Media har de senaste dagarna rapporterat om ett minskat antal yrkesfiskare i Sverige. Det är en utveckling som pågått i cirka 100 år. Antalet aktiva yrkesfiskare har länge minskat, antalet fiskebåtar har minskat och antalet fiskelägen har minskat. Det är inget nytt.
Huvudanledningen till minskningen har alltid varit teknisk utveckling och rationaliseringar på grund av det. De senaste decennierna har utvecklingen accelererat då en stor del av yrkesfiskarkåren med tillstånd består av pensionärer som fått behålla sina tillstånd trots att yrkesfisket egentligen bara är en bisyssla för dem. Förr eller senare slutar pensionärerna fiska och blir av med tillståndet då de inte landar tillräckligt mycket fisk för att behålla det.
Medelåldern bland yrkesfiskare med fiskelicens är över 60 år. Nyrekryteringen är nästan obefintlig. De stora pelagiska fiskebåtarna och även de större räktrålarna är undantag. Där finns det nyrekrytering och medelåldern på de yrkesfiskare som arbetar i den pelagiska fiskeflottan är närmare 40 än 60.
Torskfiskestopp
Under de senast året har också torskfiskestoppet i Östersjön inneburit att allt flera yrkesfiskare slutat. Den procentuella minskningen vad det gäller antalet yrkesfiskare är därför störst i de områden där torskfisket hade stor betydelse som exempelvis i Blekinge.
Mellan 2015 och 2022 minskade antalet båtar med fiskelicens (fartygstillstånd) i Blekinge från 116 till 78 (-33%). Det är en minskning med 33 procent vilket ska jämföras med en genomsnittlig minskning i Sverige på 25%. På Gotland har antalet fiskelicenser sjunkit från 36 stycken 2015 till 20 stycken 2022 (-44%). I Östergötland har minskningen under samma period varit 30 procent, från 23 licenser till 16. I Kalmar län har antalet båtar med fiskelicens minskat med 28%.
2015 fanns 43 fiskelicenser för yrkesfiskare till havs i Västernorrland, i slutet av 2020 var de bara 29 stycken, en minskning med 32%. Ett län som avviker är Norrbotten där det lönsamma siklöjefisket gjort att antalet båtar med fiskelicens bara minskat marginellt.
Antalet yrkesfiskare mycket oklart
Antalet båtar med fiskelicens i Sverige är cirka 1 000. Hur många som arbetar ombord är inte känt då det inte finns sån statistik. Inte heller är det känt hur många som faktiskt är aktiva yrkesfiskare och inte pensionärer som fiskar för skojs skull några gånger om året.
I Danmark finns dessutom cirka 50 verksamma svenska yrkesfiskare, i Tyskland ett 10-tal och i Västsahara/Marocko några stycken. Att svenska yrkesfiskare är verksamma i andra länder är en utveckling som accelererat de senaste 10-15 åren. På svenska fiskebåtar arbetar dessutom en mängd yrkesfiskare utan egen fiskelicens. Totalt arbetar cirka 400 personer i den pelagiska fiskeflottan. Bara en del av dem har fiskelicens. Antalet aktiva svenska yrkesfiskare går därför inte att se i Havs- och vattenmyndighetens register.
Antalet personliga fiskelicenser i insjöar är 157 men antalet yrkesfiskare där är fler då en del fiskar med stöd av enskild fiskerätt och därför inte behöver licens.
Om antalet verkliga yrkesfiskare minskar eller ökar i nuläget är därför mycket oklart. Klart är att antalet nöjesfiskare med fiskelicens (ex. alla pensionärer) minskar i antal. Men när det gäller antalet verkligt aktiva yrkesfiskare finns ingen som helst koll.
