Kan vem som helst äga svenska fiskerättigheter?

Den uppfattningen kan en få om en läser Filippa Säwe och Johan Hultman i förra numret av ETC Helg. De påstår att svenska fiskerättigheter kan ägas av bolag och privatpersoner som dessutom också kana var utländska. Till stöd för sin uppfattning använder de fiskelagen. Men de glömmer de förordningar Hav- och vattenmyndigheten gett ut och som kompletterar fiskelagen. De förklarar inte vad fiskelicens är eller att många fisken kräver särskilt tillstånd.  De glömmer bort andra lagar och förordningar som också har betydelse. Så låt oss titta vad det står.

Vi börjar precis som Säwe och Hultman med fiskelagen. Men innan vi gör det ska vi först säga att fiskelicens tidigare hette fartygstillstånd och alltså är licensen knutet till en viss fiskebåt. Perosnlig fiskelicens berör i princip inte fisket i havet och utelämnas därför här. Även enskildfiskerätt som gäller fisket i de flesta sjöar samt kustfisket längs med Östersjön kust mellan Ålands Hav och Öresund utelämnas också här. Det fisket regleras inte av de bestämmelser som vi här ska gå igenom.

Fiskelagen säger:

13 § (utdrag) Utländska fysiska och juridiska personer som omfattas av Sveriges internationella åtaganden om etableringsfrihet, arbetskraftens fria rörlighet och utbyte av tjänster får fiska yrkesmässigt på samma villkor som svenska fysiska och juridiska personer.

Utan stöd av enskild fiskerätt får annat fiske bedrivas av utländska medborgare eller fiskefartyg bara om det medges i 13 a § eller i föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Utländska medborgare som är stadigvarande bosatta här i landet är dock likställda med svenska medborgare.

29 § a Att yrkesmässigt fiske med fiskefartyg i havet får bedrivas bara med stöd av fiskelicens framgår av artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006.

Personlig fiskelicens får beviljas för yrkesmässigt fiske som inte kräver fiskelicens. Av 9 a § framgår att den som fiskar med stöd av en personlig fiskelicens är undantagen från de begränsningar i redskapsanvändningen som anges i den paragrafen.

29 § b En fiskelicens får efter ansökan beviljas såväl fysiska som juridiska personer.

En personlig fiskelicens får efter ansökan beviljas fysiska personer.

Om sökanden av en fiskelicens enligt första stycket är en annan än den som äger det fartyg som ska användas vid fisket, ska ett bevis om att sökanden förfogar över fartyget fogas
till ansökan.

30 § (utdrag) En fiskelicens får beviljas om
1. fisket bedrivs i näringsverksamhet,
2. fisket har anknytning till svensk fiskerinäring,
3. det fartyg som används vid fisket är registrerat som fiskefartyg i det fartygsregister som avses i 1 kap. 2 § sjölagen (1994:1009), och
4. kravet på att fiskekapacitet ska föras ut ur den svenska fiskeflottan i enlighet med artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 är uppfyllt.

En personlig fiskelicens får beviljas om förutsättningen i första stycket 1 är uppfylld.

Utländska företag och personer kan alltså inneha en svensk fiskelicens. Men det krävs vissa saker för det. Det ska handla om näringsverksamhet, fisket ska ha anknytning till Sverige, fiskebåten ska finnas i fartygsregistret och den som får en ny licens måste också föra ur kapacitet från den svenska fiskeflottan. Bara detta gör det rätt svårt att få möjlighet att fiska i Sverige för alla personer och företag. Såväl för utländska som för svenska. Men det räcker inte med detta. Det är ännu svårare, det kan vi se i de föreskrifter som Havs- och vattenmyndigheten gett ut liksom i de förordningar som också finns.  Dessa låtsas Säwe och Hultman inte om.

I Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen står det om detta följande saker:

19 § Frågor om fiskelicens och personlig fiskelicens prövas av Havs- och vattenmyndigheten.

Vid prövningen av om fisket har sådan anknytning till svensk fiskerinäring som avses i 30 § fiskelagen (1993:787) ska myndigheten särskilt ta hänsyn till om
1. värdet av den fångst som sökanden under ett kalenderår landar i Sverige uppgår till minst hälften av dennes totala fångst,
2. minst hälften av sökandens fiskefärder utgår från en svensk hamn,
3. minst hälften av deltagarna i sökandens fiske är bosatta här i landet, eller
4. sökanden har ett fast driftställe i Sverige.

Havs- och vattenmyndigheten ska vid sin prövning ta hänsyn till också andra omständigheter som sökanden åberopar till stöd för att fisket är anknutet till svensk fiskerinäring.

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om kravet i 30 § fiskelagen (1993:787) på att fiskekapacitet ska föras ut ur den svenska fiskeflottan. Förordning (2014:1061).

