Fiskekvoter i Västerhavet 2026

Beslutet om 2026 års fiskekvoter fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 11 – 13 december. Det rör svenska fiskare som fiskar i Atlanten, Nordsjön, Skagerak och Kattegatt.

Beslutet innebär en oförändrad kvot för havskräfta och minskade kvoter för torsk, sill och makrill.

Skydda sill från västra Östersjön

Liksom de senaste tre åren får bara en låg andel sill fiskas i Skagerak och Kattegatt för att skydda sill från västra Östersjön, som också förekommer i området. Det blir även under kommande år möjligt att fiska den svenska kvoten i Nordsjön istället.

EU och Storbritannien har enats om en långsiktig möjlighet att också i fortsättningen fiska hälften av Skagerakkvoten på brittiska vatten, vilket är av stor betydelse för svenskt fiske.

Samtidigt har EU, Norge och Storbritannien enats om en långsiktig förvaltningsstrategi för Nordsjösill, vilken syftar till att säkerställa en hållbar förvaltning av beståndet och skapa långsiktig stabilitet för fiskenäringen.

Förhandlingar har föregått beslut

Beslutet har föregåtts av förhandlingar med andra kuststater, såsom Norge och Storbritannien, samt med regionala fiskeorganisationer. Resultat från förhandlingarna införlivas i EU:s kvotförordning. Förordningen omfattar alla EU:s fiskemöjligheter utom för områdena Östersjön, Svarta havet och Medelhavet. Beslutet rör cirka 250 fiskekvoter, varav Sverige har andel av cirka 50 stycken.

EU, Norge och Storbritannien överens

I trilaterala förhandlingar med Norge och Storbritannien kunde parterna den 5 december enas om kvotnivåer för 2026 års fiske i Nordsjön för de bestånd som parterna förvaltar gemensamt.

Överläggningar med Norge om delade fiskbestånd i Skagerak och om fiskemöjligheter för Sverige på norska vatten i Nordsjön har inte avslutats formellt då Norge vill invänta undertecknande av det avtal de har med Ryssland om fiske i Barents hav. Svenska fiskare får inte fiska i norsk zon i Skagerrak eller i Nordsjön efter de så kallade Nabo-kvoterna innan Norge undertecknat de avtalen.

I Nordsjön fastställdes fiskemöjligheter för rödspätta (-7%), vitling (+42%). långa (-30%) och kolja (-4 %) enligt det Internationella havsforskningsrådets (Ices) råd för maximal hållbar avkastning (FMSY). För gråsej (-25%) beslutades fiskemöjligheter något under FMSY för att skynda på återhämtning av beståndets storlek till hållbara nivåer. Kvoterna för piggvarm slätvar och rödtunga ökade medna kvoterna för pigghaj och bergtunga minskade.

När det gäller kräfta blev det ingen ökning av kvoten i Skagerak/Kattegatt enligt ICES råd utan istället oförändrad kvot. I Skagerak/Kattegatt ökade kvoten för rödtunga medan kvoten för rödspätta minskades. För torsk, kummel, kolja och vitling minskades kvoterna.

Fiskemöjligheterna för Nordsjösill minskas med 23 procent som del av en överenskommelse med Norge och Storbritannien och förvaltningsstrategin i linje med FMSY. FMSY är det fisketryck som på lång sikt kan ge maximal hållbar avkastning.

Bygga upp torskbestånden

Givet den allvarliga beståndssituationen för torsk i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön kvarstår de redskapsåtgärder som infördes 2020.

Torsk. Bild: Wilhelm Thomas Fiege. Licens: CC BY-SA 4.0

För torsk i Skagerak och Nordsjön minskades fiskemöjligheter för 2026 med 44 procent. För dessa områden har EU, Norge och Storbritannien i tillägg enats om en flerårig strategi för att minska fisketrycket ytterligare. Bland annat kommer utpekade områden stängas för fiske med vissa redskap under en begränsad tid, såväl under lekperioden som när kontrollresultat visar höga nivåer av ungfisk i fångsterna.

Beslut fattades också om åtgärder för att minska fiskeridödlighet för tunga i Skagerrak, Kattegatt och västra Östersjön.

Provisorisk kvot för makrill

Makrill i Nordostatlanten förvaltas gemensamt av EU, Norge, Storbritannien, Färöarna, Island och Grönland. Parterna har ännu inte nått en överenskommelse om kvot för 2026 eller om fördelning av kvoten. En provisorisk kvot för första halvåret av 2026 fastställdes därför av EU. Beståndet av makrill befinner sig utom säkra biologiska gränser och vetenskaplig rådgivning från Ices innebär en sänkning av kvoten med 70 procent för 2026 jämfört med 2025.

Fortsatt begränsning av ålfiske

Fiskeministrarnas beslut omfattar även en fortsatt begränsning i fiskeperiod för ål. Beslutet omfattar alla EU:s vatten i Nordostatlanten och Medelhavet. För Östersjön, Skagerak och Kattegatt innebär det att berörda medlemsländer kan komma överens om stängning av ålfiske under sex månader. Detta för att stödja utvandring av ål från Östersjön till Skagerak och Kattegatt.

Om berörda medlemsländer inte kommer överens ska stängningsperioden vara den 15 september 2026 till den 15 mars 2027. Beslutet innebär också att fritidsfiske av ål i alla livsstadier är förbjudet. Fritidsfiske av ål i havet är förbjudet i Sverige sedan 2007.

Grundas på vetenskaplig rådgivning

För att ha livskraftiga fisk- och skaldjursbestånd på lång sikt, som också ger förutsättningar för ett ekonomiskt lönsamt fiske, ska beslut om fiskekvoter, enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik, grundas på vetenskaplig rådgivning för så kallad maximal hållbar avkastning, MSY.

ICES ger vetenskapliga råd om fisk- och skaldjursbestånd. De publicerar också sammanställningar för status i olika havsområden och hur olika mänskliga aktiviteter påverkar ekosystemen.

Läs mer:

• Kraftigt minskad torskkvot i Skagerak och Nordsjön