Brist på bottenlevande smådjur ger mager torsk

Östersjöns främsta rovdjur högst upp i näringsväven blir allt magrare. En ny studie visar ett samband mellan den försämrade hälsan hos gråsäl och torsk och förändringar hos de bottenlevande kräftdjuren ishavsgråsugga och vitmärla, som många fiskar äter. – Det är Läs mer…

Advertisements

Veckans båt – GG 1130 Linda Bissau

Fiskebåt som byggdes 1976 i Flekkefjord, Norge. Vid leveransen en fabrikstrålare på 749 bruttoton (enligt andra källor 776 bt). Båten levererades till en köpare, A/S H.Hjelm & Co, som registrerade den på Grönland med namnet Umanaq. Redan 1978 såldes dock Läs mer…

Varför finns det så lite fisk på Västkusten?

För ungefär 40 år sen försvann torsk och andra torskfiskar från den svenska Västkusten. Framförallt försvann den i innerfjordarna. Idag finns bara små lokalt lekande bestånd kvar i fjordområdet runt Orust, i Gullmarsfjorden och Bottnafjorden. Frågan är varför de försvann Läs mer…

Svenska landningar av sik och lax 2018

De flesta som fiskar stora mängder siklöja ägnar sig också åt fiske av strömming (sill), lax och sik. Eller någon av dessa arter. Ibland sker fisket med siklöjetrålarna men oftast med andra båtar. Strömmingsfisket bedrivs med garn (skötar) eller trål, Läs mer…

Svenska landningar av siklöja 2018

Siklöjefisket i Bottenviken som äger rum under cirka två månader på hösten är ett av Sveriges mest lönsamma fisken. Fångsten används för att tillverka Kalix löjrom. Siklöjefisket kan stå för uppemot 70% av årsinkomsten för de yrkesfiskare som ägnar sig Läs mer…

HKPO vill rädda östersjöfisket med fel metoder

I en debattartikel i SVD förkastar Havs- och kustfiskarnas producentorganisation (HKPO) ICES råd om totalt torskfiskestopp i Östersjön. De gör det på mycket svaga grunder och menar i stort sett att ICES inte vet vad de pratar om. Som jag Läs mer…

Svenska landningar av makrill 2018

Makrill är inte speciellt viktig i det svenska fisket. Fiskas av några få svenska båtar i Nordsjön och av ett stort antal småbåtar vid Bohuskusten och kusten i norra Halland. De stora båtarna fiskar med snörpvad eller flyttrål (pelagisk trål) Läs mer…

Svenska landningar av industrifisk 2018

Svenskflaggade båtar fiskar i stort sett bara två olika fiskarter som i huvudsak används som så kallad industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Skarpsill och tobis. Men svenska båtar har också fiskerättigheter för blåvitling (kolmule). Dessa byts i allmänhet Läs mer…

Miljörörelsen har en gammaldags syn på havsmiljön

Det finns idag ingen anledning att säga nej till ett torskfiskestopp i östra Östersjön. Men det är då också nödvändigt med kompensation för de fiskare som blir utan försörjningmöjligheter. Det finns flera möjligheter till det. Direkt ekonomisk kompensation, att låta Läs mer…

WWF ändrar sig om makrill

WWF gav makrill fiskad med garn rött ljus. Det var ett extremt märkligt beslut. Garnfisket av makrill är obetydligt, kanske på sin höjd nån procent av hela makrillfisket. Det förekommer främst vid kusten i Sverige och Norge och det handlar Läs mer…

Svenska landningar av sill 2018

Sillfiske är Sveriges viktigaste fiske. Det bedrivs av ett 30-tal medelstoraoch stora båtar samt ett par hundra småbåtar runt Sveriges kuster. Sill fiskas till mat, för att användas till foder och för fiskmjöls- och fiskoljetillverkning. Sillen som fiskas i Skagerak Läs mer…

Överfiske har inget med klimatet att göra

Årets Havs- och vattenforum är helt fokuserat på klimatfrågan och dess betydelse från havet. Förändrat klimat innebär påfrestningar för livet i havet och förändringar av arters utbredning och beståndsstorlek. Det innebär nya arter i en del områden och att gamla Läs mer…

Svenska räklandningar 2018

Fiske av nordhavsräka i Skagerak och Nordsjön är ett ekonomiskt viktigt fiske i Sverige. År 2018 hade Sverige en kvot på 67 ton i Nordsjön EU-zon, 123 ton i norsk zon och 1 321 ton i Skagerak och Kattegatt. Av Läs mer…

Veckans båt – GG 923 Ibis

GG 923 Ibis var en ångtrålare byggd av stål 1909 av John Cockerill S.A i Hoboken, Belgien år 1909 som O 76 Ibis VI för Société Coopérative l’Ibis i Oostende (en del av skolan IBIS). Var då på 196 bruttoton. och Läs mer…

Svenska kräftlandningar 2018

Svenska yrkesfiskare fiskar kräfta (havskräfta) med bottentrål och bur i Skagerak och Kattegatt. Fisket bedrivs av ett mycket stort antal båtar och är vid sidan av torskfiske i Östersjön det viktigaste fisket för de halländska yrkesfiskarna. I norra Bohuslän är Läs mer…

Varför torsken i Östersjön inte går att rädda

Östersjöns huvudsakliga problem är klimatförändringar och övergödning. Klimatförändringar leder till ett varmare hav och Östersjön temperatur kommer att öka mer än världshavens genomsnittliga temperatur ökar. Ökande temperatur får lägre salthalt och minskade syrehalt som resultat. Övergödning leder till syrebrist vid Läs mer…

Svenska landningar av rödspätta och rödtunga 2018

Rödtunga och rödspätta är två plattfiskar som fiskas i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Rödspätta fiskas också i Östersjön. Svenska yrkesfiskare fiskar främst i Skagerak, Kattegatt och Östersjön. Rödspätta är en kvoterad art i bägge haven medan rödtunga är kvoterad i Läs mer…

Svenska landningar av sej och kolja 2018

Sej (gråsej) är den viktigaste målarten för de svenska fiskebåtar som ägnar sig åt riktat fiskfiske i Västerhavet. Detta fiske bedrivs huvudsakligen i Skagerak och Nordsjön. Kolja fiskas i samma hav men inte alls i lika stora mängder som sej. Läs mer…

Svenska torsklandningar 2018

Torsk fiskas i Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. I Kattegatt finns bara en bifångstkvot och inget riktat fiske. I Kattegatt såväl som i övriga fiskeområden med undantag av västra Östersjön inklusive Öresund fiskas bara en liten del av torsken upp. Läs mer…

Nollkvot rekommenderat även för rügensill

För torsk från det östra beståndet i Östersjön har Internationella havsforskningsrådet (ICES) förslagit en nollkvot inför 2020. Läget är detsamma när det gäller vårlekande sill från sydvästra Östersjön (WBSS), så kallad rügensill. Den leker i södra Östersjön kring ön Rügen Läs mer…