Fisket bör alltså i huvudsak utgår från Sverige, fiskelicensinnehavaren måste ha ett driftställe i Sverige, landningarna måste i huvudsak ske i Sverige och de som är anställda i fisket måste i huvudsak vara bosatta i Sverige. Det är alltså inte helt lätt för ett utländska företag och ännu svårare för en person från utlandet att få fiskelicens för att fiska i Sverige. I praktiken kan vi nog utgå från att det är i princip omöjligt för en utländsk medborgare som inte bor i Sverige. För ett utländskt företag med en filial eller ett dotterbolag i Sverige verkar det lättare.

I allmänhet räcker det dock inte med fiskelicens för att få fiska i Sverige. Det behövs oftast ett särskilt tillstånd också. Men först till Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter.

Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om licens och tillstånd för yrkesmässigt fiske i havet, HVMFS 2014:19 föreskriver, följande:

4 § Ansökan om fiskelicens ska göras till Havs- och vattenmyndigheten på fastställd blankett.

5 § Inkomst från fiske ska styrkas med kopior av deklarationer med tillhörande bilagor eller motsvarande till Skatteverket lämnat underlag för de tre senaste kalenderåren före ansökan. Till Havs- och vattenmyndigheten inkommen fångstredovisning i fiskeloggbok och kustfiskejournal ska ligga till grund för bedömningen om fisket bedrivs i sådan omfattning att det är fråga om fiske i näringsverksamhet enligt 30 § fiskelagen (1993:787). Även inkomna avräkningsnotor från förstahandsmottagare av fisk kan ligga till grund för bedömningen. Om fisket kräver tillstånd ska sökandes möjlighet att beviljas sådant tillstånd beaktas vid licensprövningen.

6 § Den som under de tre senaste åren före ansökan inte bedrivit yrkesmässigt fiske och därför inte för denna period kan redovisa någon fiskeinkomst, ska till sin ansökan foga en plan över den tänkta verksamheten.

Anknytning till svensk fiskerinäring

7 § Villkoret om anknytning till svensk fiskerinäring i 30 § fiskelagen (1993:787) bör visas genom hänvisning till för Havs-och vattenmyndigheten tillgänglig dokumentation eller insändande av handlingar. I de fall anknytningen består i att värdet av den fångst som fiskefartyget under ett kalenderår landar i Sverige uppgår till minst hälften av fartygets totala fångst, minst hälften av fiskefartygets fiskefärder utgår från en svensk hamn, eller minst hälften av fiskefartygets besättning är bosatta i Sverige i enlighet med 2 kap. 19 § första stycket förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen kan anknytningen styrkas vad avser 1. landningar av fångster, genom landningsdeklarationer, avräkningsnotor eller liknande, 2. utgångspunkten för fiskefärder, genom fiskeloggbok eller kustfiskejournal, HVMFS 2014:19 4 3. bosättning i landet, genom insändande av personbevis för de fysiska personer som deltar i fisket.

Efter att ha läst detta menar jag att det i praktiken är omöjligt för en utländsk medborgare eller ett utländska företag att få fiskelicens i Sverige. Det är svårt för svenska medborgare att få fiskelicens och med all sannolikhet mycket svårt för utländska medborgare och företag. Säwe och Hultman har inte brytt sig om ta reda på hur Fiskelagen tillämpas i Sverige och därför hamnar de fel när det gäller lagstiftningen. De överdriver möjligheten för utländska företag och personer att bedriva fiske i Sverige. i verkligheten är den i princip obefintlig. Men det som de två egentligen kritiserar är överförbara fiskerättigheter. Det finns i Sverige för närvarande enbart inom det storskaliga pelagiska uthavsfisket. Detta fiske regleras av lagen om överförbara fiskerättigheter och där står det:

4 § Fiskerättigheter får överlåtas till en annan fiskelicensinnehavare, om överlåtelsen inte motverkar syftet med lagen.

Överlåtelsen ska godkännas av Havs- och vattenmyndigheten.

Havs- och vattenmyndigheten ska i sitt beslut om godkännande fastställa parternas innehav av fiskerättigheter. Lag (2014:1025).

5 § En fiskelicensinnehavare får ha fiskerättigheter för högst två fartyg samtidigt.

En fiskelicensinnehavares innehav av fiskerättigheter får motsvara högst tio procent av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för fiske genom individuella kvoter.

Om det finns särskilda skäl, får Havs- och vattenmyndigheten godkänna en överlåtelse trots att fiskelicensinnehavaren efter förvärvet har ett större innehav av fiskerättigheter än vad som är tillåtet enligt första och andra styckena. Lag (2014:1025).

Det går alltså inte att äga överförbara fiskerättigheter i Sverige utan att ha fiskelicens. Detta innebär att överförbara fiskerättigheter inte förenklar eller gör det möjligt för utländska medborgare och företag att vara aktiva i det svenska fisket. Det är som vi konstaterat mycket svårt för dem att få fiskelicens, i realiteten nästan omöjligt. Filippa Säwe, Johan Hultman och tidningen ETC tycks vara ute och cykla i denna fråga.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Kan vem som helst äga svenska fiskerättigheter?”

Kommentarer är stängda.