Kraftig ökning av kräftkvoten. De senaste åren har det fångats mellan 6 000 och 8 000 ton kräfta i Skagerak och Kattegatt. Det nya rådet för området från ICES innebär en kvot på 19 273 ton år 2026. Det är en ökning med hela 77%.
– Den stora ökningen beror på att svenska forskare har observerat en betydande ökning av kräftor i sin årliga videoundersökning. Allt tyder på att en mycket stark årsklass gick in 2024, säger forskaren Fabian Zimmermann på norska Havsforskningsinstituttet.
Zimmermann påpekar en osäkerhet hos kvotrådet om att det helt baseras på kräftor observerade på video.
Kräftpopulationen i Skagerak och Kattegatt finns huvudsakligen i den danska och svenska zonen där den trivs på stora mjukbottenområden. Danmark och Sverige står också för merparten av fångsterna. Men det förekommer även riktat fiske efter kräftor i Norge, både med trål och burar.
– Biologiskt sett är gränserna mellan dessa ”bestånd” förmodligen mer flytande än vad deras förvaltning kan ge intryck av. Det beror på att kräftlarverna driver med strömmen, säger Zimmermann.
Ett grundläggande problem är att kvoten på kräfta i stort sett aldrig fiskas upp. Detta beror på att det finns stora bifångster i framföraltl det danska kräftfisket men även i det svenska fisket med Seltra-trål. Fisket med ristförsedd trål har mycket mindre bifångster. i Sverige finns också ett storta kräftfiske med bur. Där är bifångsterna små vad det gäller fisk, men det finns ibland stora bifångster av krabba.
På grund av bifångsten i kräftfisket innebär kvoterna på en del fiskarter som exempelvis torsk en begränsande faktor för kräftifisket. När kvoten på torsk fiskats upp går det inte längre att fiska kräfta på grund av bifångsterna.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på “Kraftig ökning av kräftkvoten”
Kommentarer är stängda.