Sänkta gränsvärden för miljögifter. Många har hoppats att Livsmedelsverkets kostråd för fet fisk från Östersjön skulle ändras så att det skulle kunna bli lättare att sälja sill/strömming som livsmedel. Sill från Östersjön ligger nämligen idag under de gränsvärden som finns för PCB och dioxiner. Men istället ser det ut som om gränsvärdena kommer att sänkas. Det skulle i så fall kunna leda till skärpta rekommendationer från Livsmedelsverket. Vilket skulle göra det ännu svårare att sälja sill/strömming från Östersjön till konsument.
Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa presenterade i slutet av november ett förslag till uppdaterad riskvärdering av dioxin och PCB. Förslaget innebär att Efsa sänker nivån för hur mycket en person kan utsättas för av dessa ämnen utan risk för att hälsan påverkas.
Dioxin och PCB är gifter som fått stor spridning i miljön. Människor får i sig dem främst via maten. Ämnena är fettlösliga och mycket svåra att bryta ner. De finns främst i feta animaliska livsmedel som fet fisk, kött och feta mejeriprodukter.
Efsa föreslår en sänkning av det tolerabla veckointaget av dioxin och PCB. Det vill säga den största mängd en person kan utsättas för varje vecka hela livet utan risk för att hälsan påverkas. Människor är olika känsliga beroende på ålder och kön. De som är allra känsligast är foster och spädbarn. Efsas tolerabla veckointag är framtaget för att skydda dessa grupper. Enligt Livsmedelsverket innebär det i praktiken att alla skyddas
Bekräftar tidigare kunskap
Det gällande tolerabla veckointaget sattes 2018. Det nya värdet som nu föreslås lutar sig på en annan studie och andra beräkningar.
– Att det föreslås en sänkning av värdet beror framför allt på att man har viktat giftigheten hos de olika ämnena på ett nytt sätt och använt en annan matematisk metod än tidigare. Men det här bekräftar tidigare kunskap, nämligen att vi ska försöka få i oss så lite dioxin och PCB som möjligt, säger Emma Halldin Ankarberg. Hon är toxikolog och enhetschef på Livsmedelsverket.
Dioxin och PCB lagras i kroppen under hela livet. Att utsättas för höga halter under fosterstadiet och nyföddhetsperioden kan bland annat påverka spermiekvaliteten vid vuxen ålder, sköldkörtelns hormoner och tandemaljen. Ämnena misstänks också kunna påverka hjärnans utveckling, immunförsvaret samt orsaka cancer. Sverige har därför sedan lång tid särskilda kostråd som skyddar de känsligaste grupperna från att få i sig för mycket av dessa ämnen. De är riktade till barn och fertila kvinnor.
– Det bästa sättet att förhindra att man får i sig för mycket av dessa ämnen är att äta varierat och att följa Livsmedelsverkets råd, säger Emma Halldin Ankarberg.
Efsas förslag går nu ut på remiss fram till januari 2026. Den slutgiltiga riskvärderingen väntas beslutas i april 2026.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.