Fiskeriförvaltningens byråkrati fungerar bra

Fiskeriförvaltningens byråkrati fungerar bra när det gäller Östersjön. Detta enligt en rapport som beställts av EU:s fiskeriutskott PECH. Men det tycks vara en byråkrati bestående av BALTFISH och BSAC som mest finns till för sig själv. Med en massa möten, en massa parat, en massa dokument med mer asom ger sysselsättning för många männiksor men som har noll effekt. Ingenting när det gäller fiskeriförvaltningen i Östersjön tycks påverkas av alla dessa dokument, allt part och alla möten. Det tycks vara ett enormt slöseri med pengar.

Rent generellt tycker jag detta verkar vara vanligt när det gäler fiskeriförvaltning. Forskare, politiker, statliga byråkrater, miljörörelsebyråkrater, lobbyister, branschrepresentanter etc träffas regelbundet för att producera ordmassor som i praktiken inte betyder nånting. Jag har sett hur många meningslösa dokument som helst. Med en massa fina ord utan konkretion. Med en massa fina målsättningar utan koppling till verkligheten och med en massa förslag som aldrig leder nånstans. Och den aktuella rapporten från PECH, Cross-border cooperation in fisheries management, är ytterligare ett exempel på detta. Många ord. Begränsat innehåll. Intressant läsning men betydelselöst. Mycket artbete med litet resuultat. Byråkratin fungerar men saknar verkligt syfte och verklig effekt.

Förslagen i den aktuella rapporten står dessutom mot varandra. Dels längre samrådstider och dels snabbare processer. Det förstnämnda vill ha mer tid, mer möten och mer ord. Det andra förslaget leder motverkar längre samrådstider.

Vidare menar de som skrivit rapporten att de regionala fiskeriorganen bör lägga mindre tid på de årliga kvotförhandlingarna och mer tid på bestånds­återhämtning och miljöfrågor. Det kan vara bra men vad innebär det i praktiken och hur ska det genomföras är oklart. Det är återigen bara ord om knappast kommer att innebära nånting.

Bilden i toppen är en torsk. Bild: Wilhelm Thomas Fiege. Licens: CC BY-SA 4.0