Den sista december 2024 kan ett producentansvar för tillverkare av fiskeredskap som innehåller plast bli verklighet. Ett regelförslag, utarbetat av Havs- och vattenmyndigheten, ligger nu hos regeringen. Syftet med förslaget är att förebygga och minska risken att fiskeredskap som innehåller plast, inverkar negativt på miljön, särskilt vattenmiljön, och människors hälsa.
Havs- och vattenmyndigheten fick 2019 i uppdrag av regeringen att utreda och lämna de författningsförslag som krävs för att genomföra kraven på producentansvar för fiskeredskap i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/904 om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (engångsplastdirektivet). Ett förslag till regler om producentansvar för fiskeredskap som innehåller plast ligger nu hos regeringen.
– Förslaget ska också främja övergången till en cirkulär ekonomi med innovativa och hållbara affärsmodeller, produkter och material, säger Lisa Bredahl Nerdal, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Vid beräkningar av antalet skräpföremål på stränderna har EU fastställt att 80–85 procent av det marina skräpet består av plast. Av detta utgörs totalt 27 procent av fiskerelaterade föremål.
– Fiskeredskap som innehåller plast kommer från yrkesfisket, vattenbruket och fritidsfisket. Det kan handla om allt från spökgarn, alltså redskap som förloras eller dumpas i havet, och sportfiskeredskap till burar och kassar som används vid fisk- och musselodlingar, säger Lisa Bredahl Nerdal.
Förslaget rör de som säljer, tillverkar eller importerar fiskeredskap som innehåller plast och släpper ut fiskeredskap som innehåller plast på den svenska marknaden. De ska stå för kostnaderna för insamling, transport och behandling av uttjänta fiskeredskap. Varje år ska de rapportera hur mycket fiskeredskap som släppts ut på marknaden och hur mycket uttjänta fiskeredskap som samlats in.
– I förslaget finns ett avsnitt om utformning av fiskeredskapen och krav att producenterna ska se till att de utformas så att delarna lätt kan avlägsnas från redskapet, förberedas för återanvändning, underlätta materialåtervinning och motverka förluster i vattenmiljön, säger Lisa Bredahl Nerdal.
Producenten ska också informera om risken för redskapens negativa inverkan på vattenmiljön genom olämpligt bortskaffande och nedskräpning. Det föreslås också att tillverkarna tydligt ska informera om alternativ för återanvändning, återanvändningssystem och avfallshanteringsalternativ eller annan lämplig hantering eller avlägsnande av uttjänta fiskeredskap.
Havs- och vatten myndigheten startade utredningsarbetet med att samverka med fiskerinäringen och andra berörda myndigheter och intressenter under hösten 2019. De har därefter fått möjlighet att kommentera förslaget. Det kommer ges ytterligare möjlighet att ge synpunkter när Miljödepartementet remitterar sin bokstavsutredning om hur engångsplastdirektivet ska genomföras. Bokstavsutredningen ska redovisas den 11 januari 2021.
Läs också:
- Fritidsfiske och småskaligt fiske är källorna till plastskräp från fiskeredskap
- Biologiskt nedbrytbara nät
- Förbjud burar, tinor och garn i fritidsfisket
- Havsforskarna – spökfiskande burar och tinor
- Supermiljöbloggens fantasier om Greenpeacerapport
