Lodda (Mallotus villosus) är en fisk som inte förekommer i svenska vatten. Men den förekommer i hela Barents hav och Nordatlanten från Norges och Rysslands kuster till Kanadas kust. Det är en fisk som är nära släkt med nors (Osmerus eperlanus) och släkt med guldlax (Argentina silus) och silverfisk (Argentina sphyraena).
Det finns många olika lekbestånd av lodda varav ett leker vid Islands kust och ett annat vid Norges och Rysslands kust mot Barents hav. Stationära fjordlevande bestånd finns bl.a. i Salten och Nord-Tröndelag. Efter leken kan loddan röra sig söderut i stora stim. I samband med detta observeras den årligen söderut till Haugesund. Mycket tillfälligt når dessa vandringar Skagerrak. Enstaka fynd finns från Oslofjorden och Bohuslän. I Kanada finns det två olika lekbestånd, ett vid Newfoundland och ett vid Labrador. Lodda finns även i norra Stilla Havet.
Lodda är en huvudsakligen marin art med hemvist i arktiska vatten, från strandkanten ned till 300 meters djup. Den kan också påträffas i bräckt och sött vatten. Födan utgörs främst av planktiska kräftdjur. Inom sitt utbredningsområde kan arten förekomma extremt talrikt, och under lekperioden samlas den i stora stim. Lekperioden varierar mellan olika bestånd, men den infaller vanligen under våren och sommaren. Leken sker vid strandkanten över vågexponerade grusbottnar eller något djupare över sandbottnar. Artren är kortlivad och beståndet varierar kraftigt från år till år. Lodda kan bli 20-25 cm lång, honor lite större än hanar.
Lodda
Sen 1960-talet har lodda fiskats i stor omfattning kring Island och i Barents hav samt i Kanada. Fisket på lodda utvecklades som en ersättning för det kollapsade sillfisket kring Island och väster om Norge. De senaste 10-15 åren har det främst varit Island, Norge och Ryssland som fiskat lodda, Norge både kring Island och i Barents hav. Men tidigare har även danska, svenska, grönländska och andra EU-länders yrkesfiskare fångat lodda i Nordatlanten öster om Grönland. EU-fisket bedrevs till stor del i det så kallade Smutthavet, dvs på internationellt vatten. Men EU och Grönland har inte haft några kvoter på lång tid och därmed har svenska och danska yrkesfiskare inte heller haft det.
Inför fiskesäsongen 2020-21 finns det enligt ICES förutsättningar för en loddakvot i isländska vatten men inte i Barents hav.
Fisket i Nordatlanten skapades främst för att ge råvara till fiskmjöls- och fiskoljeindustrin men de senaste årtiondena har fiske också bedrivits för att producera rom och filéer för konsumtion. Rom från lodda har länge producerats för konsumtion i Japan och kallas på japanska för masago. Det används bl.a till sushi.
Läs mer:
