En fiskebåts storlek bestämmer inte hur mycket den fiskar, del 2

I det pelagiska fisket och industrifisket är storskalighet en klar konkurrensfördel. Där gäller det att fiska så mycket som möjligt med så låg bränsleförbrukning som möjligt. Det är också viktigt med långsiktig planering så att underhåll utförs när det finns lite att fiska och så att inga köer vid fiskmjölsfabriker och andra inköpare uppstår. Individuella överförbara fiskerättigheter gör detta möjligt och medför dessutom att det är lätt att anpassa fisket till förändrade kvoter och fiskemöjligheter.

Det sistnämnda  gäller också inom demersalt fiske av konsumtionsfisk. Men i detta fiske är stabila leveranser av färsk fisk varje dag en nödvändighet. Det finns därför inga egentliga stordriftsfördelar utan här handlar storleken på båten mest om var den fiskar nånstans. För fiske långt ute i Nordsjön behövs det större båtar medan mindre båtar är lämpliga för fiske längs med kusten. För att klara dåligt och hårt väder är det också viktigt att fiskebåtarna har en viss storlek. Det är en klar fördel om fiskebåtarna opererar utifrån säkra och är trygga hamnar för det möjliggör fiske varje dag och en jämn inkomst. Fiskelägen direkt på stranden som det fortfarande finns ett antal på Jyllands nordsjökust innebär att det dåligt väder oftare förhindrar fiske.  Det är alltså ekonomiskt tryggare för en fiskare av konsumtionsfisk att ha sin båt i Hvide Sande, Thorsminde, Thyborøn, Hanstholm och Hirtshals än i Thorupstrand eller Løkken för att ta några olika exempel från Jyllands västkust. I Östersjön fiskar större båtar på det östra torskbeståndet medan mindre fiskar på det västra beståndet. Detta gäller såväl inom Danmark som Sverige.

Det som styr storleken på en fiskebåt som fiskar efter bottenlevande fisk, dvs ägnar sig åt demersalt fiske är alltså var båten fiskar, vad båten fiskar och varifrån båten fiskar. Det är ekonomiskt säkrare att fiska från en trygg och säker hamn istället för en strand. Det ger också möjlighet för lite större båtar som i sin tur också gör det säkrare samt skapar en bättre arbetsmiljö. Det som styr hur mycket båten fiskar, dvs får fiska, är dock inte storleken på båten. Det är alltså inte storleken som avgör utan hur mycket fiskerättigheter som båten har. Det är de fiskerättigheter som en fiskare kan köpa in, hyra in eller låna som styr hur mycket en dansk konsumfiskare kan fiska.

I Sverige ser det ut på ett annat sätt, fiskerättigheter är inte köp- och säljbara inom det demersala fisket i Sverige. Detta har lett till överkapacitet och dålig lönsamhet för det demersala fisket i Sverige. Systemet som finns gör det omöjligt för nya att komma in i fisket och nästan helt meningslöst eller omöjligt att investera i nya moderna båtar med bra arbetsmiljö och större säkerhet. Hur mycket en båt får fiska styrs av vilken form av tillstånd båten har, hur stor motor den har osv. Reglerna kring det demersala fisket i Sverige är många, krångliga och nästan omöjliga att känna till i sin helhet. Den enskilde fiskaren är mycket ofri. Storleken på båten betyder dock lika lite som i Danmark för hur mycket båten får fiska. Det finns små båtar som får fiska mycket och stora båtar med små ransoner och kvoter att fiska. Den enskilde fiskaren kan i motsats till i Danmark påverka väldigt lite själv.

Båtarna i det demersala fisket är genomsnittligt mindre än båtarna i det pelagiska fisket. Det gäller i stort sett överallt utom i det kustnära pelagiska fisket i Sverige där även mycket små båtar deltar. Det vanligaste redskapet inom det demersala fisket är bottentrål. Ett redskap som anses vara det mest miljöfientliga redskapet i fisket. Bränsleförbrukningen per mängd fångad fisk är mycket högre i det demersala fisket än i det pelagiska och fiske på arter med problematiskt beståndsstatus är vanligt inom det demersala fisket. Det mer småskaliga demersala fisket är alltså mer problematiskt ur miljösynpunkt än det genomsnittligt mer storskaliga pelagiska fisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements