Baltic Waters är inte ärliga om Östersjön

Baltic Waters är inte ärliga om Östersjön i sin senaste så kallade sommarbrief. De undviker att nämna de stora problemen för fisken i Östersjön. Dessutom undviker de helt att nämna varför sill i huvudsak går till fiskmjöl idag. De fantiserar också helt om värdet av fisken. Och slutligen vilseleder de helt om beståndsutvecklingen.

Beståndssituationen

Låt oss börja med det sista. Sillbestånden har visserligen minskat med cirka 70% i Östersjön. Men den utvecklingen ägde rum på 1970- och 1980-talen. Dvs för 50 år sen. På den tiden skedde ett kraftigt överfiske, det fanns bara små fiskebåtar och väldigt mycket fångades av båtar från Sovjet (hur stort deras fiske var känner ingen till och det finns inte med i de redovisningar som finns), Det svenska fisket av sill dominerades av trålare från Västkusten som tvingats in i Östersjön efter att de tvingats bort från Nordsjön.Sen 1990-talet har det inte varit nån minskning av sillbeståndet (lekbiomassa) i Östersjön. Baltic Waters vilseleder medvetet när de skriver om att sillbeståndet minskat med 70% utan att nämna att det skedde för ett halvt sekel sen. Det har inget med dagens fiske att göra.

Inte heller är det sant att skarpsillsbeståndet (SSB) är mindre än nånsin. Det är lika stort som på 1970- och 1980-talen. Och har legat över vad som anses hållbart sen 1990-talet. Beståndet har under lång tid varit underfiskat trots att det beräknade fisketrycket samtidigt legat över vad som anses hållbart. Uppenbart finns det ett problem med beräkningsmodellen.

Ekonomiska värden

De menar också att det faktum att sillen används för att producera fiskmjöl gör att det blir ett lågt ekonomiskt värde per kilo fisk. För att komma fram till denna slutsats har de räknat på hela värdekedjan när det gäller sill som säljs för konsumtion men int vad det gäller fisk som säljs itll fiskmjöl. För yrkesfiskarna del gäller att de får samma betalning om de säljer sillen till fiskmjölsfabrikerna som om de sålde fisken till en beredningsanläggning.

Dessutom finns det idag så låg efterfrågan på sill för konsumtion till konsument att deras beräkningar helt saknar koppling till verkligheten. Det går helt enkelt inte att sälja huvuddelen av sillen till konsumtion för nästan ingen vill i nuläget köpa den. Det är på efterfrågesidan problemen finns, inte i fisket. Att det är färre fiskebåtar idag har inte med saken att göra.

Slutligen är det dags att komma till de stora problemen för fisken i Östersjön. Klimatförändringar och övergödning.

Övergödning

Övergödning har lett till att stora delar av torskens lekområden förstörts och lider av syrebrist. Övergödningen gav från början en stark tillväxt för fiskbestånden i Östersjön. Det blev först mer sill och sen mycket mer torsk. Det ledde till en stark ökning av sillfisket på 1970-talet med en kraftig minskning av beståndet som en följd.

Under 1980-talet ökade torskfisket istället enormt vilket ledde till ett mycket kraftigt överfiske och torskbeståndet kollapsade. Syrebrist gjorde sen att det inte kunde återhämta sig. En liten uppgång gjorde att det nästan totala fiskestoppet som införts upphävdes och fisket började igen i lite större skala. Sannolikt borde detta aldrig ha skett för torsken blev i allt sämre kondition och fisket fick stoppas igen. Idag är torskfisket totalstoppat sen 2019 förutom en mindre bifångstkvot.

Sen den moderna fiskeriförvaltningen infördes på 1990-talet i och med Sveriges inträde i EU och efter Sovjets kollaps har sillbeståndet kunnat hållas på en stabil nivå i Östersjön. I Bottenhavet är beståndsstorleken jämförbar med hur det såg ut på 1970-talet.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna har accelererat de senaste åren och Östersjön värms upp mycket snabbt. Detta kommer att innebär att torsken inte kan klara sig i Östersjön och Kattegatt då torsken är en kallvattensart. Troligen kommer torskbeståndet i Östersjön inte att kunna räddas. Varmare vatten leder också till att de enskilda sillarna och torskarna kommer att bli mindre. Det är sannolikt huvudorsaken till storleksminskningen men även hårt fisketryck kan leda till mindre individer när det gäller alla fiskarter. Samtidig ska det inte uteslutas att Baltic Waters kan ha rätt när de tror att torsken kan anpassa sig till förändringarna i miljön.

Klimatförändringar har dessutom inneburit att leken för den västliga sillen i Östersjön misslyckas och beståndet har därför kollapsat.

Kvoter

Och när det gäller hur kvoterna ska bestämmas är Baltic Waters och yrkesfisket på samma linje. En ska inte sträva efter att fiska så mycket som möjligt utan lägga sig på des lägsta nivåerna enligt rådgivningen från ICES.

Läs mer:

• Svenskt yrkesfiske och lobbyorganisation överens
• Klimatförändringar bakom minskande lekbestånd av sill
• Hur Baltic Waters vilseleder om sillen i Östersjön
• Trålningsförbud hjälper inte mot klimatförsämringar
• Stoppat trålfiske hjälper inte mot övergödning
• Vi svenska fiskares program för Östersjön
• Fiskeriförvaltning i Östersjön – VSF:s Östersjöprogram
• ICES råd om fiskekvoter i Östersjön inför 2027