Forskare riktar kritik mot kvotsättningen i Östersjön

Forskare riktar kritik mot kvotsättningen i Östersjön. Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vissa fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. De aktuella forskarna är Henrik Svedäng, Charles Berkow, Åsa Nilsson Austin och Sara Söderström. Svedäng uttalar sig om beståndet i Östersjön men han har inte så mycket att säga.

Bottenhavet

Sara Söderström riktar bland annat kritik mot att kvoten i Bottenhavet inte sänktes tillräckligt mycket. Hon påpekar att den satta kvoten bryter mot EU:s regelverk då ingen hänsyn tagits till den så kallade femprocentsregeln. Kritiken är korrekt men det hindrar inte att kvoten i Bottenhavet sänkts mycket kraftigt.

Dessutom finns det en risk för att det fiskas mer än den beslutade kvoten beroende på att en ny bedöning av bestånden görs under nästa år och innan fisket startar på hösten. Då kan det bli så att kvoten faktiskt höjs. Detta behöver som jag ser det inte vara ett problem.

Skarpsill

En annan kritik som framförs av Åsa Nilsson Austin är att beståndsuppskattningen när det gäller skarpsill är mycket osäker. Det är helt korrekt men Nilsson Austin undviker samtidigt att nämna att det mesta tyder på att beståndet av skarpsill underskattas.

I 20 år har nämligen skarpsill fiskats mer än vad som anse hållbart. Detta har skett utan att beståndet minskat. Så uppenbarligen är något fle med beståndsbedömningarna vad det gäller skarpsill. Om det är så att beståndet i verkligheten är större än vad beståndsbedömningarna tyder på är den höjning av kvoten som genomförts inget problem. Men helt klart måste nånting förändras när det gäller beståndsbedömningarna för skarpsill vilket jag påpekat i många år.

Samtidigt ska vi notera att den beslutade skarpsillskvoten ligger inom ramen för ICES vetenskapliga rekommendationer.

Kollapsade bestånd

Slutligen finns kritik mot förvaltningen av de tre kollapsade bestånden. De de två torskbestånden och de västra sillbeståndet (rügensillen). Fisket har sen länge upphört på dessa besånd. Orsaken till kollapserna är framförallt klimatförändringar. Varmare hav har lett till att torsken inte trivs och att sillen som leker kring ön Rügen misslyckas med sin lek. För torsken tillkommer syrebrist, övergödning och sälspridda parasiter som orsaker till beståndens kollaps. Fisket har mycket lite med dessa problem att gör utan är snarast ett offer i sammanhanget. Men inget av detta nämns av forskaren Charles Berkow.

Istället ger de sig på fisket i Nordsjön med sin kritik. Det västra sillbeståndet i Östersjön söker sig nämligen ut till Kattegatt och Skagerak på hösten för att äta sig feta och stora innan leken nästa år. En del av beståndet kommer dessutom så långt som till Nordsjön. För att undvika att fånga den vårlekande västra sillen så har det tradtionella höstfisket i Skagerak och Kattegatt därför upphört. Ingen sill fiskas med trål i de två haven. Däremot finns ett småskaligt fiske med garn och krok i Skagerak.

Berkow vill att kvoterna i Nordsjön ska minskas av hänsyn till östersjösillen. Men han undviker nogsamt att nämna att åtgärder redan vidtagits för många år sen. Hans resonemang leder dessutom till att läsaren bibringas uppfattningen att det är fisket som varit problemet för rügensillen. Men så är det alltså inte.

Läs mer:

• Kvoterna för sill i Östersjön ökade inte
• Kvoterna i Östersjön 2026 i enlighet med råden
• Sveriges regering och sillen i Östersjön
• EU-kommissionens förslag till kvoter i Östersjön 2026
• Mer sill och skarpsill i Östersjön
• Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill