Varför landas fisken på ett visst ställe?

Varför landas fisken på ett visst ställe? Svenska fiskebåtar fiskar inom stora områden. Den viktigaste faktorn för var fisken landas är geografin, dvs var fisken fångas. Delar av fisket bedrivs utanför Nordnorge och utanför de brittiska öarna. Fångsten kan då landas i Norge, Danmark Storbritannien, på Irland eller Färöarna.

Om en fiskare har kvot för att fånga sill långt upp längs den norska kusten är det inte resurseffektivt för fiskaren att gå ner till Ellös eller Skagen för att lossa fisken, och därefter ta sig tillbaka till den norska kusten för vidare fiske. Det kan inte motiveras vare sig ur ett ekonomiskt eller ett miljömässigt perspektiv. Istället lossar fiskebåten en eller ett par laster i fångstområdets närområde. Därefter tar båten med sig den sista fångsten till Sverige eller Danmark när de beger sig hemåt.

Hamnarna

Hamnens djup och storlek är andra grundläggande faktorer som måste matcha fiskebåtarna för var användbara för landningar. Till detta kommer hamnens lossningskapacitet. Om hamnens lossningskapacitet är för låg kan det ta lång tid att lossa fångsten. Det blir väntetid som kostar tid och pengar. Det kan också leda till att fartygen får köa för att få lasten lossad. Detta är vanligt vid de stora fiskmjölsfabrikerna i Danmark under vissa perioder. Råvara som inte lossas skyndsamt riskerar också att tappa kvalitet.

Hamnen i Ellös liksom hamnarna i Simrishamn och Nogersund är för grunda för de största båtarna. Det är i de tre hamnarna beredningsindustrier finns. En del landningar till Ellös sker därför i Kungshamn. Att bygga en beredningsfabrik i Kungshamn istället för Ellös vore därför rimligt. I Kungshamn och Lysekil finns det tillräckligt djupa hamnar men den gamla fiskhamnen i Lysekil är för grund och dessutom i dåligt skick.

Vid östersjökusten har det tidigare funnits beredningsanläggningar i Ronehamn och Västervik men de är nerlagda. Orsaken är att det inte går att exportera fisk till Ryssland längre. Samtidigt är Västervik en av de två hamnar på östkusten mellan Skåne och Stockholm som är tillräckligt djup för de största fiskebåtarna. Den andra är Oxelösund. Att ha beredningsanläggningar på dessa platser vore vettigt.

I Bottenhavet finns Norrsundet som är en viktig landningshamn för de större båtarna. Det är också en möjligt plats för en beredningsindustri.

Hamnservice

Tillgången till service och reparationer i hamnen har också nämnts som en faktor som påverkar vilken hamn man går till, men vid intervjuer med fiskare har dessa varit relativt samstämmiga i att Skagen ligger så nära att det går utmärkt att åka dit endast för dessa ändamål. Möjlighet för avfallshantering, för såväl bifångster, uttjänta fiskeredskap och uppfiskat skräp kan också vara relevant.

Samtidigt har vissa hamnar, som t.ex. Skagen, höga kostnader såväl för att fiskbåtarna ska få ligga i hamnen som för att lossa lasten. Detta kan också påverka val av hamn. Till detta kommer förutsättningar för landningskontroll och eventuella kostnader för denna. Fiskhamnen i Göteborg är till exempel alldeles för grund för att stora fiskbåtar skulle kunna landa där. men det finns en möjlighet till lösning. Nämligen att fiskehamnen får ta över Stenas område i Majnabbehamnen så att det går att landa fångster där. Dessutom skulle de stora båtarna kunna ligga där mot en avgift som är lägre än i Skagen.

Priserna

Det finns även andra faktorer som har betydelse för var landning sker, inte minst möjligheten att få ut bästa möjliga pris för varje leverans och långsiktiga affärsöverenskommelser. Vissa fångster har en köpare och ett överenskommet pris redan när båten lämnar hamnen.

I andra fall säljs lasten när den är ombord på båten. Antingen genom väl inarbetade kontakter eller genom ett auktionssystem som finns i Norge. Vid försäljning av fisk till fodertillverkning kan säljaren erbjudas en bonus om alla leveranser går till samma köpare. Hur tätt packad fångsten är i lastutrymmet har betydelse eftersom en alltför tät packning ger trasig fisk (skrap). Denna fisk kan inte användas för humankonsumtion.

Landningar för livsmedelstillverkning omfattar därför en mindre volym än en leverans av fisk för fodertillverkning, vilket påverkar intäkterna. Det kan dock kompenseras genom att de får mer betalt för kosnumtionsfisk än för foderfisk (skrapfisk). Fiskebåtarna behöver dessutom ha kylkapacitet (ex.vis. RSW-tankar) för att bibehålla fiskens kvalitet vid leverans av konsumtionsfisk.

Läs mer:

• Ingen mening att styra om kvoter till det kustnära fisket
• Metoder för att minska fisketryck och överkapacitet
• Varför minskas inte sillkvoterna i Östersjön?
• Varför kan inte industrifisket stoppas?
• Baltic Waters falska berättelse om ITQ