Sveriges största tidning om yrkesfiske
BalticWaters2030 påpekar in en artikel att osäkerheterna när det gäller hur fiskekvoter fastställs är stora. Det har de helt rätt i. Det finns en mängd osäkerheter. Fiskets redovisade fångster, de matematisk modeller som används, vetenskapsmännens godtycke och fördomar, politikernas känslighet för opinioner och påtryckningar med mera. Läs mer…
Det har inte förekommit något som helst överfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Varken av torsk, sill eller nån annan fiske. Kvoterna för torsk, sill och skarpsill har bestämts i enlighet med vetenskapliga råd och fisket har inte någon gång fiskat mer än de vetenskapligt baserade kvoter som bestämts. Läs mer…
Enligt BalticWaters2030 var det betydligt färre båtar som landade fisk fångad i Östersjön år 2022 än år 2021. År 2021 rapporterade 457 svenska fiskebåtar fångst från Östersjön jämfört med 348 stycken under 2022. En minskning med 109 stycken. Läs mer…
Hur mycket sill/strömming som det finns i Östersjön uppskattas av en mängd forskare och resultaten sammanställs och publiceras av Internationella Havsforskningsrådet (ICES). Det finns enligt deras bedömningar ingen fara för sillen i de östra delarna Östersjön. Inte heller i Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…
DN slår på stort. Det är katastroflåga nivåer när det gäller strömming/sill i Östersjön påstår de. Det är inte sant. Vad som är sant är att det finns mycket lite strömming nära kusten i Bottenhavet på våren och försommaren. Det är känd information. Läs mer…
EU:s ministerråd har höjt kvoten för sill i Östersjön mer än vad som föreslagits av EU-kommissionen. 32% istället för 14%. De har dessutom beslutat sig för att sänka skarpsillskvoten. Det är helt orimliga beslut i ett läge när sillkvoten borde minskas och skarpsillskvoten höjas rejält. Läs mer…
Det kraftiga utsläppet av naturgas (i huvudsak metan) från Nordstream i Östersjön kan vara riktigt ödesdigert i ett redan väldigt utsatt ekosystem. Det menar forskaren Thomas Dahlgren som har studerat vilka effekter olika utsläpp har på livet i havet. Läs mer…
EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag om fiskemöjligheter för 2023 för Östersjön. Baserat på detta förslag kommer EU-länderna att fastställa hur mycket av de viktigaste kommersiella fiskarterna som får fångas. Läs mer…
Det finns enskilda forskare som anser att sill- och skarpsillsbestånden i Östersjön är i ett kritiskt läge. I många fall handlar det om forskare som inte ägnar sig åt fiskeriforskning eller om beståndsbedömning. De har aldrig några som helst empiriska bevis för sin påståenden. Läs mer…
Forskningen som ligger till grund för Internationella havforskningsrådets (ICES) bedömningar av sillbeståndet är den mest fullständiga forskningen som finns när det gäller tillståndet för sillbestånden i Östersjön. Enligt den forskningen är det så bra att sillkvoten i Östersjön kan öka medan den bör minska något i Bottenhavet. Läs mer…
I södra Östersjön finns ett stort bestånd av vårlekande sill som kallas WBSS eller rügensill. Detta sillbestånd utgör grunden för sillfisket i södra och västra Östersjön och en del av underlaget för sillfisket i Kattegatt och Skagerak. Läs mer…
I en nypublicerad svensk-finsk studie om Östersjötorsken menar forskarna att torskens dåliga hälsa inte kan bero på syre- eller matbrist. Den motsäger helt forskarnas gängse teorier om orsakerna till det dåliga tillståndet för torsken. Torsken i Östersjön lider i nuläget alltså varken av brist på syre eller mat. Läs mer…
I Sverige har de miljö- och klimatmässiga konsekvenserna av olika fiskemetoder inte undersökts vetenskapligt. Däremot har det gjorts undersökningar i Danmark. DTU Aqua har producerat en rapport med resultaten. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas Läs mer…
Trots att många av Östersjöns viktiga arter visar dramatiskt sjunkande siffror har politiken avvaktat med att agera menar BalticWaters2030. Dessutom hävdar de att vi tillräckligt med kunskap för att genomföra konkreta åtgärder för Östersjöns fiskbestånd, såväl nationellt som i EU. Läs mer…
Idag finns det lika mycket sill (strömming) i Östersjön som år 2000. Kvoterna och fisket har gått upp och ner under åren som gått men sillbeståndet har bestått. Beståndet (SSB) har genom aktiv fiskeripolitik kunnat behållas intakt. Läs mer…
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen ska rikta nio tillkännagivanden till regeringen med åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön. I tillkännagivandena ska riksdagen uppmana regeringen Läs mer…
Anna Ljungström heter en skribent på Supermiljöbloggen. Hon har skrivit en artikel om Östersjön och dess miljöproblem. Avsnittet om fiske är fullt av lögner och felaktigheter. Men vad kan man vänta sig när hon har lögnfabriken BalticWaters2030 som en källa för sina påståenden. Läs mer…
En gäng centerpartister har skrivit ett debattinlägg i Svenska Dagbladet (SVD) om fiske. Att den publiceras i SVD är på många sätt symptomatiskt. Det är tidning för den rika överklassen i Stockholm, dvs den grupp som företräds sv Sportfiskarna och som vill ha fisken för sig själva. Läs mer…
DTU Aqua har uppdaterat sin rapport om fiskets miljö- och klimatpåverkan. Det som har betydelse för både miljö- och klimatpåverkan är hur mycket som fiskas, vilket redskap som används och på vilken sorts botten det fiskas. Läs mer…
Enligt fiskare på Gotland som uttalar sig i SVT tror människor att all fisk från Östersjön innehåller miljögifter. Det gör den naturligtvis inte Läs mer…