ICES rekommenderar rekordlåg makrillkvot

ICES rekommenderar rekordlåg makrillkvot. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill).

Problemet i sammahnaget är att dessa kvoter förhandlas mellan flera länder. De har under lång tid inte kunnat komma överens. Framförallt är det Islan, Grönöäand och Färöarna som orsakar problem genom att de sätter egna kvoter utan att ta hänsyn till andra länders fiske. Men numera är även Storbritannien ett problem. Även Ryssland är ett problem i sammanhnaget De länder som inte brukar vara ett problem är Norge och EU.

Länderna har helt enkelt inta kunnat komma överens om ett inetrnationellt avtal. Problemen berör främst makrill men i viss mån även kolmule och NVG-sill.

Det enda av dessa fiskbestånd som har en större betydelse för venskt fiske är NVG-sillen även om makrill och kolmule också har en viss betydelse. Kolmule framförallt för att svenska fiskare byter bort fiskerättigheter för kolmule mot fiskerättigheter för sill.

Makrill

ICES avråder från att fånga mer än 174 357 ton makrill år 2026. Det är det lägsta kvotrådet för makrill i modern tid. Den rekommenderade maxkvoten för 2025 var 576 958 ton.

– Att vi nu befinner oss på en kritiskt låg nivå borde inte komma som någon överraskning. Nedgången i beståndet följer en mycket jämn, nedåtgående kurva, säger Are Salthaug, forskare ansvarig för beståndet vid HI.

År 2014 uppskattades lekbeståndet av makrill till nästan 13 miljoner ton. I år uppskattas beståndet till 2,7 miljoner ton.

– Situationen för makrill är dramatisk. Det är särskilt viktigt att vi vänder trenden för makrillbeståndet nu. Detta kräver en kraftig minskning av fångsten, säger forskningschef Geir Huse från Havforskningsinstituttet.i Norge.

– När lekbeståndet faller under 3 miljoner ton förväntar vi oss att makrillen får en minskad förmåga att producera starka, nya årsklasser. Det är då viktigt att minska kvoterna kraftigt för att snabbt vända trenden, förklarar Are Salthaug.

Resultaten från den årliga makrill- och ekosystemexpeditionen i Norska havet pekar i samma riktning som de andra uppgifterna som används för att beräkna beståndsstorleken.

– Vi fann att makrill mestadels hittades i den östra delen av Norska havet i år, säger Salthaug.

Detta kan också förklara varför det har varit bra makrillfiske i den norska zonen i år, trots att den totala mängden är låg.

NVG-sill

För norsk vårlekande sill (atlantoskandisk sill) rekommenderar ICES att kvoten för 2026 inte bör överstiga 533 914 ton. Detta är en ökning med 33 procent jämfört med råden för 2025.

Lekbeståndet av NVG-sillen ligger under försiktighetsnivån år 2025. Även om beståndet ökar kommer det att ligga under denna nivå även år 2026.

Både årsklassen 2021 och årsklassen 2022 beräknas vara över genomsnittet. Forskarna förväntar sig därför att lekbeståndet kommer att öka under 2027, när de når könsmognad.

Kolmule

För kolmule (blåvitling) rekommenderar ICES att kvoten för 2026 inte bör överstiga 851 344 ton. Detta är en minskning med 41 procent jämfört med rådet från 2025.

Båda årsklasserna 2020 och 2021 är bland de största i tidsserien. De är basen för fisket under 2025. År 2026 kommer fisket att fortsätta vara i hög grad beroende av dessa två årsklasser. De beräknas stå för 18 respektive 37 procent av fångsterna.

Rekryteringen under efterföljande år beräknas vara svag.

Hästmakrill

För västlig hästmakrill (taggmakrill) anser forskare att det är lämpligt att fiska upp till 74 214 ton år 2026. Detta är 2 procent lägre än rådet för 2025. Lekbeståndet ligger över vad som anses problematisk och fisket anses vara hållbart.