Skärgårdsverk i och kring Marstrand

Marstrand var under en stor del av sillperioden en frihamn. 1775 förklarades hamnen som frihamn av Gustaf III och det blev också fritt för utlänningar att bosätta sig i staden liksom religionsfrihet och näringsfrihet (som för övrigt gällde hela sillhanteringen). Läs mer…

Skärgårdsverk i södra Inland

Det sydligaste sillsalteriet utanför södra Inland fanns utanför halvön Överön i Norde älvs mynningsvik. Detta sillsalteri byggdes år 1787 på Lilla Bastö av C.E. Högström som för ändamålet arrenderat ön av dess ägare Sven Persson på Stora Bastö. Sven Persson Läs mer…

Skärgårdsverk i Göteborgs skärgård

I södra delen av nuvarande Göteborgs kuststräcka och i södra skärgården fanns inte så många sillsalterier och ännu färre trankokerier. Men några fanns, det största fanns förmodligen på Känsö. I Långedrag fanns två mindre sillsalterier och på Styrsö Bratten fanns ett litet. Den nyinrättade Läs mer…

Sillsalterier i Gbg – staden, Masthugget, Lundby och Majorna

Det nuvarande Göteborgsområdet var det område där de flesta sillsalterier faktiskt fanns under 1700-talets stora sillperiod. Många av dem fanns inne i själva den dåvarande staden som låg innanför vallgraven och murarna. Salterierna i själva staden var i jämförelse med Läs mer…

Sillen – havets silver

Sillfisket har gjort mången svensk rik och i praktiken skapat de bohuslänska fiskelägena som vi ser dem idag. Speciellt har rikedomar skapats och samhällen byggts under sillperioderna i Bohuslän, varav man känner till fyra stycken större från 1500-talet och framåt, 1556-1589,1660-1680, 1747-1809 Läs mer…

Intressant om svenskt fiske på 1800-talet

Prosten och sillen är en fantastisk bok om och av prästen Carl-Ulrik Ekström. Först är det en del skriven av Lars Edvard Larsson som handlar om prästen själv och den tid han var verksam. Början av 1800-talet, när sillperioden var Läs mer…

Ålesundsolyckan 1868 – stor katastrof för små fiskelägen

I boken ”Ålesundsolyckan – stor katastrof för små fiskelägen” har Bo Antonsson gått in på djupet om olyckan 1868, där femtiotvå fiskare drunknade , som efterlämnade 17 änkor, 47 faderlösa barn och 21 äldre personer, som förlorade sina försörjare. Därtill Läs mer…

Hansson

Det först vadlaget som bildades på Rörö, år 1880,  bestod främst av lundgrenare och ”hansara”. De senare var Teodor, Alfred och Hilmer Hansson. Då fiskade laget med landvad. Kring år 1900 började man fiska från båt med snörpvad. I vadlaget Läs mer…

Nilsson

I vadlaget Kasty-Ebba som fanns mellan 1929 och 1952 ingick flera personer ur familjen Nilsson. Det var Erik, Karl och Sixten Nilsson. Alla tre var samtidigt ägare till fiskebåten GG 59 Östen mellan 1927 och 1930 och senare GG 174 Läs mer…

Bryngelsson

Från cirka 1900 tillhörde Oskar Bryngelssson vadlaget som kallades ”lundgrenarna”. I vadlaget ingick då också Martin, Gustav, Janne, August, Johan och Karl Lundgren, Teodor, Alfred, Hilmer och Olof Hansson samt Johan Johansson. De första båtarna var GG 400 Äran med Läs mer…

Karlsson

I vadlaget Trygg (1902-37) ingick John Karlsson medan flera andra med samma efternamn ingick i vadlaget Milly-Kasty. Vadlaget Milly-Kasty bildades så sent som 1922 då man på många andra öar i stort sett redan lämnat snörpvadsfisket. Medlemmar var Martin, Emil Läs mer…

Svanen – Larsson

Vadlaget Svanen bildades 1910 och medlemmar var August, Olof och Janne Larsson, Albin och Oskar Olsson, Albin, Ludvig, Birger, Ludvig, Emil och Wilhelm Andersson, Otto och Rickard Malmgren samt Evald, Ernst och Martin Johansson.  Den sistnämnde bytte sen efternamn till Läs mer…

Bröderna

Det vadlag som kom att kallas ”Di Spee” (de unga) bildades år 1900. Det var det tredje vadlaget som bildades på Rörö. Medlemmar i laget var Oskar Olofsson, Charles, Oskar och Olle Olsson, Hans Corneliusson, Karl-Petter och Alfred Larsson, Gustav Läs mer…

Trygg och Olausson

Det fjärde vadlaget som bildades på Rörö var Trygg, också kallat ”Pôjkelawet” då det bilades av unga män år 1902. De som var medlemmar i vadlaget Trygg vid starten var Ivar, Oskar, Karl och Georg Johansson, Johan och Konrad Olausson, Läs mer…

Rybergarna

I likhet med Lundgrens är Rybergs en av Rörös mer kända släkter. Stamfar till släkten brukar man anse att Andreas Ryberg, gift med Mariana Grönbeck, var. Han var son till Bryngel Andersson som genom bland annat supande på krogen i Läs mer…

Fiskebåtar, fiske, hus och folk på Rörö

Det finns en mängd hemsidor som listar fiskebåtar som hört eller hör hemma på olika öar och i olika fiskelägen, men faktiskt ingen som listar de båtar som hört och hör hemma på den ö där jag är född, Rörö Läs mer…

Den sista Salénbåten – Snow Drift

Saléns var ett av Sverige klassiska rederier. Det var på sin tid världens största kylfartygsrederi och dominerade banantransporterna och liknande i hela världen. Deras fartyg var vackra, kanske några av de vackraste stålfartyg som nånsin byggts. I jämförelse med dagens Läs mer…