Torsken i östra Östersjön är undernärd och mager. Den äter uppenbart inte tillräckligt. Eller så äter den tillräckligt men kan inte tillgodogöra sig maten. Enligt ny forskning finns det i alla fall ingen syrebrist i södra Östersjöns vattenmassor. Det mesta tyder också på att det finns tillräckligt med föda:
Forskarna har också sammanställt data över hur bottenfaunan har utvecklats i egentliga Östersjön och vid Bornholmsdjupet.
– Vi jämförde två tidsperioder, 1990-2004 och 2005-2018, och tittade både på den totala biomassan av bottenlevande djur och specifikt på havsborstmaskar och kräftdjur, såsom vitmärla och ishavsgråsugga, som är de bottendjur som små torskar gillar mest, säger Anna Villnäs, forskare vid finska Tvärminne Zoologiska Station.
Resultaten visade att det inte har skett någon drastisk förändring av bottenfaunan på bottnarna ovanför haloklinen sedan 2005, varken när det gäller biomassa eller sammansättning.
– Det ser ungefär likadant ut nu som på 1990-talet, både södra delarna av egentliga Östersjön och vid Bornholmsdjupet i områden ovanför haloklinen, säger Anna Villnäs. I nordöstra Gotlandsbassängen har dock förekomsten av vitmärlor gått ner sedan 1990-talet, medan förekomsten av den invasiva havsborstmasken (Marenzelleria spp.) har ökat.
Även tidigare forskning har visat på att det inte finns nån brist på mat.
Födokonkurrens och sälparasiter
Det lämnar två skäl till att torsken mår dåligt. Ett är konkurrens om födan. Det andra är sälspridda parasiter.
Små torskar konkurrerar med bl.a. skarpsill om födan. Om det är denna konkurrens från skarpsillen som ligger bakom problemen i torskbeståndet är det sannolikt samma problem bakom nedgången i det västliga sillbeståndet som leker i södra Östersjön. Men även spiggen kan vara ett problem. Den äter ägg och yngel i samband med sillens och torskens lekperioder.
Även när det gäller lax i Östersjön finns det tecken på att de har problem som beror på tiaminbrist. Tiaminbrist kan bero på att de äter för mycket skarpsill och för lite sill. Det tyder på att det kan finnas för mycket skarpsill och för lite sill. Kanske mår torskar inte heller bra av att äta för mycket skarpsill.
Sälspridda parasiter är ett känt problem i torskbeståndet i Östersjön, både för det östra och västra beståndet. Men det kan inte ligga bakom problemen för sillbeståndet.
Det mest troliga är alltså att ett alldeles för stort skarpsillsbestånd är huvudproblemet. Kombinerat med för mycket spigg och för mycket sälar har det blivit ett enormt problem. Sälarna äter upp en stor delar av den sill och den torsk som lyckas bli vuxna. Dessutom sprider de parasiter som bidrar till torskens undernäringsproblem. Den ökade vattentemperaturen bidrar dessutom också till att torsk och andra fiskar blir mindre.
Läs mer:
- Ingen brist på mat för vuxna torskar i Östersjön
- För att rädda torsken i Östersjön behövs ökat fiske
- Syrebrist ger mindre torskar
- Överfiske är inte en orsak till torskens dåliga hälsa och tillstånd i Östersjön
- Skarpsillen och torsken i Östersjön
- Fisket är inte orsaken till torskens problem i Östersjön
Ett svar på “Syrebrist inte orsak till torskens senaste problem”
Kommentarer är stängda.