statistiken är befängd.

2010 fanns det cirka 100 båtar som fiskade sill/strömming med främst pelagisk trål i Östersjön (80 av dem ingick i det nyskapade pelagiska systemet). En stor del av dessa var under 24 meter. Men de fiskade lika mycket sill som de cirka 10 båtar som är över 24 meter gör idag (totalt finns det cirka 40 båtar som ägnar sig åt pelagiskt fiske i Östersjön, 30 av dem ingår i det pelagiska systemet). Att bara ta med båtar över 24 meter ger med andra ord en totalt missvisande statistik och troligen är det så att fisket nära kusten år 2010 var lika omfattande som idag.

Appelbergs och andra forskares statistik om detta är inte värt pappret de är skrivna på. Statistiken är totalt missvisande och felaktig. Bara för att en större del av den idag mycket mindre fiskeflottan är båtar över 24 meter innebär det ju inte att det fiskas mer i kustnära lägen än tidigare. Uppenbart har forskarna inte lyckats så bra med sitt tänkande på denna punkt. Eller så har de låtit sig styras av ideologi snarare än av en önskan om att visa sanningen.

I Bottenhavet har det totala fisket ökat kraftigt sen 2010. I huvudsak handlar det om att det finska fisket ökat. En stor del, men inte en majoritet, av det finska fisket är konsumtionsfiske. Exempelvis sysslar den största finska fiskebåten, FIN-1150-T Windö 5, med konsumtionsfiske. Det är också fisket med pelagisk trål som ökat medan fisket med bottentrål och garn minskat. Den viktigaste orsaken till minskat garnfiske är sälen men mindre storlek på sillen/strömmingen kan säkerligen också vara en anledning.

Sen lät det på Appelberg som om han pratade rent generellt om svenska fiskebåtars fiske och han tyckets mena att detta främst skedde vid den svenska kusten. Detta är inte riktigt sant. Större delen av det pelagiska sillfisket som bedrivs av svenska fiskare sker inte längs med kusten. Det framgår klart utifrån SLU Aquas nyligen publicerade rapport, Fisk och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2020.

Det mesta tyder alltså på att det faktiskt inte finns nåt problem med ökat pelagiskt trålfiske nära kusten utan det är helt enkelt en statistisk schimär beroende på kvalitetsmässigt undermålig forskning. Beslut om fiskeförbudsområden, trålfiskeområden, trålfiskegräns med mera kan inte tas med utgångspunkt från ett sådant uselt och undermåligt underlag.

The post Problemen för den kustnära sillen – överfiske eller storskaligt pelagiskt fiske? first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-den-kustnara-sillen-overfiske-eller-storskaligt-pelagiskt-fiske/feed/ 0 21853
Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-sillen-i-ostersjon-salen-skarpsillen-och-spiggen/ http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-sillen-i-ostersjon-salen-skarpsillen-och-spiggen/#respond Sat, 20 Feb 2021 13:13:16 +0000 http://fiske.zaramis.se/?p=21851 Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Läs mer...

The post Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen first appeared on Njord.]]>
Strömmingsfiske i svenska vatten var rubriken för veckans frukostseminarium vid Östersjöcentrum vid Stockholms universitet. Magnus Appelberg från SLU Aqua höll en intressant föreläsning kring situationen för sillen i egentliga Östersjön och Bottniska viken (dvs Bottenhavet och Bottenviken). Idag betraktas sillen i Östersjön som fyra bestånd, rügensillen i västra Östersjön (WBSS), sillen i centrala Östersjön, Rigabuktens sil och sillen (strömmingen) i Bottenhavet och Bottniska viken. Det är också på denna grund kvoterna bestäms,

Lekbiomassan i egentliga Östersjön var nästan tre gången så stor i början på 1970-talet som idag. Minskning skedde under 1970-talet och 1980-talet för sen stabiliseras på en lägre nivå. Minskningen av sillbeståndet sammanföll med ett mycket omfattande torskfiske och en kraftig ökning av skarpsillsbeståndet. En anledning till ökningen av mängden skarpsill anse ha varit det alltför stora torskfisket men grundorsaken var sannolikt övergödning, Skarpsillsbeståndet har stannat kvar på den högre nivån sen dess trots att fisket stadigt legat högre än vad som ansetts vara maximalt hållbart uttag. Det tyder på att beståndsbedömningar och kvoter är felaktiga beräknade och satta.

