Yrkesfiskekonferens 2025. Den andra dagen på yrkesfiskekonferensen handlade dels som trålfiskeförbud. Detta i form av avskaffande av de så kallade indragningsområdena och ett förbud av bottentrålning i marina skyddsområden. Dels handlade den om säl- och skarvförvaltning. Avslutningen var sen en debatt mellan politiker om fiskeripolitik.
De två personer som hade inledningar om olika typer av förbud som de haft uppdrag från regeringen att utreda var Karin Kataria och Martin Rydgren. Karin Kataria höll en mycket bra föredragning om det uppdrag de fått och det förslag som Havs- och vattenmyndigheten lagt fram. Det var lugnande för en stor del av de fiskare som var på konferensen. De småskaliga fiskarna från Bohuslän och Göteborgsområdet.
Indragningsområden
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att åtta hela inflyttningsområden och delar av ett
inflyttningsområde tas bort i Östersjön. Det omfattar drygt 50 % av inflyttningsområdena i
Östersjön och motsvarar 24 % av inflyttningsområdenas totala ytareal i Östersjön. I Västerhavet bedömer HaV att ett borttagande av inflyttningsområdena riskerar få oönskade effekter på fiskeridödlighet. Därför föreslås inga åtgärder för Västerhavet. Det skulle försämra mer än det skulle förbättra.
Marina skyddsområden
Även Martin Rydgren höll en bra dragning av läget när det gäller bottentrålsförbud i marina skyddsområden. Och det visade sig tydligt att bottentrålning i marina skyddsområden i stort sett var obefintligt. Det förekom bara i en del marina skyddsområden i Bottenviken samt i Gullmarsfjorden, Kosterhavet och Bratten i Skagerak. Med andra ord är det ett mycket litet problem.
När det gäller det uppdrag HaV fått från regeringen ingen gäller det dock bara marina skydsområden innanför trålgränsen och Bratten ingår därför inte i uppdraget. Sverige kan inte besluta själva när det gäller Brattenområdet. Något förslag om trålförbud finns det dock ännu inte. Rydgren redogjorde för läget i Gullmarsfjorden och Kosterhavet. Han betonade att det när det gäller Kosterhavet finns inskrivet i alla dokument som rör bildandet av nationalparken att det handlar om en nationalpark som förutsätter fortsatt bruk som fiskevatten. Det är en nationalpark som är till för att brukas.
Yrkesfiskarnas organisation Vi Svenska Fiskare (VSF) verkade mycket nöjda med presentationerna och berömde det goda samarbete de haft med HaV i dessa frågor.
Säl och skarv
När det gäller skarv och säl var det flera presentationer av personer från Havs och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Stockholms länsstyrelse. Niclas Törnell och Norbert Häubner från Havs- och vattenmyndigheten som pratade om säl föreföll något oförberedda. Christine Aminoff som pratade om skarv var bättre men bäst var Henrik C Alexandersson från Stockholms länsstyrelse. Han hade dessutom en klar åsikt. För kustfisken och kustfiskets skull måste mängden säl och skarv minska.
Det var en hel del diskussion om detta men Mats Svensson från HaV svarade nog för det bästa inlägg. Det finns ingen enkel lösning på problemet med skarv och säl. Även om de försvann skulle det sannolikt finnas problem med kustfiskbestånden
De grundläggande problemen i havet är nämligen inte säl och skarv utan övergödning, gifter och klimatförändringar. Åtgärdar vi inte det spelar det ingen roll om vi skjuter bort all skarv och säl (det är väl tveksamt om det ens vore möjligt eller önskvärt). Detta var nåpot som påpekades av ett par fiskare under yrkesfiskekonferensen. En från Halland och en från Bohuslän.
Politikerna och fiskerpolitiken
Anders Karlsson (C), Victoria Tiblom (SD), Magnus Jacobsson (KD), Emma Nohrén (MP), Lars Tysklind (L), Tomas Kronlöf (S), Gus Kaage (V) och Helena Storckenfelt (M) var de politiker som utgjorde politikerpanelen. Gus Kaage och Lars Tysklind är verksamma i regionen och de övriga är rikspolitiker.
