Skarv äter en stor mängd torsk och skrubbskädda

Skarv äter en stor mängd torsk och skrubbskädda. Detta enligt en studie från DTU Aqua som undersökt skarvars predation av torsk och skrubbskädda i västra Östersjön. Under två år har DTU Aqua märkt drygt 5 400 fiskar, 2 783 torskar och 2 644 skrubbskäddor (flundror), med så kallade PIT-taggar. Det är små elektroniska chip som kan läsas av en scanner. I projektet har de sen scannat taggarna i skarvkolonier och på så vis kunnat se hur mycket fisk som ätits upp av skarv. Detta är första gången denna metod har använts så omfattande i ett öppet marint kustområde och under två år, och forskarna anser därför att resultaten är ovanligt robusta.

Upp till 88 % av torskarna och 84 % av skrubbskäddorna togs av skarv i ett öppet marint kustområde under en tidsperiod på bara 2–7 månader. Det är tiden mellan att fisken taggats och skarvarna lämnat kolonin. Beroende på storlek äts mellan 52 och 88 procent av de unga torskarna upp av skarvar. För skrubbskädda varierar det mellan 14 och 84 procent. Siffrorna är mycket högre än de siffror som vanligtvis används för att beräkna naturlig dödlighet. Betydelsen av skarvarnas predation kan därför vara betydligt större än tidigare beräknat. Risken att bli uppäten ökar avsevärt när fisken når de storlekar där skarven är mest effektiv som jägare.

Skarven utgör ett stort problem

Enligt Niels Jepsen som är seniorforskare vid DTU Aqua, menar att detta är en av de mest omfattande och grundliga studierna av skarvpredation någonsin. Studien visar tydligt att skarven utgör ett stort problem för torsk och skrubbskädda (flundra) vid kusten. I studien konstateras dock också att skarvens predation inte ensam förklarar nedgången för torsk och andra kustfiskar. Klimatförändringar, syrebrist, habitatförlust, föroreningar och tidigare överfiske fortsätter att spela en stor roll.

I Sverige förekommer två underarter av storskarv. Det är storskarv (Phalacrocorax carbo carbo) och mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis). Mellanskarven är vanligast i Sverige. Precis som i stora delar av Europa har denna underart ökat enormt sedan 1980-talet. Bara mellan de svenska riksinventeringarna 2012 och 2023 ökade antalet från 40 958 bon och 169 kolonier år 2012 till 74 767 bon i 224 kolonier år 2023. Häckande storskarv konstaterades i alla län utom Jämtlands och Dalarnas län.

PS. Bilden på en torsk i toppen är tagen av Wilhelm Thomas Fiege. Den är publicerad i enlighet med licensen CC BY-SA 4.0.