Fisket av sill under den aktuella perioden uppgavs av Appelberg ha haft en marginell betydelse för utvecklingen av sillbeståndet och har minskat när beståndet minskat. Trots det påstår den som sammanfattat det hela på Baltic Eye att fisket spelat den avgörande rollen. De påstår också att fiskedödligheten ökade (dvs fisket) under den period som beståndet minskade. Också det är en lögn. När fiskeridödligheten ökade från 1990 hade lekbiomassan redan minskat från cirka 2 miljoner ton till cirka 500 000 ton och det är den storlek lekbeståndet har än idag. Korrelationen mellan lekbiomassa och fiskeridödighet är svag i Östersjön vilket betyder att fisket har en marginell betydelse för beståndsstorleken.

Det falks och lögnaktiga påståendena visar hur opålitliga forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum är och hur löst de förhåller sig till sanningen. Appelbergs påstår istället att huvudorsaken är den ökade födokonkurrensen med skarpsillen som är huvudorsaken. I Östersjön har storleken på sillen inte heller påverkats i nån större utsträckning vilket tyder på att fisket inte spelat nån större roll för utvecklingen.

Under perioden efter år 2000 har dessutom den stadigt ökande sälstammen och spiggen haft en negativ påverkan på sillbeståndet i Östersjön och bara under de allra senaste åren skulle fisket kunna utgöra ett problem. Något som justerats genom att dra ner sillkvoten.

I Bottenhavet ser det annorlunda ut. Där ökade lekbiomassan kraftigt på 1980-talet och har sen legat still fram till för några år sen då den minskat lite igen Under 1980-talet minskade fisket för att sen ligga still från år 2000 till ungefär 2010 för att sedan öka. Ökningen under senare år sammanfaller med kollapsen för torskfisket i södra Östersjön. Samtidigt är det inte främst det svenska fisket som ökat utan framförallt handlar det om det finska fisket.

Emellertid finns det en klar minskning av sillens (strömmingens) storlek i Bottenhavet och Bottenviken. Minskningen skedde främst åren 2000-2055 och Appelberg menade att den troligaste anledningen till detta var det ökande sälbeståndet. Under senare år, efter 2010, kan dock fisket också ha påverkat. Och då främst konsumtionsfisket som är inriktat på större strömming (sill) på samma sätt som sälen främsta äter stor strömming (sill). Sill (strömming) är den föda sälen föredrar framför annan fisk.

Appelberg pratade också mer specifikt om fisket svenska vatten och invid svenska kusten fast han fick det att låta som om han pratade som svenska fiskares fiske. Han framställning blev därmed lite konstig och det gick lätt att tor att huvuddelen av det pelagiska fisket skedde i Stockholm skärgård vilket alltså inte är sant. Men det ska jag beröra i ett annat inlägg.

Grundproblemen för sillbestånden i Östersjön tycks alltså vara tre saker. Säl, skarpsill och spigg. Det pelagiska fisket är inte ett av grundproblemen vilket dock inte betyder att det inte på sina håll kan vara ett problem.

Åtgärderna för att kunna få större sillar/strömmingar och ett större bestånd är enkla men politiskt svåra:

  • Jaga mer säl
  • Fiska mycket mer skarpsill
  • Fiska mer spigg

Och i Bottenhavet troligen också ett minskat fiske rent generellt.

Med utgångspunkt från Appelbergs beskrivningar förefaller de åtgärder han själv föreslår, trålfiskeförbud och begränsningar innebära mer skarpsill och ännu mer spigg vilket skulle försämra läget för sillen/strömmingen. Dessutom skulle det framförallt slå mot det småskaliga trålfisket i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken.

Appelbergs uppfattning om detta tycks vara mer ideologiskt än baserat på den forskning han själv presenterat. Snacka om feghet. Han vågar inte föreslå det som den forskning han presenterar faktiskt pekar på utan föreslår det som han tror att opinionen viil. Med opinionen i detta fall menas medel- och överklassen inklusive den statliga byråkratin och politikerna i Stockholm. En mindre sillkvot kan däremot var rimligt men då förutsatt att skarpsillsfisket kan öka kraftigt och spiggfiske startas.

Läs också: Gråsäl bidrar till minskningen av gädda i Östersjöns kustvatten

The post Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen first appeared on Njord.]]>
http://fiske.zaramis.se/2021/02/20/problemen-for-sillen-i-ostersjon-salen-skarpsillen-och-spiggen/feed/ 0 21851