. Inledningsvis verkade politikerna mycket eniga. Jag har faktiskt aldrig varit med en liknande enighet vid tidigare diskussioner och samtal av samma slag på tidigare yrkesfiskekonferenser. Det berodde sannolikt väldigt mycket på att livsmedelseberedskap sågs som nåt viktigt och på den punkten är alla partier över det politiska spektrat överens.
Humankonsumtion
De flesta partierna var också överens om att behövdes fler och bättre landningshamnar och mottagningsanläggningar för framförallt pelagisk fisk i Sverige. Detta för att öka humankonsumtionen.
Flera från Vi Svenska Fiskare menade att efterfrågan i Sverige var för låg och att det var problemet. Offentlig sektor köper inte svensk fisk trots att politiken vill att det ska fiskas. Krishan Kent från Fiskbranschens Riksförbund menade att det fanns efterfrågan men att de inte kunde få tag på sill att sälja. Samtidigt är det också så att den anläggning som finns på Väskusten för bearbetning av sill, Sweden Pelagic i Ellös, har outnyttjad kapacitet. Det finns alltså en mängd olika problem inom livsmedelskedjan som inte adresseras på ett bra sätt av politiken.
Bottentrålning och ITQ
Alla politiker var naturligtvis för att lösa alla de problem som togs upp. Men när det kom till praktiska åtgärder dök det till slut upp åsiktskillnader och lösningar som är orealistiska. Precis alla partier är mot bottentrålning och vill begränsa fisket. Mest uttalat är det från Moderaterna men även MP och V har tidigare tydligt uttryckt sådana tankegångar men inte denna gång. Något som inte går ihop med behovet av ökad humankonsumtion.
På scenen var dock den moderata representanten tveksam till moderaternas officiella linje om trålnfiske. Socialdemokraten var å andra sidan väldigt positiv till bottentrålsförbud liksom till att ta bort det pelagiska systemet (som är ett ITQ-system). Ingen av politikerna stödde det förslag till demersalt system (också det ITQ) som tagits fram förutom kanske SD som i ett av de populistiska uttalandena från dess företrädare tycktes vara för. Officiellt är partiet dock emot.
Mattias Ivarsson från VSF uttryckte att ett nytt demersalt system var nödvändigt och det snabbt. Detta för att rädda det svenska fisket som annars skulle riskera att dö ut. Det är svårt att få unga att vilja fiska så som det ser ut idag. När den åldrade fiskarkåren dör kommer ingen att ta över.
Lars Tysklind från liberalerna var tydligt för fortsatt räkfiske i Kosterhavet och hans uppfattning fick starkt medhåll från Grebbestadsfiskaren Charles Olsson som varit och är (?) inblandad i den samförvaltning som finns för fisket i Kosterhavet.
Ovanlig lyhöda och positiva politiker
Sammantaget ska jag dock säga att de flesta i den politiska panelen framtid som lyhörda för fiskarnas åsikter och uppfattningar även om de inte lovar nåt. Även V Gus Kaage och MP:s Emma Nohrén framstod som lyhörda. Nohrén var för sin del ovanligt bra. Men de två partierna är annars tydligt negativa till det pelagiska systemet även om det inte var tydligt på scenen. De är också officiellt väldigt negativa till bottentrålning i marina skyddsområden vilket inte heller var så tydligt på scenen. Minst lyhörda för andras åsikter verkade Tomas Kronföf och Magnus Jacobsson vara.
Sammantaget kan vi nog säga att det var den enigaste politikerpanel jag sett på en yrkesfiskekonferens. Det var ett samtal och ingen debatt där de försökte slå varandra i huvudet. De bådar gott för fisket i framtiden. Alla politikerna verkade intresserade av att lyssna på varandra och på yrkesfiskare. Det var lite mindre bla, bla än vanligt. Eller så är det bara jag som mjuknat och blivit mer positiv med åren.
Bra konferens
Sammantaget anser jag nog att denna upplaga av Landsbygdsnätverkets yrkesfiskekonferens var den bästa som ordnats. Det har faktiskt blivit bättre år för år med ett allt bredare deltagande. Arrangörerna ska ha beröm för arrangemanget. Speciellt för programpunkten med mingel och stationer där olika frågor kunde diskuteras med oliak mynidgheter och föreningar fungerade mycket bra. Det var som helhet ett bra arrangemang med mycket luft i programmet vilket gjorde informella samtal och kontakter lättare att genomföra. Det var också väldigt bra.
Läs också:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.