Sverige har idag två kvoter för taggmakrill (hästmakrill), båda två i Nordsjön. Dessutom kan taggmakrill fiskas inom ramen för den kvot på industrifisk som Sverige har i norsk zon (800 ton, varav max 400 ton taggmakrill). I Kattegatt och Skagerak är fisket på taggmakrill fritt och utan kvotering. Taggmakrill fiskas främst som industrifisk, dvs för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja, i Norden. Längre söderut är det i huvudsak en fisk som används som mat.
Taggmakrill (Hästmakrill)
Taggmakrillkvoterna som 2015 var sammanlagt 750 ton ingår inte i det så kallade pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter, utan fördelas årsvis på de båtar som ansöker. Detta har lett till att alla båtar får väldigt små fiskerättigheter och kvoten fiskas i praktiken inte alls. Anledning till att taggmakrill inte från början ingick i det pelagiska systemet var att det inte fanns någon användbar historik då få svenska båtar fiskar taggmakrill och beroende på val av historisk period skulle utslaget bli väldigt olika. Kvoten på industrifisk i norsk zon ingår i det pelagiska systemet.
Dessa förhållanden har kritiserats av Swedish Pelagic Federation PO (SPF) vilket till slut föranlett Havs- och vattenmyndigheten att skicka ut ett förslag om att taggmakrill ska ingå i det pelagiska systemet på remiss. Förslaget från HaV som presenterats i remissen går ut på att halva den svenska kvoten på taggmakrill fördelas enligt historik och den andra halvan fördelas enligt aktuell fördelning för makrill i Nordsjön.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Swedish Pelagic Federation PO, HaV, Havs- och vattenmyndigheten, TFC, Individuella överförbara fiskerättigheter, Industrifisk, Industrifiske, Hästmakrill, SPF, Taggmakrill, Pelagiskt fiske, Nordsjön
