I Göteborgs norra skärgård finns en ö där fisket har överlevt som den dominerande näringen. Det är sannolikt den enda byn eller lilla samhället i Sverige som idag främst lever på fiske. Det är också den plats där jag föddes för länge sen och min mor bor där också idag.
Ön heter Rörö och jag har länge försökt få journalister att skriva om ön. Om hur fisket mot alla odds lyckats överleva. Om hur de endast 250 invånarna på lyckats med konststycket med att ha en förskola, en skola, ett bibliotek, en idrottsförening, en livsmedelsaffär och ett bevarat fiske. Men de är inte intresserade utan vill bara skriva hur dåligt det går för alla fiskare och hur hemskt allt är.
Fisket på Rörö
1960 fanns det 13 större fiskebåtar med sammanlagt cirka 60 sysselsatta yrkesfiskare och dessutom ett antal mindre båtar med kanske 20 yrkesfiskare till. De fiskade sill och fisk med flyttrål, snörpvad och bottentrål. Idag finns det 4 större fiskerikoncerner med 4 större fiskebåtar plus en stor under byggnad. Dessutom har företagen 4 mellanstora fiskebåtar och 5 mindre båtar. Det totala antalet sysselsatta i företagen är cirka 80 personer. Idag kommer de inte bara från Rörö utan också från flera andra öar och orter. Till detta ska läggas några mindre båtar ägda av enskilda yrkesfiskare.
Totalt sysselsätter det Rörö-baserade fisket idag därmed minst lika många personer som det gjorde år 1960.
Båtarna som drivs av företagen på Rörö ligger dock i allmänhet inte i Rörö hamn. De stora båtarna kan inte komma in och har i flertalet fall dansk flagg. De ligger normalt i Skagen eller Thyborøn om de inte fiskar. Eventuellt i Stansvik eller Ängholmen som är hamnar i vad som de flesta idag ser som Rönnäng. En del av Rönnängs samhälle på Tjörn helt enkelt. De medelstora och små båtarna ligger i Rörö hamn förutom i ett fall då den båten i allmänhet bemannas av yrkesfiskare från andra platser än Rörö.
Ointresserade forskare
En sak är i alla fall klar. Rörö har lyckats överleva som fiskeläge på ett för Sverige helt unikt sätt. Det finns ingen motsvarighet.1960 var det ett mindre fiskeläge med det idag är Sveriges näst största sett till tonnage. Jag tycker det är en sak som borde uppmärksammas både av forskningen och av medierna. Vad är det som gjort Rörö unikt och varför har fisket överlevt bättre där än någon annan stans? Jag har mina teorier och tankar. Det vore intressant att se vad forskningen skulle kunna komma fram till. Istället för att formulera teorier om hur fisket ska bevaras borde de kanske istället studera hur de som lyckats bevara fisket på sin är eller i sitt fiskeläge faktiskt gjort.
Inte heller tycks journalister i allmänhet eller politiker vara intresserade av hur Rörö kunnat klara sig så bra i förhållande till andra små samhällen och öar.
