Skarpsillen vid kusten är hotad, läget för kusttorsken är dålig och det finns inte tillräcklig kunskap om konsekvenserna av den stora ökningen i fisket av läppfisk. Den norska riksrevisionen riktar i en rapport skarp kritik mot fiskeriförvaltningen i södra Norge, dvs i Skagerak och delar av Nordsjön. Ett av de fisken som berörs av kritiken är räkfisket i Skagerak och Nordsjön.
– Vi vurderer det som kritikkverdig at norske fiskerimyndigheter ikke har fulgt godt nok med på den store økningen i fisket av leppefisk som følge av at arten brukes til å rense oppdrettsfisk for lus, sier riksrevisor Per-Kristian Foss. Det er ikke god nok kunnskap om hvordan dette fisket påvirker økosystemet. Heller ikke nedgangen i bestandene av kysttorsk og kystbrisling har vært fulgt opp godt nok med tiltak. Kystbrislingen er nær truet og tilstanden til kysttorsk er dårlig. – Nærings- og fiskeridepartementet må sørge for bedre overvåkning og kunnskap med sikte på å bygge opp flere bestander, framholder han i ett pressmeddelande.
När Norge och EU samarbetar kring fiskebestånd, har dess uppnått en bärkraftig status. För andra bestånd råder ingen enighet om förvaltningen, och då fastställer EU och Norge fiskekvoter och regleringar var för sig. Förvaltningsplaner för många bestånd saknas eller är inte uppdaterade. Det kan leda till en förvaltning som inte tar hänsyn till vetenskapliga råd och som inte är långsiktigt hållbar. För räka och skarpsill (brisling) finns inga gemensamma förvaltningsplaner, för sej är den utdaterad och för torsk följs den inte. För tobis, taggmakrill (hästmakrill) och vitlinglyra (øyepål, sperling) finns inga förvaltningsplaner alls.
Norge och EU har inget praktiskt samarbete om kontroll av fisket och byter mycket lite information om fångst-, kvot- och kontrollstatistik. Omfånget av utkast av oönskade fångster är inte känt och fisket kan därför vara större än vad den vetenskapliga rådgivningen rekommenderar. Ett av de fisken där samarbetet brister och där omfattningen av utkasten är okänd är räkfisket. Enligt rapporten är det ingen som vet hur stora utkasten i det norska fisket är. I räkfisket har det antagits att de är lika små som i Danmark, men det är mer troligt att det är lika höga som i Sverige sett utifrån den landningsstatistik som finns,. Enligt rapporten utnyttjas inte heller de norska kontrollresurserna på ett bra och vettigt sätt:
– Departementet har kritikkverdig svak oppfølging av fiskesalgslagenes kontrollarbeid. Salgslagene har en krevende dobbeltrolle som både fiskernes representant og som myndighetsutøver i fiskerikontrollen. Departementets forventninger bør avklares bedre, og det bør bli bedre samarbeid mellom salgslagene og direktoratet om stedlige kontroller, sier Foss.
Fiskeridirektoratets kontroller bidrar i mycket liten grad till att hitta brott mot regelverken. De genomförs i huvudsak på dagtid på vardagar och i i kommuner som ligger nära direktoratets regionskontor. Kontrollerna är enligt rapporten förutsägbara vilket gör det lätt att kringgå dem.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brisling, Øyepål, Hestmakrel, Reke, Kystbrisling, Havbrisling, Kysttorsk, Per-Kristian Foss, Riksrevisionen, Fiskerikontroll, Fiskeridirektoratet, Norge, Skagerak, Skarpsill, Räka, Sej, Torsk, Taggmakrill, Tobis, Vitlinglyra, Fiske
