Kvoterna för sill i Östersjön ökade inte

Kvoterna för sill I Östersjön ökade inte. Diverse lobbyorgansiationer och miljöorganisationer klagar högljutt över att kvoterna för sill i Östersjön blivit för höga. Det är inte sant. Kvoterna för tre av fyra bestånd har minskats. För sillen/strömmingen i Bottenhavet blev det en minskning med 41%, i Rigabukten en minskning med 17% och för det västra beståndet i Östersjön bestämdes enbart en bifångstkvot som dessutm var mindre än förra året. Kvoten för sillen i östra Östersjön (centrala Östersjön) var den enda som ökades. Med 15%.

När det gäller Rigabukten och västra Östersjön följdes de vetenskapliga råden såväl so förslaget från EU-kommissionen. När det gäller Bottenhavet blev minskningen mindre än vad EU-kommissionen föreslagit med kvoten är ändå långt under det vetenskapliga rådet.

Också när det gäller östra Östersjön så ligger kvoten långt under det vetenskapliga rådet. Rådet för Rigabukten berör inte Sverige och något fiske på det västra bestådent i Östersjön finns inte så i retsn av inlägget behandlas bara de två andra bestånden.

Sillbestånd, vetenskapligt råd, EU-kommissionens förslag, beslutad kvot (i ton)

• Sill östra Östersjön, 120 378, 83 881, 96 463
• Sill Bottenhavet, 55 869, 25 560, 39 108

Den beslutade kvoten för sill är i bägge fallen långt under vad den vetenskapliga rådgivningen säger att det går att fiska. Bägge besluten uppfyller vad jag förstår kraven på försiktighet i bedömningen vilket flera av de organisationer som klagar hävdar att det inte gör.

Östersjön

Det vetenskapliga rådet för Östersjön säger egentligen mellan 120 378 och 157 996 ton:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) for the Baltic Sea is applied, catches in 2026 that correspond to the F ranges in the plan are between 120 378 (corresponding to FMSY lower × SSB2026/MSY B trigger) and 157 996 tonnes (corresponding to FMSY × SSB2026/MSY B trigger).

Fisketrycket på beståndet är under vad som anses hållbart (under Fmsy) medan beståndstorleken (relativs spawning mass) är lägre än vad som anses hålbart. Samtidigt har storleken på betsåndet inet minskat sedan 1990-talet. Det kanske vore rimligt och vettigt att ha ett lite större bestånd men nån katastrof är det inte.

Bottenhavet

För Bottenhavet lyder rådet på mellan 55 869 och 62 684 ton:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) for the Baltic Sea is applied, catches in 2026 that correspond to the F ranges in the plan are between 55 869 (corresponding to Flower × SSB2026/MSY Btrigger) tonnes and 62 684 tonnes (corresponding to FMSY × SSB2026/MSY Btrigger)

Även i Bottenhavet är fisketrycket lågt, under vad som anses vara hållbart. Beståndet (SSB) är dock under vad som anses hållbart. Det har dessutom minskat stadigt sen 1990-talet och är nerr på samma nivåer som på 1970-talet. Men det är inget katastrofläge även om det här kanske också borde vara lite större. Med det nya kraftigt minskade fisket kommer det förmodligen också att bli så. Samtidigt är det odiskutabelt att den satta kvoten bryter mot mot den så kallade ”femprocentsregeln” i artikel 4.6 i den gemensamma förvaltningsplanen (MAP) för Östersjön.

Så när det gälelr sillen är läget klart. En minskning av fisket på de flesta bestånd. Och läget är inte på nåt sätt alarmerande. Men för att få en helhetsbild ska vi också titta på skarpsillsfisket. För det är så att det storskaliga pelagiska fisket inte bedriver något riktat fiske på sill i Östersjön (däremot i Bottenhavet). Den sill de fångar i Östersjön tar de som bifångst i skarpsillsfisket.

Skarpsill

För skarpsill är det några saker vi måste notera. I cirka 20 år har skarpsill fiskats över vad som anses hållbart utan att beståndet minskat. Det tyder på att det är nåt fel på beräkningsmodellen. Beståndet verkar ju vara större än vad forskarna tror. Skarpsill är dessutom en kortlivad art så beståndet kan växla mycket mellan olika år.

Beståndet av skarpsill fiskas alltså över vad som anses vara hållbart. Men beståndet (SSB) är samtidigt större än vad som anses hållbart. Läget verkar oproblematiskt även om höjningen nog kan anses vara lite onödigt hög. Rådet från ICES lyder:

ICES advises that when the EU multiannual plan (MAP) for the Baltic Sea is applied, catches in 2026 that correspond to the F ranges in the plan are between 176 056 tonnes and 230 518 tonnes. According to the MAP, catches higher than those corresponding to FMSY (224 616 tonnes) can only be taken under conditions specified in the plan, while the entire range is considered precautionary when applying the ICES advice rule.

ICES vetenskapliga rådgivningen innebär en kvot mellan 176 056 ton och 230 528 ton. Men de varnar också för en kvote högre än 224 616 ton. Tonen i detta råd är försiktigare än råden för sill. Beslutet från EU:s ministerråd blev en ökning av kvoten med 45%. Dvs inom ramen för det vetensklaiga rådet men rejält över EU-kommissionens förslag.

Art, vetenskapligt råd, EU-kommissionens förslag, beslutad kvot (i ton)

• Skarpsill, 176 056, 139 500, 201 975

Läs mer:

• Kvoterna i Östersjön 2026 i enlighet med råden
• Sveriges regering och sillen i Östersjön
• EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2026
• Mer sill och skarpsill i Östersjön