Sveriges största tidning om yrkesfiske
Torsk (Gadus morhua) är en av de viktigaste arterna för svenskt fiske. Det är en fiskart i familjen torskfiskar som förekommer i norra Atlanten, från Nordamerikas östkust och vattnen utanför södra Grönland och kring Island till vattnen kring Brittiska öarna, Läs mer…
Makrill fiskas inte speciellt mycket av svenska fiskare vad det gäller total mängd. Däremot är det många mindre båtar som fiskar en del makrill. För det kustnära fisket på Västkusten är makrill en viktig art. Men i motsats till i Läs mer…
Gutterne på kutterne är en dansk TV-serie som handlar om några fiskare i fiskeläget Thorupstrand vid Jammerbugten i Nordjylland. Tre säsonger är producerade så här långt och den tredje sänds just nu. Thorupstrand är ett fiskeläge där fiskebåtarna som saknar Läs mer…
När det gäller plattfiskfiske och fiske av rödspätta dominerar bottentrålare med inslag av en enstaka bomtrålare (ex L 510 St. Anthony), båtar med skotsk snurrevad (flyshooter, ex L 654 Pia Glanz), båtar som fiskar med vanlig dansk snurrevad och garnbåtar Läs mer…
KN 62 Vingaland (även stavat Wingaland) är en nästan 11 meter lång båt av stål som byggdes 1977 i Sverige. Motorn är på 170 kW. Hemmahamn är Ronneby. Ägare av båten är Bengt Larsson. Bengt Larsson och Vingaland fiskar bara med Läs mer…
SG 21 Sillesund är något så ovanligt som en svensk backebåt, men eftersom den finns i Hällevik i Blekinge kommer jag att skriva långrevsbåt då det är så som redskapet benämns på sydkusten och östkusten. Långrev är en lång lina som har Läs mer…
En artikel i GP handlar om att krogar i och med landningsskyldigheten får möjlighet att köpa märkliga fiskar. Artikeln är lite märklig. Askerup som skrivit den har nog slarvat en hel del och inte tagit reda på fakta. För det första Läs mer…
Det påstås ofta, om och om igen, att småskaligt kustnära fiske är det mesta miljövänliga fisket. Exempelvis gör företrädare för den danska organisationen Foreningen for Skånsomt Kystfiskeri (FSK) det med stor regelbundenhet. Även företrädare för Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO) påstår Läs mer…
När det gäller miljövänlighet så spelar storleken på fiskebåten faktiskt en marginell roll. Istället handlar det om vad som fiskas, vilken fiskemetod som används,vilka redskap som används och var det fiskas. Detta oavsett storlek på båten. De största båtarna som Läs mer…
I Sverige och norra Europa är storskaligt pelagiskt fiske inriktat på små pelagiska fiskar som sill, makrill, skarpsill (brisling), tobis, vitlinglyra (sperling), blåvitling (kolmule), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda. Fisket bedrivs med snörpvad (ringnot, purse seine, surrounding nets), pelagisk Läs mer…
Situationen när det gäller torsken I Kattegatt är att det inte finns något riktat fiske på torsk, utan torsk fångas endast som bifångst. Läget i Skagerak är att det dessutom finns en liten kvot för riktat fiske, men annars är läget Läs mer…
DTU Aqua-rapporten ”Miljøskånsomhed og økologisk bæredygtighed i dansk fiskeri” har samlat den kunskap som finns om miljöpåverkan från danskt fiskeri och ger en översikt av hållbarheten inom olika slags fiskeverksamhet. Rapporten har betydelse också för svenska yrkesfiske då svenskt och danskt yrkesfiske Läs mer…
Det pelagiska fisket i Sverige består av två delar. Dels det mer storskaliga där överförbara fiskerättigheter (TFC) införts, dels den så kallade kustkvoten. Det förstnämnda omfattar huvuddelen av den pelagiska fisken, dvs huvuddelen av sillen, skarpsillen och makrillen, all tobis, blåvitling och annan Läs mer…
Det är svårt att definiera vad som är småskaligt kustnära fiske. I Sverige har myndigheterna valt en definition som består av flera olika punkter: 1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter. 2. Redskapanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap. Läs mer…
Kustkvoten är en del av det pelagiska fisket som är reserverat för mindre fiskebåtar,en del av det småskaliga kustfisket. Huvuddelen av kustkvoten finns i Östersjön (Östersjökvoten) och där är också trålfiske tillåtet, främst i Bottenhavet och Bottenviken, men för mindre båtar också Läs mer…
Snurrevad är en fiskemetod som används ganska allmänt i flera andra länder, men inte i Sverige. Metoden används vid fiske av plattfisk och torsk. Det är en miljövänligare metod än bottentrålning och en bättre metod än garnfiske om sälskador ska undvikas. Läs mer…
Garnfiske och snurrevad dominerar i det norska torskfisket. 72% av torsken fångs med dessa redskap. Forskning i Norge visar framförallt garnfisket levererar torsk av dålig kvalitet. Det beror på att torsken sitter fast i garnen under lång tid och får Läs mer…
Jag kommenterade häromdan en artikelserie i SVD skriven av en person som uppenbarligen inte kunde nåt om ämnet, dvs fiske. Journalisten ifråga hade läst en artikel i den vetenskapliga tidskriften Fish and Fisheries där statistik om bränsleförbrukning i fiske gås igenom. Läs mer…
De skandinaviska fiskeministrarna har kommit överens om att fiskare inte ska få kasta ut (kasta tillbaks i havet) fisk som är bifångst, dvs för liten utanför kvoten, fel sort eller nåt liknande. Resultatet blir att i stor sett alla fiskare hamnar Läs mer…
Det är Danska Fiskares Producent Organisation (DFPO) som står bakom initiativet att granska det danska fisket enligt MSC:s miljöstandard för ett uthålligt och välskött fiske. Igår blev fisket efter kolja MSC-certifierat. DFPO:s mål är att få alla sina fisken engagerade Läs mer…